# Förordning (EU) 2026/916 — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/916 av den 27 april 2026 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina

- CELEX: 32026R0916
- Datum: 2026-04-27
- Typ: Förordning
- EUR-Lex: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2026/916/oj
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/eu/celex/32026R0916/

> Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar)

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/916

28.4.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/916

av den 27 april 2026

om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

### 1. FÖRFARANDE

### 1.1. Inledande

(1) Den 29 augusti 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 15 juli 2025 av Ad Hoc Coalition of Union Pea Protein Producers (klaganden). Klagomålet ingavs för unionens ärtproteinindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

### 1.2. Registrering

(3) Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2144 (förordningen om registrering) (3).

### 1.3. Berörda parter

(4) I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade därtill uttryckligen klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5) Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6) Den 22 oktober 2025 avslog kommissionens avdelning den ansökan som NiHTEK Corp Limited (NiHTEK) hade lämnat in om att registreras som berörd part, eftersom företaget enligt egen uppgift varken producerade eller sålde den undersökta produkten och dessutom var närstående en kinesisk exporterande producent. NiHTEK begärde att förhörsombudet skulle ompröva ärendet. Efter ytterligare förtydliganden konstaterade förhörsombudet att undersökningens produktdefinition (”ärtprotein med hög proteinhalt, dvs. innehållande mer än 65 % beräknat på torrvikt, av alla slags protein från ärter (vilket inbegriper, men inte begränsas till, gula ärter och gröna ärter), i alla fysiska former (inbegripet i fast form (till exempel pulver) och i flytande form (lösning), även texturerade”) var begränsad till ärtproteinhalten, inte till den allmänna proteinhalten (därför avser tröskelvärdet på 65 % proteinhalt inte proteiner i allmänhet). Blandningar undantas från definitionen om deras ursprungliga fysiska, kemiska och andra egenskaper har förändrats. NiHTEK ansågs därför inte vara en berörd part i förfarandet, eftersom företaget inte producerade eller sålde den undersökta produkten (utan en produkt i senare led). Företaget uppmanades att vidarebefordra eventuella synpunkter via den närstående kinesiska exportören.

### 1.4. Synpunkter på inledandet

(7) Den kinesiska handelskammaren för import och export av livsmedel, inhemska produkter och animaliska biprodukter (China Chamber of Commerce of Import & Export of Foodstuffs, Native Produce & Animal By-products, CFNA), som företräder ett antal exporterande producenter (4), lämnade synpunkter på klagomålet och inledandet av undersökningen.

(8) Inledningsvis påpekade kommissionen att den granskade klagomålet i enlighet med artikel 5 i grundförordningen och drog slutsatsen att kraven för att inleda en undersökning var uppfyllda, dvs. att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda undersökningen. I avsaknad av bevis för motsatsen var CFNA:s påståenden om att kommissionen underlåtit att granska klagomålet ogrundade. Eftersom klagomålet dessutom innehöll tillräcklig bevisning för att motivera ett inledande var det inte nödvändigt för kommissionen att samla in ytterligare information såsom CFNA antyder.

(9) CFNA ifrågasatte den metod som användes i klagomålet för att uppskatta importen. I klagomålet uppskattades importen utifrån tillgänglig information från Förenta staternas undersökning om ärtprotein. Man beräknade andelen import av ärtprotein till Förenta staterna i förhållande till all import enligt de relevanta amerikanska tullkoderna och tillämpade denna andel på unionens motsvarande tullkodex. CFNA hävdade att denna metod var bristfällig eftersom klagomålet inte innehöll någon bevisning för att unionens och Förenta staternas marknader är jämförbara, eftersom omfattningen av de båda undersökningarna inte var densamma och eftersom framställaren i Förenta staterna uppskattade andelen på den amerikanska marknaden direkt, inte utifrån en tredje marknad.

(10) CFNA medgav själv i sin inlaga att information om importvolymer inte var tillgänglig för klaganden, eftersom de KN-nummer enligt vilka ärtprotein klassificeras för tulländamål i unionen omfattar andra produkter. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att den metod som klaganden använde var giltig. Enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska ett klagomål innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden. De beviskrav som ska vara uppfyllda för att inleda en undersökning (tillräcklig bevisning) skiljer sig från de som ställs när det gäller att preliminärt eller slutligt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller orsakssamband. Därför kan bevisning som är otillräcklig, sett till kvantitet eller kvalitet, för att motivera ett preliminärt eller slutligt fastställande av dumpning, skada eller orsakssamband trots det vara tillräcklig för att motivera att en undersökning ska inledas (5). CFNA angav inte någon anledning till varför en sådan metod skulle vara ogiltig på grund av bristande jämförbarhet mellan unionsmarknaden och den amerikanska marknaden eller på grund av skillnader i produktdefinitionen, eller varför det sätt på vilket den amerikanska framställaren – som stod inför samma problem som det som åberopas i klagomålet inom unionen – uppskattade importen skulle göra den metod som användes i klagomålet felaktig. CFNA lämnade inte själv någon alternativ metod som kunde ersätta den som användes i klagomålet.

(11) CFNA ifrågasatte kommissionens beslut att bevilja klagandena anonymitet. CFNA hävdade att klagandena inte hade underbyggt sin begäran om anonymitet, att de inte hade lämnat tillräckliga sammanfattande uppgifter i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet om sin verksamhet i Kina, och att det faktum att deras identitet hölls hemlig hindrade berörda parter från att kontrollera om de kunde anses utgöra unionsindustrin enligt artikel 4.1 a i grundförordningen och om klagomålet hade ingetts på unionsindustrins vägnar enligt artikel 5.4 i grundförordningen (bedömning av representativitet).

(12) Samtliga klagande hade en välgrundad begäran och underbyggde varför ett utlämnande av deras identitet skulle kunna få negativa konsekvenser och vara skadligt för dem. Den icke-konfidentiella versionen av begäran räckte för att berörda parter skulle kunna förstå skälen till att anonymitet beviljades. Att närmare redogöra för skälen eller lämna mer detaljerad information om deras verksamhet i Kina skulle nämligen innebära en risk för att företagens identitet avslöjades.

(13) Beviljandet av konfidentiell behandling av identiteten påverkade inte de berörda parternas möjlighet att kontrollera om de ingår i unionsindustrin eller bedömningen av representativitet. Den fullständiga förteckningen över unionsproducenter ingår i klagomålet (6), vilket gör det möjligt för berörda parter att kontrollera dessa företags verksamhet.

(14) Kommissionen genomförde sin bedömning av representativitet genom att före inledandet kontakta alla kända producenter av ärtprotein i unionen och be dem att ta ställning till inledandet av undersökningen samt rapportera sin produktion för undersökningsperioden (1 juli 2024–30 juni 2025). Resultatet, de företag som kontaktades, de icke-konfidentiella svaren och metoden gjordes tillgängliga i undersökningens icke-konfidentiella ärendehandlingar (notering om representativitet). Unionsproducenter som sammanlagt stod för över 50 % av all produktion uttryckte sitt stöd, och ingen producent kom med invändningar eller intog en neutral ståndpunkt när det gällde inledandet av undersökningen. Tröskelvärdet i artikel 5.4 i grundförordningen var därför uppfyllt. Tröskelvärdet för inledande skulle uppfyllas även om man använde den lägre delen av intervallen för produktion i de tre icke-konfidentiella, anonyma svaren från uppgiftslämnarna. Slutligen redovisade noteringen om representativitet alla företag som kontaktats, vilket gjorde det möjligt för berörda parter att kontrollera dessa företags verksamhet.

(15) CFNA hävdade att mängden undanhållna uppgifter var orimlig och att detta hindrade dem från att kontrollera uppgifterna och utöva sin rätt till försvar. Konkret hävdade företaget att i) man undanhöll flera viktiga uppgifter om unionsindustrins situation i klagomålet under förevändning att detta skulle kunna röja enskilda klagande, ii) det inte fanns någon anledning att inte lämna ut uppgifterna från klagandena, eftersom det rörde sig om aggregerade uppgifter från flera företag, iii) klagomålet inte innehöll viktiga uppgifter såsom prisuppgifter, beräkningar av dumpning, prisunderskridande eller skademarginal, och iv) klagomålet byggde på upphovsrättsskyddade uppgifter för att definiera den undersökta produkten, uppgifter som inte lämnats ut och som hindrar berörda parter från att begära undantag för produkter. Enligt CFNA är detta problematiskt med tanke på att definitionen är ovanligt bred och går utöver den som används i undersökningarna i Förenta staterna och Kanada avseende ärtprotein från Kina.

(16) Alla uppgifter för hela unionsindustrin lämnades ut i sin helhet (7). Klagomålet innehöll inte klagandenas andel av hela unionsindustrin, eftersom detta faktiskt skulle kunna göra det möjligt för berörda parter att få reda på vilka klagandena var. När det gäller uppgifter som endast rörde klagandena innehöll klagomålet icke-konfidentiella sammanfattningar (8) i form av både intervall och index. I klagomålet lämnades också icke-konfidentiella sammanfattningar av beräkningarna av dumpnings-, prisunderskridande- och skademarginalerna (9). Beträffande produktdefinitionen noterar kommissionen att artikel 19 i grundförordningen uttryckligen erkänner att vissa uppgifter kan vara konfidentiella till sin natur eller på annat sätt inte lämpliga för fullständigt utlämnande, vilket är fallet med upphovsrättsskyddade uppgifter. Alla uppgifter som baserades på upphovsrättsskyddade uppgifter sammanfattades i klagomålet, och avsnittet om produktdefinitionen gjorde det möjligt för berörda parter att ta del av undersökningens omfattning så att de kunde begära undantag för vissa produkter. Produktdefinitionen byggde inte på några upphovsrättsskyddade uppgifter. Det faktum att produktdefinitionen skilde sig från den i undersökningarna i Förenta staterna och Kanada är i detta avseende irrelevant, eftersom klagomålets definition baserades på produkter som vållar skada för unionsindustrin, inte för de amerikanska eller kanadensiska producenterna. Sammanfattningsvis gjorde den icke-konfidentiella versionen av klagomålet det möjligt för berörda parter att utöva sin rätt till försvar och yttra sig om klagomålet, vilket de också gjorde, inklusive vad gäller begäranden om undantag av produkter.

(17) CFNA yttrade sig även om påståendena om skada och orsakssamband i klagomålet. CFNA hävdade att importvolymerna och importvärdena i klagomålet var otillförlitliga, att importen från Kina endast utgjorde en försumbar andel av marknaden i unionen, och att försäljningen inom unionen ökade mellan 2021 och 2024, medan priserna steg mellan 2021 och 2023 och förblev betydligt högre än priserna på importen från Kina. Vidare hävdade CFNA att klagomålet inte hänförde den skadevållande situationen för unionsindustrin till andra faktorer än importen från Kina, såsom ökade kostnader till följd av unionens åtgärder mot import av ärter från Ryska federationen och Belarus eller ökningen av energikostnaderna, unionsindustrins svaga exportresultat eller import från tredjeländer.

(18) I klagomålsskedet kräver bedömningen av huruvida bevisningen om skada är tillräcklig bland annat en undersökning av de relevanta faktorer som beskrivs i artikel 5.2 d i grundförordningen. Artikel 5.2 i grundförordningen innehåller inte något krav på att alla skadefaktorer som anges i artikel 3.5 i samma förordning ska uppvisa en försämring för att en väsentlig skada ska kunna fastställas. I artikel 5.2 i grundförordningen fastställs uttryckligen att klagomålet ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5 i grundförordningen. Därför behöver inte alla faktorer uppvisa en försämring för att det ska kunna fastställas att bevisningen om skada är tillräcklig, och det var inte heller nödvändigt att man i klagomålet granskade dem alla.

(19) När det gäller skada visade den särskilda analysen av klagomålet att det fanns tillräcklig bevisning för att importen av ärtprotein från Kina hade ökat på unionsmarknaden (både i absoluta och relativa tal) och att detta hade orsakat skada för unionsindustrin.

(20) Påståendet om fastställandet av volymer och värden i klagomålsskedet har redan behandlats i skäl 10. När det gäller just importen från Kina och utvecklingen av unionsindustrins situation framgår det av den bevisning som lagts fram i klagomålet att importvolymerna ökade med 29 % mellan 2021 och 2024, vilket resulterade i en marknadsandel på 59 % år 2024 (jämfört med 58 % år 2020). Enligt bevisningen i klagomålet skedde denna import dessutom till dumpade priser som väsentligt underskred unionsindustrins priser med 22 % under 2024, och de skademarginaler som beräknades i klagomålet uppgick till omkring 80 %. Detta tycks ha haft en skadevållande inverkan på unionsindustrins situation, vilket bland annat framgår av minskningar i produktionsvolymer eller kapacitetsutnyttjande eller av försämrade finansiella resultat. Klagandenas vinstmarginal minskade med 23 procentenheter under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till förluster 2024.

(21) När det gäller orsakssambandet innehöll klagomålet i avsnitt 7 tillräcklig bevisning för att importen av ärtprotein från Kina hade en inverkan på unionsindustrins resultat, såsom beskrivs i skäl 20. Det faktum att försämringen av unionsindustrins situation inträffade samtidigt som den dumpade importen ökade – import som såldes till priser som väsentligt underskred unionsindustrins priser och låg under dess produktionskostnader under hela den skadeundersökningsperiod som klagomålet avsåg – pekade tydligt på att det fanns ett orsakssamband.

(22) I klagomålet analyserades andra faktorer i avsnitt 7, däribland unionsindustrins exportresultat, dess stigande kostnader och import från andra tredjeländer. Klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att ingen av dessa faktorer, varken enskilt eller tillsammans, var tillräckliga för att förklara försämringen av unionsindustrins ekonomiska situation. Enligt bevisningen i klagomålet ledde den omfattande importen från Kina till unionsmarknaden, med marknadsandelar på över 50 % och till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnader under skadeundersökningsperioden, till minskad lönsamhet eftersom unionsindustrin inte kunde överföra de stigande kostnaderna på sina kunder. Importvolymen från andra tredjeländer var försumbar jämfört med importen från Kina. Vad gäller exportutvecklingen erkändes det i klagomålet att denna kan ha bidragit till skadan, men inte i en sådan utsträckning att det skulle ha försvagat orsakssambandet mellan importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(23) Kommissionen drog därför slutsatsen att det i klagomålet fanns tillräcklig bevisning om dumpning och därav följande skada för att motivera inledandet av en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

### 1.5. Stickprovsförfarande

(24) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(25) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolym. Urvalet bestod av tre unionsproducenter.

(26) De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för över 60 % av den uppskattade sammanlagda produktions- och försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom på stickprovsförfarandet. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin.

Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(27) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(28) Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Mot bakgrund av detta gjordes inget urval av icke-närstående importörer.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter

(29) För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(30) Tretton exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producentgrupper på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet.

(31) Två exporterande producenter, Yantai T.Full Biotech Co. Ltd. (T.Full) och Hengyuan Biotechnology Co., Ltd. samt dess närstående företag Shandong Jianyuan Bioengineering Co., Ltd. och Jianyuan International Co. Ltd. (Jianyuan Group) lämnade synpunkter på det föreslagna urvalet och hävdade att de exporterande producenter som ingick i urvalet huvudsakligen tillverkade ärtprotein av foderkvalitet, medan T.Full och Jianyuan Group tillverkade ärtprotein av livsmedelskvalitet. Båda producenterna begärde att få ingå i urvalet för att säkerställa att dessa produkttyper skulle ingå i beräkningen av dumpningen.

(32) Klaganden stödde det urval som kommissionen gjort.

(33) Kommissionen bedömde de exporterande producenternas påståenden och ansåg att de företag som ingick i urvalet stod för en betydande andel av den totala exporten av ärtprotein till unionen från de 13 kinesiska exporterande producenter som nämns i skäl 30, dvs. cirka 70 %. Dessutom framgick det av de uppgifter som var allmänt tillgängliga vid tidpunkten för urvalet, att de utvalda exporterande producenterna under undersökningsperioden hade producerat och sålt hela sortimentet av den undersökta produkten. Att inkludera ytterligare två företag i urvalet skulle därför inte ha ökat dess representativitet, och kommissionen avvisade därför de påståenden som framförts i detta avseende.

### 1.6. Enskild undersökning

(34) Jianyuan Group anmälde sin avsikt att begära att kommissionen fastställer dess enskilda dumpningsmarginal enligt artikel 17.3 i grundförordningen (enskild undersökning). Företaget lämnade dock inte in något svar på frågeformuläret inom den tidsfrist som kommissionen fastställt i tillkännagivandet om inledande. Följaktligen begärde ingen av de exporterande producenter som inte ingick i urvalet en enskild undersökning.

### 1.7. Unionsproducenternas begäranden om konfidentiell behandling

(35) Såsom nämns i skäl 11 begärde klagandena att deras namn skulle behandlas konfidentiellt i enlighet med artikel 19.1 i grundförordningen. Dessa företag begärde att konfidentiell behandling skulle beviljas redan före inledandet av förfarandet och under undersökningen, med motiveringen att det fanns en risk för repressalier från de lokala myndigheterna och från deras kunder i Kina, eftersom de tre företagen har affärsförbindelser med det landet.

(36) Kommissionen granskade begärandena och kom fram till att det fanns en risk för repressalier. På denna grundval beviljade kommissionen dessa företag konfidentiell behandling under hela förfarandet.

### 1.8. Frågeformulärssvar och kontrollbesök

(37) Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(38) Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att den hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och använda tillgängliga uppgifter för att bedöma huruvida det föreligger betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Inga ytterligare synpunkter togs emot från de kinesiska myndigheterna.

(39) Kommissionen skickade ut frågeformulär till de unionsproducenter som ingick i urvalet, de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, Ad Hoc Coalition of Union Pea Protein Producers, kända importörer och användare (makroekonomiskt frågeformulär). Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (10) på dagen för inledandet.

(40) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter och klaganden

— Tre unionsproducenter som ingick i urvalet och som beviljades konfidentiell behandling enligt avsnitt 1.7.

— Ad Hoc Coalition of Union Pea Protein Producers.

Exporterande producenter i Kina

(a) Sanjia Group:

— Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd., Jiujiang City, Jiangxi, Kina,

— Yantai Oriental Protein Tech Co., Zhaoyuan City, Shandong, Kina, tillsammans med deras närstående handelsbolag, Yantai Zhongzhen Trading Co. Ltd.

(b) Shuangta Group:

— Yantai Shuangta Food Co., Ltd, Zhaoyuan City, Shandong, Kina, tillsammans med dess närstående handelsbolag, Zhaoyuan Junbang Trading Co., Ltd.

### 1.9. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(41) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2024 till och med den 30 juni 2025 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

### 2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

### 2.1. Undersökt produkt

(42) Den undersökta produkten är ärtprotein med hög proteinhalt, dvs. innehållande mer än 65 % beräknat på torrvikt, av alla slags protein från ärter (vilket inbegriper, men inte begränsas till, gula ärter och gröna ärter), i alla fysiska former (inbegripet i fast form (till exempel pulver) och i flytande form (lösning), även texturerade (ärtprotein).

(43) Ärtprotein erhålls genom att isolera och rena proteinet från ärter (11). Den viktigaste råvaran för produktion av ärtprotein är ärter som uppfyller fastställda specifikationer för ärtprotein. Ärterna rengörs, skalas och genomgår därefter malningsprocesser som ger upphov till ärtmjöl. Därefter isoleras proteinet i mjölet genom en våtmalningsprocess, där ärternas huvudkomponenter – stärkelse, protein och fiber – separeras. Proteinfraktionen genomgår sedan extraktion, rening, koncentration och torkning. Dessa steg – isolering, extraktion, rening, koncentration och torkning av proteinet – är de avgörande produktionsstegen som skapar ett protein som kan användas för konsumtion.

(44) Ärtprotein används som ett alternativ till animaliskt protein både i livsmedel och i djurfoder. Det kan konsumeras direkt eller användas som ingrediens vid tillverkning av livsmedel och drycker för människor, samt i foder för sällskapsdjur, specialfoder och foder som används inom vattenbruk.

