# Förordning (EU) 2026/2101 — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/2101 av den 24 september 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina

- CELEX: 32026R2101
- Datum: 2026-09-24
- Typ: Förordning
- EUR-Lex: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2026/2101/oj
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/eu/celex/32026R2101/

> Källa: EUR-Lex, © Europeiska unionen (Publikationsbyråns förråd Cellar)

Europeiska unionens officiella tidning

SV

L-serien

2026/2101

25.9.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/2101

av den 24 september 2026

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, särskilt artikel 9.4 (1) (grundförordningen), och

av följande skäl:

### 1. FÖRFARANDE

### 1.1 Inledande

(1) Den 29 augusti 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2) Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 15 juli 2025 av Ad Hoc Coalition of Union Pea Protein Producers (klaganden). Klagomålet, som avser ärtprotein, ingavs för unionsindustrins räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

### 1.2 Registrering

(3) Kommissionen gjorde import av ärtprotein med ursprung i Kina till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2144 (3) (förordningen om registrering).

### 1.3 Provisoriska åtgärder

(4) Den 28 april 2026 införde kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/916 (4) (förordningen om provisorisk tull), provisoriska antidumpningstullar på import av ärtprotein med ursprung i Kina.

### 1.4 Efterföljande förfarande

(5) Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull (det preliminära utlämnandet av uppgifter) lämnade följande berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna inom den tidsfrist som anges i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull: klaganden, de två exporterande producentgrupper som ingick i urvalet, Sanjia Group och Shuangta Group, den kinesiska handelskammaren för import och export av livsmedel, inhemska produkter och animaliska biprodukter (China Chamber of Commerce of Import & Export of Foodstuffs, Native Produce & Animal By-products, CFNA), som företräder ett antal exporterande producenter (5), och användaren Huel GmbH (Huel).

(6) De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Huel och Shuangta Group hördes.

(7) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter besvarade Huel frågeformuläret för användare av den undersökta produkten. Den information som tillhandahölls bedöms i skälen 221 och 222.

(8) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden. För att komma fram till de slutgiltiga avgörandena beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt.

(9) Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av ärtprotein med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(10) Parterna gavs även möjlighet att bli hörda, men ingen part begärde att ett hörande skulle hållas.

### 1.5 Synpunkter på inledandet

(11) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter inkom ingen berörd part med ytterligare påståenden om inledandet utöver de som avses i avsnitt 1.4 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen bekräftade därför sina undersökningsresultat och slutsatser i skälen 7–23 i förordningen om provisorisk tull.

### 1.6 Stickprovsförfarande

(12) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande urvalet av unionsproducenter, importörer och exporterande producenter bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 24–33 i förordningen om provisorisk tull.

### 1.7 Enskild undersökning

(13) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde ingen exporterande producent enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Kommissionen bekräftade därför slutsatserna i skäl 34 i förordningen om provisorisk tull.

### 1.8 Frågeformulärssvar och kontrollbesök

(14) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande frågeformulärssvaren och kontrollbesöken bekräftas slutsatserna i skälen 37–40 i förordningen om provisorisk tull.

### 1.9 Unionsproducenternas begäranden om konfidentiell behandling

(15) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande unionsproducenternas begäranden om konfidentiell behandling bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 35 och 36 i förordningen om provisorisk tull.

### 1.10 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(16) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 41 i förordningen om provisorisk tull.

### 2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(17) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande den undersökta produkten, den berörda produkten och den likadana produkten bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 42–65 i förordningen om provisorisk tull.

### 3. DUMPNING

### 3.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(18) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förfarandet för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 66–74 i förordningen om provisorisk tull.

### 3.2 Normalvärde

(19) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 75–77 i förordningen om provisorisk tull.

### 3.2.1 Förekomst av betydande snedvridningar

(20) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 78–175 i förordningen om provisorisk tull.

### 3.2.2 Representativt land

(21) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 176–197 i förordningen om provisorisk tull.

### 3.2.3 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader

(22) Såsom anges i skäl 72 i förordningen om provisorisk tull underrättade kommissionen den 9 februari 2026, genom en notering (noteringen), berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av den berörda produkten. De synpunkterna som mottogs av berörda parter behandlades i avsnitt 3.2.2 i förordningen om provisorisk tull. Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter inkom klaganden och de två exporterande producenterna i urvalet med synpunkter på urvalet och kategoriseringen av vissa råvaror och biprodukter, vilket beskrivs närmare i skälen 23–75.

### 3.2.4 Produktionsfaktorer

### 3.2.4.1 Råvaror

Gula ärter och ekologiska gula ärter

(23) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Shuangta Group kommissionens slutsatser i skäl 218 i förordningen om provisorisk tull att importpriserna på gula ärter i Kina inte kan anses vara icke snedvridna, med tanke på den specifika situationen på den kinesiska ärtmarknaden, som orsakats av den ryska exporten till priser under normala marknadspriser, med en prisdämpande effekt på det totala marknadspriset. Shuangta Group upprepade att merparten av de gula ärter som företaget köpte importerades direkt från länder utanför Kina och att betalningen skedde i utländsk valuta, och att priserna i samband med dessa inköp därför inte skulle anses snedvridna. Shuangta noterade vidare att enhetspriset för inköp från inhemska handlare var högre än det pris som betalades för internationella inköp och hävdade att detta skulle bevisa att inte heller priset på inhemska inköp var snedvridet.

(24) För det första hävdade Shuangta Group att kommissionens preliminära slutsatser grundades på en felaktig tolkning av omständigheterna. Företaget hävdade att de genomsnittliga månatliga importvolymerna av gula ärter från Kanada ökade efter att Kina införde en tull på 100 % på import av kanadensiska gula ärter i mars 2025. Även om dessa tullar hade snedvridit priserna på den kinesiska marknaden skulle detta ha inträffat först under undersökningsperiodens sista månader. Eftersom Shuangta Group importerade gula ärter inom ramen för ett system för aktiv förädling omfattades företagets import av gula ärter inte heller av dessa tullar.

(25) Kommissionen erinrade om att den inverkan som gula ärter från Ryssland hade på de internationella priserna angavs i noteringen, och konstaterade att efter införandet av en värdetull på 50 % i unionen efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina (6) skedde en omedelbar minskning av exporten av gula ärter från Ryssland till unionen samtidigt som exporten av gula ärter från Ryssland till Turkiet ökade avsevärt. Det betydligt lägre importpriset i Turkiet i jämförelse med importpriserna för gula ärter på marknader utan import av gula ärter från Ryssland angavs som ett skäl till att inte beakta referenspriset för gula ärter i Turkiet. I sina synpunkter på noteringen höll Shuangta Group dessutom med om att vissa faktorer gjorde det olämpligt att välja Turkiet som representativt land.

(26) När det gäller Shuangta Groups påstående att slutsatserna i förordningen om provisorisk tull baserades på en felaktig tolkning av omständigheterna efter införandet av tullar på gula ärter från Kanada, noterade kommissionen att dess slutsatser inte enbart baserades på effekterna av dessa tullar, utan på den övergripande situationen på den kinesiska marknaden för gula ärter, inbegripet den betydande ökningen av lågprisimport av gula ärter från Ryssland till Kina och den därav följande prisdämpande effekten. Det faktum att Shuangta Group importerade gula ärter inom ramen för ett system för aktiv förädling ändrade inte slutsatsen att importpriserna i Kina som helhet påverkades av den specifika situationen på den kinesiska marknaden. Det faktum att Shuangta Group importerade gula ärter som betalades i utländsk valuta ändrade inte heller slutsatsen att det pris som betalades påverkades av den specifika marknadssituationen i Kina. Shuangta Group förklarade inte heller själv hur denna omständighet skulle ha kunnat ändra kommissionens slutsatser. Slutligen ändrade påståendet att enhetspriset för inköp från inhemska handlare var högre än det pris som betalades för internationella inköp inte i sig slutsatsen att priset på gula ärter i Kina påverkades av den massiva ökningen av importen av gula ärter från Ryssland. Samtliga påståenden i detta hänseende avvisades därför.

(27) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Shuangta Group att kommissionen inte hade förklarat hur dess påstående i skäl 214 i förordningen om provisorisk tull, att de tullar som införts på det kanadensiska priset medfört att volymerna minskade med 25 %, fortfarande kunde gälla efter att Shuangta Group inkommit med bevisning som visade att volymerna mellan mars och juni 2025 låg över de månatliga genomsnitten innan tullen trädde i kraft.

(28) Kommissionen hänvisade till skäl 214 i förordningen om provisorisk tull, där det förklaras att jämförelsen hade gjorts mellan de genomsnittliga månatliga volymerna innan tullarna trädde i kraft och resten av året (april–december 2025) (7), som inte enbart visade att importvolymen från Kanada hade minskat, utan även att importvolymen från Ryssland ökade oproportionerligt på den kinesiska marknaden under denna period, från en importandel på 37,5 % före tullarna till en genomsnittlig andel på 66 % för resten av året, vilket ytterligare stärkte den snedvridande effekten av importen av ärtor från Ryssland. För att ta hänsyn till säsongsvariationer jämförde kommissionen även importvolymerna av gula ärter från Kanada mellan april–december 2024 och april–december 2025, vilket ytterligare bekräftade att volymerna av gula ärter från Kanada hade minskat med 25 % och att den ryska marknadsandelen ökat kraftigt, från 44 % till 66 % av den totala importen. Eftersom Shuangta Group inte hade ingett någon bevisning som motsäger denna utveckling avvisades dess påstående att skäl 214 inte är giltigt i sak.

(29) För det andra ifrågasatte Shuangta Group vidare att de kanadensiska importvolymerna och priserna på gula ärter i Kina minskade parallellt med ökningen av den ryska importen av gula ärter till Kina (se skälen 209–218 i förordningen om provisorisk tull). I detta hänseende hävdade Shuangta Group att förändringar av det basår som användes för analysen av importprisutvecklingen för gula ärter från Kanada, nämligen genom att utvecklingen baserades på 2021 i stället för 2022, innebar en övergripande positiv utveckling.

(30) När det gäller Shuangta Groups påstående att 2021 skulle användas som basår för att fastställa prisutvecklingen för gula ärter i stället för 2022, ansåg kommissionen att eftersom gula ärter från Ryssland började komma in i Kina i mars 2023, skulle det år som omedelbart föregick den betydande ökningen av denna import, dvs. 2022, visa den direkta inverkan av importen från Ryssland på priserna på gula ärter i Kina och var därför lämpligare än 2021. En jämförelse mellan de tolv månaderna innan andelen gula ärter från Ryssland ökade på den kinesiska marknaden och de tolv månaderna omedelbart efteråt (mars 2022–februari 2023 jämfört med mars 2023–februari 2024) visar att importpriset på ärter i Kina minskade med 22,7 % från 3,59 CNY/kg till 2,78 CNY/kg, till följd av den ökade andelen gula ärter från Ryssland till låga priser på den kinesiska marknaden. Shuangta anförde inga särskilda skäl för att motivera att 2021 hade varit ett lämpligare år. Detta påstående avvisades därför.

(31) Shuangta Group hävdade vidare att prisskillnaden mellan importen från Kanada respektive Ryssland till Kina skulle ha förblivit stabil mellan 2023 och undersökningsperioden.

(32) När det gäller Shuangta Groups påstående att prisskillnaden mellan importpriserna från Kanada och Ryssland skulle ha varit stabil sedan 2023, noterade kommissionen att denna utveckling faktiskt bekräftade att gula ärter från Ryssland hade en snedvridande effekt, snarare än att motsäga kommissionens slutsatser i detta avseende. Således följde importpriserna i Kina den internationella prisutvecklingen (8) innan den betydande volymökningen av importerade gula ärter från Ryssland till den kinesiska marknaden. När gula ärter från Ryssland kom i på den kinesiska marknaden i stor skala frikopplades emellertid importpriserna i Kina från den bredare internationella prisutvecklingen och började följa de ryska prisrörelserna, vilket bibehöll en i stort sett stabil prisskillnad.

(33) Denna skillnad med avseende på utvecklingen av kinesiska importpriser och den internationella prisutvecklingen blev ännu tydligare efter införandet av en värdetull på 50 % på gula ärter från Ryssland till unionen i juli 2024 efter Ryska federationens fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Internationella priser på gula ärter på marknader där importen av gula ärter från Ryssland var marginell eller obefintlig (9) fortsatte att stiga, medan priserna på gula ärter plötsligt sjönk i Kina. Tidpunkten för denna skillnad sammanfaller med den snabba ökningen av marknadsandelen för importen från Ryssland till Kina och omdirigeringen av den ryska exporten av gula ärter från unionen till Kina efter att tillgången till unionsmarknaden upphörde. Resultatet är en ihållande minskning av de kinesiska importpriserna i förhållande till de importpriser på gula ärter som observerats på marknader som inte är utsatta för konkurrens från Ryssland, dvs. där importen av gula ärter från Ryssland var marginell eller obefintlig. Detta påstående avvisades därför.

