# Förordning (EU) 2026/1930 — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1930 av den 4 augusti 2026 om genomförande av bilaterala skyddsåtgärder mot import av stålprodukter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1384 och som har sitt ursprung i vissa länder med vilka unionen har ingått frihandelsavtal

- CELEX: 32026R1930
- Datum: 2026-08-04
- Typ: Förordning
- EUR-Lex: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2026/1930/oj
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/eu/celex/32026R1930/

> Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar)

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/1930

5.8.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1930

av den 4 augusti 2026

om genomförande av bilaterala skyddsåtgärder mot import av stålprodukter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1384 och som har sitt ursprung i vissa länder med vilka unionen har ingått frihandelsavtal

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1384 av den 17 juni 2026 om hantering av de negativa handelsrelaterade effekterna av global överkapacitet på unionens stålmarknad och om ändring av förordning (EU) 2020/2170 (1) (stålförordningen), särskilt artikel 6, och

av följande skäl:

### 1. BAKGRUND

(1) Den 25 juni 2026 trädde stålförordningen i kraft, genom vilken det öppnades tullkvoter på 18 345 922 ton för vissa stålprodukter (den berörda produkten) inom 26 produktkategorier och fastställdes en tull utanför kvoten på 50 %.

(2) Genom stålförordningen inrättas en enhetlig och övergripande ram för att hantera de negativa handelsrelaterade effekterna av global överkapacitet på unionens stålmarknad.

(3) Den 29 juni 2026 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2026/1457 (2) om fördelningen av tullkvoter som öppnats enligt stålförordningen.

(4) Stålförordningen ger kommissionen befogenhet att, genom undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/287 (3), och när så är möjligt, anta genomförandeakter om tillämpning av bilaterala skyddsåtgärder mot import av produkter som omfattas av stålförordningen och som har sitt ursprung i de länder med vilka unionen har ingått ett frihandelsavtal.

(5) Kommissionen underrättade den 22 juni 2026 Schweiz, Serbien, Nordmakedonien, Israel, Marocko, Tunisien, Albanien, Bosnien och Hercegovina samt Jordanien, och den 30 juni 2026 Turkiet, om att den kan komma att vidta lämpliga bilaterala skyddsåtgärder enligt villkoren i tillämpliga bilaterala avtal för de produkter som omfattas av stålförordningen.

(6) Dessa avtal möjliggör bilaterala skyddsåtgärder under de rådande omständigheterna.

(7) De tillämpliga bilaterala avtalen med Marocko (4), Jordanien (5), Israel (6), Tunisien (7) och Turkiet (8) gör det möjligt att tillämpa bilaterala skyddsåtgärder om en produkt importeras i sådana ökade mängder och under sådana förhållanden att det förorsakar eller riskerar att förorsaka allvarlig skada för inhemska producenter av likadana eller direkt konkurrerande produkter på en av de avtalsslutande parternas territorium eller allvarliga störningar inom någon sektor av ekonomin.

(8) De tillämpliga bilaterala avtalen med Albanien (9), Nordmakedonien (10), Bosnien och Hercegovina (11) och Serbien (12) gör det möjligt att tillämpa bilaterala skyddsåtgärder om importen av en produkt från den ena parten till den andra partens territorium ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka allvarlig skada för inhemska producenter av likadana eller direkt konkurrerande produkter på den avtalsslutande partens territorium eller allvarliga störningar inom en ekonomisk sektor.

(9) De tillämpliga bilaterala avtalen med Turkiet (13) och Schweiz (14) gör det möjligt att tillämpa bilaterala skyddsåtgärder om allvarliga störningar uppstår inom någon del av ekonomin eller om svårigheter uppstår som skulle kunna orsaka allvarliga störningar i den ekonomiska situationen i en region.

### 2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT

(10) Den berörda produkten är vissa stålprodukter som tillhör de 26 produktkategorier som definieras inom tillämpningsområdet för bilaga I till stålförordningen. Detta tillämpningsområde är detsamma som tillämpningsområdet för kommissionens förordning (EU) 2019/159 (15) (förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder för stål).