### 2.2. Berörd produkt

(45) Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN- och Taric-nummer

ex 3504 00 90 (Taric-nummer 3504 00 90 91),

ex 2106 10 20 (Taric-nummer 2106 10 20 40),

ex 2106 10 80 (Taric-nummer 2106 10 80 31, 2106 10 80 39 och 2106 10 80 71),

ex 2106 90 92 (Taric-nummer 2106 90 92 75),

ex 2303 10 90 (Taric-nummer 2303 10 90 10),

ex 2309 10 11 , ex 2309 10 13 , ex 2309 10 15 , ex 2309 10 19 , ex 2309 10 31 , ex 2309 10 33 , ex 2309 10 39 , ex 2309 10 51 , ex 2309 10 53 , ex 2309 10 59 , ex 2309 10 70 , ex 2309 10 90 , ex 2309 90 10 och ex 2309 90 20 ,

ex 2309 90 31 (Taric-nummer 2309 90 31 12, 2309 90 31 14, 2309 90 31 17, 2309 90 31 19, 2309 90 31 30, 2309 90 31 81 och 2309 90 31 91),

ex 2309 90 33 , ex 2309 90 35 , ex 2309 90 39 , ex 2309 90 41 , ex 2309 90 43 , ex 2309 90 49 , ex 2309 90 51 , ex 2309 90 53 , ex 2309 90 59 , ex 2309 90 70 och ex 2309 90 91 ,

ex 2309 90 96 (Taric-nummer 2309 90 96 31, 2309 90 96 39, 2309 90 96 91 och 2309 90 96 95)

(den berörda produkten).

(46) Efter det att undersökningen inletts hävdade medlemsstaterna och berörda parter att den berörda produkten kan klassificeras enligt vissa KN-nummer som inte nämndes i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen analyserade dessa påståenden och drog slutsatsen att de var korrekta. Den 19 december 2025 offentliggjorde kommissionen därför ett tillkännagivande om ändring av tillkännagivandet om inledande (12) för att införa dessa KN-nummer i produktdefinitionen. Produktdefinitionen ändrades inte, och undersökningens omfattning förblev därför densamma som vid inledandet. Alla berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på införandet av de ovannämnda KN-numren. Inga synpunkter inkom innan tidsfristen löpte ut.

(47) Undersökningen visade därefter att den berörda produkten inte kunde klassificeras enligt vissa av de Taric-nummer som angavs i tillkännagivandet om ändring av tillkännagivandet om inledande, närmare bestämt enligt Taric-nummer 2309 90 31 51, 2309 90 31 59, 2309 90 31 61, 2309 90 31 69, 2309 90 96 51, 2309 90 96 59, 2309 90 96 61 och 2309 90 96 69. Dessa nummer tillhör därför inte produktdefinitionen.

(48) Den 19 december 2025 ändrade kommissionen registreringsförordningen för att inkludera vissa KN-nummer av de grunder som anges i skäl 46 (13). Av de grunder som anges i skäl 47 omfattades inte import enligt de nummer som nämns i det skälet av registreringsskyldighet.

### 2.3. Likadan produkt

(49) Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

— Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

— Den undersökta produkt som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Kina.

— Den undersökta produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin.

(50) Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

### 2.4. Invändningar avseende produktdefinitionen

(51) Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. och Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd. begärde att texturerat ärtprotein skulle undantas från undersökningens produktdefinition. Dessa företag hävdade att texturerat och icke-texturerat ärtprotein i) uppvisar betydande skillnader vad gäller fysiska egenskaper, produktionsprocess, produktionskostnad och prissättning, ii) inte är utbytbara på marknaden och iii) inte ingick i produktdefinitionen i de handelspolitiska undersökningarna som Kanada och Förenta staterna genomförde mot Kina.

(52) Texturerat ärtprotein framställs genom att ärtprotein textureras, vilket förändrar slutproduktens form. Kommissionen medger att detta ytterligare steg kan leda till skillnader i kostnader och priser.

(53) Oavsett detta ytterligare steg och skillnaden i form tillverkas dock texturerat och icke-texturerat ärtprotein av samma råvaror och med samma produktionsprocess fram till erhållandet av ärtprotein, och båda har samma funktion: att vara en källa till växtbaserat protein som används i livsmedel och djurfoder. Därför har texturerat och icke-texturerat ärtprotein samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Eftersom texturerat ärtprotein har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som icke-texturerat ärtprotein, kan skillnader i kostnader och priser inte i sig motivera ett undantag för produkten.

(54) När det gäller argumentet att produkterna inte är utbytbara på marknaden, grundade Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. och Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd. sitt påstående på det faktum att texturerat ärtprotein främst används som råvara för växtbaserade eller vegetariska färdiga produkter av tillverkare av vegetariska produkter, medan icke-texturerat ärtprotein huvudsakligen används som livsmedelsingrediens eller i fodersammansättningar för sällskapsdjur på marknader som kosttillskott, livsmedel och drycker samt sportnäring. De riktar sig alltså till olika segment.

(55) Det faktum att produktens slutliga form kan göra den bättre lämpad för produktion av olika produkter i senare led ändrar inte det faktum att de två typerna av ärtprotein har samma egenskaper som förklaras i skäl 53. Tvärtom framgår det tydligt av argumentationen från Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. och Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd. att texturerat och icke-texturerat ärtprotein har samma funktion, nämligen att vara en källa till växtbaserat protein som används i livsmedel och djurfoder, oavsett vilken form dessa livsmedelsberedningar har, och att båda kan fylla denna funktion eftersom de har samma egenskaper.

(56) Slutligen är det faktum att texturerat ärtprotein inte ingick i produktdefinitionen i de handelspolitiska undersökningarna som Kanada och Förenta staterna genomförde mot Kina irrelevant för fastställandet av produktdefinitionen i den aktuella undersökningen.

(57) Av dessa skäl avvisade kommissionen påståendet i detta skede av undersökningen.

(58) Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. och Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd. begärde också att ärtprotein med en proteinhalt på mindre än 80 % skulle undantas från undersökningens produktdefinition. Dessa företag hävdade att ärtprotein med en proteinhalt på mindre än 80 % och ärtprotein med en proteinhalt på minst 80 % har i) olika former, ii) olika produktionsprocesser och iii) olika slutanvändningar och riktar sig till olika marknadssegment.

(59) När det gäller formen hävdade Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. och Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd. att ärtprotein med en proteinhalt på minst 80 % vanligtvis framställs i form av ett fint pulver, medan ärtprotein med en proteinhalt på mindre än 80 % i allmänhet förekommer som ett grövre pulver eller i form av granulat, och att detta skulle göra det möjligt för tullmyndigheterna att skilja dem åt.

(60) Båda typerna av ärtprotein har samma egenskaper, samma grundläggande tillverkningsprocess och samma funktioner, vilket förklarats i skäl 53. En skillnad i form ändrar inte på detta. Argumentet är också tekniskt felaktigt, eftersom partikelstorleken hos ärtprotein, oavsett om det är ett fint pulver eller granulat, inte är kopplad till proteinhalten. Partikelstorleken kan nämligen justeras för alla proteinkvaliteter genom malning. Slutligen är det faktum att tullmyndigheterna kanske kan skilja den ena formen från den andra irrelevant för att avgöra om produkterna har samma grundläggande egenskaper.

(61) När det gäller produktionsprocessen hävdade Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. och Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd. att protein med en proteinhalt på minst 80 % har en mer komplex tillverkningsprocess, eftersom den kräver vissa ytterligare steg.

(62) Undersökningen har dock visat att dessa skillnader i tillverkningsprocessen är små och begränsade till vissa justeringar för att uppnå olika proteinhalter. Dessa skillnader skulle i alla händelser inte ändra det faktum att slutprodukten i båda fallen fortfarande är ärtprotein med hög proteinhalt och därför fyller samma grundläggande funktion.

(63) När det gäller slutanvändning och segment hävdade Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. och Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd. att protein med en proteinhalt på minst 80 % främst används som en livsmedelsingrediens, bland annat i närings- och hälsoprodukter, kosttillskott och växtbaserade livsmedel. Däremot används ärtprotein med en proteinhalt på mindre än 80 % i allmänhet till foder som används inom vattenbruk och i fodersammansättningar för sällskapsdjur.

(64) Samma argument som anges i skäl 55 om texturerat ärtprotein gäller även för ärtprotein med en proteinhalt på mindre än 80 %, dvs. att produktens slutliga form, som gör den bättre lämpad för produktion av olika produkter i senare led, inte ändrar det faktum att de två typerna av ärtprotein har samma egenskaper och samma funktion.

(65) Av dessa skäl avvisade kommissionen påståendet i detta skede av undersökningen.

### 3. DUMPNING

### 3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(66) Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(67) För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera ärtprotein. Fyra exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(68) För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Den 11 februari 2026 informerade kommissionen således de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen.

(69) I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Brasilien som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(70) Den 12 september 2025 lämnade Sanjia Group in synpunkter på de potentiella lämpliga representativa länder som klaganden föreslagit och begärde att Argentina inte skulle uteslutas från förteckningen över potentiella representativa länder med motiveringen att exportskatten på råvaror inte påverkar importpriset utan främst de inhemska priserna, och därför inte har någon inverkan på ett lands lämplighet som representativt land. Dessutom föreslog Sanjia Group att även andra länder skulle utvärderas som möjliga representativa länder om länder med produktion av andra växtproteiner skulle beaktas. Sanjia Group pekade specifikt ut Turkiet och Malaysia som länder där det skulle kunna förekomma produktion av varor inom samma kategori utan att ytterligare underbygga sitt påstående.

(71) Som svar på Sanjia Groups inlaga motsatte sig klaganden att Argentina skulle betraktas som ett representativt land på grund av de exportrestriktioner som gäller för den viktigaste råvaran, ärter. När det gäller andra potentiella representativa länder som föreslagits av Sanjia Group betonade klaganden att Sanjia Group inte lämnat någon bevisning som kunde motivera valet av dessa som representativa länder.

(72) Den 9 februari 2026 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av den berörda produkten. Dessutom identifierade kommissionen, på grundval av de kriterier som styr valet av icke snedvridna priser eller referensvärden och i enlighet med det resonemang som redovisas i detalj i avsnitt 3.2.2, möjliga representativa länder och ansåg att Brasilien var ett lämpligt representativt land. Kommissionen mottog synpunkter på noteringen från de två exporterande producenter som ingick i urvalet samt från klaganden.

(73) Alla parter som lämnade synpunkter stödde valet av Brasilien som ett lämpligt representativt land. Dessutom hävdade Sanjia Group och Shuangta Group att importpriserna på gula ärter, såsom de redovisats i deras svar på frågeformuläret, inte är snedvridna. Alla parter lämnade synpunkter på särskilda referensvärden, och både Sanjia Group och Shuangta Group lämnade synpunkter på beräkningen av marginalen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Efter den tidsfrist som fastställts i tillkännagivandet om inledande lämnade klaganden synpunkter på de internationella priserna på gula ärter. Alla synpunkter har beskrivits i detalj och behandlats i avsnitt 3.2.2.

(74) Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Brasilien var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet.

### 3.2. Normalvärde

(75) Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(76) I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att om det ”fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(77) Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida, var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

### 3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar

(78) Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

— den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

— förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

— förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

— avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

— snedvridna lönekostnader,

— tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.”

(79) Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande, behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(80) Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(81) Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(82) I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (14), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer. Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten infördes i ärendehandlingarna när undersökningen inleddes.

(83) Klaganden menade att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, och att det därför inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet.

(84) För att underbygga denna ståndpunkt hänvisade klaganden till de uppgifter som ingår i rapporten (15). Klaganden påpekade även följande omständigheter som tyder på förekomsten av sektorsomfattande snedvridningar som påverkar produktionen av ärtprotein i Kina.

(85) För det första betjänas sektorn, inklusive delsektorn för ärtprotein, i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter.

— Kina står för 60 % av den globala produktionen av ärtprotein. Klaganden uppfattar att 80 % av den kinesiska produktionen av ärtprotein är belägen i staden Zhaoyuan i Shandongprovinsen. En sådan geografisk koncentration gör den kinesiska ärtproteinindustrin lätt att kontrollera för de kinesiska myndigheterna, vilka kan styra ärtproteinindustrins beteende, särskilt genom politiska åtgärder från den lokala regeringen i Zhaoyuan.

— Klaganden åberopar även offentliggörandet från Zhaoyuans kommunala regeringskontor av ”Svar på förslaget om ’Stärkande av protein- och hälsoindustrin’”, genom vilket arbetsgruppen för främjande av livsmedelsindustrikedjan i staden Zhaoyuan inrättades under ledning av kommunstyrelsen. Målet med detta dokument är framför allt att ”fortsätta att expandera och stärka ärtproteinindustrin”.

— Klaganden nämner också Zhaoyuan-kommunens ”Svar på förslaget om ’Rekommendationer för att stärka protein- och hälsoindustrin’”. Dokumentet redogör för planeringen av en industripark med inriktning på ledande företag för att ”utveckla växtbaserad extraktion genom starka horisontella kedjor, fokusera på högkvalitativa hälsokostprodukter och funktionella produkter samt påskynda utvecklingen av högkvalitativa proteiner och andra produkter inom det allmänna hälsoområdet”.

(86) För det andra gör den statliga närvaron i ärtproteinföretag det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader:

— I klagomålet anges att ordföranden för Shuangta Food, som står för 20 % av den globala ärtproteinkapaciteten, också är medlem i kommunistpartiet och medlem i den 16:e ständiga kommittén för Zhaoyuans kommunala folkkongress. År 2021 var ordföranden för Shandong Sanjia Investment Holding Group, moderbolaget till Yantai Oriental Protein Technology, medlem i den ständiga kommittén för den kinesiska konferensen för politiskt samråd i Zhaoyuan. Slutligen är ordföranden för Shandong Jianyuan Biotechnology, Wang Cheng, ordförande för den sjätte avdelningen av Jiusan Society i Tai’ans kommunstyrelse. Jiusan Society är en ”nära vänskaplig organisation som accepterar ledarskapet från Kinas kommunistiska parti och arbetar nära tillsammans med Kinas kommunistiska parti”. Mot bakgrund av ovanstående tyder prima facie-bevisningen på att kommunistpartiet har en fast förankring inom alla de tre ledande producenterna av den berörda produkten, vilket gör det möjligt för staten att utöva en betydande kontroll över dessa enheter och att påverka priser och kostnader.

— De nära kopplingarna mellan kinesiska ärtproteinproducenter och kommunistpartiet kan bland annat göra det möjligt för de kinesiska ärtproteinproducenterna att dra nytta av tillgången på hela ärter till en ersättning som är lägre än vad som är rimligt. Den information som klaganden har tillgång till tyder på att de kinesiska myndigheterna är involverade i leveranskedjan för hela ärter som används av kinesiska ärtproteinproducenter. Shuangta Food köper till exempel råvaror från ett närstående företag, Zhaoyuan Junyuan Agricultural Machinery Service Professional Cooperative, som ytterst kontrolleras av det kommunala regeringskontoret i Jinling Town, Zhaoyuan City.

— Enligt klaganden får kinesiska ärtproteinproducenter ärter från Ryssland. Under ledning av det statsägda företaget Qingdao Kaitou Supply Chain Management CO. Ltd. slöt Kina och Ryssland ett avtal som tillåter export av ryska ärter till Kina. Den 17 mars 2023 rapporterade plattformen International Railway att ”transporttiden från Rysslands viktigaste ärtproduktionsområden till Kina endast är cirka 20 dagar. Den kortare distansen och tiden minskar inte bara kostnaden för importerade ärter, utan minskar också avsevärt risken för handelsfluktuationer som orsakas av den långa handelscykeln, vilket kraftigt förbättrar de ryska ärternas konkurrenskraft på den kinesiska marknaden”. Avtalet är ett exempel på den höga grad av inflytande som offentliga organ (statsägda företag) utövar när det gäller upphandling av råvaror inom ärtproteinsektorn.

(87) För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna en offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.

— Kinesiska ärtproteinproducenter får 70 % återbetalning av mervärdesskatt. Redan 2015 publicerade det kinesiska finansministeriet och den statliga skatteförvaltningen en ”Katalog över mervärdesskatteincitament för produkter och tjänster för ett heltäckande utnyttjande av resurser” (Cai Shui [2015] nr 78). Policyn för återbetalning av mervärdesskatt förstärktes ytterligare den 30 december 2021. Den uppdaterade katalogen över mervärdesskatteincitament innebär att företag som bland annat producerar växtprotein härrörande från stärkelse eller vermiceller kan dra nytta av en återbetalning på 70 % av mervärdesskatten, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Shuangta Food uppgav i sin årsredovisning för 2023 att man hade dragit nytta av denna återbetalning.

— Den kinesiska regeringen inverkar också på de fria marknadskrafterna genom planeringsdokument. I detta avseende är katalogen för vägledning av industriell omstrukturering (katalogen) ett planeringsdokument som regelbundet uppdateras av den nationella utvecklings- och reformkommittén. Katalogen är ett regeringsdokument som ger vägledning och riktlinjer för omstrukturering av industrier. Den fungerar som referens för styrning av samhällsinvesteringar, hantering av statliga investeringsprojekt och utformning av politik som rör finans, beskattning, kredit, mark, import och export. Katalogen består av tre kategorier: en kategori vardera med främjade, begränsade och föråldrade industrier.

— I 2019 års utgåva av katalogen ingick under rubriken ”19 Lätt industri” i kategorin med främjade industrier punkt 24 ”Utveckling av ny teknik och produktion av naturliga livsmedelstillsatser och naturliga aromer”, punkt 25 ”Forskning, utveckling och tillverkning av avancerad utrustning för livsmedelsproduktion – Forskning, utveckling och tillverkning av instrument och utrustning för övervakning (testning) av livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet” samt punkt 26 ”Utveckling, produktion och bearbetning av råvaror för högförädlade […] växtbaserade proteindrycker”. Katalogen uppdaterades 2023. Även om växtbaserade proteindrycker inte nämns uttryckligen, ingick de under rubriken ”19 Lätt industri”, punkt 19 ”Utveckling och produktion av ny teknik för naturliga livsmedelstillsatser och naturliga aromer” samt punkt 20 ”Forskning, utveckling och tillverkning av avancerad utrustning för livsmedelsproduktion – Forskning, utveckling och produktion av instrument och utrustning för övervakning (testning) av livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet”.

(88) För det femte är även lönekostnaderna snedvridna inom sektorn:

— I en undersökning från 2021 om import av optiska fiberkablar med ursprung i Kina betonade kommissionen att ”ett system med marknadsbaserade löner inte kan utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare hindras i sina rättigheter till kollektiv organisering” och att ”den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas av systemet för registrering av hushåll”. Kommissionen drog i denna undersökning från 2021 slutsatsen att det inte fanns ”någon bevisning för att företag som producerar optiska fiberkablar eller tillhörande insatsvaror inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet”. I det aktuella fallet finns det ingen anledning att tro att lönekostnaderna inte är snedvridna även inom ärtproteinsektorn.

(89) För det sjätte har ärtproteinproducenter tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten:

— Den tillgängliga bevisningen tyder på att Kina har fastställt politiska riktlinjer för statsägda banker att erbjuda förmånliga lån och lånegarantier till kinesiska producenter, och att ärtproteinproducenter har gynnats av förmånliga lån. Till exempel framgår det tydligt av Shuangta Foods årsredovisning för 2022 att företaget erhöll förmånliga lån. Där anges att ”statliga bidrag som erhållits i samband med subventioner för förmånliga lån kvittas mot de relaterade lånekostnaderna. När lån med förmånliga räntor erhålls från utlånande banker redovisas det faktiska lånebeloppet som lånets bokförda värde, och de relaterade lånekostnaderna beräknas på grundval av lånets kapitalbelopp och räntan för sådana förmånliga räntesatser”.