(34) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte både Sanjia Group och Shuangta Group kommissionens slutsatser att importpriserna på gula ärter i Kina hade frikopplats från den internationella prisutvecklingen efter den betydande ökningen av importvolymen av gula ärter från Ryssland till den kinesiska marknaden och noterade att importpriserna i Kina redan var lägre än de internationella marknadspriserna 2021, innan den storskaliga importen från Ryssland började 2023. Shuangta tillade att de internationella importpriserna och de kinesiska importpriserna endast sammanföll under 2022 och att skillnaden mellan dem från och med andra halvåret 2023 inte utgör någon frikoppling av prisutvecklingen, eftersom båda följer samma övergripande mönster.

(35) Sanjia hävdade dessutom att handelsuppgifter inte visar på några prisskillnader när det gäller ärter från Kanada i Kina jämfört med andra utländska marknader.

(36) Kommissionen noterade att Sanjia Groups analys baserades på årliga siffror, som inte kunde visa eller på ett rättvisande sätt återspegla förändringar i handelsflödena eller importpriserna, eftersom de viktigaste händelserna som påverkade importen av gula ärter inträffade i mitten av kalenderåret, och undersökningsperioden hade fastställts till två olika år. Shuangta Groups påstående att priserna endast sammanföll under 2022 tar inte hänsyn till att jämförelsen i skälen 32–33 grundar sig på prisutvecklingen, vilken skiljer sig från de absoluta priserna. Om det antas att första halvåret 2021 ansågs utgöra basperioden för utvecklingen är det tydligt att prisutvecklingen hade ett nära samband även 2021. När det gäller perioden efter det att gula ärter från Ryssland kom in på den kinesiska marknaden, från och med första halvåret 2023, strider inte det faktum att prisutvecklingen i stora drag följde samma mönster – vilket är vanligt för jordbruksprodukter på grund av skördecykler – mot slutsatsen att prisvariationerna för importen till Kina och de internationella priserna avvek avsevärt från varandra. Om man skulle jämföra prisutvecklingen mellan import till Kina från alla andra ursprungsländer och importpriser till marknader där importen av gula ärter från Ryssland var marginell eller obefintlig skulle man dessutom se att prisökningen på marknader som inte påverkas av import från Ryssland, efter införandet av tullar på import av gula ärter till unionsmarknaden från Ryssland, inte återspeglades i priserna på den kinesiska marknaden. Utvecklingen för varje halvår visade att när det stora inflödet av gula ärter från Ryssland till Kina började under första halvåret 2023 till och med undersökningsperioden sjönk priserna i Kina på importen från alla andra ursprungsländer än Ryssland med 4 %. Under samma period ökade importpriserna på marknader som inte påverkades av importen av gula ärter från Ryssland med 11 %, vilket styrker skillnaderna i prisutveckling mellan Kina och andra utländska icke snedvridna marknader för gula ärter. Alla dessa påståenden tillbakavisades därför.

(37) Vad gäller prisskillnaden mellan importen till Kina av gula ärter med ursprung i Ryssland och från alla andra ursprungsländer hävdade Shuangta Group att under förutsättning att de kanadensiska exportörerna hade justerat sina priser som svar på den ryska konkurrensen ”kunde man förvänta sig att skillnaden mellan de kanadensiska och ryska priserna skulle minska” och påstod att kommissionen inte lagt fram någon bevisning i detta avseende.

(38) Kommissionen förklarade i skäl 213 i förordningen om provisorisk tull, liksom i skälen 32–33 ovan, att analysen av den internationella prisutvecklingen på marknader som inte påverkades av importen av gula ärter från Ryssland visar en uppåtgående prisutveckling under perioden mellan första halvåret 2023 och undersökningsperioden, som inte återspeglades i priserna på gula ärter från Ryssland i Kina. Om importen från andra ursprungsländer hade fortsatt att följa den internationella prisutvecklingen skulle man ha sett en liknande ökning som priserna på marknader som inte påverkades, vilket skulle ha ökat prisskillnaden i förhållande till importen av gula ärter från Ryssland. Prispressen från importen från Ryssland tvingade emellertid fram frikopplingen från den internationella prisutvecklingen och förhindrade den naturliga prisökning som ägde rum på de icke snedvridna marknaderna. Det faktum att prisskillnaden förblev stabil i ett sammanhang där den borde ha ökat bekräftar därför slutsatserna i skäl 218 i förordningen om provisorisk tull.

(39) Shuangta Group upprepade dessutom att de fastställda slutsatserna var beroende av valet av 2022 som basår för prisjämförelsen och noterade att de internationella priserna (utom i Kina) också nådde sin högsta nivå 2022 och därefter sjönk under första halvåret 2023, och hävdade att den prisnedgång som observerades för de kinesiska priserna inte nödvändigtvis berodde på ökningen av importen från Ryssland till den kinesiska marknaden.

(40) Kommissionen förklarade bakgrunden till valet av 2022 som basår i skäl 30 och Shuangta tillhandahöll inte några rimliga invändningar mot detta. Vidare var jämförelsen mellan hela år 2022 och första halvåret 2023 inte lämplig, eftersom andelen gula ärter från Ryssland började öka på den kinesiska marknaden först i mitten av första halvåret 2023. Mot denna bakgrund hade kommissionen i skäl 30 tillhandahållit en noggrannare, månadsbaserad jämförelse, som visade att importpriserna i Kina minskade med 22,7 % vid en tidpunkt då de internationella priserna minskade betydligt mindre, nämligen med 13,3 %. Att prisnedgången var betydligt större i Kina, under en period då lågprisimporten från Ryssland gick från obefintlig till en marknadsandel på nästan 40 %, pekar tydligt på att detta stora inflöde av billiga ärter orsakade den oproportionerliga prisnedgången på den kinesiska marknaden. Påståendet avvisades därför.

(41) I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Shuangta Group även, i strid med kommissionens slutsatser i skäl 217 i förordningen om provisorisk tull, att gula ärter hade importerats från Kanada till stabila priser på marknader där importen från Ryssland var ringa och att priserna till Förenta staterna och Taiwan skulle ha minskat även om det inte hade funnits någon import av gula ärter från Ryssland.

(42) När det gäller påståendet att priserna på vissa marknader där importen av gula ärter från Ryssland var marginell eller obefintlig, nämligen Förenta staterna och Taiwan, också skulle ha minskat mellan 2022 och 2025, ansåg kommissionen att detta inte ändrade den övergripande slutsatsen att importen av gula ärter från Ryssland hade en prisdämpande effekt på den kinesiska marknaden, vilket bekräftades av de statistiska bevisen, bland annat genom importstatistik från andra tredjelandsmarknader. Det faktum att enskilda marknader inte följde importprisernas övergripande utveckling är därför inte tillräckligt för att ändra slutsatsen att den globala prisutvecklingen påverkades av effekterna av exporten av gula ärter från Ryssland. Slutligen överensstämde kilopriset för gula ärter i både Förenta staterna och Taiwan med internationella priser på marknader där importen av gula ärter från Ryssland är marginell eller obefintlig, och var betydligt högre än priserna på import av gula ärter från Ryssland till Kina, vilket bekräftar att priserna på gula ärter från Ryssland hade en dämpande effekt på de internationella priserna. Detta påstående avvisades därför.

(43) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Shuangta Group att kommissionen hade underlåtit att beakta motstridig bevisning beträffande Förenta staterna och Taiwan och därefter underlåtit att bemöta Shuangtas påstående att de kanadensiska priserna förblev stabila på marknader där importen från Ryssland var marginell eller obefintlig.

(44) Kommissionen noterade att importpriserna till Förenta staterna ökade kraftigt mellan första halvåret 2022 och undersökningsperioden, vilket motsäger Shuangta Groups påstående. Priserna i Taiwan minskade visserligen med 2 %, men detta var långt ifrån den prisnedgång på 15 % som observerats i Kina. Detta påstående avvisades därför.

(45) För det tredje hävdade Shuangta Group att slutsatserna i skälen 209–218 i förordningen om provisorisk tull är oförenliga med artikel 2.6a i grundförordningen. Shuangta Group hävdade särskilt att kommissionen inte hade visat på något betydande statligt inflytande som påverkade priset på importen av gula ärter från Kanada till Kina och inte hade bedömt andra faktorer som kunde ha påverkat dessa priser. Företaget hävdade att kommissionens uppfattning att importpriserna i Kina inte kan anses vara icke snedvridna inte får användas för att anta att det föreligger en snedvridning när det saknas bevis som stöder en sådan påstådd snedvridning. Shuangta Group påstod att utvecklingen av försäljningen av gula ärter i Kina berodde på en extern, marknadsdriven utveckling snarare än på någon form av omfattande utveckling pådriven av staten. Slutligen hävdade företaget att kommissionens tillvägagångssätt i detta fall strider mot principen om rättssäkerhet vid dess tolkning av artikel 2.6a i grundförordningen.

(46) När det gäller Shuangta Groups påstående att kommissionen inte hade fastställt något statligt inflytande på priserna på gula ärter från Kanada i överensstämmelse med artikel 2.6a i grundförordningen erinrade kommissionen om att den inte är skyldig att fastställa något sådant statligt inflytande. I överensstämmelse med dess rättsliga skyldigheter enligt artikel 2.6a a i grundförordningen har kommissionen i förordningen om provisorisk tull (avsnitt 3.2.1) fastställt att det förekommer betydande snedvridningar i Kina. När sådana snedvridningar väl har konstaterats för ett berört land får inhemska kostnader enligt artikel 2.6a a i grundförordningen användas för att konstruera normalvärdet, ”men endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis”. Kommissionen konstaterade att unionens sanktioner på import av gula ärter från Ryssland kraftigt påverkade handelsmönstret och prisutvecklingen för gula ärter i Kina och därmed snedvred dem. Shuangta Group tillhandahöll emellertid inga bevis som kunde ändra denna slutsats eller på annat sätt göra det möjligt för kommissionen att fastställa att kostnaderna i fråga inte var snedvridna.

(47) Mot bakgrund av ovanstående, och med tanke på den specifika situationen på den kinesiska marknaden för gula ärter, som orsakats av importen från Ryssland till priser under normala marknadspriser, med en dämpande effekt på priset på gula ärter i Kina, bekräftade kommissionen att importpriserna på gula ärter från alla andra ursprungsländer till Kina inte kan anses vara icke snedvridna. I enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen var det därför inte lämpligt att använda det inköpspris för gula ärter som rapporterats av de exporterande producenter som ingick i urvalet för att konstruera normalvärdet. Begäran om att använda faktiska inköpspriser för importerade ärter avslogs därför.

(48) På grundval av dessa undersökningsresultat avvisades Shuangtas påstående att det högre inköpspriset på gula ärter från inhemska handlare jämfört med företagets import av gula ärter (se skäl 23) styrkte avsaknaden av snedvridningar vad gäller priserna på gula ärter på hemmamarknaden.

(49) För det fjärde hävdade Shuangta Group att importvolymen av gula ärter i Brasilien under undersökningsperioden skulle ha varit mycket begränsad i jämförelse med Shuangta Groups egna inköp. Shuangta Groups inköpspris skulle därför återspegla villkoren för stora köpare på ett mycket bättre sätt och bör användas som källa till referenspriset för gula ärter.

(50) Såsom förklaras i skälen ovan ansåg kommissionen att de kinesiska importpriserna på gula ärter från alla andra ursprungsländer inte kan anses vara icke snedvridna och att det inköpspris på gula ärter som de exporterande producenterna i urvalet rapporterat inte kunde användas för att konstruera normalvärdet. Påståendet att importvolymen av gula ärter i Brasilien under undersökningsperioden var begränsad jämfört med Shuangta Groups egna inköp visar inte att importpriserna i Brasilien är icke-representativa eller otillförlitliga. Shuangta Groups påstående att företagets egna inköpspriser borde användas som källa till referenspriset för gula ärter avvisades därför.

(51) Sanjia Group stödde Shuangta Groups påstående att kommissionen inte hade analyserat andra faktorer som kunde ha påverkat importpriserna på gula ärter i Kina och antydde att de lägre priserna på den kinesiska marknaden kunde bero på den starka förhandlingsstyrka som den höga efterfrågan ger. I detta syfte påpekade Sanjia Group att importpriserna i Kina var lägre än de internationella priserna redan innan gula ärter från Ryssland började komma in på den kinesiska marknaden. Sanjia Group påpekade slutligen att priserna i Kina på gula ärter från Kanada var jämförbara med priserna på andra marknader, vilket motsäger kommissionens slutsats att priserna på den kanadensiska exporten till Kina skulle vara nedpressade.

