# Förordning (EU) 2019/99 — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/99 av den 22 januari 2019 om avslutande av absorptionsundersökningen av import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien utan ändring av gällande åtgärder

- CELEX: 32019R0099
- Datum: 2019-01-22
- Typ: Förordning
- EUR-Lex: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2019/99/oj
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/eu/celex/32019R0099/

> Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar)

23.1.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 20/3

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/99

av den 22 januari 2019

om avslutande av absorptionsundersökningen av import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien utan ändring av gällande åtgärder

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9.2 och 12, och

av följande skäl:

### 1. FÖRFARANDE

### 1.1 Gällande åtgärder

(1) De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/388 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien (2), ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2016/1369 (3).

(2) Den berörda produkten är också föremål för en slutgiltig utjämningstull som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/387 (4). Utjämningstullen ingår dock inte i absorptionsundersökningen.

### 1.2 Begäran om absorptionsundersökning

(3) Kommissionen tog emot en begäran om en absorptionsundersökning av gällande antidumpningsåtgärder i enlighet med artikel 12 i grundförordningen.

(4) Begäran ingavs den 16 mars 2018 av Saint-Gobain PAM, Saint-Gobain PAM Deutschland GmbH, Saint-Gobain PAM España SA och Duktus (Production) GmbH (nedan kallade sökanden), fyra unionstillverkare som står för över 90 % av den totala tillverkningen av rör av duktilt gjutjärn i unionen.

(5) Sökanden lade fram tillräcklig bevisning som motiverade ett återupptagande av antidumpningsundersökningen. Sökanden hävdade att återförsäljningspriserna för icke-närstående kunder i unionen hade minskat efter den ursprungliga undersökningsperioden och efter införandet av antidumpningstullarna och att detta hade hindrat gällande åtgärders avsedda positiva effekter. Av bevisningen i begäran framgår det att de minskade återförsäljningspriserna inte kan förklaras av andra faktorer, som t.ex. förändringar i råvarupriserna.

### 1.3 Återupptagande av antidumpningsundersökningen

(6) Den 30 april 2018 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning att antidumpningsundersökningen skulle återupptas (nedan kallat tillkännagivandet om återupptagande). (5)

(7) Denna undersökning avser gällande antidumpningstullar på 14,1 % som införts för företaget Indal Saw Limited (nedan kallat Jindal), och dess närstående företag, och för ”Alla övriga företag” i enlighet med artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2016/388.

### 1.4 Berörda parter

(8) I tillkännagivandet om återupptagande uppmanade kommissionen berörda parter att ta kontakt med den för att delta i den nya undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, exporterande och importerande tillverkare som den visste var berörda samt myndigheterna i det berörda landet om absorptionsundersökningen och uppmanade dem att delta.

(9) De berörda parterna gavs möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Jindal begärde och beviljades att bli hörd av kommissionen.

### 1.5 Ny undersökning av exporterande tillverkare

(10) Kommissionen sände ett frågeformulär till Jindal och dess närstående företag och uppmanade andra exporterande tillverkare att ge sig till känna inom 15 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om återupptagande.

(11) En indisk exporterande tillverkare, Electrosteel Castings Limited, gav sig till känna inom tidsfristen men omfattades inte av undersökningen, eftersom tillverkaren inte är föremål för en slutgiltig antidumpningstull på grundval av artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2016/388.

(12) Två andra indiska exporterande tillverkare, Electrotherm (India) Ltd och Tata Metaliks Limited, gav sig till känna efter det att tidsfristen löpt ut. Dessa företag omfattas av den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag” i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2016/388, som i den ursprungliga undersökningen fastställdes till en nivå motsvarande den individuella antidumpningstullen för Jindal på 14,1 %. Båda företagen hade en försumbar försäljning till unionen under absorptionsundersökningsperioden. Med tanke på att dessa företag gav sig till känna för sent skickade inte kommissionen något frågeformulär till dem.

### 1.6 Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(13) För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om återupptagande. Ingen gav sig till känna.

### 1.7 Svar på frågeformuläret

(14) Kommissionen sände ett frågeformulär till Jindal som svarade på det.

### 1.8 Kontrollbesök

(15) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för den nya undersökningen. Ett kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler: Jindal Saw Italia SpA, Trieste, Italien (nedan kallat Jindal Italien). Jindal Italien är det enda närstående företaget till Jindal i unionen (se avsnitt 3.1).