— Oriental Protein rapporterade i förfaranden inför Förenta staternas handelsdepartement att företaget har erhållit lån eller finansiering för industriell omställning och uppgradering från Agricultural Bank of China, en bank där staten är majoritetsägare. Det är sannolikt att andra producenter av ärtprotein har gynnats av liknande förmånliga lån.

— De kinesiska myndigheterna äger 83,8 % av aktierna i Agricultural Bank of China, som är en av de fyra största bankerna i Kina. Dessutom, som kommissionen noterade i sin rapport om betydande snedvridningar, kan de kinesiska myndigheterna påverka de inhemska priserna och exportpriserna på jordbruksråvaror genom de statliga handelsföretagen, ofta i syfte att ”upprätthålla stabila priser på ’strategiska’ jordbruksråvaror”. Enligt kommissionen fungerar denna mekanism de facto som en implicit subvention. Kina använder andra mekanismer för att kontrollera priser och kostnader, såsom lagerhållning.

(90) Sammanfattningsvis hävdade klaganden att det förekommer betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen inom ärtproteinsektorn.

(91) Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten samt i den uppdaterade versionen (uppdaterad rapport) (16), som bygger på offentligt tillgängliga källor.

(92) Analysen omfattade en undersökning av det omfattande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

### 3.2.1.1. Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina

(93) Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (17).

(94) Den statsägda ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att säkerställa dess ”konsolidering och tillväxt” (18). Dessutom strävar de kinesiska myndigheterna efter att ”främja koncentrationen av statligt kapital i viktiga industrier […] och i framtidsinriktade strategiska tillväxtindustrier” (19) och ”stärka kapitaltillskotten för att stödja en högkvalitativ utveckling av statsägda företag” (20). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(95) Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (21).

(96) Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och på personnivå) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(97) Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den bekräftades ännu en gång i artikel 1 i konstitutionen.

(98) Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (22). Detta åskådliggör kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(99) Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(100) Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (23). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, det finansiella systemet samt regelverket.

(101) För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. År 2025 publicerade kommunistpartiets centralkommitté en analys som bekräftade planernas bindande karaktär: ”Den vetenskapliga utformningen och det faktiska genomförandet av nationella utvecklingsplaner är viktiga medel för vårt parti att effektivt leda den ekonomiska och sociala utvecklingen. I moderniseringsarbetet har Kina utforskat och etablerat en institutionell ordning där, under centralkommitténs centraliserade och enhetliga ledning, en plenarsession i centralkommittén lägger fram ett planförslag, statsrådet utarbetar ett utkast till plan, och den nationella folkkongressen granskar och godkänner det innan det offentliggörs och genomförs. Detta omvandlar i praktiken partiets förslag till statens och folkets vilja. Genom denna process omvandlas centralkommitténs stora strategiska satsningar till rättsligt bindande planer för genomförande i hela landet” (24). Sammantaget bildar dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorsspecifika och övergripande politiska åtgärder som finns på alla förvaltningsnivåer.

(102) Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(103) Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(104) De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som anges i planerna (25).

(105) För det andra, när det gäller fördelningen av finansiella resurser, strävar de kinesiska myndigheterna efter att, genom flera åtgärder för att ytterligare främja utvecklingen av privata investeringar (26), ”öka de centrala budgetmedlen för att stödja kvalificerade privata investeringsprojekt och aktivt spela en vägledande och ledande roll”. De kinesiska myndigheterna har också för avsikt att ”utnyttja nya politiska finansieringsinstrument [och] stödja ett antal kvalificerade privata investeringsprojekt inom viktiga industrier och nyckelområden” (27).

(106) Dessutom domineras Kinas finansiella system av de statsägda affärsbankerna och politiska bankerna, som de kinesiska myndigheterna beskriver som ”den huvudsakliga kraften som tjänar den reala ekonomin och ger starkt stöd för stabiliteten och den långsiktiga utvecklingen av den nationella ekonomin” (28). När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (29).

(107) Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet, utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (30).

(108) För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras så att ”nationella ekonomiska och sociala utvecklingspolitiska mål uppnås” (31). Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (32).

(109) På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som myndigheterna använder för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (33). Till exempel strävar de kinesiska myndigheterna efter att ”optimera drifts- och tillsynsmekanismerna för stora industrifonder för att säkerställa att fondernas investeringsinriktning uppfyller kraven i nationella strategier” (34).

(110) De kinesiska myndigheternas ingripanden i ekonomin utformas som ”samordnade insatser inom skatte-, penning-, industri-, pris-, och sysselsättningspolitiken samt andra politikområden kring genomförandet av nationella utvecklingsplaner och större strategier” (35).

(111) Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (36).

### 3.2.1.2. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter

(112) I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(113) Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag, bl.a. Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. (37), Shandong Jianyuan Group (38), Yantai T-Full (39) eller Shandong Jiahua (Sinoglory) Biotechtechnology Co. Ltd. (40). Yantai Shuangta Food Co. Ltd. (41) är också ett företag med majoritetsägande av privata aktieägare och 32,69 % statligt ägande. Detta företag kontrolleras också i sista hand av ett lokalt statligt holdingbolag (42).

(114) Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (43), och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under myndigheternas kontroll och politiska tillsyn med tanke på i hur stor utsträckning stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(115) I lagen om främjande av den privata ekonomins utveckling (44) erkänns formellt privata företag som ”en viktig del av den socialistiska marknadsekonomin”, samtidigt som det föreskrivs att ”privata ekonomiska organisationer och deras aktörer ska stödja kommunistpartiets ledarskap, följa det socialistiska systemet med kinesiska särdrag och aktivt delta i uppbyggnaden av en modern socialistisk stormakt” (45).

(116) Följaktligen är ekonomiska aktörer – direkt eller indirekt – föremål för politisk vägledning, administrativ styrning och krav på ideologisk anpassning från partiet och statliga institutioner, vilket upprätthåller strukturella snedvridningar inom konkurrensmiljön.

(117) Ärtproteinsektorn omfattas dessutom av flera statliga strategier, bland annat de centrala riktlinjerna för 2022 som tillkännagetts av finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor: ”Integrerad utveckling av jordbruksindustrin. Samordna utformningen och byggandet av ett antal nationella moderna jordbruksindustriparker, fördelaktiga och karakteristiska industrikluster och starka jordbruksindustriella kommuner. […], bygga ett modernt industriellt system på landsbygden baserat på starka industristäder, industriparker som motor och industrikluster som ryggrad, provins-, härads- och kommunplaner och samordnat främjande av punkter, linjer och områden, för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den industriella utvecklingen som helhet” (46). Den fjortonde femårsplanen för främjande av jordbrukets och landsbygdsområdenas modernisering innehåller följande mål: ”Stärka utvecklingen av fördelaktiga områden för specialiserade jordbruksprodukter. […] Stärka tekniskt stöd, kvalitetskontroll, varumärkesbyggande och produktmarknadsföring. Bygga ett antal standardiserade baser för produktion, bearbetning, lagring och logistik för specialiserade jordbruksprodukter” (47).

(118) Närmare bestämt förtecknas ”högpresterande utrustning för separering och rening av protein” som en främjad industri i 2024 års vägledande katalog för strukturell anpassning av industrin (48).

(119) Dessutom finns ”produktion och bearbetning av växtbaserade proteindrycker” med i 2025 års katalog över främjade industrier i de västra regionerna (49).

(120) Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (50).

(121) Till exempel anger det kinesiska förbundet för livsmedelstillsatser och ingredienser (China Food Additives and Ingredients Association, CFAA) (51) i artikel 3 i sina stadgar (52) att ”förbundet accepterar partiets ledarskap. I enlighet med partiets stadgar inrättar det partiorganisationer för att bedriva partiverksamhet […]”.

(122) CFAA har inrättat en ”särskild kommitté för funktionella protein- och peptidingredienser (53)” som omfattar ärtproteinsektorn.

(123) Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd. är medlem i CFAA (54).

(124) Dessutom är Kinas nationella livsmedelsindustriförening (China National Food Industry Association, CNFIA) (55) också relevant för ärtproteinsektorn. Enligt artikel 3 i dess stadgar (56) har CNFIA som mål att ”grundligt genomföra Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era, [och att] främja en sund utveckling av Kinas livsmedelsindustri”. Dessutom anges i artikel 4 i dess stadgar att CNFIA ”godtar affärsstyrning och tillsyn från Folkrepubliken Kinas civilministerium, ledningsorganet för partibyggande, statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar samt relevanta avdelningar för branschförvaltning” (57).

(125) Yantai Shuangta Food Co. Ltd. är medlem i CNFIA (58). Dessutom erkänner Shandong Jianyuan Group att man står under CNFIA:s tillsyn (59).

(126) Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn är föremål för politisk övervakning och vägledning.

3.2.1.3. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader.

(127) De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(128) Enligt artikel 17 i Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt artikel 30 i partiets stadgar (60)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(129) Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har emellertid kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (61), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (62).

(130) Redan 2018 rapporterades att det fanns particeller i 73 % av cirka 2,57 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (63). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(131) Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (64) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(132) I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda arbetet enligt Förenade fronten inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (65).

(133) Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/funktioner även finns inom ärtproteinsektorn. Som ett exempel är ordföranden för Yantai Shuangta Food Co. Ltd. medlem i partiet (66). Han betraktade också medlemskap i kommunistpartiet som ett rekryteringskriterium för ledningspersonal (67).

(134) Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (68). Den statliga närvaron i företag inom ärtproteinsektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

### 3.2.1.4. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(135) Den lagstiftning som är tillämplig på offentlig upphandling diskriminerar uttryckligen utländska produkter och föreskriver att ”ett prisavdrag på 20 % ska ges på anbudet för en inhemsk produkt, och det reducerade priset ska beaktas under utvärderingsprocessen” (69). Följaktligen gynnar upphandlingsbesluten inhemska produkter och fattas inte på grundval av fria marknadskrafter.

(136) Dessutom bestäms den kinesiska ekonomins inriktning i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(137) Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (70).

(138) De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den berörda produkten ska fungera.

(139) De centrala riktlinjer för 2022 från finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor som nämns ovan (se skäl 117) innehåller också följande bestämmelser som påverkar sektorns funktion: ”Staten kommer att fortsätta att genomföra politik som subventioner till majs- och sojabönsproducenter, subventioner till ris och incitament till stora spannmålsproducerande härad, för att konsolidera effektiviteten i strukturreformen på utbudssidan inom jordbruket och säkerställa den nationella livsmedelssäkerheten” eller ”belöningar till härad med stor utsädesproduktion. Utöka omfattningen av stödet till härad med stor utsädesproduktion av ris, vete och majs […] och främja omvandlingen och uppgraderingen av utsädesindustrin” (71).

(140) Den fjortonde femårsplanen för att främja moderniseringen av jordbruket och landsbygdsområdena (72) syftar till att ”förbättra politiken för stöd till spannmålsproduktion. Stabilisera stödet till spannmålsodlare, förbättra politiken för minimipriser för ris och vete samt subventionspolitiken för majs- och sojabönsodlare. Förbättra kompensationsmekanismen till förmån för de stora spannmålsproducerande områdena och förbättra stödsystemet för de stora spannmålsproducerande häraderna” (73). Planen syftar också till att ”främja agglomerering av industrier på härads- och stadsnivå, stödja omlokalisering av industrier för bearbetning av jordbruksprodukter till härad, och vägleda företag inom bearbetning och distribution av jordbruksprodukter att bygga bearbetningsparker och logistiknav i städer (kommuner) med lämpliga förutsättningar [samt att] stödja lämpliga härad (städer, distrikt) i uppförandet av moderna jordbruksindustriparker, främja koncentrationen av marknadsaktörer t.ex. inom forskning och utveckling, bearbetningslogistik och marknadsföringstjänster i parkerna” (74).

(141) Den fjortonde femårsplanen för utveckling av bioekonomin tar direkt upp sektorn för den berörda produkten, med målet att ”stärka företagsinnovationens övergripande ställning. Främja de ledande företagens ledande och stödjande roll på det biologiska området, vägleda stora företag att öppna upp resurser som teknisk innovation, försörjningskedja och finansiella tjänster för industrikedjan i tidigare och senare led och främja integrering och innovation i små och medelstora företag. Med fokus på viktiga områden med stort och omfattande inflytande, exempelvis biomedicin, biojordbruk och biotillverkning, uppmuntras bioinnovativa företag att vidareutveckla sina undersektorer, främja deras konkurrensfördelar och utveckla dem till separata föregångare med global konkurrenskraft” (75).

(142) På provinsnivå ska de statliga myndigheterna enligt Hebeis fjortonde femårsplan för strategiska och framväxande industrier (76) utforma sektorns industriella struktur på följande sätt: ”utveckla växtextraktprodukter såsom naturliga kryddor, eteriska oljor, naturliga näringsämnen, växtproteiner och oljor” (77).

(143) Dessutom utfärdade Shandong 2025 ett genomförandeyttrande om att ytterligare fördjupa landsbygdsreformen och stärka insatserna för att på ett heltäckande sätt främja landsbygdsförnyelse (78), där man kräver att man ”aktivt utvecklar industrin för bearbetning av jordbruksprodukter, […] kraftfullt utvecklar intensiv bearbetning av jordbruksprodukter, bygger parker för bearbetning och logistik av jordbruksprodukter”.

(144) Vidare utfärdade Shandong 2025 en handlingsplan för vetenskaplig och teknisk innovation för att modernisera livsmedelsindustrin (2026–2028) (79) som syftar till att ”utveckla centrala basmaterial för bearbetning, såsom högpresterande specialstärkelser [och] växtproteinpulver […] samt bygga upp ett produktionssystem på flera nivåer för råvaror till hälsosam mat” under ledning av Shandongs provinsdepartement för vetenskap och teknik.

(145) Yantai kommun, belägen i Shandong, är världens största produktionsområde för ärtprotein (80).

(146) Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd., Shandong Jianyuan Group, Yantai T Full, Shandong Jiahua (Sinoglory) Biotechtechnology Co. Ltd. och Yantai Shuangta Food Co. Ltd. är alla belägna i Shandong.

(147) Yantai Shuangta Food Co. Ltd. får direkt stöd från provinsregeringen i Shandong som ett forsknings- och utvecklingscenter inom ramen för ”ett företag – en teknik” (81) för att vidareutveckla ”1) nyckelteknik i vermicellindustrins värdekedja, 2) näringsvärdesanalys av ärtprotein och fiber samt dess innovativa tillämpning inom köttbearbetning, 3) forskning och industrialisering av förbättrad separeringseffektivitet för ärtstärkelse med hjälp av inhemska mjölksyrabakterier, och 4) forskning och industrialisering av ärtproteinisolat med lägre natriumhalt, högre kalciumhalt och utan sojaallergen” (82).

(148) Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(149) Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

3.2.1.5. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt.

(150) Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnad.

(151) Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (83).

(152) I de fall där konkurslagen tillämpas saknas dessutom insyn i förfaranden, vilka leder till diskriminering (84).

(153) Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (85). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (86). Vidare strävar de kinesiska myndigheterna efter att ”förbättra markförvaltningssystemet för att säkerställa att det är effektivt kopplat till makroekonomisk politik och regional utveckling och prioriterar en rimlig markanvändning för ledande industrier och stora projekt (87)”, vilket leder till att myndigheterna ofta har specifika politiska mål, däribland genomförandet av ekonomiska planer, vid tilldelningen av mark (88).

(154) I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på ärtproteinsektorn. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(155) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

3.2.1.6. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader.

(156) Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande ILO-konventioner, bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (89).

(157) Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (90). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(158) Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (91). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(159) Ingen bevisning har lagts fram som tyder på att ärtproteinsektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

### 3.2.1.7. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten

(160) Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(161) För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (92). Dessa banker tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (93), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(162) I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att de ska bedriva sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (94). Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(163) De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (95). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (96) .

(164) Närmare bestämt strävar de kinesiska myndigheterna också efter att ”vägleda finansinstitut att använda diversifierade verktyg såsom lån, obligationer, eget kapital och försäkringar för att tillhandahålla omfattande finansiella tjänster till de stora företagen och viktiga stödjande företag som är verksamma inom viktiga industrikedjor, tillhandahålla finansiella lösningar för en stabil drift av företag som påverkas av yttre faktorer samt stödja privata företag att aktivt delta i ett självständigt och kontrollerat uppbyggande av industrikedjor” (97).

(165) Vidare snedvrids ofta obligations- eller kreditbetyg av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (98). Ytterligare regler tillkommer dessutom genom vilka finansiering leds till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (99). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(166) Dessutom har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(167) Därtill styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Till exempel gynnas statsägda företag, liksom hela industrisektorer som anses strategiska av de kinesiska myndigheterna, av räntor som ligger under marknadsnivå (100). Artificiellt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(168) Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag, vars antal ökar (101), eller att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(169) Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(170) Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

### 3.2.1.8. De beskrivna snedvridningarnas systemomfattande karaktär

(171) Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den aktualiserade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten.

(172) Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i skälen 112–170. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, och att ärtproteinproducenter omfattas av dessa regler på samma sätt som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(173) Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i den aktualiserade rapporten.

(174) Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(175) Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

### 3.2.2. Representativt land

### 3.2.2.1. Allmänna anmärkningar

(176) Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

— En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. I detta syfte använde sig kommissionen av länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas baserat på Världsbankens databas (102).

— Produktion av den undersökta produkten i det landet.

— Förekomst av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet.

— Om det fanns fler än ett möjligt representativt land gavs företräde, där så var lämpligt, till det land som hade en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(177) Såsom anges i skälen 72–73 utfärdade kommissionen en notering till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I noteringen beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om vilka länder som i detta fall skulle kunna betraktas som lämpliga representativa länder, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a a i grundförordningen skulle bekräftas.

En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas

(178) I noteringen identifierade kommissionen inledningsvis Argentina och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas.

(179) Såsom framgår av skälen 181–187 konstaterade kommissionen dock att Turkiet och Argentina inte kunde anses vara lämpliga representativa länder. Av denna anledning, och eftersom det inte var möjligt att finna någon produktion av den undersökta produkten i något annat land med en utvecklingsnivå som liknar Kinas, sökte kommissionen efter ett lämpligt representativt land bland länder med en utvecklingsnivå som liknar Kinas och med produktion av en produkt inom samma allmänna kategori/sektor som den undersökta produkten, vilket, såsom förklaras i skäl 188, är sojaprotein.

(180) På denna grundval analyserades ytterligare tre möjliga representativa länder, nämligen Colombia, Brasilien och Malaysia, vilka alla av Världsbanken klassificerats som högre medelinkomstländer på grundval av bruttonationalinkomsten.

Förekomsten av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet

(181) I noteringen angav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den undersökta produkten tillverkas, dvs. Turkiet och Argentina, samt för de länder som identifierats efter en preliminär bedömning, såsom anges i skäl 180, dvs. Malaysia, Colombia och Brasilien, behövde tillgången till uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt vad gäller lättillgängliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten eller produkter i samma kategori.

(182) Den övergripande analysen av importen i noteringen ledde till slutsatsen att Argentina importerade en betydligt mindre mängd gula ärter, som är den viktigaste produktionsfaktorn, än alla andra länder. Dessutom importerades betydande volymer av två andra produktionsfaktorer – skumdämpningsmedel och flytande kaustiksoda – med ursprung i Kina till Argentina under undersökningsperioden till priser under marknadspris, vilket innebär att lämpligheten av Argentina som representativt land kan ifrågasättas.

(183) Kommissionen noterade även att Argentina har exportskatter på den viktigaste råvaran – gula ärter (103). Förekomsten av en exportskatt på gula ärter i Argentina snedvred priserna på gula ärter och i slutändan priserna på alla produkter i ärternas värdekedja, vilket gjorde det omöjligt att använda kostnader och priser för ärtprotein i Argentina. Kommissionen ansåg därför att priserna på gula ärter i Argentina inte kunde anses vara tillförlitliga på grund av snedvridningen av marknaden.