(52) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Shuangta Group kommissionens beslut att inte godta de inköpspriser som företaget hade rapporterat och hävdade att detta stred mot artikel 2.6a i grundförordningen. Shuangta Group hävdade att kommissionen inte hade förklarat hur artikel 2.6a beträffande inhemska priser och kostnader hade utvidgats till importerade insatsvaror och hävdade att rättstillämpningen i det aktuella fallet stred mot motsvarande rättstillämpning i antidumpningsärendet beträffande import av däck från Kina (ärendet om däck) (10).

(53) Inledningsvis noterar kommissionen att artikel 2.6a a i grundförordningen gäller att det inte är lämpligt att använda ”de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet” om det förekommer betydande snedvridningar. I sådana fall får inhemska kostnader användas ”endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna”. För de exporterande producenterna i Kina är priset på ärter en ”inhemsk kostnad” i den mening som avses i artikel 2.6a a, oavsett ärternas ursprung.

(54) Kommissionen noterade att varje ärende ska bedömas utifrån sina egna omständigheter och att de särskilda omständigheterna i båda undersökningarna skilde sig åt. I ärendet om däck var frågan om importen av gummi och andra råvaror från Ryssland påverkade de allmänna importpriserna på dessa råvaror i Turkiet, vilket bedömdes utgöra ett möjligt representativt land i det specifika ärendet. Vid denna analys hittades inte tillräckliga bevis för att importpriser för varor med ursprung i Ryssland påverkade alla andra importpriser i Turkiet på ett sätt som gjorde det olämpligt att välja Turkiet som representativt land. I ärendet om däck konstaterades de genomsnittliga importpriserna, trots förekomsten av import från Ryssland på den turkiska marknaden, likna importpriserna på marknader som inte påverkades av import från Ryssland. I det här aktuella fallet har kommissionen lagt fram lämplig bevisning som visar hur det stora inflödet av gula ärter med ursprung i Ryssland påverkar importpriserna i Kina. Denna bevisning styrker även att importpriserna i Kina var lägre än importpriserna i länder som inte påverkades av importen av gula ärter från Ryssland. Eftersom den väsentliga bevisningen och de undersökningsresultat som framkom i båda fallen tydligt avvek från varandra avvisades påståendet.

(55) När det gäller Sanjia Groups påståenden om de faktorer som påverkar importpriserna på gula ärter i Kina erinrade kommissionen om slutsatserna i skäl 47, enligt vilka importpriserna i Kina frikopplades från den bredare internationella prisutvecklingen när gula ärter från Ryssland kom in på den kinesiska marknaden i stor skala. Kommissionen ansåg därför att de argument som Sanjia Group anfört inte motbevisade slutsatsen att importen av gula ärter från Ryssland hade en dämpande effekt på priserna på gula ärter i Kina. Sanjia Group lade inte fram några bevis om verkan av förhandlingsstyrkan i Kina. Denna aspekt av påståendet ansågs vara ogrundad. Dessa påståenden avvisades därför.

(56) Sanjia Group hävdade dessutom att det referenspris som grundas på importpriserna för gula ärter i Brasilien, såsom det fastställs i noteringen, kunde vara snedvridet eftersom det var betydligt högre än de globala genomsnittliga importpriserna, och begärde att kommissionen skulle undersöka om några justeringar var nödvändiga.

(57) När det gäller Sanjia Groups påstående att importpriserna för gula ärter i Brasilien i stor utsträckning låg över de internationella priserna och kan behöva justeras för att bli korrekta, ansåg kommissionen att importpriserna, såsom anges i noteringen och i förordningen om provisorisk tull, trots detta låg i linje med de internationella priserna på marknader där importen av gula ärter från Ryssland var marginell eller obefintlig. Detta påstående avvisades därför.

(58) I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Sanjia Group att importpriserna på gula ärter till Brasilien inte var representativa för icke snedvridna internationella priser och att det resulterande referensvärdet avvek från rättvisa internationella referenspriser. Med hänsyn till att en prisskillnad på 17 % hade varit tillräcklig för att anse att importpriserna i Kina var frikopplade från den internationella marknaden, hävdade Sanjia, med hänvisning till undersökningsresultatet i skäl 32, att även importpriserna i Brasilien borde anses vara frikopplade och därför inte representativa, då de var 37 % högre än de globala importpriserna på gula ärter, med undantag för sådana med ryskt ursprung.

(59) Det referenspris som anges i noteringen är ett pris inklusive tull som består av importpriset för gula ärter i Brasilien och de tillämpliga importtullarna, och därför grundades Sanjia Groups jämförelse på felaktiga antaganden. I vilket fall som helst kan kommissionen, såsom förklaras i skäl 33, inte betrakta importpriserna i Kina på gula ärter från alla ursprungsländer som icke snedvridna, eftersom de har pressats ned genom det massiva inflödet av gula ärter från Ryssland efter införandet av tullar i unionen, vilket i praktiken stängde unionsmarknaden för gula ärter från Ryssland, och grundar således inte detta enbart på det faktum att priserna är låga. Påståendet avvisades därför.

(60) Slutligen hävdade klaganden att den prispremie på 57 % som kommissionen tillämpade på referensvärdet för ekologiska ärter, vilket har fastställts i skälen 203–208 i förordningen om provisorisk tull, inte skulle vara representativ för prisskillnaden mellan konventionella och ekologiska ärter. Klaganden lämnade därför offentligt tillgänglig information som tydde på att priset på ekologiska gula ärter var minst 150 % högre än priset på konventionella gula ärter och hävdade att priserna på ekologiska gula ärter underskattades avsevärt genom premien på 57 %, vilket ledde till att det konstruerade normalvärdet underskattades.

(61) När det gäller referensvärdet för ekologiska gula ärter noterade kommissionen att de uppgifter som klaganden tillhandahållit efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hänförde sig till en period efter undersökningsperioden, eller endast delvis överlappade med den, och endast gällde gula ärter från Kanada. Dessa uppgifter kunde därför inte ändra kommissionens slutsatser i detta avseende, och kommissionen bekräftade följaktligen, på grundval av tillgängliga uppgifter, att den preliminära slutsatsen var rimlig och lämplig vad gäller en prispremie på 57 % för ekologiska ärter. Kommissionen avvisade därför påståendet i detta avseende.

Rengjorda ärter (ekologiska och konventionella)

(62) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter uttryckte klaganden farhågor om de konfidentiella referensvärdena för rengjorda ärter och rengjorda ekologiska ärter, och hävdade att detta hindrade dem från att på ett meningsfullt sätt bedöma de justeringar som gjorts för att komma fram till dessa referensvärden.

(63) Referensvärdet för rengjorda ärter tillämpades endast för Shuangta Group och kunde inte lämnas ut på grundval av företagsspecifika konfidentiella uppgifter om inköp av råvaror. För att konstruera referensvärdet för rengjorda ärter (ekologiska och konventionella) använde kommissionen, där så var lämpligt, motsvarande referensvärden för gula ärter eller ekologiska gula ärter, och justerade värdet genom att lägga till de icke snedvridna kostnaderna för siktningsprocessen. I detta syfte adderade kommissionen till de gula ärternas värde de icke snedvridna arbetskrafts- och energikostnaderna samt försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler för den producent som producerar en liknande produkt i det representativa landet som identifierades under undersökningen.

(64) Shuangta Group ifrågasatte den nivå på de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler som använts för att konstruera referensvärdet för rengjorda ärter. Dessa påståenden sammanfattas och behandlas i skälen 98–100 nedan.

(65) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit avseende referensvärdet för gula ärter och ekologiska gula ärter, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 203–218 i förordningen om provisorisk tull.

Skumdämpningsmedel

(66) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 219–224 i förordningen om provisorisk tull.

Ärtfiber

(67) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade klaganden att ärtfiber borde behandlas som en samprodukt till ärtprotein, och inte som en biprodukt, och hävdade att införandet av ärtfiber i förteckningen över biprodukter skulle minska produktionskostnaderna för ärtprotein på konstlad väg.

(68) Såsom förklaras i skälen 225–227 i förordningen om provisorisk tull grundades inkluderandet av ärtfiber i biprodukter på den information som de exporterande producenterna lämnade i sina svar på frågeformuläret. De rapporterade biprodukterna hade emellertid inte alltid enhetliga tekniska namn eller beskrivningar som används allmänt. I detta specifika fall hade de exporterande producenterna således identifierat ”ärtfiber” som en biprodukt i sitt svar, medan undersökningen visade att egenskaperna hos denna biprodukt i själva verket motsvarade ärtrester, som klassificeras enligt HS6-nummer 230250 (kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av baljväxter). Därför behandlades den inledningsvis rapporterade ”ärtfibern” som en biprodukt (ärtrester) i denna undersökning, och påståendet i detta avseende avvisades.

(69) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande ärtfiber, bekräftas slutsatserna i skälen 225–227 i förordningen om provisorisk tull.

Biprodukter

(70) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter invände Shuangta Group mot att ärter av dålig kvalitet och delade torkade ärter som togs bort under siktningsprocessen klassificerades som biprodukter, och hävdade att de trots att de kasserades var identiska med rengjorda ärter och som sådana borde omfattas av samma referenspris eller åtminstone referensvärdet för icke rengjorda gula ärter. Företaget hänvisade till sina egna räkenskaper, som visade att enhetskostnaden för icke-godkända ärter (hela och delade) endast låg något under det genomsnittliga inköpspriset för godkända ärter.

(71) När det gäller Shuangta Groups påstående att ärter som sorterats bort under siktningsprocessen bör omfattas av samma referensvärde som de som användes vid den fortsatta produktionen av ärtprotein, noterade kommissionen att undersökningen visade att företaget självt behandlade biprodukter av gula ärter (hela och delade) som ärter av dålig kvalitet som inte vidareförädlades till ärtprotein, och påståendet avvisades därför.

(72) Shuangta Groups påstående att kostnaden per enhet för icke-godkända ärter i dess interna räkenskaper endast var något lägre än inköpspriset för godkända ärter konstaterades inte vara relevant, med hänsyn till de betydande snedvridningar som förelåg, såsom beskrivs i skälen 78–175 och 212–218 i förordningen om provisorisk tull och som bekräftades i det slutgiltiga skedet i skäl 65, vilka gjorde kostnaderna i Kina otillförlitliga.

(73) Klaganden begärde att kommissionen skulle lämna ytterligare förklaringar om klassificeringen av biprodukter.

(74) När det gäller klagandenas begäran om förtydligande av klassificeringen av biprodukter ansåg kommissionen på grundval av uppgifterna i ärendehandlingarna att alla biprodukter som rapporterats av de exporterande producenterna kunde kategoriseras som ärtrester oavsett deras fysiska form (pulver, kli, skal, krossade ärter osv.).

(75) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande referensvärdet för biprodukter bekräftades slutsatserna i skälen 228–230 i förordningen om provisorisk tull.

(76) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Shuangta Group sina påståenden avseende biprodukter, men lade inte fram några nya argument eller bevis utöver dem som redan lämnats i företagets synpunkter på förordningen om provisorisk tull, och begärde att kommissionen skulle ompröva sin bedömning i detta avseende. Kommissionens bedömning kvarstod och påståendena avvisades.

Andra produktionsfaktorer (arbetskraft, el, naturgas, ånga och vatten)

(77) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 231–238 i förordningen om provisorisk tull.

### 3.2.4.2 Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst

(78) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen slutsatsen i skälen 239–247 i förordningen om provisorisk tull.

Beräkning

(79) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde Shuangta Group ett förtydligande om tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen i samband med fastställandet av dumpningsmarginalen och hävdade att detta skulle säkerställa att företaget fullt ut kunde utöva sina processuella rättigheter, såsom att begära att förhörsombudet ingriper.

(80) Genom en skrivelse av den 9 februari 2026, före det preliminära utlämnandet av uppgifter, underrättade kommissionen Shuangta Group om den eventuella tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen. Shuangta Group begärde därefter att förhörsombudet skulle ingripa och noterade att företaget behövde en kopia av uppdragsrapporten för att kunna bemöta kommissionens påståenden på ett lämpligt sätt. Förhörsombudet rekommenderade avdelningen att i) omedelbart lämna ut uppdragsrapporten i enlighet med sin standardpraxis och ii) ge Shuangta Group möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, även på grundval av uppdragsrapporten, vid ett hörande med avdelningen. Så snart rapporten hade färdigställts följde avdelningen rekommendationerna och tillhandahöll uppdragsrapporten den 19 februari 2026. Efter synpunkterna på det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade kommissionen ytterligare uppgifter som tidigare felaktigt hade utelämnats, vilka klargjorde tillämpningen av tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 och gav Shuangta Group ytterligare tid att lämna synpunkter på dessa uppgifter.