### 1.9 Meddelande av uppgifter

(16) Den 24 oktober 2018 skickade kommissionen alla berörda parter ett dokument med de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens förslag att avsluta den nya undersökningen. De berörda parterna informerades om tidsfristen inom vilken de kunde lämna synpunkter på meddelandet av uppgifter. Två enheter, sökanden och Jindal, reagerade på meddelandet. Sökanden begärde och beviljades att bli hörd av kommissionen. Synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

### 1.10 Perioder som omfattas av absorptionsundersökningen

(17) Absorptionsundersökningsperioden omfattade perioden 1 april 2017–31 mars 2018. Den berörda perioden var 1 april 2016–31 mars 2018. Den ursprungliga undersökningsperioden var 1 oktober 2013–30 september 2014.

### 2. BERÖRD PRODUKT

(18) Den berörda produkten definieras som rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit), med undantag av rör av duktilt gjutjärn utan invändigt och utvändigt överdrag (slätrör) med ursprung i Indien (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7303 00 10 och ex 7303 00 90 (Taric-nummer 7303001010, 7303009010).

### 3. RESULTAT

(19) En absorptionsundersökning i enlighet med artikel 12 i grundförordningen syftar till att fastställa om exportpriserna har gått ned eller om rörelserna i återförsäljningspriserna eller de påföljande försäljningspriserna i unionen har varit otillräckliga när det gäller den berörda produkten sedan de ursprungliga åtgärderna infördes. Som ett andra steg, och om det konstateras att åtgärden borde ha lett till rörelser i dessa priser för att undanröja den skada som tidigare konstaterats i enlighet med artikel 3 i grundförordningen, ska exportpriserna granskas på nytt i enlighet med artikel 2 i grundförordningen och dumpningsmarginalerna på nytt beräknas med hänsyn till de på nytt granskade exportpriserna.

### 3.1 Ändringar av Jindals affärsmodell och försäljning i unionen

(20) Efter införandet av åtgärderna har Jindals försäljning till unionen minskat med cirka 90 % jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden. Jindals försäljning i unionen, till [mindre än 2 000 ton], står nu för [mindre än 0,5 %] av förbrukningen i unionen.

(21) Vidare har Jindals försäljningsstruktur ändrats sedan den ursprungliga undersökningsperioden. Under den ursprungliga undersökningsperioden hade Jindal tre närstående försäljningsföretag i Förenade kungariket, Spanien och Italien, medan bara det italienska närstående företaget fanns kvar under absorptionsundersökningsperioden. Jindal Italien står för den stora merparten av Jindals försäljning till unionen, med bara en begränsad direkt export.

(22) Dessutom sålde Jindal under absorptionsundersökningsperioden till betydligt färre kunder ([mindre än hälften jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden]) i färre medlemsstater ([mindre än hälften jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden]) än i den ursprungliga undersökningen. Jindal sålde också ett mycket lägre antal produkttyper: [mindre än hälften jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden].

### 3.2 En analys av prisutvecklingen

(23) Vid fastställandet av om exportpriserna minskat fastställer kommissionen vanligtvis exportpriserna för varje undersökt exporterande tillverkare under absorptionsundersökningsperioden och jämför dessa priser med motsvarande exportpriser som fastställts under den ursprungliga undersökningsperioden. Med tanke på de mycket låga försäljningsvolymerna för direkt export, som beskrivs i skäl (21), kunde inte det direkta exportpriset från Jindal till oberoende kunder i unionen jämföras på ett meningsfullt sätt. Eftersom analysen av priser bör baseras på priset till den första oberoende kunden, och med tanke på att Jindals närstående företag i Spanien och Förenade kungariket inte längre finns, grundade kommissionen sin analys enbart på Jindal Italiens återförsäljningspris till den första icke-närstående kunden.

(24) Med tanke på de mycket begränsade volymer som analyseras och de förändringar av produkttyper som framhålls i avsnitt 3.1, var inga jämförelser mellan produktkontrollnummer representativa och kunde därmed inte leda till en meningsfull analys.

(25) Vid en preliminär analys gjorde kommissionen en jämförelse av ett sammanlagt vägt genomsnittligt pris per kilogram för alla de produkttyper som Jindal Italien säljer till den första icke-närstående kunden. Det konstaterades att Jindals återförsäljningspris i genomsnitt ökade med [mer än 10 %] mellan absorptionsundersökningsperioden och den ursprungliga undersökningsperioden, vilket återspeglar [mer än 80 %] av antidumpningstullen på 14,1 %.