(184) När det gäller tillgången på finansiell information i Argentina identifierade kommissionen ett företag som producerade den berörda produkten. Det fanns dock inga lättillgängliga finansiella uppgifter för åren 2024 eller 2023 för detta företag. I avsaknad av annan information i ärendehandlingarna om andra företag som producerar ärtprotein i Argentina med lättillgängliga finansiella uppgifter, och med hänsyn till de handelshinder som beskrivs i skäl 183, drog kommissionen slutsatsen att Argentina inte längre kunde anses vara ett lämpligt representativt land.

(185) I Turkiet konstaterades att importen av gula ärter med ursprung i Ryssland – som stod för över 70 % av all import av denna viktigaste råvara – såldes till betydligt lägre priser än import från alla andra ursprungsländer under undersökningsperioden. Ärter och andra grödor omfattas för närvarande av 50 % värdetull i EU (104) till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Dessa tullhöjningar infördes i juli 2024 för att förhindra att betydande mängder ärter med ursprung i Ryssland införs till unionen. Införandet av tullarna ledde till en omedelbar minskning av exporten av ärter från Ryssland till unionen, från ett månatligt genomsnitt på 161 000 ton året innan till 29 ton efter tullhöjningen. Minskningen av importen till unionen, som tidigare var den största exportmarknaden för ärter från Ryssland, till 0,02 % av de tidigare volymerna sammanföll med en betydande ökning av exporten av ärter från Ryssland till Turkiet, till ett pris som var mer än 10 % lägre (105). När det gäller Turkiets import av gula ärter var importpriset på gula ärter från Ryssland under undersökningsperioden i genomsnitt 12 % lägre än importpriserna från övriga världen till Turkiet, och dessutom 70 % lägre än det genomsnittliga importpriset på gula ärter från övriga världen till Argentina. Detsamma gällde importen av bituminöst kol från Ryssland, som stod för nästan 70 % av all import av bituminöst kol till Turkiet under undersökningsperioden. Kol och andra fossila bränslen omfattas för närvarande av EU:s sanktioner mot Ryssland (106). Importpriset på bituminöst kol från Ryssland var 30 % lägre i Turkiet än importpriset från resten av världen. Dessutom låg importpriset på bituminöst kol till Turkiet från övriga världen (1,02 CNY/kg) genomgående under importpriset från övriga världen till Argentina, men även till alla andra länder (med undantag för Colombia), vilket tyder på att artificiellt låga ryska priser leder till att de totala importpriserna i Turkiet sänks. Kommissionen drog därför slutsatsen att priset på bituminöst kol med ursprung i Ryssland är snedvridet och ansåg att referenspriserna för bituminöst kol från Turkiet inte var representativa. Därtill fanns det inte tillräcklig information tillgänglig för att fastställa ett representativt referenspris för skumdämpningsmedel.

(186) När det gäller lättillgängliga finansiella uppgifter i Turkiet fanns det inte lättillgänglig information om Eaynı Tüm Hakları Saklıdır, det enda företag som producerar den undersökta produkten och som kunde identifieras. Därför, och med anledning av konstaterandet om den störande inverkan av den ryska exporten av ärter i skäl 185, drog kommissionen slutsatsen att Turkiet inte kunde betraktas som ett lämpligt representativt land för denna undersökning.

(187) I linje med dessa konstateranden drog kommissionen i noteringen slutsatsen att Argentina och Turkiet i detta skede inte kunde betraktas som lämpliga representativa länder och beslutade därför att utvidga analysen till en liknande produkt och till andra länder där det var möjligt att identifiera producenter av denna liknande produkt.

(188) Enligt uppgifterna i ärendehandlingarna och kommissionens analys ansågs alla andra vegetabiliska proteiner med en liknande produktionsprocess vara en produkt som liknar den undersökta produkten. I detta avseende noterade klaganden likheterna mellan de olika segmenten inom sektorn för vegetabiliska proteiner, med tanke på att alla typer av proteiner har liknande produktionsprocesser och påverkas av liknande marknadsdynamik, inklusive användningsområden, dvs. växande marknader för köttersättningar eller för förändrade kostvanor. Bland växtproteinerna identifierade klaganden sojaprotein som det största växtproteinet som produceras världen över och noterade att sojaprotein används för liknande ändamål som ärtprotein. I detta syfte identifierade kommissionen Malaysia, Colombia och Brasilien som producenter av sojaprotein. Deras import av de viktigaste insatsvarorna undersöktes.

(189) Denna analys visade att 28 % av all import av skumdämpningsmedel till Malaysia hade sitt ursprung i Kina, liksom 15 % av importen av flytande kaustiksoda. Dessutom hade 27 % av importen av bituminöst kol till Malaysia sitt ursprung i Ryssland och visade sig säljas med en betydande rabatt.

(190) När det gäller finansiell information analyserade kommissionen ett stort antal företag som producerar sojaprotein, men fann inga producenter i Malaysia för vilka finansiell information var lättillgänglig. Eftersom det inte fanns några lättillgängliga finansiella uppgifter och med hänsyn till den bristande tillförlitligheten hos vissa importpriser för några av de viktigaste produktionsfaktorerna i Malaysia, såsom förklaras i skäl 189, drog kommissionen slutsatsen att Malaysia inte var ett lämpligt representativt land.

(191) När det gäller Colombia hade 28 % av den totala importen av skumdämpningsmedel sitt ursprung i Kina. Kommissionen identifierade ett företag som producerar sojaprotein med lättillgänglig finansiell information. Kommissionen noterade dock att den tillgängliga informationen var från 2024 och endast delvis täckte undersökningsperioden. Företaget ansågs därför mindre lämpligt, eftersom nyare uppgifter fanns tillgängliga enligt vad som anges i skäl 194.

(192) När det gäller Brasilien hade 35 % av den totala importen av skumdämpningsmedel sitt ursprung i Kina.

(193) Kommissionen kunde inte identifiera några producenter av den undersökta produkten i Brasilien, men noterade att ett företag som producerar växtbaserade varor, Milhão Ingredients, 2019 meddelade att det skulle investera i produktion av ärtproteinisolat. Kommissionen noterade också att det sedan inledandet av denna undersökning har skett import till unionen av den undersökta produkten från Brasilien, vilket tyder på att det kan förekomma produktion av den undersökta produkten i detta land.

(194) Kommissionen kunde dock inte hitta lättillgängliga finansiella uppgifter om denna eller andra möjliga producenter av den undersökta produkten i Brasilien. Därför beslöt kommissionen att använda sig av uppgifter från producenter av sojaprotein. Caramuru Alimentos S.A., en producent av sojaprotein med lättillgängliga detaljerade finansiella uppgifter som täcker hela undersökningsperioden, identifierades. Kommissionen informerade parterna i noteringen om att den avsåg att använda dessa uppgifter för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst och uppmanade dem att lämna synpunkter.

(195) I sina synpunkter på noteringen instämde Shuangta Group i att det finns vissa faktorer som skulle göra valet av Turkiet och Argentina olämpligt, och Sanjia Group och klaganden uttryckte sitt stöd för valet av Brasilien som representativt land. Ingen av dem lämnade några synpunkter på användningen av finansiella uppgifter från Caramuru Alimentos S.A. i Brasilien.

Nivå av social trygghet och miljöskydd

(196) Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det lämpligaste representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

### 3.2.2.2. Slutsats

(197) Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

### 3.2.3. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader

(198) I noteringen förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använde vid produktionen av den undersökta produkten och uppgav att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa de icke snedvridna priserna för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. Kommissionen framförde även sin avsikt att använda uppgifter från Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística, Ministério de Minas e Energia och Companhia de Saneamento Básico do Estado de São Paulo S.A. för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för arbetskraft (107), energi (108) respektive vatten (109).

### 3.2.3.1. Produktionsfaktorer

(199) Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för ärtprotein

Produktionsfaktor

Varukod

Källa

Icke snedvridet värde (CNY)

Måttenhet

Råvaror

Gula ärter (Pisum sativum)

0713 10 90

GTA

4,73

kg

Ekologiska gula ärter (110)

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

7,42

kg

Rengjorda ärter

Ej tillämpligt

Beräknas på grundval av respektive referensvärde för gula ärter

per producent (konfidentiellt) (111)

kg

Rengjorda ekologiska ärter

Ej tillämpligt

Beräknas på grundval av respektive referensvärde för ekologiska ärter

per producent (konfidentiellt) (112)

kg

Saltsyra

2806 10

GTA

1,65

kg

Flytande kaustiksoda

2815 12

GTA

2,20

kg

Skumdämpningsmedel

3906 90

GTA

20,59

kg

Arbetskraft

Arbetskraft

Ej tillämpligt

Instituto Brasileiro de Geografia e Estatistica

42,35

timmar

Energi

Kol (bituminöst)

2701 12

GTA

1,23

kg

Elektricitet

Ej tillämpligt

Ministério de Minas e Energia

1,11

kWh

Naturgas

Ej tillämpligt

Ministério de Minas e Energia

4,80

m3

Vatten

Ej tillämpligt

Companhia de Saneamento Básico do Estado de São Paulo

39,19

m3

Ånga

Ej tillämpligt

Ministério de Minas e Energia/Förenta staternas energidepartement

0,73

kg

Biprodukter

Ärtrester

2302 50

GTA

1,05

kg

(110) Såsom förklaras i skälen 203–208 fastställdes referenspriset för ekologiska gula ärter genom att ett prispåslag på 57 % lades till referenspriset för import av gula ärter.

(111) Denna information kommer att lämnas ut till den berörda producenten i ett enskilt utlämnande av uppgifter.

(112) Denna information kommer att lämnas ut till den berörda producenten i ett enskilt utlämnande av uppgifter.

(200) Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de uppgifter som de exporterande producenterna i urvalet lämnat om tillverkningskostnader som inte inkluderats i de enskilda produktionsfaktorerna ovan. Metoden förklaras ingående i skäl 240.

### 3.2.3.2. Råvaror

(201) För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras från fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (113). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(202) När de viktigaste råvarorna importerades till det representativa landet från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755, skulle denna import inte beaktas vid fastställandet av referenspriset för dessa produktionsfaktorer, för att säkerställa att de inte påverkas väsentligt av import från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755.

Gula ärter och ekologiska gula ärter

(203) I noteringen informerade kommissionen parterna om att eftersom endast ekologiska ärter används för produktion av ekologiskt ärtprotein och eftersom det inte finns någon separat HS-kod för denna typ av ärter, bör referensvärdet för konventionella gula ärter användas, justerat för att återspegla prisskillnaden mellan konventionella gula ärter och ekologiska ärter. Kommissionen informerade alla parter om att priserna på ekologiska ärter, enligt uppgifter från berörda parter och allmänt tillgänglig information, är 57–67 % högre än priserna på konventionella ärter (114), och att den skulle fastställa referensvärdet genom att tillämpa en uppjustering av referensvärdet för gula ärter motsvarande prispåslaget för ekologiska ärter, enligt källorna i ärendehandlingarna.

(204) I sina synpunkter på noteringen hävdade Shuangta Group att dess faktiska inköpspriser för importerade gula ärter (baserade på flera hundra miljoner kg) mycket bättre återspeglade villkoren för stora köpare som Shuangta Group än de begränsade importvolymerna för Brasilien och Colombia. Av samma skäl begärde Shuangta Group att kommissionen skulle fastställa referenspriset för ekologiska gula ärter på grundval av Shuangta Groups egna inköpspriser för ekologiska gula ärter.

(205) Sanjia Group hävdade att inköpspriset för importerade gula ärter inte borde ersättas med referenspriser, eftersom dessa ärter kom från andra marknader där priserna fastställdes under normala marknadsförhållanden, inte påverkades på något sätt av situationen på den kinesiska marknaden och inte var föremål för några påstådda snedvridningar på marknaden.

(206) Dessutom noterade Sanjia Group att den källa som kommissionen identifierat för att motivera prispåslaget för ekologiska ärter jämfört med vanliga ärter härrörde från tiden före undersökningsperioden och därför hade ett begränsat värde som referens. Sanjia Group lämnade in en prisjämförelse av företagsinterna priser, där prispåslaget för ekologiska ärter var lägre än det som kommissionen föreslagit, och hävdade att det påstådda prispåslaget på 57–67 % för ekologiska ärter var orimligt och behövde justeras.

(207) Klaganden lämnade synpunkter på det föreslagna prispåslaget för ekologiska ärter och påpekade att allmänt tillgängliga prisuppgifter bekräftade att prisskillnaden mellan ekologiska och konventionella ärter är betydande och ligger långt över det prispåslag på 57–67 % som kommissionen föreslagit, och uppgår till 100 % i den framlagda bevisningen. Mot bakgrund av ovanstående begärde klaganden att kommissionen skulle justera prispåslaget för referenspriset för ekologiska ärter till minst 100 %.

(208) När det gäller referenspriset för ekologiska ärter, och mot bakgrund av den bevisning som Sanjia och klaganden lagt fram, vilken pekade på både högre och lägre prispåslag för ekologiska ärter, för vilka ingen avgörande bevisning lämnades, samt i avsaknad av jämförbara importuppgifter, ansåg kommissionen att ett prispåslag på 57 % på referenspriset för ekologiska ärter var det mest lämpliga. Eftersom Sanjia Group inte lämnade in nyare och lättillgängligare bevisning om prispåslaget för ekologiska ärter än den som nämns i skäl 203, avvisades påståendet om att uppgifterna hade ett begränsat värde som referens.

(209) Klaganden lämnade in ett svar på synpunkterna från Shuangta Group och Sanjia Group om valet av referensvärde för gula ärter och hävdade att de kinesiska exporterande producenterna kunde köpa in gula ärter från Ryssland till snedvridna priser, vilket också hade lett till att de kanadensiska importpriserna till Kina sänktes, och uppmanade kommissionen att utgå från importpriserna till Brasilien i stället för de importpriser som angetts av de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(210) När det gäller båda gruppernas påståenden om icke snedvridna internationella priser – det vill säga Shuangta Groups förslag att dess priser på direktimport av gula ärter skulle kunna användas som lämpligt referensvärde för alla inköp av gula ärter via en lokal importör, och Sanjia Groups påstående att priset på dess direktimport av gula ärter inte är snedvridet – anges det uttryckligen i artikel 2.6 a i grundförordningen att inhemska kostnader får beaktas vid fastställandet av normalvärdet endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna.

(211) Såsom förklaras i avsnitten 3.2.1.3 och 3.2.1.8 i denna förordning konstaterade kommissionen att gula ärter som köpts via importörer i Kina var föremål för prissnedvridningar och kan därför inte beaktas som underlag för fastställandet av normalvärdet.

(212) Ärter och andra grödor omfattas för närvarande även av en värdetull på 50 % i EU (115), vilken infördes i juli 2024 som en reaktion på Ryska federationens fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 i syfte att förhindra att betydande mängder torkade ärter med ursprung i Ryssland förs in i unionen. Införandet av tullarna ledde till en omedelbar minskning av exporten av ärter från Ryssland till unionen, som tidigare var dess största marknad, från ett månatligt genomsnitt på 161 000 ton året innan till 29 ton efter tullhöjningen (116), vilket motsvarar endast 0,02 % av de tidigare volymerna. Detta sammanföll med en betydande ökning av exportvolymen av gula ärter från Ryssland till Kina, som ökade med 55 % under samma period (117), till ett pris som var betydligt lägre än de internationella priserna på ärter, såsom priset på export av ärter från Kanada till Kina, vilket i praktiken innebar att importen från Ryssland ersatte importen från Kanada.

(213) Efter det att importen av gula ärter från Ryssland snabbt tagit sig in på den kinesiska marknaden till sänkta priser, på bekostnad av importen av ärter från Kanada – vars marknadsandel halverades mellan 2022 och 2025, från 86 % till endast 28 % – sjönk priset på importen av ärter från Kanada till Kina avsevärt, eftersom den prispress som importen från Ryssland utövade ledde till att prisnivån på gula ärter i Kina sjönk och tvingade de kanadensiska exportörerna att sänka sina priser.

(214) Dessutom införde Kina i mars 2025, under undersökningsperioden, en tull på 100 % på import av gula ärter från Kanada, vilket ledde till en minskning med 25 % av den månatliga importvolymen från Kanada under resten av året. Detta motsvarades av en ökning med 54 % av den månatliga importvolymen av gula ärter från Ryssland, vilket ytterligare förstärkte den snedvridande effekten av ärter från Ryssland på de kanadensiska priserna.

(215) Priserna på import av gula ärter på den kinesiska marknaden sjönk från 3 582 CNY/ton innan importen av ryska gula ärter ökade, vilket låg i linje med de internationella priserna på andra marknader där importen från Ryssland var marginell eller obefintlig, till 2 890 CNY/ton år 2025, en prisminskning på nästan 20 %.

(216) På marknader där importen från Ryssland är marginell eller obefintlig har de genomsnittliga importpriserna ökat stadigt mellan 2022 och undersökningsperioden, i motsats till den trend som observerats för importpriset på ärter från Kanada till Kina. Denna skillnad kan observeras på internationella marknader: Överallt där importen av gula ärter från Ryssland är betydande är importpriset på gula ärter från andra ursprungsländer, och särskilt från Kanada, betydligt lägre än på de marknader där exporten från Ryssland är marginell eller obefintlig.

(217) En jämförelse mellan importpriset på gula ärter från Kanada till Kina, där importen av ryska ärter till sänkta priser har blivit dominerande och utgjorde 60 % år 2025 jämfört med 0 % år 2022, och priserna på import från Kanada på marknader där importen från Ryssland är marginell eller obefintlig, visar att gula ärter från Kanada mellan 2022 och undersökningsperioden har importerats till ett stabilt pris, vilket står i kontrast till den ovannämnda prisnedgång som observerats på den kinesiska marknaden.

(218) Mot bakgrund av ovanstående, och med tanke på den specifika situationen på den kinesiska ärtmarknaden, som orsakats av den ryska exporten till priser under normala marknadspriser, med en prisdämpande effekt på det totala marknadspriset, konstaterade kommissionen att importpriserna på gula ärter till Kina inte kan anses vara icke snedvridna. I enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen var det därför inte lämpligt att använda det inköpspris för gula ärter som rapporterats av de exporterande producenter som ingick i urvalet vid fastställandet av normalvärdet. Begäran om att använda faktiska inköpspriser för importerade ärter avslogs därför.

Skumdämpningsmedel

(219) I noteringen angav kommissionen att det förekom betydande import av skumdämpningsmedel från Kina till samtliga möjliga representativa länder.

(220) Sanjia Group hävdade att importpriset på skumdämpningsmedel till Brasilien var onormalt högt jämfört med importpriserna för denna produktionsfaktor till övriga möjliga referensländer, till följd av en jämförelse på sexsiffrig HS-nivå. Gruppen gjorde gällande att om man enbart förlitar sig på denna breda sexsiffriga HS-nivå vid fastställandet av importpriser kan det leda till att priser på icke jämförbara produkter sammanblandas, samtidigt som det inte skulle motsvara den specifika typ av skumdämpningsmedel som används vid produktionen av den berörda produkten och därmed ge upphov till icke representativa och vilseledande prisuppgifter.

(221) Vidare hävdade Sanjia Group att eftersom det endast finns en producent av sojaprotein i Brasilien är landets import av skumdämpningsmedel för produktion av ärtprotein relativt begränsad. Följaktligen avser endast en liten del av importen enligt det sexsiffriga HS-numret skumdämpningsmedel som specifikt används för ärtprotein. Under sådana omständigheter skulle Brasiliens importpriser för skumdämpningsmedel vara snedvridna och icke representativa på grund av att ett stort antal andra produkter ingår.

(222) Mot denna bakgrund föreslog Sanjia Group att Malaysia skulle användas som källa för referensvärdet för skumdämpningsmedel. Kommissionen har identifierat flera producenter av sojaprotein i landet och företaget ansåg därför att importpriset på skumdämpningsmedel till Malaysia, fastställt på sexsiffrig HS-nivå, sannolikt är mer representativt.