(81) Kommissionen anser därför att företaget inte vid något tillfälle under undersökningen hindrades från att utöva sina processuella rättigheter, och påståendena i detta avseende avvisades.

(82) Shuangta Group upprepade i sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter sitt påstående att kommissionen inte tydligt uppgav huruvida artikel 18 i grundförordningen hade använts.

(83) Shuangta Group upprepade även att kommissionen inte heller klargjorde anledningen till att artikel 18 i grundförordningen användes. Shuangta Group hävdade i detta avseende att artikel 18 i grundförordningen inte kunde användas som rättslig grund för att ändra kostnadsfördelningar som tidigare använts och hävdade att den enda rättsliga grunden för att ändra kostnadsfördelningar skulle vara artikel 2.5 i grundförordningen. Shuangta Group hävdade vidare att eftersom den identifierade frågan endast var kopplad till fastställandet av äganderätten till ärterna, men inte till kvantiteten och värdet av de rengjorda ärter som användes i produktionsprocessen, påverkades inte kostnadsfördelningsmetoden i sig och kunde därför inte omfattas av tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen. Slutligen anser Shuangta Group att artikel 18 i grundförordningen, på grund av att kommissionen inte kunde verifiera överföringen av äganderätten till de gula ärterna, endast bör tillämpas på inköp av gula ärter som överfördes för vidare bearbetning till det närstående företaget, eftersom andra kanaler inte påverkades.

(84) Kommissionen ansåg att det inte enbart framgick av skälen 254–258 i förordningen om provisorisk tull utan även av det särskilda utlämnandet av uppgifter att ”kommissionen delvis förlitade sig på tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen”. Detta påstående avvisades därför.

(85) Dessutom upprepar kommissionen att den inte kunde spåra ägandet av de inköpta råvarorna – gula ärter. Kommissionen kunde därför inte kontrollera vilken volym gula ärter som sålts eller överförts till det närstående bearbetningsföretaget och huruvida äganderätten till de gula ärterna överfördes från Shuangta till det närstående bearbetningsföretaget. Shuangta kunde därför inte lägga fram någon bevisning som skulle ha bekräftat att det närstående bearbetningsföretaget hade rätt att sälja tillbaka den bearbetade produkten (rengjorda ärter) till Shuangta till ett pris som täckte råvarukostnaderna och en bearbetningsavgift.

(86) Eftersom kommissionen inte kunde kontrollera överlåtelsen av äganderätten till de gula ärterna och den äganderätt som det närstående bearbetningsföretaget erhöll till dessa råvaror, kunde värdet inte kontrolleras, såväl för råvarorna som för de rengjorda ärterna. Kommissionen tillämpade därför artikel 18 i grundförordningen och grundade sina slutsatser på det första verifierbara steget i produktionsprocessen, nämligen vidare bearbetning av rengjorda ärter. För detta ändamål använde kommissionen volymen insatsvaror i form av rengjorda ärter som användes för att producera ärtprotein.

(87) Undersökningen har dessutom visat att Shuangta Group använde en fördelningsnyckel som baserades på värdet för rengjorda ärter för att fördela gula ärter på produktionskostnaderna för den undersökta produkten. Såsom redan förklarats i skälen 256–258 i förordningen om provisorisk tull, det särskilda utlämnandet av uppgifter och skälen 85–86 ovan kunde kommissionen endast förlita sig på kvantiteter av rengjorda ärter. I avsaknad av tillförlitliga värden i fördelningsnyckeln analyserade kommissionen tillgängliga uppgifter och använde sig av en alternativ metod. Mot denna bakgrund och av de skäl som anges i skälen 84–86 avvisade kommissionen Shuangta Groups kostnadsfördelningsmetod och använde i stället tillgängliga uppgifter. Påståendena i detta hänseende avvisades därför.

(88) När det gäller Shuangta Groups påstående att tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen endast borde tillämpas på de gula ärter som Shuangta köpt och sedan överfört till det närstående bearbetningsföretaget, noterade kommissionen att det närstående bearbetningsföretaget erhöll gula ärter både från Shuangta (med okänd äganderätt) och från inhemska handlare, och att det därför inte förelåg någon tydlig åtskillnad mellan dessa båda produkter. Shuangta Group kunde inte lägga fram någon bevisning som gjorde det möjligt för kommissionen att tydligt koppla samman gula ärter som köpts från inhemska handlare med efterföljande försäljning av rengjorda ärter från det närstående bearbetningsföretaget till Shuangta. Värdena för var och en av dessa produkter kunde därför inte identifieras och kontrolleras, och kommissionen ansåg därför att det värde för hela rengjorda ärter som företaget rapporterat inte var tillförlitligt.

(89) Shuangta Groups påståenden om att tillämpning av artikel 18 inte var motiverad avvisades därför.

(90) Shuangta Group hävdade vidare att kommissionens avvisande av företagets tidigare kostnadsfördelningsmetod inte var motiverad och stred mot artikel 2.5 i grundförordningen. I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade Shuangta Group de argument som framförts före det preliminära utlämnandet av uppgifter. Dessutom hävdade företaget att kommissionen hade verifierat den fördelningsmetod som det tidigare använt jämte alla nödvändiga uppgifter om den kvantitet av rengjorda ärter som använts för att producera ärtprotein. Därför skulle det inte ha varit lämpligt att ändra den fördelningsmetod som använts tidigare. Shuangta Group påstod även att kommissionen inte hade ifrågasatt kostnadsfördelningsmetoden eller begärt ytterligare uppgifter i detta avseende, före skrivelsen av den 9 februari 2026, genom vilken företaget informerades om den potentiella användningen av artikel 18 i grundförordningen.

(91) Kommissionen tillhandahöll inte enbart undersökningsresultat och resonemang gällande avvisandet av den kostnadsfördelningsmetod som företaget hade använt i sin skrivelse av den 9 februari 2026, utan även i skälen 252–257 i förordningen om provisorisk tull och mer detaljerat i det konfidentiella särskilda dokument om utlämnande av uppgifter som beskrivs i skälen 79–80. Kommissionen ansåg därför att samtliga processuella rättigheter som Shuangta Group hade enligt grundförordningen hade iakttagits och att företaget hade informerats i god tid och på ett heltäckande sätt om en eventuell tillämpning av tillgängliga uppgifter. Detta påstående avvisades därför.

(92) Shuangta Group hävdade även att kommissionens fastställande att dess fördelningsmetod resulterade i hög lönsamhet för den berörda produkten och att förluster fördelades till den huvudsakliga produktionslinjen, vilket strider mot de uppgifter som Shuangta Group tillhandahållit efter det preliminära utlämnandet av uppgifter. Kommissionens undersökningsresultat grundades emellertid på de uppgifter som företaget lämnade under kontrollbesöket. Kommissionen beaktade därför all bevisning och alla uppgifter som fanns tillgängliga under undersökningen och drog därför slutsatsen att den kostnadsfördelningsmetod som företaget använde måste avvisas. De uppgifter som lämnades efter det preliminära utlämnandet av uppgifter kunde inte längre kontrolleras. Därför bekräftades kommissionens slutsatser i detta avseende, och Shuangta Groups begäran om att kostnadsfördelningsmetoden skulle ersättas avvisades.

(93) Om kommissionen skulle tillämpa den alternativa fördelningsmetoden, hävdade Shuangta Group att kommissionen borde basera beräkningen av andelen ärtprotein i den totala produktionen av alla produkter på omsättningen under åren 2024 och 2025, eftersom de sammanfaller med undersökningsperioden. Alternativt hävdade företaget att hela perioden 2021–2025 borde beaktas, om även år som inte omfattas av undersökningsperioden skulle beaktas.

(94) Kommissionen använde emellertid uppgifter från 2023 och 2024, eftersom de reviderade årsredovisningarna var tillgängliga vid tidpunkten för kontrollen och de därför ansågs lämpligast. Uppgifterna för åren 2024 och 2025 lämnades först in efter det preliminära utlämnandet av uppgifter och kunde inte längre kontrolleras. Därför avvisades detta påstående.

(95) Shuangta Group hävdade vidare att försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst endast borde tillämpas för att konstruera referensvärdet för rengjorda ärter om de gula ärterna bearbetades av det närstående bearbetningsföretaget. Shuangta Group hävdade särskilt att eftersom tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen endast gällde äganderätten till de gula ärter som överfördes till det närstående bearbetningsföretaget, borde kommissionen inte lägga till några försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för den bearbetning som Shuangta Group själv utför utan att involvera det närstående bearbetningsföretaget, när den konstruerar referensvärdet för rengjorda ärter.

(96) Kommissionen erinrade om att den inte kunde kontrollera överföringen av äganderätten till de gula ärterna mellan de närstående företagen och därmed inte kunde bekräfta de volymer av gula ärter som Shuangta behöll, å ena sidan, och de volymer av gula ärter som överfördes till det närstående bearbetningsföretaget, å andra sidan. Kommissionen grundade därför sina slutsatser på den volym rengjorda ärter som användes som insatsvara för produktionen av den berörda produkten överlag. Detta påstående avvisades därför.

(97) Shuangta Group rapporterade inte heller några arbetskraftskostnader för den bearbetningsverksamhet som företaget bedrev (11). Detta grundar sig på detaljerade konfidentiella kostnadsuppgifter som tillhandahållits under undersökningen och verifierats vid kontrollen på plats. Under kontrollbesöket bekräftade företaget att kostnaderna för de anställda för denna verksamhet betalades av det närstående bearbetningsföretaget (12). Därför var det motiverat att konstruera referensvärdet för rengjorda ärter genom att lägga till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, och påståendet avvisades.

(98) Slutligen hävdade Shuangta Group att det förelåg ett antal beräkningsfel med en påstådd inverkan på de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som användes vid konstruktionen av referensvärdet för rengjorda ärter, värdet för biprodukter och hävdade även att förbrukningsvaror till viss del räknats dubbelt.

(99) För det första hävdade Shuangta Group att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som användes för att konstruera referensvärdet för rengjorda ärter var för höga, med hänsyn till det närstående bearbetningsföretagets begränsade bearbetningsfunktioner. Shuangta Group påstod att de försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Caramuru Alimentos S.A., den producent av sojaprotein i det representativa landet (13), som användes för att konstruera referensvärdet, inte var representativa för ett bearbetningsföretag, vilket endast genomför siktningen av ärterna och föreslog att högst 6,89 % skulle användas.

(100) Siktningen och rengöringen av den huvudsakliga råvaran (gula ärter) och den vidare bearbetningen av de rengjorda ärterna till ärtprotein ingår i en och samma produktionsprocess. Kommissionen fann därför att en integrerad producents försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst var lämpliga för hela processen, inbegripet siktningen. Eftersom sojaproteinproducenternas försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst kommer från samma industrisektor som det närstående bearbetningsföretaget tillhör, ansågs det lämpligt att använda försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för företaget i det representativa landet vid konstruktionen av referensvärdet för rengjorda ärter, eftersom det återspeglade kostnader som bärs av företag som är verksamma inom samma sektor. Shuangta Group lade inte heller fram någon bevisning till stöd för påståendena och identifierade inte något företag i det representativa landet som endast var involverat i siktningsprocesser för vilket det fanns lättillgängliga finansiella uppgifter. Samtliga påståenden i detta avseende avvisades därför.

(101) För det andra hävdade Shuangta Group att biprodukter av ekologiskt ärtprotein underskattades när fördelningsmetoden ändrades. Företaget hävdade att eftersom den kvantitet rengjorda ärter som hänförs till den berörda produkten ökade, borde samma mängd återspeglas i biprodukterna. Kommissionen godtog detta påstående och tillämpade den genomsnittliga produktionsvolymen av biprodukter per enhet råvara, ekologiska ärter, som användes för fördelningen av förbrukningen av biprodukter.

(102) För det tredje hävdade Shuangta Group att det inte nödvändigt att beakta ärtprotein som återanvänds som insatsvara för en del av de andra berörda slutprodukterna, eftersom kommissionen beräknade förbrukningen på grundval av den genomsnittliga förbrukningen per kilogram av den berörda slutprodukten. Företaget hävdade att en del av förbrukningsvarorna därför borde undantas från det totala värdet av dessa varor.