(11) I kommissionens förordning (EU) 2018/1013 (16) (förordningen om provisoriska skyddsåtgärder för stål) slog kommissionen fast att de 26 produktkategorier som produceras av unionstillverkarna är likadana eller direkt konkurrerande produkter i förhållande till den berörda produkten. Både de inhemska och de importerade produkterna har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De används för samma ändamål och erbjuds genom liknande eller identiska försäljningskanaler till kunder som kan köpa dem från både inhemska och utländska leverantörer. Det finns därför en hög grad av konkurrens mellan den berörda produkten och den produkt som produceras av unionsproducenterna.

(12) Kommissionen fastslog också i förordningen om provisoriska skyddsåtgärder för stål att det finns ett starkt samband och stor konkurrens mellan produkter som klassificeras i olika produktkategorier samt mellan produkter i olika produktionsstadier inom vissa kategorier, eftersom vissa kategorier omfattar de viktigaste råvarorna eller de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av andra produkter i andra produktkategorier. Detta starka samband gör att konkurrenstrycket lätt kan flyttas från en produkt till en annan.

### 3. ÖKAD IMPORT

(13) På grundval av uppgifter från Eurostat har kommissionen analyserat de importerade kvantiteterna och kunnat fastställa att importen av den berörda produkten ökade under perioden 2023–2025 (skadeundersökningsperioden). I stället för att basera sig på en längre historisk period grundade kommissionen undantagsvis sin bedömning på perioden 2023–2025, eftersom åren 2021 och 2022 inte var representativa för normala marknadsvillkor. Handelsflödena under de åren påverkades avsevärt av den ekonomiska återhämtningen efter covid-19, där marknadsutvecklingen till stor del drevs på av exceptionellt höga priser och en stark återhämtning i efterfrågan fram till andra halvåret 2022.

(14) Den totala importen av den berörda produkten har utvecklats på följande sätt:

Tabell 1

Import och importens marknadsandel

År

2023

2024

2025

Import (i ton)

28 507 952

30 601 488

32 893 023

Index 2023 = 100

100

107

115

Importens marknadsandel (%)

32

34

36

Källa:

Eurostat.

(15) Totalt sett ökade importen av den berörda produkten i absoluta tal med 15 % under perioden 2023–2025, medan importens marknadsandel ökade från 32 % till 36 %.

(16) Kommissionen bedömde också de enskilda trenderna för importen till unionen av den berörda produkten med ursprung i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien och Serbien.

(17) Importen av den berörda produkten från dessa länder har utvecklats på följande sätt:

Tabell 2

Import från Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien och Serbien

Land/År

2023

2024

2025

Import från Albanien (i ton)

36 115

29 352

31 607

Index 2023 = 100

100

81

88

Import från Bosnien och Hercegovina (i ton)

94 803

61 567

76 160

Index 2023 = 100

100

65

80

Import från Nordmakedonien (i ton)

392 098

417 754

456 526

Index 2023 = 100

100

107

116

Import från Serbien (i ton)

664 743

657 318

760 234

Index 2023 = 100

100

99

114

Källa:

Eurostat.

(18) Importen från Nordmakedonien ökade stadigt med 16 % under skadeundersökningsperioden, medan importen från Serbien ökade med 14 %.

(19) Mellan 2024 och 2025 ökade importen av den berörda produkten med ursprung i Albanien med 8 %. Eftersom importen från Albanien fluktuerade under skadeundersökningsperioden (2023–2025) ansåg kommissionen att det undantagsvis var lämpligt att komplettera bedömningen genom att undersöka en mer långsiktig importtrend. Även om importen minskade mellan 2023 och 2024 föregicks detta av höga importnivåer under 2023. Den långsiktiga analysen visade också att importen nådde exceptionellt höga nivåer 2022. Den bekräftade vidare att den nuvarande importnivån är högre än alla tidigare år utom toppåret 2022 och nästan tio gånger högre än de nivåer som registrerades 2019 och 2020. Denna utveckling tyder på att importtrycket ökade under den senaste perioden, trots den tillfälliga minskning som observerades mellan 2023 och 2024. Vid tidpunkten för införandet av dessa skyddsåtgärder importeras den berörda produkten, mot bakgrund av den mer långsiktiga importtrenden, i ökade mängder.