(223) Kommissionen konstaterade att en direkt jämförelse mellan Brasilien och Kina endast är möjlig på sexsiffrig HS-nivå. Trots Sanjia Groups påstående att den sexsiffriga nivån utgör en bred statistisk kategori föreslog företaget att använda Malaysias importpriser på samma sexsiffriga nivå. Vidare lade Sanjia Group inte fram någon bevisning till stöd för sitt påstående att importpriset på skumdämpningsmedel i Brasilien återspeglade priser på skumdämpningsmedel som inte är lämpat för användning vid produktion av ärtprotein.

(224) Vidare framgår det av de uppgifter som redovisas i bilaga II till noteringen att Brasilien importerade de största volymerna skumdämpningsmedel från övriga världen, näst efter Turkiet. Faktum är att importpriset från övriga världen till Brasilien var i linje med de priser som rapporterats i Argentina och Colombia, vilket motsäger Sanjia Groups påståenden om att det är onormalt högt och inte representativt. Påståendet avvisades därför.

Ärtfiber

(225) I noteringen angav kommissionen att den avsåg att använda importpriset för HS6-nummer 210690 (andra livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans) för att fastställa referensvärdet för ärtfiber.

(226) Klaganden påpekade att ärtfiber i enlighet med produktionsprocessen för ärtprotein är en samprodukt till ärtprotein och inte kan behandlas som en biprodukt vid fastställandet av de produktionsfaktorer som används vid beräkningen av normalvärdet, eftersom detta inte skulle återspegla den ekonomiska verkligheten i den gemensamma produktionsprocessen.

(227) Uppgifterna i noteringen baseras på den information som de exporterande producenterna lämnat i sina svar på frågeformuläret. De rapporterade biprodukterna har inte alltid enhetliga tekniska namn eller beskrivningar som används allmänt. I detta fall hade de exporterande producenterna benämnt denna biprodukt ”ärtfiber” i sina svar, och kommissionen inkluderade den under detta namn i noteringen. Undersökningen visade emellertid att, oavsett vilket namn de exporterande producenterna gav denna specifika biprodukt, var det mest lämpliga sexsiffriga HS-numret 230250 (kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av baljväxter). Vidare har kommissionen, såsom anges i skäl 229, beslutat att klassificera samtliga biprodukter som ”ärtrester”. Till följd av detta togs alla omnämnanden av ”ärtfiber” bort från förteckningen över biprodukter.

Biprodukter

(228) I sina synpunkter på noteringen anförde klaganden att den inte kunde identifiera de angivna biprodukterna och deras exakta beskaffenhet och begärde ytterligare förtydliganden från kommissionen. Klaganden hänvisade särskilt till följande faktorer som i noteringen klassificerats som biprodukter: ”halva ärter”, ”ärtfiberrester”, ”ärtproteinrester”, ”ärtrester”, ”krossade ärter” och ”pulveriserade krossade ärter”.

(229) Vid kontrollbesöken på plats hos de exporterande producenterna fastställdes att de rapporterade biprodukterna i själva verket motsvarade restprodukter från siktningsprocessen. Dessa biprodukter var av låg kvalitet och lågt värde. Mot denna bakgrund beslutade kommissionen att klassificera samtliga biprodukter som ”ärtrester” och att tillämpa sitt referensvärde på alla biprodukter som rapporterats av de exporterande producenterna.

(230) När det gäller försumbara kvantiteter och värden av en specifik biprodukt beslutade kommissionen att inkludera dessa i förbrukningsvaror.

Arbetskraft

(231) Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2023 för genomsnittliga arbetskraftskostnader inom motsvarande verksamhetssektor (tillverkning av produkter av vegetabiliskt ursprung) (118) justerad för inflation (119) och antal arbetade timmar (120).

Elektricitet

(232) Elpriset för företag (industriella användare) i Brasilien offentliggörs av landets ministerium för gruvdrift och energi. Kommissionen använde uppgifter om industriella elpriser för 2024, såsom de offentliggjorts på ministeriets webbplats (121). I det aktuella skedet av undersökningen finns ännu inga tillgängliga uppgifter om elpriser för 2025. Om uppgifter för 2025 blir tillgängliga kommer kommissionen att uppdatera dessa vid det slutliga skedet.

Naturgas

(233) Priset på naturgas för industriella användare i Brasilien offentliggörs av landets ministerium för gruvdrift och energi i dess månatliga bulletiner om naturgasindustrin (122). Kommissionen använde priserna i motsvarande förbrukningsintervall (123) under undersökningsperioden.

Ånga

(234) Kommissionen härledde den icke snedvridna kostnaden för ånga från den icke snedvridna kostnaden för naturgas på grundval av det pris som industrianvändarna betalade under undersökningsperioden och som offentliggjordes i de månatliga bulletinerna från Brasiliens ministerium för gruvdrift och energi (124).

(235) Kommissionen beräknade kostnaden för ånga i Brasilien med hjälp av den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (125) och som använts av kommissionen i undersökningen om fosforsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (126). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den. Kommissionen lade dessutom till driftkostnader på uppskattningsvis 10 % av den totala produktionskostnaden för ånga och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst för en brasiliansk producent och distributör av naturgas, företaget Petrobras (127).

Vatten

(236) Kommissionen använde sig av den vattentariff som tagits ut av Companhia de Saneamento Básico do Estado de São Paulo, som ansvarar för vattenförsörjning samt uppsamling och rening av avloppsvatten i São Paulo. Informationen gör det möjligt att fastställa de avgifter för vatten och uppsamling av avloppsvatten som gällde för industriella användare 2024 och är lättillgänglig (128).

(237) I sina synpunkter på noteringen uttryckte Sanjia Group oro över detaljnivån i fråga om informationskällorna för referensvärdena för energi och arbetskraft och begärde att kommissionen skulle lämna detaljerade uppgifter om beräkningen av de föreslagna referensvärdena.

(238) Kommissionen påminde Sanjia Group om att det är vedertagen praxis att i noteringen om källor ange de avsedda källorna och att först efter att ha bedömt de synpunkter som berörda parter lämnat avseende de föreslagna källorna ange de exakta referensvärdena, vanligen i en andra notering eller i förordningen om provisorisk tull. I det aktuella fallet tillhandahöll kommissionen referensvärdena för produktionsfaktorerna i skäl (199) (tabell 1).

### 3.2.3.3. Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst

(239) Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(240) De samarbetsvilliga exporterande producenternas produktionsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(241) Kommissionen informerade de berörda parterna om att den avsåg att använda de reviderade finansiella uppgifterna för 2024 och 2025 för Caramuru Alimentos S.A., vilka finns lätt tillgängliga på företagets webbplats, för att fastställa en icke snedvriden och skälig nivå för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst I noteringen redovisade kommissionen en detaljerad beräkning av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler under undersökningsperioden, baserad på kvartalsrapporter från det identifierade företaget, och uppmanade parterna att inkomma med synpunkter.

(242) Sanjia Group gjorde gällande att den resultaträkning som kommissionen offentliggjort presenterades på ett övergripande sätt utan specifika detaljer. De hävdade därför att de berörda parterna inte kunde förstå exakt vad som ingick i siffrorna och begärde att kommissionen skulle lämna en detaljerad uppdelning av uppgifterna.

(243) Vidare anförde Sanjia Group att marginalen för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för Caramuru Alimentos S.A., såsom den redovisats i noteringen, sannolikt inkluderade transportkostnader och begärde att dessa skulle dras av för att säkerställa en rättvis jämförelse. Shuangta Group påpekade att boksluten för Caramuru Alimentos S.A. innehåller specifik information om bolagets kostnader och utgifter, vilket gör det möjligt för kommissionen att bättre fastställa marginalen för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader på nivån fritt fabrik.

(244) Med hänvisning till domen i Sinopec-målet (129) gjorde Shuangta Group vidare gällande att tribunalen betonade nödvändigheten av att fastställa normalvärde och exportpris på samma handelsled för att säkerställa en rättvis och jämförbar analys, och begärde att kommissionen skulle dra av försäljningsprovisioner och exportkostnader från försäljnings- och administrationskostnaderna samt de andra allmänna kostnaderna. Shuangta Group hävdade i detta avseende att dessa kostnader endast kan dras av från exportpriset om de även dras av från normalvärdet; annars föreligger ett åsidosättande av inledningen till artikel 2.10 i grundförordningen, som kräver att jämförelsen görs i samma handelsled.

(245) När det gäller det påstådda bristande detaljnivån i de finansiella uppgifterna, såsom Sanjia Group anfört, konstaterade kommissionen att den källa som anges i noteringen, nämligen de reviderade årsredovisningarna för Caramuru Alimentos S.A., erbjuder en betydande detaljnivå, vilket framgår av de synpunkter som lämnats av Shuangta Group, där en detaljerad uppdelning av kostnaderna i företagets resultaträkning identifieras. Påståendet avvisades därför.

(246) När det gäller begäran om att utesluta vissa kostnader från marginalen för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader medgav kommissionen behovet av att justera exportpriset och normalvärdet till samma handelsled och uteslöt transportkostnader, exportkostnader och försäljningsprovisioner från de finansiella uppgifter som användes för att beräkna marginalerna för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader samt vinstmarginalerna, eftersom dessa kostnader inte hör till nivån fritt fabrik

(247) Vidare konstaterade kommissionen, efter ytterligare granskning, att den i bilaga III till noteringen felaktigt hade inkluderat posten ”vinst/förlust från Caramuru Alimentos S.A:s dotterbolag” i beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader. Som framgick av den ytterligare kostnadsuppdelning som Shuangta Group lagt fram var denna post inte hänförlig till faktiska kostnader som uppkommit för Caramuru Alimentos S.A. och den togs därför bort från beräkningen.

Beräkning

(248) På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(249) Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna per enhet. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer kontrollerades under kontrollbesöket. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.3.1.

(250) Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader, såsom förklaras i skäl 240, till den icke snedvridna tillverkningskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden.

(251) Till de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Caramuru Alimentos S.A. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor adderades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 7,59 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 10,22 %.

(252) Kommissionen undersökte Shuangta Groups ägande av huvudråvaran, gula ärter, och konstaterade brister och inkonsekvenser i företagets dokumentation och räkenskaper, vilket innebar att ägandet av råvaran inte kunde fastställas med tillräcklig tillförlitlighet. Med hänsyn till att den förbrukning som företaget rapporterat för fastställandet av normalvärdet baserades på kostnaderna för denna råvara, konstaterade kommissionen att denna metod inte var tillförlitlig på grund av inkonsekvenser i dokumentationen och en oproportionell fördelning av kostnader mellan huvudprodukterna och den undersökta produkten.

(253) Kommissionen avvisade därför Shuangta Groups metod för fördelning av råvaruförbrukning, som byggde på kostnader enligt företagets räkenskaper. Kommissionen utgick i stället från den totala volymen inköpta rengjorda ärter från det närstående företaget, men inte från de tillhörande kostnaderna, vilka ansågs otillförlitliga på grund av förekomsten av snedvridningar i Kina samt inkonsekvenser i företagets dokumentation.

(254) Genom en skrivelse av den 9 februari 2026 underrättade kommissionen företaget om de problem som konstaterats avseende spårbarhet och kontroll av råvaruförsörjningen samt om avsikten att bortse från företagets metod för fördelning av råvaruförbrukning och i stället tillämpa tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen.

(255) Som svar på denna skrivelse lämnade Shuangta Group synpunkter den 17 februari 2026. För det första anförde företaget att det inte hade mottagit uppdragsrapporten och därför inte fullt ut kunnat bemöta de frågor som beskrivits i skrivelsen. Kommissionen ansåg att företaget redan förfogade över all nödvändig information, särskilt de handlingar som lämnats in under undersökningens gång, för att bemöta kommissionens farhågor, och tillhandahöll den fullständiga uppdragsrapporten till företaget den 19 februari 2026.

(256) Shuangta Group bestred att ägandet av råvarorna inte kunde fastställas på ett tillförlitligt sätt och gjorde gällande att betalningen av importtullar och mervärdesskatt av det närstående företaget, i enlighet med kinesisk skattelagstiftning, innebar att äganderätten övergick till dem. Vidare anförde Shuangta Group att den använda kostnadsfördelningsmetoden historiskt hade tillämpats av företaget och att kommissionen därför inte hade rätt att avfärda denna metod. Till stöd för detta hänvisade Shuangta Group till artikel 2.5 i grundförordningen samt till WTO:s panelrapport China - Anti-Dumping and Countervailing Duty Measures on Broiler Products from the United States (130).

(257) Vad gäller ägandet av råvarorna lade Shuangta Group emellertid inte fram någon bevisning som kunde styrka dess påstående. Därför avvisades detta påstående. När det gäller hänvisningen till panelrapporten och artikel 2.5 i grundförordningen erinrade kommissionen om att panelen i sin rapport framhöll att det inte nödvändigtvis finns en enda kostnadsfördelning som är den korrekta. Den korrekta kostnadsfördelningen är den som är lämplig med hänsyn till de faktiska omständigheterna för producenten och produkten i fråga (131). Eftersom kommissionen konstaterade att räkenskaperna, även om de använts historiskt, inte på ett rimligt sätt återspeglar de kostnader som är förenade med produktionen och försäljningen, då de uppgifter som låg till grund för beräkningsmetoden inte var korrekta, kunde kommissionen inte förlita sig på de bokförda värdena och de slutliga kostnaderna för de rengjorda ärterna. På grund av avsaknaden av bevisning avseende de gula ärter som överförts till det närstående företaget kunde deras faktiska försäljningsvärde inte fastställas på ett tillförlitligt sätt, och följaktligen ansågs även de redovisade kostnaderna för halvfabrikatet, dvs. rengjorda ärter, vara otillförlitliga. Kommissionen avvisade därför kostnadsfördelningsmetoden som baserades på värdet av halvfabrikat.

(258) Kommissionen använde i stället en alternativ värdebaserad metod, där volymen av den huvudsakliga råvara som företaget köpt in, nämligen rengjorda ärter, som kunde kontrolleras och spåras enligt vad som anges i skäl 253, fördelades på produktionen av den undersökta produkten i proportion till omsättningen av de färdiga produkterna. För att fastställa kostnaden för rengjorda ärter använde kommissionen ett referensvärde för gula ärter, justerat för att återspegla värdet av rengjorda ärter. Kommissionen konstruerade därmed normalvärdet på grundval av förbrukningen av rengjorda ärter.

(259) På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

### 3.3. Exportpris

(260) De exporterade producenter som ingick i urvalet exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående handlare i Kina.

(261) Vad gäller export av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

### 3.4. Jämförelse

(262) Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet jämförde kommissionen normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik, och ii) ta hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

### 3.4.1. Justeringar av normalvärdet

(263) Så som förklaras i skälen 248–259 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

### 3.4.2. Justeringar av exportpriset

(264) För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt andra allmänna kostnader.

(265) Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet: kreditkostnader, bankavgifter och provisioner.

(266) En justering gjordes för provisioner enligt artikel 2.10 i i grundförordningen för Shuangta Group och Sanjia Group och deras närstående handlare. Båda handlarna ansvarade för kundrelationerna, särskilt för att upprätthålla och etablera kontakter med kunderna. Personalen hos de närstående handlarna ansvarade även för att hantera order och transaktioner samt för att organisera transport, frakt och försäkring i samband med försäljningen. De berörda företagen erhöll vinst för sina tjänster och handlade med ett stort antal andra varor än den berörda produkten. Kommissionen konstaterade därför att handlarna agerade som ombud som arbetar på provisionsbasis. Med tanke på förhållandet mellan handlarna och producenterna fastställde kommissionen provisionsbeloppet på grundval av de närstående handlarnas försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en teoretisk vinst på 6,89 %. Båda grupperna genomförde en betydande andel av direktförsäljningen via sina egna interna försäljningsavdelningar. Det ansågs därför att de närstående handlarna inte fungerade som en utkontrakterad försäljningsfunktion.

(267) Kommissionen förlitade sig på de faktiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som rapporterats av de närstående handlarna. När det gäller vinst konstateras att inga icke-närstående importörer samarbetade i det aktuella förfarandet. Kommissionen grundade sig därför preliminärt på den vinst som ansågs rimlig i en tidigare undersökning av import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Kina (132). Denna vinst fastställdes till 6,89 %. Kommissionen har inga uppgifter från icke-närstående handlare som handlar med samma eller liknande produkt som den undersökta produkten. Kommissionen har därför i stället utgått från den produkt som är närmast jämförbar med den undersökta produkten – lysin – som delar samma KN-nummer (under KN-nummer 2309 90 31 och 2309 90 96 ) och för vilken tillgängliga uppgifter finns. Eftersom lysin klassificeras som en kemisk produkt användes i den undersökningen den vinst för icke-närstående handlare som hämtades från PVA-undersökningen. I den nuvarande situationen ansågs denna vinst vara den lämpligaste.

### 3.5. Dumpningsmarginaler

(268) För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(269) På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull, till följande:

Företag

Preliminära dumpningsmarginaler

Sanjia Group

40,5 %

Shuangta Group

67,4 %

(270) I enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen ska kommissionen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet fastställa en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal baserad på de dumpningsmarginaler som fastställts för de exporterande producenter som ingår i urvalet, dock utan att beakta den marginal som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen. I detta fall fastställdes därför marginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet på grundval av marginalen för den exporterande producent i urvalet vars dumpningsmarginal fastställdes utan de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen.

(271) På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 40,5 %.

(272) För samtliga övriga exporterande producenter i det berörda landet fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja utgörs av de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen, uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden. Denna nivå fastställdes på grundval av de kontrollerade volymerna för de två producenterna i urvalet, CFNA:s inlaga samt svaren på stickprovsformulären från övriga samarbetsvilliga exporterande producenter, såsom närmare förklaras i skälen 278–284.

(273) Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde nästan hela importen från det berörda landet under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(274) De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal

Sanjia Group

40,5 %

Shuangta Group

67,4 %

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5 %

All övrig import med ursprung i det berörda landet

67,4 %

### 4. SKADA

### 4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(275) Den likadana produkten tillverkades av sex unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(276) Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 40 800 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom svaret på frågeformuläret från sökanden, som dubbelkontrollerades mot de individuella svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet. Såsom anges i skäl 26 svarade de unionsproducenter som ingick i urvalet för mer än 60 % av den totala unionsproduktionen av den likadana produkten.

### 4.2. Förbrukning i unionen

(277) Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) de verifierade försäljningsvolymerna för unionsindustrin på unionsmarknaden, såsom de rapporterats i klagandens svar på det makroekonomiska frågeformuläret och kontrollerats mot de verifierade försäljningsvolymerna för de unionsproducenter som ingick i urvalet, samt ii) importen av den undersökta produkten från samtliga tredjeländer, fastställd enligt vad som beskrivs i skälen 283 och 284.

(278) Samtliga KN-nummer under vilka ärtprotein klassificeras för tulländamål i unionen omfattar även andra produkter, vilket innebär att det inte finns några tillgängliga importstatistikuppgifter som specifikt avser den undersökta produkten. Mot denna bakgrund uppmanade kommissionen klaganden att, inom ramen för det makroekonomiska frågeformuläret, tillhandahålla en uppskattning för skadeundersökningsperioden. Av samma skäl skickade kommissionen begäranden om bistånd enligt artikel 6.3 i grundförordningen till de medlemsstater som hade den största importvolymen för de KN-nummer enligt vilka den undersökta produkten kan klassificeras.

(279) CFNA hävdade att den metod som använts i klagomålet för att uppskatta importvolymen från Kina till unionen var otillförlitlig och att kommissionen i stället borde basera sina slutsatser på de faktiska exportuppgifter som lämnats av kinesiska exporterande producenter. CFNA tillhandahöll exportvolymer för de exporterande producenter som den företräder.

(280) När det gäller klagandens uppskattning av importvolymen från Kina till unionen, som använde samma metod som i klagomålet, fanns det inga belägg för att importvolymerna till unionen kunde likställas med dem till Förenta staterna, vare sig för ärtprotein eller för andra produkter som omfattas av tullkoderna i den amerikanska produktdefinitionen.