(103) Kommissionen noterade att de värden som påstods ha räknats dubbelt inte ingick i de material som rapporterades som förbrukningsvaror. De volymer ärtprotein som återanvänds för produktion drogs dessutom av från slutprodukternas totala volym. Kommissionen kunde därför inte identifiera dubbelräknade volymer på grundval av de uppgifter som företaget lämnat, och påståendet avvisades.

(104) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Shuangta Group sin uppfattning om ändringen av fördelningsmetoden för att fastställa förbrukningen av insatsvaror. Shuangta Group hävdade att det framgick av handlingarna i det slutliga utlämnandet av uppgifter att kommissionen ansåg att artikel 18, och inte artikel 2.5 i grundförordningen, utgjorde den rättsliga grunden för att underkänna den fördelningsmetod som Shuangta Group tidigare använt. Enligt Shuangta Group motiverar emellertid inte artikel 18 i grundförordningen ett avvisande av den metod som företaget tidigare använt. Shuangta Group hävdade vidare att det inte förelåg några tydliga indikationer på vilka nödvändiga uppgifter som saknades och hindrade kommissionen från att tillämpa den metod som företaget använde för att fördela förbrukningen av insatsvaror. Shuangta Group hävdade även att företaget hade tillhandahållit ”omfattande skriftlig bevisning” om överföringen av äganderätten till de gula ärterna till det närstående företaget. Enligt Shuangta Group bekräftade kommissionen dessutom själv att den förfogade över alla nödvändiga uppgifter som kunde användas och att den kunde förlita sig på de volymer av rengjorda ärter som köpts in. Shuangta Group hävdade slutligen att kommissionens invändning inte var att det saknades nödvändiga uppgifter för att bortse från den fördelningsmetod som företaget använt, utan snarare att man motsatte sig den fördelningsmetod som ansågs ge orimliga resultat. Enligt Shuangta Group omfattas avvisandet av fördelningsmetoden inte av artikel 18.

(105) Kommissionen har redan behandlat alla ovanstående påståenden i skälen 252–258 i förordningen om provisorisk tull samt i det särskilda dokumentet med det preliminära utlämnandet av uppgifter och vidare i skälen 82–97 ovan och i det särskilda dokumentet med det slutliga utlämnandet av uppgifter. Shuangta Group anförde inga nya argument till stöd för sina påståenden, och kommissionen bekräftade därför sina undersökningsresultat och sin slutsats.

(106) Såsom redan förklarats i skälen 83–87 kunde inte spårbarheten verifieras i fråga om äganderätten till de gula ärter och de rengjorda ärter som erhållits från företaget (inklusive det pris som betalats), och följaktligen kunde inte det motsvarande värdet kontrolleras. Eftersom företaget grundade sin fördelningsnyckel på värdet för de rengjorda ärterna, ansågs dessa uppgifter nödvändiga i den mening som avses i artikel 18.1 i grundförordningen. Kommissionen förlitade sig således på de volymer av rengjorda ärter som användes för att producera produkterna och som kunde kontrolleras. Shuangta Groups anförda ”omfattande skriftliga bevisning” innehöll inga bevis som bekräftade att äganderätten till de gula ärterna hade överförts, vilket redan har behandlats i skäl 257 i förordningen om provisorisk tull och i detalj i punkt 9 i det särskilda dokumentet med det preliminära utlämnandet av uppgifter. Shuangta Group har inte heller lämnat någon ytterligare bevisning som vederlägger dessa undersökningsresultat. Påståendet att företaget hade lagt fram omfattande skriftlig bevisning som styrker att äganderätten till de gula ärterna hade överlåtits avvisas därför.

(107) Såsom redan anges i skälen 257–258 i förordningen om provisorisk tull och i detalj i punkt 12 i det särskilda dokumentet med det preliminära utlämnandet av uppgifter ansåg kommissionen att företagets kostnadsfördelningsmetod baserades på uppgifter som inte kunde kontrolleras och därför inte ansågs tillförlitliga. I vilket fall som helst var ändringen av fördelningsmetoden även motiverad eftersom den metod som företaget använde ledde till att de finansiella resultaten inte var representativa, såsom förklaras i skäl 92 och punkt 2 i det särskilda dokumentet med det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(108) Shuangta Group hävdade i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter också att även om kommissionen lagligen använde tillgängliga uppgifter borde den endast ha använt dessa tillgängliga uppgifter för att åtgärda de brister som identifierats i den information som mottagits från företaget och inte ersätta kostnadsfördelningsmetoden, eller särskilda nycklar som använts, vilket är mer omfattande än den saknade informationen.

(109) Kommissionen ersatte de nödvändiga uppgifterna med uppgifter som stod till dess förfogande, vilka huvudsakligen tillhandahållits av företaget självt (volymen rengjorda ärter, omsättning) och andra tillgängliga uppgifter, såsom den metod för kostnadsfördelning som allmänt användes inom industrin, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Detta påstående avvisades därför.

(110) Av dessa skäl, och i avsaknad av nya argument eller bevisning utöver dem som redan lämnats i företagets synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter, avvisades påståendena i detta avseende.

### 3.3 Exportpris

(111) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställandet av exportpriset bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 260 och 261 i förordningen om provisorisk tull.

### 3.4 Jämförelse

(112) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande avsnitt 3.4 om jämförelse bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 262–267 i förordningen om provisorisk tull.

### 3.5 Dumpningsmarginaler

(113) Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte klaganden minskningen av dumpningsmarginalen jämfört med utlämnandet av uppgifter på förhand i den mening som avses i artikel 19a i grundförordningen. Mot bakgrund av kommissionens slutsatser att Shuangtas metod för kostnadsfördelning inte var tillförlitlig, uttryckte klaganden farhågor avseende nedjusteringen av Shuangtas marginal och uppmanade kommissionen att ompröva den.

(114) Såsom anges i skäl 403 i förordningen om provisorisk tull reviderade kommissionen Shuangta Groups dumpningsmarginal på grundval av synpunkter om specifika beräkningsfel som lämnats efter utlämnandet av uppgifter på förhand, vilka ansågs vara motiverade. Eftersom justeringen av beräkningen baserades på de konfidentiella uppgifterna kunde den inte lämnas ut till alla berörda parter. Klagandens påstående avvisas därför.

(115) På grundval av ovanstående justerades Shuangta Groups slutgiltiga dumpningsmarginal. Till följd av detta justerades även den dumpningsmarginal som var tillämplig på all övrig import med ursprung i Kina (icke-samarbetsvilliga exporterande producenter), eftersom den fastställdes till nivån för det samarbetsvilliga företag som ingick i urvalet och undersöktes individuellt med den högsta dumpningsmarginalen. På denna grundval fastställdes de slutgiltiga vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull, till följande:

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Sanjia Group

40,5

Shuangta Group

67,1

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,1

(116) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande dumpningsmarginalerna bekräftades slutsatserna i de återstående skälen 268–274 i förordningen om provisorisk tull.

### 4. SKADA

### 4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(117) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställandet av den relevanta unionsindustrin och unionens produktion bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 275 och 276 i förordningen om provisorisk tull.

### 4.2 Förbrukning i unionen

(118) CFNA hävdade att handelskammaren inte kunde lämna meningsfulla synpunkter på importvolymen från andra tredjeländer än Kina under undersökningsperioden, eftersom kommissionen inte hade meddelat hur denna volym hade beräknats.

(119) Kommissionen lämnade ut all information om hur den hade gått till väga för att fastställa importvolymen från andra tredjeländer än Kina för alla år av skadeundersökningsperioden, inbegripet undersökningsperioden. I skälen 278 och 280 i förordningen om provisorisk tull förklaras att klaganden uttryckligen uppmanades att lämna sådana uppgifter i sitt svar på makrofrågeformuläret och att klaganden använde samma metod som användes i klagomålet, även för undersökningsperioden. Tabellerna 2 och 12 i förordningen om provisorisk tull, som innehöll siffror för förbrukning och import från tredjeländer, klargjorde även att siffrorna kom från det kontrollerade svaret på makrofrågeformuläret. Den icke-konfidentiella versionen av svaret på makrofrågeformuläret, vilket innehöll ett avsnitt med en förklaring av metoden, var tillgänglig för berörda parter i de offentliga ärendehandlingarna.

(120) Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(121) CFNA hävdade även att kommissionens fastställande av förbrukningen i unionen, och följaktligen marknadsandelar, var felaktigt på grund av brister vid fastställandet av importvolymen från andra tredjeländer än Kina. Detta skulle i sin tur ha direkt inverkan på fastställandet av skadan i dess helhet.

(122) Konkret invände CFNA mot kommissionens beslut att använda de uppgifter som klaganden tillhandahållit. När det gäller importen från Förenta staterna hävdade CFNA att den metod som klaganden hade använt för att välja ut de amerikanska stater där ärtproteinanläggningar påstås vara etablerade och sedan anta att all export från dessa stater till EU enligt vissa tulltaxenummer utgjordes av ärtprotein inte hade styrkts. När det gäller övriga tredjeländer ansåg CFNA att klaganden inte lade fram några stödjande bevis avseende de länder med ärtproteinproduktion och skälet till att Argentina uteslöts. CFNA hävdade även att om kommissionen hade avvisat den metod som användes i klagomålet för att uppskatta importvolymen från Kina till unionen genom att tillämpa de procentandelar som härleddes från den amerikanska antidumpningsundersökningen om ärtprotein från 2024, kunde den inte godta samma metod för att fastställa importen från Kanada, Australien och Indien.

(123) Kommissionen förklarade i skäl 278 i förordningen om provisorisk tull att alla KN-nummer enligt vilka ärtprotein klassificerades för tulländamål i unionen även omfattade andra produkter. Detta innebar att det inte fanns några tillgängliga importstatistikuppgifter som specifikt avsåg den undersökta produkten, ett faktum som CFNA själv medgav i sina inlagor vid inledandet, såsom förklaras i skäl 10 i förordningen om provisorisk tull, även beträffande import från Kina.

(124) Därför, och med hänsyn till att den information som har inhämtats från medlemsstaternas tullmyndigheter efter kommissionens särskilda begäran om bistånd inte var tillräckligt detaljerad, fastställde kommissionen i avsaknad av andra uppgifter importvolymen från övriga tredjeländer till unionen på grundval av de uppgifter som klaganden tillhandahållit såsom förklaras i skäl 284 i förordningen om provisorisk tull.

(125) Detta tillvägagångssätt skilde sig från fastställandet av importvolymen från Kina, där kommissionen hade tillgång till andra uppgifter, nämligen uppgifter direkt från CFNA, som kunde dubbelkontrolleras mot annan information som samlats in i samband med undersökningen, såsom stickprovsformulär och kontrollerade uppgifter från exporterande producenter, såsom förklaras i skäl 282 i förordningen om provisorisk tull.

(126) Under hela undersökningen, och i motsats till klaganden, tillhandahöll varken CFNA eller någon annan berörd part någon metod för att fastställa importvolymer och priser för import till unionen från andra länder än Kina. Varken CFNA eller någon annan berörd part tillhandahöll någon konkret bevisning eller siffror som ifrågasatte att kommissionen använde de bästa tillgängliga siffrorna för att fastställa importvolymer och priser från tredjeländer.

(127) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CFNA de påståenden som beskrivs i skälen 121 och 122, men lade inte fram några nya argument eller bevis utöver dem som handelskammaren redan lämnat i sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull. Företaget hävdade även att kommissionen, i egenskap av undersökande myndighet, inte hade grundat fastställandet på faktisk bevisning som omfattade en objektiv granskning genom att förlita sig på spekulativa uppskattningar och sedan överföra bördan till berörda parter för att tillhandahålla en metod för att motbevisa dem. Slutligen hävdade företaget att om kommissionen hade dragit slutsatsen att importen från Kina enligt uppgifterna från klaganden var överskattad borde samma antagande gälla för import från tredjeländer.

(128) Såsom förklaras i skälen 123–126 grundade kommissionen sitt fastställande på bästa tillgängliga bevisning för denna undersökning. Den gjorde detta efter en objektiv granskning av alla tillgängliga uppgifter och efter att ha inhämtat uppgifter från andra källor, t.ex. medlemsstaternas tullmyndigheter. Ingen berörd part, inbegripet CFNA, lade fram någon bevisning som kunde ifrågasätta slutsatsen i skäl 126.

(129) Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(130) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 277–286 i förordningen om provisorisk tull.