(26) Dessutom gjordes en del av Jindals försäljning under undersökningsperioden på grundval av priser som fastställts i anbud före införandet av åtgärderna. Det kan inte förväntas att försäljningspriset för denna försäljning ska ha förändrats och därför har en prisjämförelse begränsad relevans.

(27) Efter meddelandet av uppgifter lämnade sökanden in flera påståenden. Den sökande hävdade för det första att kommissionen borde ta hänsyn till tre yttre faktorer: utjämningstullen på 8,7 %, den konventionella tullsatsen på 3,2 % och växelkursen mellan indiska rupier och euro.

(28) Vad gäller utjämningstullen hävdade sökanden att det höjda återförsäljningspriset först måste härledas till utjämningstullen upp till nivån på 8,7 %. Kommissionen noterade att den nya undersökningen är begränsad till påstådd absorption av de slutgiltiga antidumpningstullarna. Oavsett så visade resultaten av denna undersökning att Jindal Italien ökade sina priser utöver den utjämningstull som infördes 2016. Detta argument avvisades således.

(29) När det gäller den konventionella tullen konstaterade sökanden att den konventionella tullsatsen för den berörda produkten hade ändrats mellan den ursprungliga undersökningsperioden och absorptionsundersökningsperioden, från 0 % till 3,2 %. De produkter som motsvarar det allmänna preferenssystemets kategori S-15a, vilket bland annat omfattar produkter under kapitel 73, inklusive den berörda produkten, är för närvarande föremål för en konventionell tullsats på 3,2 %. Sökanden hävdade att denna förändring bör beaktas vid bedömningen av det höjda återförsäljningspriset. Kommissionen bekräftade att tullen redan hade beaktats i den analys som lämnats till berörda parter. Kommissionen konstaterade dock att om höjningen av den konventionella tullen inte hade beaktats skulle den noterade prisökningen ha varit högre. Eftersom ingen av dessa strategier skulle ändra undersökningsresultaten om tillräcklig prishöjning, lämnade kommissionen frågan öppen huruvida höjningen av den konventionella tullen borde beaktas för prisjämförelsen i detta fall eller inte.

(30) När det gäller växelkursen gjorde sökanden gällande att förändringen i växelkursen mellan euro och rupier borde beaktas. Den gjorde gällande att eftersom värdet på indiska rupier hade ökat mot euron hade den indiska exportens priskonkurrens minskat. Kommissionen ansåg att växelkursförändringar skulle kunna vara en faktor att överväga i situationer där fakturering sker i utländsk valuta. I detta fall gjordes jämförelsen dock på grundval av återförsäljningspriset som fakturerades i euro både under den ursprungliga undersökningsperioden och under absorptionsundersökningsperioden så att samma valuta användes för att uppskatta prisökningen. Således var det inte berättigat att göra justeringar till följd av förändringar i växelkursen mellan indiska rupier och euro och begäran avvisades.

(31) Den sökande hävdade också att anbudsförsäljningen inte är icke-representativ och borde inkluderas. Kommissionen klargjorde att denna försäljning inte uteslutits i prisjämförelsen (se skäl (26)).

(32) För det tredje hävdade sökanden att för att förändringen i återförsäljningspriset skulle kunna anses vara betydande, borde den åtminstone ha motsvarat nivån på den införda tullen. Kommissionen noterade att denna bedömning görs från fall till fall och att det lagstadgade tröskelvärdet för att bekräfta förekomst av absorption inte handlar om huruvida prisförändringen är betydande, utan snarare om återförsäljningspriserna inte har ändrats alls eller inte tillräckligt mycket, vilket upphäver antidumpningstullens effekt. I detta fall ansåg kommissionen att en prisökning på mer än 10 % inte kunde anses vara otillräcklig.

(33) För det fjärde bad sökanden kommissionen att undersöka de produkter som importerats av Jindal Italien från Jindals anläggning i Förenade Arabemiraten eller någon annan källa för att bekräfta att denna import inte hade sitt ursprung i Indien eller på annat sätt klassificerats felaktigt. Kommissionen noterade att detta påstående snarare avser ett påstått kringgående av åtgärder, vilket inte är föremål för en absorptionsundersökning.