(281) Vad gäller begäran om bistånd uppmanade kommissionen medlemsstaterna att tillhandahålla uppgifter om volym, värde, ursprung, importdatum samt deklarantens beskrivning i tulldeklarationen för import under HS-nummer och KN-nummer 2106 10 20 , 2106 10 80 , 2303 10 90 , 2309 och 3504 00 90 . De produktbeskrivningar som lämnades gjorde det dock i majoriteten av fallen inte möjligt för kommissionen att fastställa huruvida importen avsåg den undersökta produkten eller inte.

(282) De uppgifter som lämnats av CFNA omfattade endast dess medlemmars uppgifter, och det kan finnas andra exporterande producenter. Kommissionen jämförde emellertid CFNA:s uppgifter med de stickprovsformulär som lämnats in av kinesiska exporterande producenter samt med de kontrollerade uppgifterna från de två kinesiska producenter som ingick i urvalet, och kvantiteterna var likartade. Kommissionen drog därför slutsatsen att, i avsaknad av bättre information och trots att det kan finnas andra exporterande producenter i Kina, kunde uppgifterna i detta skede användas som de mest tillförlitliga tillgängliga uppgifterna för att fastställa importvolymen från Kina till unionen.

(283) Följaktligen fastställde kommissionen importvolymen från Kina till unionen på grundval av de kontrollerade volymerna från de två producenterna i urvalet, CFNA:s inlaga samt stickprovsformulären från andra samarbetsvilliga exporterande producenter.

(284) Importvolymen från andra tredjeländer till unionen fastställdes, i avsaknad av annan information, på grundval av de uppgifter som lämnats av klaganden, baserade på dennes marknadskännedom och tillämpade på officiell statistik.

(285) Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Total förbrukning i unionen

30 443

42 605

40 937

38 810

Index

100

140

134

127

Källa:

Kontrollerat svar på det makroekonomiska frågeformuläret, kontrollerade svar på frågeformuläret från de exporterande producenter som ingår i urvalet samt från CFNA.

(286) Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen av ärtprotein i unionen med totalt 27 %. Förbrukningen ökade med 40 % på årsbasis från 2022 till 2023, minskade med 4 % under 2024 och minskade ytterligare med 5 % under undersökningsperioden. Den samlade ökningen berodde på konsumenternas preferenser för växtbaserade kostvanor och hållbara livsmedelsalternativ, jämfört med andra alternativ såsom animaliskt protein, både inom livsmedelssektorn och inom djurfodersektorn.

### 4.3. Import från det berörda landet

### 4.3.1. Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(287) Kommissionen fastställde i detta skede importvolymerna och marknadsandelarna på grundval av de kontrollerade volymerna från de två producenter som ingår i urvalet, de uppgifter som lämnats av CFNA samt svaren på stickprovsformulären från andra samarbetsvilliga exporterande producenter, i enlighet med vad som anges i skälen 277–283.

(288) Importen av ärtprotein från Kina till unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Importvolym från Kina (i ton)

9 291

20 558

16 440

11 454

Index

100

221

177

123

Marknadsandel i %

31 %

48 %

40 %

30 %

Index

100

158

132

97

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformulären från de exporterande producenter som ingår i urvalet, stickprovsformulären och CFNA

(289) Under skadeundersökningsperioden ökade importen av ärtprotein från Kina med totalt 23 %. Importen ökade med 121 % från 2022 till 2023 och minskade sedan med 20 % 2024 och med 30 % under undersökningsperioden på årsbasis.

(290) Marknadsandelen för import från Kina utvecklades därefter och uppgick till 31 % år 2022, nådde en topp på 48 % år 2023 och minskade därefter till 40 % år 2024 och till 30 % under undersökningsperioden.

### 4.4. Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(291) I avsaknad av andra uppgifter om importpriser från Kina fastställde kommissionen dessa på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de två kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet för undersökningsperioden. För åren före undersökningsperioden fastställde kommissionen priserna på cif-nivå genom att för dessa år tillämpa skillnaden mellan det exportpris som rapporterats av dessa producenter i deras svar på frågeformuläret för undersökningsperioden och cif-priset under undersökningsperioden. Dessa två exporterande producenter stod för över 70 % av exportvolymen från Kina till unionen under samtliga år av skadeundersökningsperioden. Deras importpriser ansågs därför vara representativa för det genomsnittliga importpriset för all import från Kina.

(292) Det vägda genomsnittliga priset för import till unionen från det berörda landet utvecklades på det sätt som framgår av tabell 4 (133).

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Folkrepubliken Kina

[2 654 –3 015 ]

[1 985 –2 372 ]

[1 749 –2 112 ]

[2 237 –2 699 ]

Index

100

70

66

83

Källa:

Kontrollerade svar från de exporterande producenter som ingick i urvalet

(293) Priserna på importen från Kina minskade mellan 2022 och 2023 från [2 654–3 015] euro/ton till [1 985–2 372] euro/ton. Under 2024 sjönk det genomsnittliga importpriset ytterligare till [1 749–2 112] euro/ton, följt av en återhämtning till [2 237–2 699] euro/ton. Importpriserna från Kina minskade totalt sett med 17 % under skadeundersökningsperioden. Dessa priser var under hela skadeundersökningsperioden betydligt lägre än försäljningspriserna i unionen och produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet (se tabell 8).

(294) Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(1)

de vägda genomsnittliga försäljningspriser per produkttyp som de unionsproducenter som ingår i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån från fabrik, och

(2)

motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de exporterande producenterna i urvalet från Kina till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(295) Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på över 35 % för importen från Kina till unionsmarknaden. Underskridande konstaterades för 83 % av de importerade volymerna för de företag som ingick i urvalet.

(296) Förutom prisunderskridande förekom också väsentliga prisnedgångar och förhindrande av prishöjningar i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen. Det genomsnittliga priset på importen från Kina underskred under skadeundersökningsperioden både försäljningspriset och produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet (se tabell 4 i skäl 292 och tabell 8 i skäl 316). Med undantag för 2022, när unionsindustrin knappt var lönsam, låg deras försäljningspriser under produktionskostnaden (se tabell 8 i skäl 316). På grund av det pristryck som orsakades av volymerna och de låga priserna på importen från Kina var unionsindustrin tvungen att sänka sina priser till en nivå som hindrade den från att uppnå en rimlig vinst.

(297) Dessa priseffekter som konstaterades på makronivå bekräftades därefter av undersökningsresultaten på företagsnivå. Nivån för undanröjande av skada fastställdes per produkttyp och man tog därmed hänsyn till eventuella skillnader mellan den produktmix som importerades från Kina och unionsindustrins inhemska försäljning. Under undersökningsperioden underskred importen från de kinesiska exporterande producenterna i urvalet försäljningspriserna på hemmamarknaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet med över 70–130 % beroende på produkttyp (se avsnitt 6.1).

### 4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation

### 4.5.1. Allmänna anmärkningar

(298) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(299) Såsom anges i skäl 25 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(300) Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaret i frågeformuläret som lämnades in av klaganden, som omfattade uppgifter avseende samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(301) De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(302) De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

### 4.5.2. Makroekonomiska indikatorer

### 4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(303) Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Produktionsvolym (ton)

50 152

41 738

41 740

40 802

Index

100

83

83

81

Produktionskapacitet (ton)

55 688

52 745

56 152

55 194

Index

100

95

101

99

Kapacitetsutnyttjande

90 %

79 %

74 %

74 %

Index

100

88

83

82

Källa:

Kontrollerat svar på det makroekonomiska frågeformuläret

(304) Unionsindustrins produktionsvolym minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Efter en betydande minskning från cirka 50 100 ton år 2022 till cirka 41 700 ton år 2023, delvis till följd av nedläggningen av en produktionsanläggning, förblev produktionen stabil under 2024 för att därefter minska ytterligare med 2 % under undersökningsperioden, vilket resulterade i en samlad minskning på 19 % under hela skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden låg produktionen på cirka 40 800 ton.

(305) Under skadeundersökningsperioden förblev unionsindustrins produktionskapacitet på det hela taget stabil.

(306) Kapacitetsutnyttjandet följde en liknande utveckling som produktionsvolymen och minskade först från 90 % år 2022 till 79 % år 2023, för att därefter sjunka ytterligare till 74 % av den totala kapaciteten år 2024 och förbli stabilt under undersökningsperioden på 74 %.

### 4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel

(307) Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)

17 817

18 660

20 070

21 867

Index

100

105

113

123

Marknadsandel i %

59 %

44 %

49 %

56 %

Index

100

75

84

96

Källa:

Kontrollerat svar på det makroekonomiska frågeformuläret

(308) Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 5 % mellan 2022 och 2023, ökade därefter med 8 % under 2024 och ökade slutligen med 9 % under undersökningsperioden, vilket resulterade i en samlad ökning på 23 % under hela skadeundersökningsperioden.

(309) Denna tillväxt återspeglas inte i utvecklingen av marknadsandelen, som totalt sett minskade under skadeundersökningsperioden trots att förbrukningen i unionen ökade under samma tid. Således fluktuerade unionsindustrins marknadsandel från 59 % år 2022 till 44 % år 2023, för att därefter öka till 49 % år 2024 och 56 % under undersökningsperioden. Sammantaget minskade unionsindustrins marknadsandel med 4 %.

### 4.5.2.3. Tillväxt

(310) Med tanke på den minskade marknadsandelen för unionens försäljningsvolym kunde unionsindustrin inte dra full nytta av den ökande förbrukningen på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

### 4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet

(311) Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Antal anställda

258

240

251

259

Index

100

93

97

100

Produktivitet (ton/anställd)

194

174

166

158

Index

100

89

86

81

Källa:

Kontrollerat svar på det makroekonomiska frågeformuläret

(312) Sysselsättningen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden. Den minskade med 7 % år 2023 och ökade sedan med 5 % år 2024 och med 3 % under undersökningsperioden.

(313) Den betydande minskningen av produktionsvolymen i kombination med ett stabilt antal anställda ledde till en minskning av produktiviteten med 19 %, från 194 ton per anställd år 2022 till 158 ton per anställd under undersökningsperioden.

### 4.5.2.5. Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(314) Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från Kina.

(315) Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

### 4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer

### 4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna

(316) De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen på den sammanlagda marknaden (euro/ton)

4 432

4 607

3 896

3 818

Index

100

104

88

86

Produktionskostnad per enhet (euro/ton)

4 359

4 895

4 000

4 138

Index

100

112

92

95

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet

(317) Försäljningspriserna ökade först 2023, med 4 % jämfört med 2022. Försäljningspriset minskade emellertid avsevärt, från 4 607 euro/ton 2023 till 3 896 euro/ton 2024 och till 3 818 euro/ton under undersökningsperioden. Totalt sett minskade unionsproducenternas försäljningspriser med 14 % under hela skadeundersökningsperioden.

(318) Produktionskostnaden per enhet ökade med 12 % mellan 2022 och 2023, minskade med 18 % år 2024 och ökade åter med 3 % under undersökningsperioden, vilket resulterar i en total minskning med 5 %. Variationerna berodde på råvarukostnaderna (ärter och kemikalier) och energipriserna. År 2023 stod unionsproducenterna i urvalet inför betydande kostnadsökningar, där råvarupriserna steg med 11 % och energipriserna ökade kraftigt med 72 %. Dessa kostnader minskade därefter med 17 % respektive 31 % under 2024, innan råvarupriserna åter steg med 3 %, medan energipriserna förblev stabila under undersökningsperioden.

### 4.5.3.2. Arbetskraftskostnader

(319) De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

78 223

80 546

81 707

82 094

Index

100

103

104

105

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet

(320) Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden.

### 4.5.3.3. Lagerhållning

(321) Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Utgående lager (ton)

13 543

16 179

16 749

16 834

Index

100

119

124

124

Utgående lager som andel av produktionen

40 %

59 %

59 %

61 %

Index

100

148

148

154

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet

(322) Nivån på unionsindustrins utgående lager ökade som helhet med 24 % under skadeundersökningsperioden, från cirka 13 500 ton år 2022 till cirka 16 800 ton under undersökningsperioden. Det utgående lagret ökade med 19 % från år till år mellan 2022 och 2023, ökade ytterligare med 4 % under 2024 och förblev stabilt under undersökningsperioden. Sammantaget ökade det utgående lagret under skadeundersökningsperioden i förhållande till produktionsvolymerna, från 40 % år 2022 till 59 % under 2023 och 2024, och därefter till 61 % under undersökningsperioden.

### 4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(323) Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen)

1,6 %

–6,3 %

–2,7 %

–8,4 %

Kassaflöde (euro)

–16 640 780

–13 605 214

– 612 662

5 832 321

Index

– 100

–82

–4

35

Investeringar (euro)

15 356 822

8 889 579

4 174 759

3 401 773

Index

100

58

27

22

Räntabilitet

–10 %

–17 %

–12 %

–12 %

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet

(324) Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingår i urvalet som skillnaden mellan omsättningen på unionsmarknaden vid försäljning till icke-närstående parter och produktionskostnaden, uttryckt som en andel av omsättningen. Med undantag för 2022, då industrin uppvisade ett resultat nära noll, var unionsindustrin förlustbringande under hela skadeundersökningsperioden. Lönsamheten uppgick till 1,6 % år 2022, sjönk till –6,3 % år 2023, förbättrades något till –2,7 % år 2024 och försämrades därefter till –8,4 % under undersökningsperioden.

(325) Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden i nettokassaflödet förbättrades under hela skadeundersökningsperioden, då unionsindustrins kassaflöde ökade från –16 640 780 euro år 2022 till ett mindre underskott på –13 605 214 euro år 2023, och därefter minskade underskottet ytterligare till – 612 662 euro år 2024, för att slutligen bli positivt och uppgå till 5 832 321 euro under undersökningsperioden.

(326) Investeringarna minskade totalt med 78 % under skadeundersökningsperioden. Investeringarna minskade först med 42 % mellan 2022 och 2023, därefter med 53 % år 2024 och slutligen med ytterligare 18 % under undersökningsperioden.

(327) Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten minskade mellan 2022 och 2023, förbättrades under 2024 och förblev stabil under undersökningsperioden, men låg på en lägre nivå än 2022.

(328) Kapitalanskaffningsförmågan hos de unionsproducenter som ingick i urvalet påverkades av den negativa lönsamheten. En unionsproducent i urvalet rapporterade att flera kapitalutgiftsprojekt hade lagts på is under skadeundersökningsperioden. En annan unionsproducent i urvalet förklarade att även om dess övergripande förmåga att anskaffa kapital inte hade påverkats i någon större utsträckning, berodde detta på en diversifiering av verksamheten utöver den undersökta produkten.

### 4.6. Slutsats om skada

(329) När det gäller volymer kunde unionsindustrin inte fullt ut dra nytta av en växande marknad under skadeundersökningsperioden. Under denna period minskade produktionen med 19 %, vilket motsvarande nedgång i kapacitetsutnyttjande. Sysselsättning och kapacitet förblev oförändrade trots den ökade efterfrågan. Unionsförsäljningen i volym ökade, men i en långsammare takt än förbrukningen. Följaktligen sjönk unionsindustrins marknadsandel från 59 % år 2022 till 56 % under undersökningsperioden.

(330) Trots den ökade försäljningsvolymen sjönk försäljningspriserna för unionsindustrin med 14 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin lyckades inte uppnå hållbara lönsamhetsnivåer under något år av skadeundersökningsperioden. Industrin gick knappt jämnt upp år 2022, och från och med 2023 kunde den inte höja sina priser inom unionen till nivåer som ens täckte dess kostnader. Som en följd blev unionsindustrin, som var svagt lönsam år 2022 (1,6 %), förlustbringande (–6,3 % år 2023, –2,7 % år 2024 och –8,4 % under undersökningsperioden).

(331) Under hela skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin inte sälja ärtprotein inom unionen till priser som möjliggjorde den hållbara lönsamhetsnivå som krävdes för att täcka produktionskostnaderna och utnyttja tillväxten på unionsmarknaden, till exempel genom att göra nya expansionsinvesteringar. I detta läge minskade investeringarna faktiskt, kontinuerligt, med 78 % under skadeundersökningsperioden, medan kapaciteten och sysselsättningen förblev oförändrade och unionsindustrins lager ökade med 24 %, vilket visar att unionsindustrin inte kunde växa i takt med den växande marknaden.

(332) Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

### 5. ORSAKSSAMBAND

(333) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Det rörde sig om följande faktorer: Import från andra tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, utvecklingen av förbrukningen i unionen samt produktionskostnadernas utveckling till följd av ökningar i råvaru- och energikostnader.

### 5.1. Verkningar av den dumpade importen

(334) Volymen dumpad import från Kina ökade med 23 % under skadeundersökningsperioden, från 9 291 ton 2022 till 11 454 ton under undersökningsperioden. Denna ökning var inte stadig: Importen mer än fördubblades från 2022 till 2023, då den steg från 9 291 ton till 20 500 ton, vilket motsvarar en ökning på 121 % jämfört med föregående år, för att därefter minska med 20 % till 16 440 ton år 2024 och med ytterligare 30 % till 11 454 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från Kina sjönk från 31 % år 2022 till 30 % under undersökningsperioden. Under 2023 och 2024 var marknadsandelarna för importen från Kina 48,3 % respektive 40,2 %.

(335) Ökningen av importen från Kina till unionen berodde på att denna bestod av dumpade, lågt prissatta importvaror som underskred unionsindustrins priser med 35 % under undersökningsperioden, såsom fastställts i skäl 295. Utöver det konstaterade prisunderskridandet under undersökningsperioden minskade de genomsnittliga importpriserna från Kina med 17 % under skadeundersökningsperioden och låg under unionsindustrins priser under samtliga år av skadeundersökningsperioden.

(336) När det gäller volymer kunde unionsindustrin fram till undersökningsperioden inte dra nytta av den ökande förbrukningen. Samtidigt ökade importen från Kina mellan 2022 och 2024 med 77 %, vilket i betydande grad översteg både ökningen på 34 % i förbrukning och ökningen på 13 % i unionsförsäljning. Under denna period skedde marknadsandelsvinsterna för den dumpade importen på bekostnad av unionsindustrin. Detta återspeglades också i en ökning av unionsindustrins lager med 24 % från 2022 till undersökningsperioden. Även om unionsindustrin återfick marknadsandelar under undersökningsperioden jämfört med 2024 till följd av en nedgång i importen från Kina, skedde detta på bekostnad av dess lönsamhet, såsom anges i skäl 337.

(337) När det gäller priser berodde försämringen av unionsindustrins ekonomiska situation på pristrycket från den dumpade importen, vilket tvingade unionsindustrin att sänka sina priser med 14 % under skadeundersökningsperioden. Priserna på import från Kina till unionen låg dessutom genomgående under unionsindustrins produktionskostnader under skadeundersökningsperioden, med den största skillnaden under 2023, då importen från Kina var den dominerade kraften på unionsmarknaden med en marknadsandel på 48 %. Inför sådana låga, dumpade priser kunde unionsindustrin aldrig uppnå rimlig lönsamhet under skadeundersökningsperioden och tvingades, för att undvika ytterligare förlorade marknadsandelar, sänka sina priser under produktionskostnaden och sälja med förlust från 2023 till slutet av undersökningsperioden.

(338) Av ovanstående följer att den dumpade importen från Kina ledde till förlorad försäljning för unionsindustrin och hindrade den från att uppnå rimliga vinstnivåer under hela skadeundersökningsperioden. Den betydande andelen import från Kina till så låga, dumpade priser vållade unionsindustrin skada under samtliga år av skadeundersökningsperioden, och dess ekonomiska situation försämrades avsevärt. Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

### 5.2. Verkningar av andra faktorer

### 5.2.1. Import från tredjeländer

(339) Importen från tredjeländer fastställdes enligt den metod som beskrivs i skäl 284.