### 4.3 Import från det berörda landet

### 4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet

(131) Klaganden hävdade att man genom metoden för att fastställa importvolymen av ärtprotein från Kina underskattade den faktiska importvolymen av den berörda produkten under skadeundersökningsperioden. Sammanslutningen hävdade att det förelåg risk för att volymen inte fångade upp importen från kinesiska exporterande producenter som inte samarbetade i undersökningen och som inte representeras av CFNA eller import som ägde rum via kinesiska handlare. Dessutom hänvisade den till flera oberoende marknads- och industrikällor som visar att importvolymerna var betydligt högre. Klaganden uppgav även att den låga volymen av import från Kina 2024 och undersökningsperioden var förbryllande med tanke på att Förenta staterna och Kanada införde antidumpnings- och utjämningstullar på import av ärtprotein från Kina 2024, vilket gjorde det mycket sannolikt att en betydande andel av dessa volymer till Nordamerika skulle omdirigeras till unionen.

(132) Såsom förklaras i skäl 282 i förordningen om provisorisk tull och skäl 125 ovan kunde kommissionen, även om uppgifterna från CFNA kanske inte omfattar all import, dubbelkontrollera dem mot annan information som samlats in under undersökningen, inbegripet information som kontrollerades på plats, såsom de volymer som exporterades av de båda exporterande producenterna i urvalet, och konstaterade att båda dataseten var konsekventa. Dessa uppgifter utgjorde därför de mest exakta uppgifter som var tillgängliga för att fastställa importvolymen från Kina till unionen.

(133) Klagandens påstående innehöll ingen bevisning som gjorde att kommissionens fastställande av importvolymen från Kina till unionen kunde ifrågasättas. Klaganden lade inte fram någon bevisning för export från andra exporterande producenter eller kinesiska handlare. Påståendet att volymerna var högre sedan Förenta staterna och Kanada införde antidumpnings- och utjämningstullar på import av ärtprotein från Kina 2024 stöddes inte heller av någon bevisning, utan utgjorde enbart ett antagande.

(134) Av de tre oberoende marknads- och industrikällor som klaganden hänvisade till, och för vilka rapporterna och bevisningen av sekretesskäl endast gjordes tillgängliga för kommissionen, tillhandahöll två av dem inte någon metod eller förklaring av hur de kom fram till den slutliga siffran eller hänvisade till sina källor. I den tredje förklarades vilka uppgifter som använts för att komma fram till en ungefärlig siffra, men angav inte någon källa eller tillhandahöll sådana uppgifter. Ingen av de tre tillhandahöll någon information för åren 2022 och 2023. Två av dem tillhandahöll uppskattningar för år 2024, där den ena skiljer sig avsevärt från den andra, medan den andra inte ens angav vilken period uppskattningen gällde.

(135) Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(136) CFNA hävdade att importen från Kina till unionen inte innebar någon varaktig och betydande ökning i absoluta tal eller i förhållande till förbrukningen om man tittade på hela skadeundersökningsperioden. Enligt CFNA kunde ökningen 2023, beaktad separat, inte beskrivas som en betydande ökning i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen. CFNA upprepade detta påstående efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, men lade inte fram några nya argument eller bevis utöver dem som handelskammaren redan lämnat i sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull.

(137) Huel hävdade att det inte skedde någon betydande ökning av importen från Kina till unionen i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen. Företaget noterade att importvolymen från Kina till unionen har minskat kraftigt sedan 2023 och förklarade att det inte var tillräcklig att förlita sig enbart på en analys mellan slutpunkterna och att vederbörlig hänsyn även måste tas till den mellanliggande utvecklingen. Företaget konstaterade även att den totala ökningen av importen från Kina på 23 % måste jämföras med ökningen av förbrukningen i unionen med cirka 27 % under samma period.

(138) Kommissionen analyserade utvecklingen av importen från Kina i skälen 287–290 i förordningen om provisorisk tull. Analysen omfattade hela skadeundersökningsperioden och beskrev utförligt utvecklingen under skadeundersökningsperioden, i fråga om både volym och marknadsandel. Importen av ärtprotein från Kina ökade sammantaget med 23 % under skadeundersökningsperioden. Trots minskningen från 2023 och framåt skulle en jämförelse mellan andra år och 2022 visa större ökningar, nämligen 121 % under 2023 och 77 % under 2024. Importen ökade därför kraftigt i absoluta tal. I fråga om marknadsandelar, när denna volymökning jämförs med förbrukningen, klargjorde kommissionens analys att marknadsandelen för importen från Kina minskade från 2022 till undersökningsperioden, men jämfört med 2022 ökade den med 58 % under 2023 och 32 % under 2024. För dessa år skedde därför betydande ökningar i förhållande till förbrukningen.

(139) Dessutom föreskrivs i artikel 3.3 i grundförordningen att det ska övervägas huruvida en betydande ökning av dumpad import ägt rum antingen i absoluta tal eller i förhållande till produktion eller konsumtion i unionen, för att sedan fastställa de faktorer som ska undersökas beträffande den dumpade importens inverkan på de inhemska priserna och slutligen fastställs att varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer nödvändigtvis behöver vara avgörande. Det krävs således inte att importen ökar i både absoluta och relativa tal under skadeundersökningsperioden samt att fastställandet av skada inte kan ifrågasättas enbart på grundval av denna faktor. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(140) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 287–290 i förordningen om provisorisk tull.

### 4.4 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande

(141) CFNA hävdade att kommissionens analys av verkningarna av den dumpade importen på priset var inkonsekvent och att det förelåg oklarheter. Konkret ansåg CFNA att det var oklart huruvida den prisunderskridandemarginal på över 35 % och det målprisunderskridande på över 70–130 % som fastställdes i det preliminära skedet hänförde sig till samma jämförelse med unionens faktiska försäljningspriser, och hur dessa båda siffror var förenliga, med hänsyn till att de exportörer som ingick i urvalet uppgavs stå för mer än 70 % av all import från Kina och därför enligt kommissionen hade representativa priser. CFNA begärde en förklaring från kommissionen och hävdade att utan en sådan förklaring skulle berörda parter inte kunna kontrollera att beräkningarna av prisunderskridande och undanröjande av skada var korrekta.

(142) I skälen 294–295 i förordningen om provisorisk tull klargjordes att beräkningen av prisunderskridandet utgjorde en jämförelse av importpriserna för de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet och försäljningspriserna för de unionsproducenter som ingick i urvalet per produkttyp. I skälen 296 och 297 i nämnda förordning hänvisades till avsnitt 6.1, där det i sin tur förklarades att målprisunderskridandet jämförde de kinesiska exporterande producenterna i urvalets importpriser med det icke-skadevållande priset för de unionsproducenter som ingick i urvalet per produkttyp, och att sistnämnda pris baserades på dessa unionsproducenters produktionskostnader plus vinstmål, inte på unionsindustrins försäljningspris.

(143) Med hänsyn till att de exporterande producenter som ingick i urvalet stod för mer än 70 % av all import från Kina till unionen under ett visst år under skadeundersökningsperioden, hänförde sig inte kommissionens slutsats specifikt till prisunderskridande eller skademarginal utan till fastställandet av priserna på importen från Kina, såsom förklaras i skäl 291 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom dessa producenter även stod för över 70 % av importvolymen från Kina till unionen under undersökningsperioden, kunde nivån för de båda producenternas prisunderskridande och undanröjande av skada emellertid anses vara representativ för alla importpriser från Kina.

(144) Slutligen grundades dessa beräkningar på kontrollerade uppgifter på produkttypnivå både från de unionsproducenter som ingick i urvalet och från de exporterande producenter som ingick i urvalet. Beräkningarna lämnades ut till dessa parter, och ingen av dem hävdade att de inte var korrekta eller att de inte kunde förstå dem.

(145) Mot denna bakgrund bekräftade kommissionen att det inte fanns några motstridigheter eller bristande tydlighet i förordningen om provisorisk tull.

(146) CFNA hävdade att kommissionens slutsats om prisunderskridande var oförenlig med artikel 3.1 och 3.2 i Världshandelsorganisationens (WTO) antidumpningsavtal, artikel 3.2 och 3.3 i grundförordningen samt relevanta rapporter från WTO:s tvistlösningsorgan (14), eftersom den var begränsad till undersökningsperioden.

(147) Kommissionen noterade att det varken enligt artikel 3.1 och 3.2 i antidumpningsavtalet eller artikel 3.2 och 3.3 i grundförordningen krävs någon prisunderskridandeanalys på produkttypnivå för alla år under skadeundersökningsperioden och att slutsatserna i de avgöranden från WTO till vilka CFNA hänvisade behandlade olika situationer som inte var tillämpliga i detta fall. I vilket fall som helst var kommissionens beslut helt förenligt med de båda avgörandena.

(148) I överprövningsorganets rapport WT/DS454/AB/R China – HP-SSST (Japan/EU) fastställde överprövningsorganet inte att ett prisunderskridande på produkttypnivå måste fastställas för alla år under skadeundersökningsperioden. Det slog snarare fast att det enligt artikel 3.2 i antidumpningsavtalet krävs en dynamisk bedömning av prisutvecklingen och utvecklingen i förhållandet mellan priserna på den dumpade importen och priserna på inhemska likadana produkter under undersökningsperioden.

(149) I tvistlösningsförfarandet WT/DS578/R (Morocco – Definitive AD measures on school exercise books) behandlade panelen en annan faktisk situation där importpriset under några år av skadeundersökningsperioden var högre än priset på den inhemska produkten och den undersökande myndigheten bortsåg från prisutvecklingen och enbart fokuserade på en jämförelse mellan ett enda konstruerat pris på den inhemska produkten och priset på den importerade produkten (15).

(150) Till skillnad från de situationer som var aktuella i dessa tvister, och i enlighet med grundförordningen och antidumpningsavtalet, förlitade sig kommissionen i sin analys av prisunderskridandet i den aktuella undersökningen inte på ett ”konstruerat pris” och kommissionen analyserade prisutvecklingen fullt ut under hela skadeundersökningsperioden. Kommissionen fastställde prisunderskridandet för undersökningsperioden på produkttypnivå i skälen 294 och 295 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen undersökte även utvecklingen och interaktionerna mellan de inhemska priserna och importpriserna under skadeundersökningsperioden i skäl 296 i förordningen om provisorisk tull. Undersökningen visade att det genomsnittliga priset på importen från Kina var lägre än försäljningspriset för de unionsproducenter som ingick i urvalet under hela skadeundersökningsperioden. En sådan analys och slutsats var fullt ut förenlig med grundförordningen, WTO:s antidumpningsavtal och de avgöranden som CFNA hänvisade till.

(151) På dessa grunder tillbakavisade kommissionen påståendet.

(152) CFNA hävdade att kommissionen inte på ett tillfredsställande sätt hade påvisat prisnedgångar och förhindrande av prishöjningar i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen och artikel 3.2 i antidumpningsavtalet. Mer konkret påstod handelskammaren att kommissionen härledde prisnedgångar och förhindrande av prishöjningar från analysen av importpriser, inhemska priser och unionsindustrins produktionskostnader och inte besvarade viktiga frågor såsom hur mycket priserna påstås ha sänkts eller hindrats från att öka på grund av priserna på import från Kina och huruvida och i vilken omfattning unionspriserna följde kostnaderna i unionen, snarare än priserna på import från Kina. CFNA hävdade även att kommissionen, på grundval av faktisk bevisning, inte hade fastställt något väsentligt prisunderskridande eller förhindrande av prishöjningar eller någon väsentlig prisnedgång på grund av import från Kina under hela skadeundersökningsperioden.

(153) Till stöd för detta påstående hävdade CFNA att utvecklingen av priserna i unionen under skadeundersökningsperioden främst drevs på av produktionskostnaderna och förbrukningen i unionen och inte av priserna på importen från Kina. Enligt CFNA bekräftades detta genom att unionens försäljningspriser följde liknande mönster som unionens produktionskostnader och förbrukningen i unionen.

(154) Inledningsvis noterade kommissionen att någon kvantifiering av prisnedgången eller förhindrandet av prishöjningar varken krävs enligt artikel 3.2 i antidumpningsavtalet eller artikel 3.3 i grundförordningen.

(155) Vidare baserades kommissionens undersökningsresultat om prisunderskridande, prisnedgång och förhindrande av prishöjningar på faktisk bevisning, dvs. på uppgifter både från de unionsproducenter som ingick i urvalet och från de exporterande producenter som ingick i urvalet, för alla år under skadeundersökningsperioden och på produkttypnivå för undersökningsperioden, som kontrollerades på plats. Kommissionen fann en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på över 35 % och nivåer för undanröjande av skada från 70 % till 130 %, medan det genomsnittliga priset på importen från Kina till unionen var betydligt lägre än unionsindustrins försäljningspriser och produktionskostnader. Ingen berörd part ifrågasatte dessa uppgifter. CFNA:s påstående att det inte konstaterats något ”väsentligt” prisunderskridande eller förhindrande av prishöjningar eller någon ”väsentlig” prisnedgång var uppenbart felaktigt med hänsyn till undersökningsresultaten.