(20) Mellan 2024 och 2025 ökade importen av den berörda produkten med ursprung i Bosnien och Hercegovina med 24 %. Eftersom importen från Bosnien och Hercegovina fluktuerade under skadeundersökningsperioden (2023–2025) ansåg kommissionen att det undantagsvis var lämpligt att, med användning av samma tillvägagångssätt som för Albanien, komplettera bedömningen genom att undersöka en mer långsiktig importtrend. Denna analys visade att importen generellt sett har minskat under den längre perioden. Framför allt har importen minskat betydligt jämfört med nivåerna före 2020, trots den ökning som observerades mellan 2024 och 2025. På grundval av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att den berörda produkten med ursprung i Bosnien och Hercegovina inte importeras i ökade mängder.

(21) Mot bakgrund av dessa siffror drog kommissionen slutsatsen att den berörda produkten importeras i ökade mängder, med följden att detta villkor i de relevanta bilaterala avtalen med Albanien, Israel, Jordanien, Nordmakedonien, Marocko, Serbien, Schweiz, Tunisien och Turkiet är uppfyllt.

### 4. UNIONSINDUSTRINS EKONOMISKA SITUATION

(22) För att bedöma den ekonomiska situationen för unionens stålindustri skickade kommissionen frågeformulär till de kända stålproducenterna i unionen för att inhämta uppgifter om vissa skadeindikatorer för den berörda produkten under skadeundersökningsperioden.

(23) Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från medlemmar i de tre kända branschorganisationerna i unionen (Eurofer, ESTA, CET). Kommissionen konsoliderade de uppgifter den mottagit direkt från unionstillverkarna individuellt och slog sedan samman svaren från medlemmarna i branschorganisationerna, och detta utgjorde grunden för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(24) Skadeindikatorernas utveckling under åren 2023–2025 framgår av tabell 3.

Tabell 3

Produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, förbrukning, försäljning, marknadsandel, lönsamhet och sysselsättning

Land/År

2023

2024

2025

Produktionsvolym (i ton)

148 913 276

146 525 977

142 338 484

Index 2023 = 100

100

98

96

Produktionskapacitet (i ton)

226 536 852

216 546 349

192 284 164

Index 2023 = 100

100

96

85

Kapacitetsutnyttjande (%)

66

68

74

Förbrukning i unionen (i ton)

90 218 562

89 760 390

91 107 457

Index 2023 = 100

100

99

101

Försäljningsvolym till icke-närstående på hemmamarknaden (i ton)

61 710 610

59 158 902

58 214 434

Index 2023 = 100

100

96

94

Marknadsandel på hemmamarknaden (%)

68

66

64

Lönsamhet av försäljning till icke-närstående på hemmamarknaden (%)

0,43

1,35

–0,10

Index 2023 = 100

100

99

101

Sysselsättning

145 073

118 230

120 056

Index 2023 = 100

100

81

83

Källa:

Industrins svar på frågeformuläret.

(25) Produktionsvolymen visade en stadigt nedåtgående trend och minskade med 4 % mellan 2023 och 2025. Produktionskapaciteten minskade drastiskt med 15 % mellan 2023 och 2025, med en ännu mer uttalad minskning mellan 2024 och 2025 då den minskade med 11 %. Kapacitetsutnyttjandet ökade med 8 % mellan 2023 och 2025 på grund av den betydande förlusten av produktionskapacitet, men det ligger fortfarande på en ohållbart låg nivå.