(340) Importvolymen från övriga tredjeländer och priserna på den utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

Land

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Förenta staterna

Volym (ton)

1 873

1 675

2 713

3 402

Index

100

89

145

182

Marknadsandel

6 %

4 %

7 %

9 %

Genomsnittligt pris (euro/ton)

12 369

19 497

13 206

13 837

Index

100

158

107

112

Indien

Volym (ton)

738

1 323

1 370

1 045

Index

100

179

186

142

Marknadsandel

2 %

3 %

3 %

3 %

Genomsnittligt pris (euro/ton)

3 792

4 123

3 778

5 249

Index

100

109

100

138

Australien

Volym (ton)

42

115

39

786

Index

100

276

94

1 883

Marknadsandel

0,1 %

0,2 %

0,1 %

2 %

Genomsnittligt pris (euro/ton)

6 533

5 868

12 395

9 360

Index

100

90

190

143

Kanada

Volym

(ton)

682

275

304

256

Index

100

40

45

38

Marknadsandel

2 %

1 %

1 %

1 %

Genomsnittligt pris (euro/ton)

3 566

8 386

11 188

11 383

Index

100

235

314

319

Totalt för alla tredjeländer utom Kina

Volym (ton)

3 334

3 388

4 426

5 489

Index

100

102

133

165

Marknadsandel

11 %

8 %

11 %

14 %

Genomsnittligt pris

8 598

12 129

10 142

11 446

Index

100

141

118

133

Källa:

Kontrollerat svar på det makroekonomiska frågeformuläret

(341) Importvolymen för ärtprotein från andra tredjeländer än Kina låg kvar på relativt låga nivåer under hela skadeundersökningsperioden. När det gäller marknadsandel hade inget tredjeland en marknadsandel på över 9 %, medan alla tredjeländer tillsammans genomgående höll sig på nivåer under 15 %, vilket är mindre än hälften av den marknadsandel som importen från Kina stod för när som helst under skadeundersökningsperioden.

(342) Det genomsnittliga priset på importen från alla andra tredjeländer än Kina låg dessutom sammantaget betydligt över unionens genomsnittliga försäljningspriser. Det var bara det genomsnittliga importpriset från Indien som låg något under unionsindustrins försäljningspris under 2022, 2023 och 2024, men det var avsevärt högre än det genomsnittliga importpriset från Kina under dessa år, samtidigt som volymerna var mycket små.

(343) Kommissionen drog följaktligen i detta skede slutsatsen att import från andra länder inte har bidragit till den skada som vållats unionsindustrin.

### 5.2.2. Unionsindustrins exportresultat

(344) Kommissionen bedömde exportvolymen på grundval av de uppgifter som klaganden lämnat för hela unionsindustrin. Exportpriserna till icke-närstående parter fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(345) Unionsindustrins exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Unionsindustrins exportresultat

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Exportvolym (ton)

27 468

18 799

21 314

22 161

Index

100

68

78

81

Genomsnittligt priser till icke-närstående parter (euro/ton)

4 271

3 562

3 988

4 039

Index

100

83

93

95

Källa:

Kontrollerat svar på det makroekonomiska frågeformuläret (exportvolym) och kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingår i urvalet (exportpriser)

(346) Unionsindustrins exportvolym minskade sammantaget med 19 % under skadeundersökningsperioden. De årliga volymerna minskade med 32 % från 2022 till 2023, återhämtade sig med 13 % under 2024 och ökade ytterligare med 4 % under undersökningsperioden. Exportpriserna till icke-närstående kunder för de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade sammantaget med 5 % under skadeundersökningsperioden. Under 2024 och undersökningsperioden låg dessa priser över deras försäljningspriser i unionen.

(347) Unionsindustrin är i betydande utsträckning exportinriktad, där exporten stod för mer än hälften av dess försäljning under skadeundersökningsperioden och där Förenta staterna utgjorde dess huvudsakliga exportmarknad (134). Under 2023 och 2024 genomförde de amerikanska myndigheterna antidumpnings- och antisubventionsundersökningar, vilka visade att import av ärtprotein från Kina dumpades och subventionerades på ett otillbörligt sätt, vilket orsakade skada för den inhemska industrin i Förenta staterna. Detta tyder på att den inledande nedgången i exportresultaten för de unionsproducenter som ingick i urvalet kan ha orsakats av dumpad och subventionerad import från Kina till den amerikanska marknaden, där de konkurrerade med dessa, och att återhämtningen kan tillskrivas de åtgärder som infördes av de amerikanska myndigheterna.

(348) På denna grund drog kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrins exportresultat, med hänsyn till dess volymer och priser, bidrog till den skada som unionsindustrin lidit. Unionsindustrins exportpriser uppvisade dock en positiv trend från och med 2023, samtidigt som unionsindustrins priser på unionsmarknaden uppvisade en negativ trend från och med 2023. Unionsindustrins exportpriser låg också över de genomsnittliga priserna i unionen från och med 2024. Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade det orsakssamband som fastställts mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit på unionsmarknaden, där den dumpade importen från Kina ökade sin marknadsandel på unionsindustrins bekostnad i början av skadeundersökningsperioden och tvingade unionsindustrin att sänka sina priser under hela perioden, vilket ledde till en förlustsituation.

### 5.2.3. Utveckling av förbrukningen

(349) Såsom beskrivs i skäl 286 ökade förbrukning av ärtprotein i unionen med totalt 27 % under skadeundersökningsperioden. Den kunde därför inte ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Tvärtom, om dumpad kinesisk export i betydande volymer inte hade förekommit på unionsmarknaden, skulle denna positiva utveckling av förbrukningen i unionen ha erbjudit unionsindustrin en möjlighet till tillväxt.

5.2.4. Utvecklingen av produktionskostnaden på grund av ökade råvaru- och energikostnader.

(350) I sina synpunkter på inledandet hävdade CFNA att skadan orsakades av ökade kostnader till följd av i) stigande energikostnader och ii) ökade kostnader för ärter, den huvudsakliga råvaran, vilka enligt uppgift berodde på den värdetull på 50 % som Europeiska unionen införde 2024 (135) på import från Ryssland och Belarus, och som påstods ha drivit upp priserna på ärter inom unionen.

(351) Ärter stod för omkring 30 % av kostnaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet, medan energi stod för mellan 11 % och 16 % beroende på år. När det gäller energikostnader visade de kontrollerade uppgifterna från de unionsproducenter som ingick i urvalet att dessa faktiskt ökade med 72 % från 2022 till 2023, innan de åter minskade under 2024 och undersökningsperioden. Totalt sett ökade energikostnaderna med 19 % under skadeundersökningsperioden. När det gäller ärter varierade kostnaderna, men minskade totalt sett med 5 % under skadeundersökningsperioden. Kostnaden för ärter minskade dessutom med 18 % mellan 2023 och 2024, det år då tullen på 50 % på import från Ryssland och Belarus trädde i kraft. Såsom beskrivs i skäl 318 minskade unionsindustrins produktionskostnad med totalt 5 % under skadeundersökningsperioden.

(352) Följaktligen kan inte ökningar av energikostnader och kostnader för ärter under vissa år av skadeundersökningsperioden ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Utan det betydande pristrycket från den dumpade importen under skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin ha fört över dessa kostnadsökningar till sina kunder.

### 5.3. Slutsats om orsakssamband

(353) Kommissionen fastställde att det fanns ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. Ökningen av dumpad import sammanföll med en minskning av unionsindustrins marknadsandel på unionsmarknaden, och merparten av den ökade efterfrågan inom unionen togs upp av import från Kina, trots en minskning av importen under undersökningsperioden med en därav följande återhämtning av unionsindustrins marknadsandel. Den ökade importen från Kina var möjlig på grund av låga, dumpade priser som understeg unionsindustrins produktionskostnader, i hög grad underskred unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden och hindrade unionsindustrin från att prissätta sina varor på en hållbar nivå som krävdes för att uppnå skäliga vinstmarginaler.

(354) Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från de skadevållande verkningarna av den dumpade importen från Kina. Unionsindustrins exportresultat bidrog visserligen till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, men detta försvagade inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och den konstaterade väsentliga skadan. När det gäller import från andra tredjeländer, utvecklingen av förbrukningen i unionen och utvecklingen av unionsindustrins produktionskostnader drog kommissionen slutsatsen att dessa faktorer inte vållade unionsindustrin någon skada.

(355) På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

### 6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ

(356) I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(357) I sina svar på frågeformuläret gjorde unionsproducenterna i urvalet samt Ad Hoc Coalition of Union Pea Protein Producers gällande att det i det aktuella fallet finns omständigheter som motiverar att regeln om lägsta tull inte ska tillämpas enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Närmare bestämt gjorde de gällande att ärter, som utgör mer än 17 % av kostnaden för produktion av ärtprotein, är föremål för en minskning eller ett borttagande av återbetalning av mervärdesskatt i Kina. Emellertid lade ingen av dessa parter fram några bevis för att det kinesiska priset på ärter är lägre än priset på representativa internationella marknader, såsom krävs enligt grundförordningen. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

### 6.1. Skademarginal

(358) Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(359) I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från Kina, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(360) Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden.

(361) Såsom framgår av tabellerna 3, 4 och 8 var unionsindustrin förlustbringande eller uppnådde nätt och jämt nollresultat under hela skadeundersökningsperioden, samtidigt som importen från Kina redan var betydande år 2022 och dess importpriser konsekvent låg under unionsindustrins priser. Inget av dessa år skulle därför kunna användas för att beräkna ett vinstmål enligt artikel 7.2c i grundförordningen.

(362) En av de tre unionsproducenter som ingick i urvalet lämnade inga uppgifter om den lämpliga nivån för vinstmålet. De andra två unionsproducenter som ingick i urvalet lämnade uppgifter för de sju år som föregick skadeundersökningsperioden.

(363) För att fastställa importvolymen från Kina till unionen under dessa sju år jämfört med skadeundersökningsperioden, och i avsaknad av exakta statistikuppgifter av de skäl som anges i skäl 278, använde kommissionen kinesiska exportuppgifter till unionen för tullkod 2106 10 00 , ”proteinkoncentrat och texturerade proteiner”, från Global Trade Atlas. Även om detta nummer även omfattar andra produkter än ärtprotein, ansåg kommissionen att utvecklingen av exporten enligt detta nummer utgjorde en lämplig indikator på ökad import av kinesiskt ärtprotein till unionen. Dessutom bekräftades det, enligt CFNA och de uppgifter som lämnats i svaren på frågeformuläret från de två exporterande producenterna i urvalet, att kinesiska producenter under skadeundersökningsperioden endast exporterade den undersökta produkten från Kina till unionen enligt detta nummer. Det år med lägst volym då båda företagen som tillhandahöll uppgifter var lönsamma var 2017. År 2017 uppgick kinesisk export till unionen enligt tullkod 2106 10 00 till 12 025 ton, vilket var betydligt lägre än exporten enligt samma kod under något år av skadeundersökningsperioden och lägre än det årliga genomsnittet för skadeundersökningsperioden, som uppgick till 38 617 ton per år. Kommissionen drog därför slutsatsen att år 2017 kunde användas för fastställandet av vinstmålet.

(364) Kommissionen fastställde därefter vinstmålet genom att beräkna genomsnittet av de vinstsiffror som rapporterats av de två unionsproducenterna i urvalet för år 2017. Detta resulterade i ett grundläggande vinstmål på [9,5–10,5] % (136).

(365) Unionsindustrin visade att nivån vad gäller investeringar, forskning och utveckling (FoU) och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade denna information på grundval av investeringsplaner som skulle ha genomförts under skadeundersökningsperioden men som hade ställts in eller skjutits upp, och konstaterade att dessa påståenden var välgrundade. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Denna skillnad, uttryckt i procent av omsättningen, uppgick till 1,55 %, vilket lades till det grundläggande vinstmålet. Vinstmålet var därmed [11–12] %.

(366) På grundval av detta blir det icke skadevållande priset mellan 3 000 och 5 500 euro/ton, beroende på produkttyp, beräknat genom tillämpning av den ovannämnda vinstmarginalen på [11 % till 12 %] på produktionskostnaden under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(367) I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. På grundval av tillgänglig bevisning fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på 300 euro per ton från vilken den drog av den faktiska kostnaden för att följa sådana konventioner under undersökningsperioden, dvs. 265 euro per ton vilket ledde till ett resultat på 35 euro per ton. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande pris som nämns i skäl 366.

(368) På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på mellan 3 035 och 5 535 euro per ton för unionsindustrins likadana produkter genom att tillämpa den ovannämnda vinstmålsmarginalen på [11–12 %] på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d.

(369) Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(370) Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all annan import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 268–273).

Land

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Skademarginal (%)

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group

40,5

81,9

Shuangta Group

67,4

130,8

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5

81,9

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,4

130,8

### 6.2. Slutsatser beträffande åtgärdsnivån

(371) Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

Land

Företag

Provisorisk antidumpningstull

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group

40,5 %

Shuangta Group

67,4 %

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5 %

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,4 %

### 7. UNIONENS INTRESSE

(372) Kommissionen har undersökt om den säkert kunde dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet intressena hos unionsindustrin, leverantörerna i tidigare led, importörerna och användarna.

### 7.1. Unionsindustrins intresse

(373) Det finns sex företag som producerar ärtprotein i unionen, med omkring 259 anställda (heltidsekvivalenter). Dessa producenter finns i Belgien, Frankrike, Tyskland och Spanien. Ingen av dessa producenter motsatte sig inledandet av undersökningen.

(374) Undersökningen har visat att unionsindustrin lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från Kina. Såsom konstateras i avsnitten 4 och 5 försämrades hela unionsindustrins situation till följd av den dumpade importen från Kina.

(375) Införandet av åtgärder skulle möjliggöra att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden och att unionsindustrin därigenom kan dra nytta av detta, höja sina priser och därmed förbättra sin lönsamhet till en hållbar nivå samt återhämta sig. Unionsindustrin skulle också kunna återuppta sina investeringar i innovation samt öka produktionen och kapacitetsutnyttjandet, vilket ytterligare skulle förbättra dess resultat.

(376) Om åtgärder inte införs skulle den redan väsentligt skadade situationen för unionsindustrin förvärras, både vad gäller lägre produktionsvolymer och kapacitetsutnyttjande samt ytterligare finansiell försämring av dess ekonomiska situation i form av lönsamhet och investeringar. Dessa omständigheter skulle hota unionsindustrins lönsamhet.

(377) Kommissionen drog därför i detta skede slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att provisorisk åtgärder införs.

### 7.2. Intresset hos leverantörer i tidigare led

(378) Utöver den direkta sysselsättningen är ärtproteinindustrin beroende av ett omfattande nätverk av leverantörer i tidigare led av de råvaror som krävs för produktionen av ärtprotein, särskilt ärter och kemikalier. Klaganden har förklarat att unionsindustrin för ärtprotein ger kommersiella möjligheter för ärtodlare och jordbrukare (137), eftersom alla ärter som används av de tre unionsproducenterna i urvalet kommer från unionen.

(379) En kemikaliedistributör etablerad i Spanien, Quimidroga S.A., stödde undersökningen och införandet av antidumpningsåtgärder på import av ärtprotein med ursprung i Kina. Företaget gjorde gällande att det under de senaste fem åren har förlorat många kunder på grund av kinesisk konkurrens och argumenterade för att en hypotetisk försvinnande av unionsproduktionen skulle leda till en underförsörjd marknad som inte skulle kunna möta den växande efterfrågan på ärtprotein. Företaget förklarade vidare att jordbrukssektorn är strategisk och inte kan omlokaliseras, både av försörjningskedjeskäl och geostrategiska skäl.

(380) I avsaknad av ytterligare information tillgänglig för kommissionen drog kommissionen på denna grund i detta skede slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningstullar även skulle ligga i intresset för leverantörer av ärtprotein inom unionen.

### 7.3. Icke-närstående importörers intresse

(381) Den dag då förfarandet inleddes kontaktades 27 kända importörer, som uppmanades att samarbeta i undersökningen. En importör registrerade sig som berörd part men besvarade inte frågeformuläret. Därmed samarbetade ingen icke-närstående importör i undersökningen.

(382) Då inga icke-närstående importörer samarbetade kunde kommissionen inte fastställa antidumpningstullarnas exakta inverkan på deras verksamhet.

(383) Antidumpningsåtgärderna kommer sannolikt att få viss negativ inverkan på importörerna, men kommissionen ansåg att de ändå kommer att kunna absorbera och/eller överföra en del av den kostnadshöjning som tullen orsakar till sina kunder.

(384) Därför drog kommissionen slutsatsen att icke-närstående importörer inte skulle påverkas oproportionerligt av att åtgärderna införs.

### 7.4. Användarnas intresse

(385) Såsom förklaras i skäl 44 fungerar ärtprotein som ingrediens vid tillverkning av livsmedel och drycker för människor, samt i foder för sällskapsdjur, specialfoder och foder som används inom vattenbruk. På dagen för inledandet kontaktade kommissionen flera företag som tillverkade vissa av dessa produkter. Ingen av dessa var samarbetsvillig.

(386) Kommissionen har därför inga uppgifter om antidumpningsåtgärdernas potentiella inverkan på användarna. Undersökningen har dock visat att unionens ärtproteinindustri har en betydande outnyttjad kapacitet. Syftet med införandet av åtgärder är att återställa rättvis handel och inte att förhindra att kinesisk export kommer in på unionsmarknaden. Det finns dessutom andra källor än Kina för export av ärtprotein till unionsmarknaden. Det är därför osannolikt att försörjningsbrist uppstår.

(387) Kommissionen ansåg att ärtprotein utgör en mycket liten andel av konsumenternas livsmedelsköp. Eventuell påverkan från införandet av antidumpningstullar på en genomsnittlig konsuments ekonomiska situation kommer sannolikt att vara försumbar.

(388) På grundval av den information som finns tillgänglig i detta skede drog kommissionen därför slutsatsen att användarna inte skulle påverkas på ett oproportionellt sätt av införandet av åtgärderna.

### 7.5. Slutsats om unionens intresse

(389) Införandet av antidumpningsåtgärder skulle motverka det pristryck på unionsmarknaden som orsakas av dumpad import från Kina och göra det möjligt för unionsindustrin att höja sina priser till hållbara nivåer. Detta skulle ha en positiv effekt på dess lönsamhet och göra det möjligt för industrin att försvara sin marknadsställning samt investera i forskning och utveckling för att ta fram nya produkttyper. Om inga åtgärder infördes skulle det tvärtom innebära att unionsindustrins lönsamhet snabbt skulle försämras ytterligare och att den på sikt inte skulle kunna utvecklas, vilket skulle leda till ytterligare förluster av marknadsandelar, större ekonomiska förluster och eventuellt nedläggning av fabriker.

(390) Samtidigt visade undersökningen inte att åtgärderna skulle få oproportionella negativa effekter för importörer och användare, medan de skulle ligga i leverantörernas intresse.

(391) Mot denna bakgrund slog kommissionen fast att det inte fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder mot import av ärtprotein med ursprung i Kina.

### 8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(392) På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(393) Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av ärtprotein med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna (se skäl 370). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(394) På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Land

Företag

Provisorisk antidumpningstull

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group

40,5 %

Shuangta Group

67,4 %

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5 %

All övrig import med ursprung i det berörda landet

67,4 %

(395) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(396) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(397) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(398) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

### 9. REGISTRERING

(399) Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(400) Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(401) Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

### 10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET

(402) I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(403) Shuangta Group lämnade synpunkter på beräkningarna. Mot bakgrund av dessa synpunkter reviderade kommissionen sina beräkningar av dumpning för Shuangta Group. Shuangta Group lämnade även synpunkter på den metod som använts för att beräkna dumpningsmarginalen. Eftersom dessa synpunkter inte direkt rör riktigheten av beräkningen kommer de att hanteras, såsom lämpligt, i undersökningens slutliga skede. Inga andra berörda parter inkom med synpunkter.