(156) Såsom förklaras i avsnitt 4 om skada och avsnitt 5 om orsakssamband i förordningen om provisorisk tull fastställdes vid undersökningen att importen från Kina var betydande till sin volym under hela skadeundersökningsperioden, att det genomsnittliga priset på importen från Kina var lägre än både försäljningspriset och produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet under hela skadeundersökningsperioden, att unionspriserna och unionsindustrins lönsamhet på unionsmarknaden minskade under skadeundersökningsperioden och att importen från övriga tredjeländer var mycket mindre än importen från Kina och skedde till betydligt högre priser än importen från Kina. Varken CFNA eller någon annan berörd part har lagt fram någon bevisning för att kommissionens fastställande av dessa indikatorer var felaktigt, eller för någon annan faktor än den dumpade importen från Kina som skulle ha tvingat unionsindustrin att sänka sina priser under sina produktionskostnader.

(157) CFNA:s påstående att prisrörelserna i unionen under skadeundersökningsperioden främst drevs på av produktionskostnaderna och förbrukningen i unionen och inte av priserna för importen från Kina saknade grund. Om unionspriserna främst drevs på av unionsindustrins produktionskostnader skulle unionsindustrin ha fastställt priser som översteg dessa kostnader som möjliggjorde en hållbar lönsamhet.

(158) Det var följaktligen importen från Kina som pressade ned unionsindustrins priser på unionsmarknaden och förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum. Förutom den dumpade importen kunde ingen annan faktor ha hindrat unionsindustrin från att höja sina priser till lönsamma nivåer. Undersökningen visade därför att det var prisnivån på den dumpade importen från Kina som orsakade prisnedgång och förhindrande av prishöjningar.

(159) Mot denna bakgrund avvisade kommissionen dessa påståenden.

(160) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 291–297 i förordningen om provisorisk tull.

### 4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation

(161) Ingen berörd part ifrågasatte de i sig indikatorer som kommissionen fastställt i förordningen om provisorisk tull. CFNA:s påståenden om importvolymen från tredjeländer och klagandens påståenden om importvolymen från Kina, genom vilka fastställandet av marknadsandelar skulle kunna ifrågasättas, avvisades i skälen 123–125 samt 132 och 133. Kommissionen bekräftade därför slutsatserna i skälen 298–328 i förordningen om provisorisk tull.

### 4.6 Slutsats om skada

(162) CFNA och Huel hävdade att en stabil produktionskapacitet inte i sig styrker väsentlig skada.

(163) CFNA hävdade att siffrorna om sysselsättning och produktivitet inte kan tolkas som ett bevis på skada, utan snarare som ett bevis på en situation där unionsproducenterna behåller sin arbetskraft, eftersom man förväntar sig framtida tillväxt på en marknad som fortfarande expanderar. Huel hävdade att en industri som ökar sin arbetskraft under en period av minskad efterfrågan inte kan anses lida väsentlig skada.

(164) CFNA instämde inte i kommissionens slutsats att unionsindustrin lider väsentlig skada, eftersom förbrukningen i unionen ökade med 27 % under skadeundersökningsperioden, unionsindustrins årliga försäljningsvolymer ökade och unionsindustrin endast förlorade 3 % av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden, vilket sammanföll med ökningen av marknadsandelen för andra tredjeländer än Kina. Huel förklarade att tribunalen i målet Hubei Xinyegang Steel Co. Ltd (16) funnit att en begränsad minskning av unionsindustrins marknadsandel inte är tillräcklig för att visa att unionsindustrin befann sig i en sårbar situation i slutet av undersökningsperioden.

(165) CFNA hävdade att kommissionen inte bedömde arbetskraftskostnadernas inverkan på unionsindustrins situation och priser.

(166) CFNA noterade att förbättringen av nettokassaflödet under hela skadeundersökningsperioden inte var en indikator på en industri som led väsentlig skada. Huel uppgav att detta visar att unionsindustrin kommer att kunna öka sina framtida investeringar.

(167) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CFNA att kommissionen hade lagt alltför stor vikt vid negativa indikatorer samtidigt som den avvisade eller tonade ner positiva indikatorer som motsade dess slutsats om väsentlig skada. Konkret hänvisade CFNA återigen till de ökade försäljningsvolymerna i unionen, unionsindustrins marknadsandelar under hela skadeundersökningsperioden trots att de minskade, den stabila produktionskapaciteten och sysselsättningen, produktivitetsutvecklingen och det förbättrade kassaflödet. Handelskammaren hävdade att dessa positiva indikatorer tillsammans skulle visa på en situation där industrin, trots att den utsattes för konkurrens, förblev sund och hälsosam i grunden under hela skadeundersökningsperioden.

(168) I överensstämmelse med artikel 3 i grundförordningen baserades kommissionens slutsats om skada i skäl 332 i förordningen om provisorisk tull på en bedömning av alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för industrins tillstånd, där varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer nödvändigtvis behöver vara avgörande. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada både volymmässigt och finansiellt av de skäl som förklaras i skälen 329–331 i förordningen om provisorisk tull. Ingen av invändningarna mot förordningen om provisorisk tull eller efter det slutliga utlämnandet av uppgifter medförde att dessa undersökningsresultat eller kommissionens slutsats om skada kunde ifrågasättas. Av dessa skäl i förordningen om provisorisk tull framgick det tydligt att kommissionen inte drog slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada enbart på grund av att den förlorade 3 % av sin marknadsandel, att en sådan minskning i sig var tillräcklig för att påvisa väsentlig skada, eller att arbetskraftskostnader eller en stabil produktionskapacitet eller utvecklingen av kassaflödet, sysselsättningen eller produktiviteten, betraktade separat, visade eller inte visade på väsentlig skada. Kommissionens bedömning av alla relevanta ekonomiska faktorer visade tydligt på en industri som förlorade marknadsandelar på sin växande inhemska marknad, trots den ökade försäljningsvolymen, och som kraftigt minskade sitt försäljningspris och blev förlustbringande. Dessa resultat visade på en tydligt skadevållande situation. Medan kommissionens analys baserades på en utvärdering av alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för industrins tillstånd, bortsåg CFNA och Huel vid sina påståenden från viktiga fakta för fastställandet av skadan, t.ex. sänkta priser och unionsindustrins lönsamhet.

(169) Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(170) Huel hävdade att förordningen om provisorisk tull gav en felaktig bild av hur förbrukningen utvecklades i unionen under skadeundersökningsperioden, eftersom förbrukningen i unionen har minskat efter den inledande ökningen. Huel hävdade att kommissionen, även när det gäller den inledande tillväxtperioden, inte undersökte skälen till att unionsindustrin påstods inte fullt ut fånga upp tillväxten, eftersom den inte tog hänsyn till vissa faktorer som Huel emellertid endast tillhandahöll kommissionen konfidentiellt.

(171) Skälen 285 och 286 i förordningen om provisorisk tull innehöll information om utvecklingen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden, utan några felaktiga uppgifter. När det gäller orsakerna till att unionsindustrin inte fullt ut kunde ta vara på tillväxtmöjligheterna, såsom förklaras i skäl 329 i förordningen om provisorisk tull, konstaterades det i undersökningen att unionsindustrins produktion och produktionskapacitet minskade under skadeundersökningsperioden, trots en ökning av efterfrågan med 27 %, att dess sysselsättning och kapacitet förblev oförändrade och att dess försäljning på unionsmarknaden ökade men i en långsammare takt än förbrukningen. Följaktligen sjönk unionsindustrins marknadsandel från 59 % år 2022 till 56 % under undersökningsperioden. Ingen berörd part lade fram någon bevisning som ifrågasatte dessa siffror som låg till grund för kommissionens slutsats att unionsindustrin inte fullt ut kunde dra nytta av den ökande förbrukningen.

(172) Vad gäller de faktorer som Huel lade fram som skulle förklara varför unionsindustrin förlorade försäljnings- och marknadsandelar lämnade Huel inte någon som helst icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen. Kommissionen beaktade därför inte denna information.

(173) Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(174) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 329–332 i förordningen om provisorisk tull.

### 5. ORSAKSSAMBAND

### 5.1 Verkningar av den dumpade importen

(175) CFNA och Huel hävdade att kommissionens analys i förordningen om provisorisk tull i huvudsak baserades på en ren upprepning av försämrade indikatorer för unionen och förekomsten av import från Kina, utan att det fastställdes att importen från Kina utgör den förklarande kraften bakom denna negativa utveckling. De hävdade att importen från Kina inte uppvisade någon varaktig och betydande ökning och inte vann marknadsandelar på unionsindustrins bekostnad och att unionsindustrins ringa förlust av marknadsandelar sammanföll med en ökning av marknadsandelen för importen från andra länder än Kina. De hävdade även att den negativa utvecklingen för vissa indikatorer fortsatte eller till och med fördjupades när importvolymerna och marknadsandelarna för importen från Kina minskade eller när unionsindustrins exportresultat försämrades, och att vissa av dem redan var låga innan importen från Kina började öka.

(176) CFNA hävdade att unionens försäljningspriser inte var kopplade till priserna på importen från Kina, utan snarare till produktionskostnaderna och förbrukningen i unionen. CFNA hävdade vidare att kommissionen inte tillhandahöll någon separat bedömning av faktorer som påverkade priserna såsom krävs enligt artikel 3.5 i grundförordningen.

(177) Huel uppgav att de sjunkande försäljningspriserna för ärtprotein från unionen från och med 2023 överensstämmer med den motsvarande kostnadsminskningen under samma period.

(178) CFNA hävdade att försämringen av unionsindustrins vinstmarginal under undersökningsperioden inte kunde tillskrivas importen från Kina, eftersom det inte förelåg något samband mellan fluktuationerna av lönsamheten och importvolymen. CFNA och Huel hävdade båda att unionsindustrins vinstmarginal var låg redan innan importen från Kina ökade 2023 och att den minskade vinstmarginalen berodde på det försämrade exportresultatet i kombination med en kraftig ökning av produktionskostnaderna.

(179) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CFNA de påståenden som beskrivs i skälen 175–178, men lade inte fram några nya argument eller bevis utöver dem som handelskammaren redan lämnat i sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull. Den uppgav endast på nytt att om importen från Kina, i fråga om volym, hade varit den förklarande faktorn bakom skadan, skulle den varaktigt ha ökat sin marknadsandel på unionsindustrins bekostnad och att det, i fråga om priser, inte fanns något stabilt negativt samband mellan de kinesiska priserna och unionspriserna som skulle tyda på att importen från Kina förhindrade prisökningar i unionen.

(180) CFNA hävdade även att kommissionen, på grundval av faktisk bevisning, inte hade fastställt något väsentligt prisunderskridande eller förhindrande av prishöjningar eller någon väsentlig prisnedgång på grund av import från Kina under hela skadeundersökningsperioden.

(181) Påståendena om prisunderskridande, prisnedgång och förhindrande av prishöjningar avvisades i skälen 154–159.

(182) I samma skäl och i skäl 337 i förordningen om provisorisk tull förklaras skälen till att kommissionen, mot bakgrund av de faktiska omständigheterna, ansåg att den enda förklaringen till unionsindustrins försämrade ekonomiska situation, inbegripet nedgången unionspriserna på unionsmarknaden till nivåer under deras produktionskostnader och den därav följande utvecklingen av deras lönsamhet från redan låga nivåer i början av skadeundersökningsperioden till förluster från och med 2023, var prispressen från den dumpade importen. Ingen berörd part lämnade bevisning för andra faktorer som kunde ha tvingat unionsindustrin att sänka sina priser till sådana nivåer.

(183) När det gäller påståendet att vissa indikatorer uppvisade en negativ utveckling när volymen av importen från Kina och marknadsandelarna minskade eller när unionsindustrins exportresultat försämrades och att vissa av dem redan var låga innan importen från Kina började öka, förklarade kommissionen i skäl 338 i förordningen om provisorisk tull att den betydande andelen import från Kina till låga, dumpade priser vållade unionsindustrin skada under samtliga år av skadeundersökningsperioden. När det gäller unionsindustrins exportresultat drog kommissionen i skäl 348 i förordningen om provisorisk tull slutsatsen att det bidrog till den skada som unionsindustrin lidit, men inte försvagade orsakssambandet mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. Denna import vann marknadsandelar i unionen på unionsindustrins bekostnad i början av skadeundersökningsperioden och tvingade unionsindustrin att sänka sina priser i unionen under hela skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en förlustbringande situation. Dessa slutsatser grundades fullt ut på den bevisning som samlades in under undersökningen.