(34) För det femte ansåg sökanden att kommissionen borde ha jämfört Jindal Italiens försäljningspriser under absorptionsundersökningsperioden inte bara med Jindal Italiens försäljningspriser under den ursprungliga undersökningsperioden, utan även med återförsäljningspriset för Jindals tidigare dotterbolag i Spanien och Förenade kungariket under den ursprungliga undersökningsperioden. Sökanden hävdade att denna metod skulle vara motiverad eftersom antidumpningstullen var knuten till all försäljning av Jindal.

(35) Kommissionen ansåg dock att en sådan jämförelse inte är lämplig och inte skulle leda till några meningsfulla resultat, framför allt med tanke på de olika produktmixerna, leveransvillkoren och faktureringsvalutorna. Den vidhöll att en prisjämförelse med endast Jindal Italiens försäljning var ett lämpligt riktmärke. För fullständighetens skull gjorde kommissionen dock en simulering där man jämförde Jindal Italiens återförsäljningspris under absorptionsundersökningsperioden med återförsäljningspriset för Jindals samtliga dotterbolag under den ursprungliga undersökningsperioden. Denna simulering visade att återförsäljningspriset i genomsnitt skulle ha ökat ytterligare (med [mer än 13 %]) mellan den ursprungliga undersökningsperioden och absorptionsundersökningsperioden. En sådan analys skulle, trots sin begränsade relevans, ha stärkt kommissionens slutsats i denna nya undersökning.

(36) Slutligen frågade sökanden om Jindals direkta försäljning till unionen. Kommissionen noterade att kvantiteterna inte kunde anses vara betydande ([mindre än 300 ton]) och huvudsakligen såldes på andra leveransvillkor än i den ursprungliga undersökningen. En meningsfull jämförelse kunde inte genomföras. Följaktligen uteslöts dessa försäljningar från jämförelsen.

### 3.3 Slutsats

(37) Med tanke på den begränsade volymen och bristen på jämförbarhet kunde inte kommissionen göra en slutlig detaljerad prisanalys för Jindal. Såsom nämns i skäl (25) ansåg kommissionen att Jindal Italiens återförsäljningspris totalt sett ökade i jämförelse med den ursprungliga undersökningsperioden och att åtgärderna därför hade lett till en positiv förändring av priserna i liknande omfattning som den berörda tullen. Med tanke på den betydande minskningen av volymerna fann kommissionen att åtgärdernas effekter inte undergrävdes.

(38) I avsaknad av samarbete och med tanke på de försumbara mängder ([mindre än 0,1 %] av unionens förbrukning) som såldes av andra indiska exporterande tillverkare som omfattas av den nya undersökningen, ansåg kommissionen att resultaten även gäller för ”alla andra företag”. I detta sammanhang konstaterade kommissionen att de tillgängliga statistiska uppgifterna för ”alla övriga företag” inte kunde anses meningsfulla mot bakgrund av de låga volymerna och avsaknaden av uppgifter om försäljningskanalerna från andra indiska exporterande tillverkare som omfattas av denna nya undersökning. Kommissionen konstaterade dock att prisuppgifterna för den försumbara försäljningsvolymen, som samlats in genom den importstatistikdatabas som avses i artikel 14.6 i grundförordningen, visade ett genomsnittligt pris för ”Alla övriga företag” som motsvarade Jindals genomsnittliga pris.

(39) Kommissionen ansåg därför att åtgärderna hade haft en effekt när det gäller Jindal och ”Alla övriga företag” i den mening som avses i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2016/388.

(40) Mot bakgrund av dessa iakttagelser ansåg kommissionen inte att det var nödvändigt att göra en ny beräkning av tullen.

### 4. OFFENTLIGGÖRANDE OCH SLUTSATS

(41) Så som anges i avsnitt 1.9 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att avsluta absorptionsundersökningen. Synpunkterna analyserades, och de beaktades när detta ansågs vara befogat.

(42) Av de skäl som anges ovan drog kommissionen slutsatsen att absorptionsundersökningen bör avslutas utan ändring av gällande åtgärder.

(43) Denna förordning är förenlig med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

### Artikel 1

Absorptionsundersökningen av import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2016/1036, avslutas härmed utan ändring av gällande antidumpningsåtgärder.

### Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/388 av den 17 mars 2016 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien (EUT L 73, 18.3.2016, s. 53).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1369 av den 11 augusti 2016 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/388 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien (EUT L 217, 12.8.2016, s. 4).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/387 av den 17 mars 2016 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien (EUT L 73, 18.3.2016, s. 1).

(5) EUT C 151, 30.4.2018, s. 57.

Citera som: Förordning (EU) 2019/99