### 11. SLUTBESTÄMMELSER

(404) Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(405) Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

### Artikel 1

1. En provisorisk antidumpningstull införs på import av ärtprotein med hög proteinhalt, dvs. innehållande mer än 65 % beräknat på torrvikt, av alla slags protein från ärter (vilket inbegriper, men inte begränsas till, gula ärter och gröna ärter), i alla fysiska former (inbegripet i fast form (till exempel pulver) och i flytande form (lösning), även texturerade, som för närvarande klassificeras enligt nedanstående KN- och Taric-nummer, samt de Taric-tilläggsnummer som förtecknas i punkt 2 och i bilagan till denna förordning, nämligen

ex 3504 00 90 (Taric-nummer 3504 00 90 91),

ex 2106 10 20 (Taric-nummer 2106 10 20 40),

ex 2106 10 80 (Taric-nummer 2106 10 80 31, 2106 10 80 39 och 2106 10 80 71),

ex 2106 90 92 (Taric-nummer 2106 90 92 75),

ex 2303 10 90 (Taric-nummer 2303 10 90 10),

ex 2309 10 11 , ex 2309 10 13 , ex 2309 10 15 , ex 2309 10 19 , ex 2309 10 31 , ex 2309 10 33 , ex 2309 10 39 , ex 2309 10 51 , ex 2309 10 53 , ex 2309 10 59 , ex 2309 10 70 , ex 2309 10 90 , ex 2309 90 10 och ex 2309 90 20 ,

ex 2309 90 31 (Taric-nummer 2309 90 31 12, 2309 90 31 14, 2309 90 31 17, 2309 90 31 19, 2309 90 31 30, 2309 90 31 81 och 2309 90 31 91),

ex 2309 90 33 , ex 2309 90 35 , ex 2309 90 39 , ex 2309 90 41 , ex 2309 90 43 , ex 2309 90 49 , ex 2309 90 51 , ex 2309 90 53 , ex 2309 90 59 , ex 2309 90 70 och ex 2309 90 91 ,

ex 2309 90 96 (Taric-nummer 2309 90 96 31, 2309 90 96 39, 2309 90 96 91 och 2309 90 96 95),

och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Ursprungsland

Företag

Provisorisk antidumpningstull

Taric-tilläggsnummer

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group:

— Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd.

— Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd.

40,5 %

88BQ

Yantai Shuangta Food Co. Ltd.

67,4 %

88BR

Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan

40,5 %

Se bilagan

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,4 %

88ZZ

3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de (volym) ton ärtprotein som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina tillämpas.

4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar storleken på den provisoriska tullen.

5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

### Artikel 2

1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.

### Artikel 3

1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2144.

2. Uppgifter som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.

### Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 april 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2025/4850, 29.8.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/4850/oj).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2144 av den 21 oktober 2025 om att göra import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina till föremål för registrering (EUT L, 2025/2144, 22.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2144/oj).

(4) Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd., Yantai T.Full Biotech Co., Ltd., Yantai Shuangta Food Co, Ltd., Shandong Hua-Thai Foodproducts Co., Ltd., Shandong Jindu Talin Foods Co., Ltd., Zhaoyuan Xiriben Food Stuff Co., Ltd, Shandong Furun Biotechnology Co., Ltd, Yosin Biotechnology (Yantai) Co., Ltd., Linyi Yuwang Vegetable Protein Co., Ltd., Hengyuan Biotechnology Co., Ltd. samt dess närstående företag Shandong Jianyuan Bioengineering Co., Ltd. och Jianyuan International Co. Ltd.

(5) Tribunalens dom av den 11 juli 2017, Viraj Profiles Ltd/rådet, mål T-67/14, ECLI:EU:T:2017:481, punkt 98.

(6) Klagomålet, bilaga 2.1.

(7) Klagomålet, avsnitt 5.3.1.

(8) Klagomålet, avsnitt 5.3.2.

(9) Klagomålet, avsnitten 4 och 5.3.3.

(10) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2810.

(11) Klagomålet, punkterna 28 och 29.

(12) Tillkännagivande om ändring av tillkännagivandet om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2025/6699, 19.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6699/oj).

(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2581 av den 18 december 2025 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2025/2144 om att göra import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina till föremål för registrering (EUT L, 2025/2581, 19.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2581/oj).

(14) Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations, 20.12.2017, SWD (2017) 483 final/2.

(15) Hänvisar även till den uppdaterade versionen av rapporten som offentliggjordes 2024 (se nedan).

(16) Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations, 10.4.2024, SWD (2024) 91 final.

(17) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 7.

(18) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 7–8.

(19) Se beslutet från det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté om att på ett heltäckande sätt fördjupa reformerna och främja modernisering i kinesisk stil, avsnitt II.5, tillgängligt på https://www.gov.cn/zhengce/202407/content_6963770.htm (hämtad den 14 januari 2026).

(20) Se statsrådets yttranden om ytterligare förbättring av budgetsystemet för statsägda kapitaltransaktioner, tillgängliga på https://www.gov.cn/zhengce/content/202401/content_6924612.htm (hämtad den 14 januari 2026).

(21) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 10, 18.

(22) Finns på http://www.npc.gov.cn/zgrdw/englishnpc/Constitution/node_2825.html (hämtad den 21 oktober 2024).

(23) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 29–30.

(24) Se https://www.qstheory.cn/20250428/e7943a2c8fef49efb520aa336197849c/c.html (hämtad den 14 januari 2026).

(25) Den uppdaterade rapporten – kapitel 4, s. 57, 92.

(26) Finns på https://www.gov.cn/zhengce/content/202511/content_7047643.htm (hämtad den 15 januari 2026).

(27) Se föregående fotnot, avsnitt 11.

(28) Finns på https://www.mof.gov.cn/zhengwuxinxi/caizhengxinwen/202503/t20250329_3961036.htm (hämtad den 15 januari 2026).

(29) Rapporten – kapitel 6, s. 149–150.

(30) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 153–171.

(31) Se Nationella utvecklings- och reformkommissionens riktlinjer för uppfyllande av upphandlande enheters huvudsakliga ansvar, artikel 4, tillgängliga på https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/tz/202511/t20251111_1401536.html (hämtad den 15 januari 2026).

(32) Den uppdaterade rapporten – kapitel 7, s. 204–205.

(33) Den uppdaterade rapporten – kapitel 8, s. 207–208 och 242–243.

(34) Se beslutet från det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté om att på ett heltäckande sätt fördjupa reformerna och främja modernisering i kinesisk stil, avsnitt III.9, tillgängligt på https://www.gov.cn/zhengce/202407/content_6963770.htm (hämtad den 15 januari 2026).

(35) Se föregående fotnot, avsnitt V.16 (hämtad den 15 januari 2026).

(36) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 19–24, kapitel 4, s. 69 och s. 99–100 samt kapitel 5, s. 130–131.

(37) Finns på http://en.dongfang-protein.cn/ (hämtad den 23 januari 2026).

(38) Finns på http://www.jianyuangroup.com/ (hämtad den 23 januari 2026).

(39) Finns på http://www.tfull.com/native/50.html (hämtad den 23 januari 2026).

(40) Finns på https://www.sinoglorygroup.com/about/2672.html (hämtad den 23 januari 2026).

(41) Se årsredovisningen för Yantai Shuangta Food Co. Ltd. för 2024, tillgänglig på https://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESZ_STOCK/2025/2025-4/2025-04-29/11023246.PDF (hämtad den 23 januari 2026).

(42) Se föregående fotnot, s. 57–58.

(43) Se artikel 33 i kommunistpartiets stadgar och artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 47–50.

(44) Finns på https://www.gov.cn/yaowen/liebiao/202504/content_7022018.htm (hämtad den 15 januari 2026).

(45) Se föregående fotnot, artikel 5.

(46) Finns på http://www.moa.gov.cn/gk/cwgk_1/nybt/202206/t20220610_6402146.htm, punkt 20 (hämtad den 23 januari 2026).

(47) Finns på https://www.gov.cn/zhengce/content/2022-02/11/content_5673082.htm, avsnitt II.1, (hämtad den 23 januari 2026).

(48) Finns på https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/fzggwl/202312/P020231229700886191069.pdf, s. 31 (hämtad den 23 januari 2026).

(49) Finns på https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/fzggwl/202411/P020241129575948108198.pdf, s. 13 (hämtad den 23 januari 2026).

(50) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 24–27.

(51) Finns på https://www.cfaa.cn/lxweb/toIndex.action?type=en&param.paramCode=UTI_ENGLISH_1 (hämtad den 23 januari 2026).

(52) Finns på https://www.cfaa.cn/lxweb/showSecondryPage.action?subLanmuVo.paramRoot=UTI_FIC_INTRODUCTION&chapter.param.paramCode=UTI_FIC_INTRODUCTION_2 (hämtad den 23 januari 2026).

(53) Finns på https://www.cfaa.cn/lxweb/showSecondryPage.action?subLanmuVo.paramRoot=UTI_FIC_INTRODUCTION&chapter.param.paramCode=UTI_FIC_INTRODUCTION_1 (hämtad den 23 januari 2026).

(54) Finns på https://www.cfaa.cn/lxweb/queryCompanyAllDetail.action?companyInfo.id=13474 (hämtad den 23 januari 2023).

(55) Finns på https://www.cnfia.cn/ (hämtad den 23 januari 2026).

(56) Finns på https://www.cnfia.cn/archives/917 (hämtad den 23 januari 2026).

(57) Se föregående fotnot.

(58) Finns på http://www.shuangtafood.com/about.html (hämtad den 23 januari 2026).

(59) Se informationsdokumentet för börsintroduktionen, tillgängligt på https://pdf.dfcfw.com/pdf/H2_AN201608310017428789_1.pdf, s. 54 (hämtad den 23 januari 2026).

(60) Den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 40.

(61) Se till exempel Blanchette, J., Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.

(62) Den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 41.

(63) Finns på https://merics.org/en/comment/who-ccp-chinas-communist-party-infographics (hämtad den 15 januari 2026).

(64) Se riktlinjerna från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran: www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad den 23 januari 2026).

(65) Financial Times, 2020, ”Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise”, se https://on.ft.com/3mYxP4j (hämtad den 21 oktober 2024).

(66) Finns på https://www.maigoo.com/mingren/12771.html (hämtad den 23 januari 2026).

(67) Finns på https://www.shm.com.cn/szb/ytrb/paper/pc/content/202509/08/content_243471.html (hämtad den 27 januari 2026).

(68) Den uppdaterade rapporten – kapitel 14, avsnitt 14.1–14.3.

(69) Se statsrådets meddelande om genomförandet av nationella produktstandarder för offentlig upphandling och andra relaterade policyer, avsnitt III, tillgängligt på https://www.gov.cn/zhengce/content/202509/content_7042999.htm (hämtad den 15 januari 2026).

(70) Den uppdaterade rapporten – kapitel 4, s. 56–57 och 99–100.

(71) Finns på http://www.moa.gov.cn/gk/cwgk_1/nybt/202206/t20220610_6402146.htm, punkterna 6 och 15 (hämtad den 18 oktober 2024).

(72) Finns på https://www.gov.cn/zhengce/content/2022-02/11/content_5673082.htm (hämtad den 23 januari 2026).

(73) Se föregående fotnot, avsnitt II.1.

(74) Se föregående fotnot, avsnitt IV.1–IV.2.

(75) Finns på https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/ghwb/202205/P020220510324220702505.pdf, avsnitt III.6 (hämtad den 23 januari 2026).

(76) Finns på https://www.acfic.org.cn/ztzlhz/145gh/145gh_03/202201/t20220117_312114.html (hämtad den 23 januari 2026).

(77) Se föregående fotnot, avsnitt IV.3.

(78) Finns på https://www.sdnxs.com/sdnxs/374213/2025040210493138973/index.html (hämtad den 27 januari 2026).

(79) Finns på http://gb.shandong.gov.cn/art/2025/11/5/art_307620_10358479.html (hämtad den 27 januari 2026).

(80) Finns på https://www.yantai.gov.cn/art/2023/8/17/art_41950_3143573.html (hämtad den 27 januari 2026).

(81) Finns på http://gxt.shandong.gov.cn/art/2025/8/20/art_15203_10351851.html (hämtad den 27 januari 2026).

(82) Se företagsnummer 23 i Shandongs lista från 2025 över forsknings- och utvecklingscenter inom ramen för ”Ett företag – en teknik”, tillgängligt på http://gxt.shandong.gov.cn/module/download/downfile.jsp?classid=0&filename=957001dbc2294a87bd1e85cb3217d62e.pdf (hämtad den 27 januari 2026).

(83) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 171–179.

(84) Finns på https://www.reuters.com/world/china/chinas-murky-bankruptcies-expose-hazards-foreign-investors-2025-04-15/ (hämtad den 15 januari 2026).

(85) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 260–261.

(86) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 257–260.

(87) Se avsnitt IV.23, tillgängligt på https://www.gov.cn/zhengce/202407/content_6963770.htm (hämtad den 15 januari 2026).

(88) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 252–254.

(89) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 360–361 och 364–370.

(90) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 366.

(91) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 370–373.

(92) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 137–140.

(93) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 146–149.

(94) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 149.

(95) Se den treåriga handlingsplanen för att förbättra bolagsstyrningen inom bank- och försäkringssektorerna (2020–2022), utfärdad av China Banking and Insurance Regulatory Commission (CBIRC) den 28 augusti 2020, tillgänglig på http://www.cbirc.gov.cn/cn/view/pages/ItemDetail.html?docId=925393&itemId=928 (hämtad den 21 oktober 2024). I planen anges att man ”ytterligare [ska] genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av kommunistpartiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”

(96) Se tillkännagivandet om affärsbankers resultatutvärderingsmetod, utfärdat av CBIRC den 15 december 2020, tillgängligt på http://jrs.mof.gov.cn/gongzuotongzhi/202101/t20210104_3638904.htm (hämtad den 21 oktober 2024).

(97) Finns på https://www.gov.cn/lianbo/bumen/202508/content_7035298.htm (hämtad den 15 januari 2025).

(98) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 157–158.

(99) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 150–152, 156–160 och 165–171.

(100) Se Rhodium Groups rapport, Augmented Assessment of China’s State Support, s. 22, tillgänglig på https://rhg.com/research/far-from-normal-an-augmented-assessment-of-chinas-state-support/ (hämtad den 15 januari 2026).

(101) Finns på https://www.bloomberg.com/graphics/2025-china-deflation-cost/?utm_campaign=202511_BATC_subs_eng_china_inflation_subs_eng_chinainflation_nov2025&utm_term=20383998&utm_source=subs-email&utm_medium=email&utm_content=15664976 (hämtad den 15 januari 2026).

(102) World Bank Open Data – ”Upper Middle Income”, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.

(103) https://www.argentina.gob.ar/normativa/nacional/decreto-230-2020-335065/texto.

(104) EUT L, 2024/1652, 10.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1652/oj.

(105) Genomsnittliga månadspriser per kilogram under de sex månaderna före tullhöjningen jämfört med genomsnittliga månadspriser per kilogram under de sex månaderna efter tullhöjningen.

(106) Se bilaga XXI till rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (L 229, 31.7.2014, p. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/833/oj).

(107) IBGE | Portal do IBGE | IBGE.

(108) Ministério de Minas e Energia.

(109) https://sabesp.com.br/.

(110) Såsom förklaras i skälen 203–208 fastställdes referenspriset för ekologiska gula ärter genom att ett prispåslag på 57 % lades till referenspriset för import av gula ärter.

(111) Denna information kommer att lämnas ut till den berörda producenten i ett enskilt utlämnande av uppgifter.

(112) Denna information kommer att lämnas ut till den berörda producenten i ett enskilt utlämnande av uppgifter.

(113) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.

(114)

Organic producers looking at slim profits – TFO Canada.

(115) EUT L, 2024/1652, 10.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1652/oj.

(116) Genomsnittliga månadspriser per kilogram under de sex månaderna före tullhöjningen jämfört med genomsnittliga månadspriser per kilogram under de sex månaderna efter tullhöjningen.

(117) Genomsnittliga månatliga importvolymer under de sex månaderna före tullhöjningen jämfört med genomsnittliga månatliga importvolymer under de sex månaderna efter tullhöjningen.

(118) Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística, https://www.ibge.gov.br/en/statistics/economic/industry-and-construction/16906-pia-enterprise-pia1.html?=&t=downloads, se 10.69 – Moagem e fabricação de produtos de origem vegetal não especificados anteriormente.

(119) Världsbankens inflationsdatabas: https://www.worldbank.org/en/research/brief/inflation-database.

(120) ILOStat: https://ilostat.ilo.org/data/?cat_mode=subject.

(121) Boletins Mensais de Energia – Ministerio de Minas e Energia: https://www.gov.br/mme/pt-br/assuntos/secretarias/sntep/publicacoes/boletins-mensais-de-energia/boletins%20anos%20anteriores/2024/english.

(122) Boletin Mensal de Acompanahmento da Industria de Gas Natural – Ministerio de Minas e Energia https://www.gov.br/mme/pt-br/assuntos/secretarias/petroleo-gas-natural-e-biocombustiveis/publicacoes-1/boletim-mensal-de-acompanhamento-da-industria-de-gas-natural/2025.

(123) Förbrukningsintervall på 20 000 m3/dag R$.

(124) Boletins Mensais de Energia – Ministerio de Minas e Energia: https://www.gov.br/mme/pt-br/assuntos/secretarias/sntep/publicacoes/boletins-mensais-de-energia/boletins%20anos%20anteriores/2024/english.

(125) https://www.energy.gov/sites/prod/files/2014/05/f16/steam15_benchmark.pdf.

(126) Skälen 148–151 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2314 av den 17 november 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av fosforsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, EUT L 2025/2314, 18.11.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2314/oj.

(127) Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinst för Petrobras gas- och lågkoldioxidenergisegmentet. Finansiella uppgifter finns på https://www.investidorpetrobras.com.br/en/results-and-announcements/results-center/.

(128) https://www.arsesp.sp.gov.br/LegislacaoArquivos/ldl15142024.pdf

(129) Domstolens dom av den 21 februari 2024, Sinopec Chongqing SVW Chemical Co. Ltd. m.fl., mål T-762/20, punkterna 126–127.

(130) China - Anti-Dumping and Countervailing Duty Measures on Broiler Products from the United States - Panel report pursuant to article 21.5 of the DSU https://docs.wto.org/dol2fe/Pages/SS/directdoc.aspx?filename=q:/WT/DS/427RW.pdf&Open=True.

(131) Punkt 7.39 g, se föregående fotnot.

(132) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1336 av den 25 september 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Folkrepubliken Kina, EUT L 315, 29.9.2020, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1336/oj skäl 352.

(133) Importpriserna i denna förordning presenteras i intervall med tanke på att de endast kommer från de två kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet, så att ingen av dem kan bakåträkna eller rekonstruera sin konkurrents uppgifter.

(134) Punkt 280 i klagomålet.

(135) Rådets förordning (EU) 2024/1652 av den 30 maj 2024 om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, EUT L, 2024/1652, 10.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1652/oj.

(136) Siffran anges i intervall eftersom den endast kommer från två unionsproducenter i urvalet, vilket innebär att ingen av dem kan rekonstruera sin konkurrents uppgifter.

(137) Punkt 316 i klagomålet.

BILAGA

Övriga samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet

Land

Namn

Taric-tilläggsnummer

Folkrepubliken Kina

Anhui Wanshen Biotechnology Co., Ltd.

88BS

Jianyuan Group:

— HENGYUAN BIOTECHNOLOGY CO., LTD.

— JIANYUAN INTERNATIONAL CO., LTD.

88BT

Linyi Yuwang Vegetable Protein Co., Ltd.

88BU

SHANDONG FURUN BIOTECHNOLOGY CO., LTD

88BV

SHANDONG HUA-THAI FOODPRODUCTS CO., LTD.

88BW

Shandong Jindu Talin Foods Co., Ltd.

88BX

YANTAI T.FULL BIOTECH CO., LTD.

88BY

Yasin Biotechnology (Yantai) Co., Ltd.

88BZ

ZHAOYUAN XIRIBEN FOOD STUFF CO., LTD

88CA

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/916/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)

Citera som: Förordning (EU) 2026/916