(26) Försäljningsvolymen till icke-närstående kunder på hemmamarknaden minskade med 6 % mellan 2023 och 2025. På samma sätt minskade marknadsandelen på hemmamarknaden med 4 % mellan 2023 och 2025. Unionsindustrins försäljning till icke-närstående kunder på hemmamarknaden var nätt och jämnt lönsam 2023 och 2024 och gick med förlust 2025.

(27) Sysselsättningen minskade betydligt, med 17 %, mellan 2023 och 2025. Den föll först kraftigt med 19 % mellan 2023 och 2024 och ökade sedan svagt, med 2 %, mellan 2024 och 2025.

(28) Med beaktande av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lider allvarlig skada i den mening som avses i artikel 12 i det avtal som ingåtts mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och Republiken Turkiet om handel med produkter som omfattas av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, associeringsavtalen med Marocko (17), Tunisien (18), Jordanien (19) och Israel (20) samt stabiliserings- och associeringsavtalen med Albanien (21), Nordmakedonien (22) och Serbien (23). Detta framgår särskilt av en minskning av produktionen, produktionskapaciteten, försäljningen, marknadsandelen, lönsamheten och sysselsättningen under skadeundersökningsperioden. Under dessa omständigheter dras även slutsatsen att det förekommer allvarliga störningar inom stålsektorn i den mening som avses i artikel 26 i det avtal som ingicks mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet 1972 och artikel 60 i det tilläggsprotokoll, undertecknat den 23 november 1970, som är fogat till avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet.

### 5. ORSAKSSAMBAND

(29) Kommissionen undersökte om importen i ökade mängder vållade unionsproducenterna allvarlig skada eller förorsakade allvarliga störningar inom stålsektorn.

(30) Det erinras om att den produkt som produceras av unionsproducenterna är likadan eller direkt konkurrerande med den berörda produkten. Den har samma grundläggande egenskaper, samma användningsområden och säljs via samma eller identiska försäljningskanaler.

(31) Såsom konstateras i avsnitt 4 har unionsindustrin lidit skada i form av minskad inhemsk försäljning, produktion, produktionskapacitet, marknadsandel och sysselsättning, vilket har lett till en negativ vinstnivå som är ohållbar. Samtidigt ökade importen av den berörda produkten avsevärt och tog över marknadsandelar som tidigare innehades av unionsproducenter. Importens marknadsandel ökade totalt sett från 32 % till 36 %.

(32) Kommissionen fastställde därför att det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen av den berörda produkten och den allvarliga skada som unionsproducenterna lidit.

### 6. SLUTSATS

(33) Mot bakgrund av analysen ovan drog kommissionen slutsatsen att villkoren i de relevanta bilaterala avtalen är uppfyllda. Bedömningen av relevanta ekonomiska indikatorer visade att importen vållade allvarlig skada för inhemska producenter av likadana eller direkt konkurrerande produkter, och att allvarliga störningar förekommer inom stålsektorn. Denna allvarliga skada och marknadsstörning orsakades inte enbart av importen i fråga, men det är tillräckligt att den bidrog till skadan och störningen tillsammans med all övrig import.

(34) Kommissionen anser därför att det är lämpligt att avhjälpa den allvarliga skadan och marknadsstörningen genom bilaterala skyddsåtgärder för den berörda produkten.

(35) Nivån på tullarna inom stålsektorn på andra viktiga marknader kräver att sådana bilaterala skyddsåtgärder utformas som en tull utanför kvoten på 50 % av värdet. Värdetullen på 50 % utanför kvoten bör tillämpas när de tullkvoter – både landspecifika kvoter och tullkvoter som öppnats under konkurrens och som dessa länder har tillgång till – som fördelats enligt genomförandeförordning (EU) 2026/1457 är uttömda.

(36) Kommissionen fastställde att en sådan åtgärd skulle göra det möjligt för unionsindustrin att återfå sin marknadsandel och konkurrenskraft och tillåta fortsatt import enligt de bilaterala avtalen med minsta möjliga störning.

(37) Med tanke på behovet av att säkerställa en snabb tillämpning av bilaterala skyddsåtgärder för att verkställa ett effektivt och omfattande genomförande av stålförordningen, bör bestämmelserna i denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(38) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för handelshinder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

### Artikel 1

1. Import till unionen av de produktkategorier som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2026/1384 och som har sitt ursprung i Albanien, Israel, Jordanien, Marocko, Nordmakedonien, Serbien, Schweiz, Tunisien och Turkiet ska genom bilaterala skyddsåtgärder omfattas av en värdetull utanför kvoten på 50 %.

2. Den tull utanför kvoten som fastställs i punkt 1 ska tillämpas när den tullkvot som öppnats enligt förordning (EU) 2026/1384 och som fördelats till varje berört land antingen i form av en landsspecifik kvot eller i konkurrens med andra länder för varje produktkategori enligt genomförandeförordning (EU) 2026/1457 har uttömts.

### Artikel 2

1. Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (24).

2. Produkter med ursprung i EU som har genomgått en förändring i ett tredjeland som inte innebär att produktens ursprung har förändrats ska omfattas av den behandling som föreskrivs i den här förordningen för produkter med ursprung i det tredjelandet vilka importeras till unionen.

### Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 augusti 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L, 2026/1384, 24.6.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2026/1384/oj.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1457 av den 29 juni 2026 om fördelningen av tullkvoter som öppnats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1384 om hantering av de negativa handelsrelaterade effekterna av global överkapacitet på unionens stålmarknad och om ändring av förordning (EU) 2020/2170 (EUT L, 2026/1457, 30.6.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1457/oj).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/287 av den 13 februari 2019 om genomförande av bilaterala skyddsklausuler och andra mekanismer som ger möjlighet att tillfälligt upphäva förmåner i vissa avtal som ingåtts mellan Europeiska unionen och tredjeländer (EUT L 53, 22.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/287/oj).

(4) Artikel 25 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (EGT L 70, 18.3.2000, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2000/204/oj).

(5) Artikel 24 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan (EGT L 129, 15.5.2002, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2002/357(1)/oj).

(6) Artikel 23 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Staten Israel, å andra sidan (EGT L 147, 21.6.2000, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2000/384/oj).

(7) Artikel 25 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Republiken Tunisien, å andra sidan (EGT L 97, 30.3.1998, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/1998/238/oj).

(8) Artikel 12 i avtalet mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och Republiken Turkiet om handel med produkter som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EGT L 227, 7.9.1996, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/1996/528/oj).

(9) Artikel 38 i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan (EUT L 107, 28.4.2009, s. 166, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2009/332/oj).

(10) Artikel 37 i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan (EUT L 84, 20.3.2004, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2004/239(2)/oj).

(11) Artikel 39 i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan (EUT L 164, 30.6.2015, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2015/997/oj).

(12) Artikel 41 i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan (EUT L 278, 18.10.2013, s. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2013/490/oj).

(13) Artikel 60 i det tilläggsprotokoll, undertecknat den 23 november 1970, som är fogat till avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet, vilken även är tillämplig inom ramen för beslut nr 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen, med stöd av artikel 63 i det beslutet.

(14) Artikel 26 i det avtal som ingicks mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet 1972 (EGT L 300, 31.12.1972, s. 188, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1972/2840/oj).

(15) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 31, 1.2.2019, s. 27, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/159/oj).

(16) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013 av den 17 juli 2018 om införande av provisoriska skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter (EUT L 181, 18.7.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/1013/oj).

(17) Artikel 25 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan.

(18) Artikel 25 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Republiken Tunisien, å andra sidan.

(19) Artikel 24 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan.

(20) Artikel 23 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Staten Israel, å andra sidan.

(21) Artikel 38 i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan.

(22) Artikel 37 i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan.

(23) Artikel 41 i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan.

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/952/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1930/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)

Citera som: Förordning (EU) 2026/1930