(184) Den dumpade importen från Kina var betydande under varje år i skadeundersökningsperioden vad gäller volym, det genomsnittliga priset vid införseln till unionen var lägre än både försäljningspriset och produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet, och importen från övriga tredjeländer var mycket mindre än importen från Kina och ägde rum till betydligt högre priser än importen från Kina.

(185) Följaktligen utgjorde den dumpade importen från Kina den förklarande faktorn för unionsindustrins förlust av marknadsandelar mellan 2022 och 2024 och för dess ohållbara ekonomiska situation på unionsmarknaden, vilken försämrades under skadeundersökningsperioden. Utan den dumpade importen till sådana priser skulle det inte ha funnits någon anledning för unionsindustrin att förlora försäljning eller sälja med låg lönsamhet eller med förlust på unionsmarknaden. Varken CFNA eller Huel tillhandahöll någon bevisning som visade något annat.

(186) Beträffande utvecklingen av marknadsandelarna för importen från Kina och för unionsindustrin konstaterades det i undersökningen att unionsindustrin återtog en del av sin marknadsandel under undersökningsperioden, men även att importvolymen från Kina till unionen ökade med 77 % mellan 2022 och 2024, vilket kraftigt översteg både ökningen av förbrukningen med 34 % och ökningen av försäljningen i unionen med 13 % under samma period. Den dumpade importen från Kina vann marknadsandelar på unionsindustrins bekostnad. Mellan 2022 och 2023 återspeglades ökningen av Kinas marknadsandel från 30,5 % till 48,3 % i en minskning av unionsindustrins marknadsandel från 58,5 % till 43,8 %, och utvecklingen mellan 2023 och 2024 följde ett liknande mönster, då den kinesiska marknadsandelen minskade men fortfarande förblev 10 procentenheter högre än under 2022.

(187) Kommissionens slutsats om verkningarna av den dumpade importen baserades dessutom inte enbart på verkningarna i fråga om volym, utan på volym- och priseffekter och förhållandet mellan dem. Faktum är att den parallella omvända utvecklingen av marknadsandelarna på unionsmarknaden för Kina och unionsindustrin stärkte slutsatsen att den dumpade importen var den enda förklaringen till den skada som unionsindustrin lidit. På grund av den dumpade importen från Kina kunde unionsindustrin aldrig uppnå lönsamma vinster under skadeundersökningsperioden och tvingades, för att undvika att ytterligare förlora marknadsandelar, sänka sina priser under produktionskostnaden och sälja med förlust från 2023 till slutet av undersökningsperioden.

(188) Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(189) CFNA hävdade att minskningen av investeringarna främst skedde mellan 2022 och 2023, vid en tidpunkt då importen från Kina ökade, men då unionsindustrin även drabbades av exceptionella kostnadsökningar och exporten sjönk kraftigt. Fallet fortsatte från 2023 till undersökningsperioden, även om volymerna och marknadsandelarna minskade för importen från Kina, vilket tyder på att investeringsbesluten främst berodde på interna finansiella begränsningar och riskbedömningar, inte på importen från Kina. CFNA hävdade att räntabiliteten redan var negativ i början av skadeundersökningsperioden, vilket visar att unionsindustrin hade långvariga strukturella problem snarare än att det var frågan om ett nytt fenomen som orsakats av importen från Kina. CFNA hävdade även att den blandade bilden av unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital visar att svårigheterna främst härstammar från enskilda företags historiska finansiella ställning och affärsstrategier.

(190) Inget av dessa påståenden styrktes av någon bevisning. Kommissionen avvisade därför påståendena.

(191) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 334–338 i förordningen om provisorisk tull.

### 5.2 Verkningar av andra faktorer

### 5.2.1 Import från tredjeländer

(192) CFNA och Huel bestred kommissionens slutsats att importen från andra länder inte bidrog till den skada som unionsindustrin lidit, eftersom volymerna var lägre än importen från Kina. De hävdade att unionsindustrins totala förlust av marknadsandelar motsvaras av den totala ökningen av importen från andra länder än Kina. Huel hänvisade särskilt till importen från Förenta staterna som den främsta orsaken till unionsindustrins förlust av marknadsandelar.

(193) Dessa påståenden grundades på en analys mellan slutpunkterna, där all tyngd låg på att unionsindustrins marknadsandel minskade från 59 % till 56 % under skadeundersökningsperioden, medan marknadsandelen för andra tredjeländer än Kina ökade från 11 % till 14 %. I samband med detta påstående bortsåg man från hur importen från tredjeländer utvecklats under årens lopp, i fråga om kvantiteter och priser, och jämförde inte sådana faktorer i förhållande till andra. Detta stod i kontrast till kommissionens analys i skälen 341–343 i förordningen om provisorisk tull, vilken visade att importen från tredjeländer var mycket mindre omfattande till sin volym än importen från Kina och skedde till priser som inte kunde ha vållat unionsindustrin skada. Detta skulle specifikt även gälla import från Förenta staterna. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(194) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 339–343 i förordningen om provisorisk tull.

### 5.2.2 Unionsindustrins exportresultat

(195) CFNA och Huel hävdade att kommissionen inte tillskrev unionsindustrins exportresultat tillräcklig vikt som orsak till skadan. CFNA ansåg att kommissionen inte hade genomfört en separat och objektiv analys av detta bidrag och Huel uppgav att kommissionen inte förklarade varför de negativa konsekvenserna av unionsindustrins minskade export inte är tillräckliga för att försvaga orsakssambandet. Handelskammaren hävdade att minskningen av exporten 2023 utgör en viktig drivkraft för lägre produktion, lägre kapacitetsutnyttjande, högre lagerhållning och svagare lönsamhet.

(196) CFNA hävdade även mer allmänt att unionsindustrins minskade produktion inte kan tillskrivas importen från Kina på grund av den kraftiga ökningen av produktionskostnaderna, den betydande minskningen av exporten och nedläggningen av en produktionsanläggning mellan 2022 och 2023 utan förklaring samt eftersom importen från Kina till unionen minskade mellan 2023 och undersökningsperioden.

(197) Kommissionen medgav att unionsindustrins exportresultat bidrog till dess skada. På grundval av uppgifterna i ärendehandlingarna fann kommissionen emellertid att detta inte försvagade orsakssambandet mellan skadan och den dumpade importen från Kina (se skäl 348 i förordningen om provisorisk tull).

(198) Det framgick av förordningen om provisorisk tull att produktionsminskningen eller lagerökningen inte enbart kunde tillskrivas exportresultaten. Såsom framgår av tabellerna 3, 5 och 10 i förordningen om provisorisk tull skedde den största produktionsminskningen (–17 %) och den största lagerökningen (+19 %) nämligen från 2022 till 2023, det år då den största ökningen registrerades för importen från Kina (+121 %). Efter 2023 minskade importen från Kina från år till år, även om den fortsättningsvis låg kvar på betydande nivåer som var högre än 2022 års nivåer i fråga om volym, och unionsindustrins produktions- och lagernivåer låg kvar på liknande nivåer som 2023. Sambandet mellan importnivån och unionsindustrins produktions- och lagernivåer var tydligt under hela skadeundersökningsperioden. Följaktligen orsakade importen från Kina även denna utveckling, inbegripet nedläggningen av en produktionsanläggning mellan 2022 och 2023, vilket utgjorde en följd av minskande produktion snarare än en orsak. CFNA tillhandahöll inte någon bevisning som styrker motsatsen, utan hävdade rent generellt att exportresultatet var en viktig drivkraft för denna utveckling.

(199) Unionsindustrins skadevållande ekonomiska situation berodde även på de priseffekter som den dumpade importen hade på unionsmarknaden, vilka inte hade något samband med exportresultatet. Av de orsaker som anges i skälen 156, 158 och 184 var importen från Kina den enda anledningen till att unionsindustrin var tvungen att sälja ärtprotein med låg lönsamhet eller med förlust på unionsmarknaden.

(200) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CFNA de påståenden som beskrivs i skälen 195 och 196, men lade inte fram några nya argument eller bevis utöver dem som handelskammaren redan lämnat i sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull. CFNA hävdade även att kommissionens slutsats i skäl 199 inte stöds av bevisning och att kommissionen underlät att förklara hur den kunde förena denna slutsats med sitt erkännande att exportresultatet bidrog till skadan.

(201) Slutsatsen i skäl 199 grundades fullt ut på de uppgifter som samlades in i undersökningen beträffande unionsindustrins ekonomiska situation enbart på unionsmarknaden, baserat på kontrollerade uppgifter, såsom dess försäljningspriser och lönsamhet endast på unionsmarknaden, vilka inte hade något samband med unionsindustrins resultat på dess exportmarknader.

(202) Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(203) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 344–348 i förordningen om provisorisk tull.

### 5.2.3 Utveckling av förbrukningen

(204) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skäl 349 i förordningen om provisorisk tull.

5.2.4 Utvecklingen av produktionskostnaden på grund av ökade råvaru- och energikostnader.

(205) CFNA och Huel ifrågasatte slutsatsen att de ökade kostnaderna för energi och ärter inte kunde ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. De hävdade att kommissionen inte gjorde åtskillnad mellan de skadevållande verkningar som dessa faktorer medförde och eventuella påstådda verkningar av dumpad import från Kina. CFNA hävdade även att kommissionens påstående att unionsindustrin, utan det betydande pristrycket från den dumpade importen under hela skadeundersökningsperioden, kunde ha överfört dessa kostnadsökningar till sina kunder var spekulativt och inte baserades på faktisk bevisning.

(206) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CFNA det påstående som beskrivs i skäl 205, men lade inte fram några nya argument eller bevis utöver dem som handelskammaren redan lämnat i sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull.

(207) CFNA hade redan framfört påståendet om ökade kostnader för energi och ärter vid inledandet och detta behandlades i skälen 350–352 i förordningen om provisorisk tull. Varken Huel eller CNFA tillhandahöll någon ny bevisning som medförde någon ändring av slutsatsen i dessa skäl. Av de orsaker som förklaras i skälen 156, 158 och 184 var importen från Kina den enda anledningen till att unionsindustrin var tvungen att sälja ärtprotein med låg lönsamhet eller med förlust på unionsmarknaden. Ingen berörd part har lagt fram någon bevisning för andra faktorer än importen från Kina som skulle ha hindrat unionsindustrin från att överföra dessa kostnadsökningar till sina kunder. På dessa grunder tillbakavisade kommissionen påståendet.

(208) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 350–352 i förordningen om provisorisk tull.

### 5.2.5 Andra faktorer

(209) Huel hävdade att unionsindustrins förluster kan tillskrivas dess strukturella brist på konkurrenskraft samt de faktorer som Huel endast lämnade konfidentiellt till kommissionen, såsom förklaras i skäl 170, snarare än inverkan av importen från Kina och att en sådan brist på konkurrenskraft för unionsindustrin var en av de kända faktorer som kommissionen är skyldig att bedöma i enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen.

(210) Påståendet om bristande konkurrenskraft var enbart ett allmänt påstående som inte stöddes av någon bevisning. När det gäller övriga faktorer, som endast delades med kommissionen och inte togs in i de offentliga ärendehandlingarna, avvisades det påstående som grundades på dem redan av de skäl som anges i skälen 171 och 172. På dessa grunder tillbakavisade kommissionen påståendena.

### 5.3 Slutsats om orsakssamband

(211) Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hänvisade CFNA till kommissionens egna slutsatser i undersökningen om sojaprotein från Kina (17). CFNA hävdade att kommissionen avslutade detta förfarande efter att ha konstaterat att en ökning av kostnaden för den huvudsakliga råvaran, tillsammans med en minskning av efterfrågan på 8 %, var tillräcklig för att bryta orsakssambandet, medan kostnadsökningarna i den aktuella undersökningen var ännu mer dramatiska, och unionsindustrin drabbades av en kollaps på sin exportmarknad samtidigt som efterfrågan ökade. Enligt CFNA bör kommissionen dra samma slutsatser i detta fall, nämligen att kostnadsökningar och andra faktorer, snarare än dumpad import, orsakade unionsindustrins svårigheter.

(212) Kommissionen noterade inledningsvis att varje ärende måste bedömas utifrån de specifika omständigheterna. De omständigheter som fastställdes i undersökningen om sojaprotein skiljer sig emellertid från dem som fastställdes i den aktuella undersökningen. I undersökningen om sojaprotein befann sig unionsindustrin inte i en situation som medförde väsentlig skada, utan skadan befanns ha orsakats av en minskning av efterfrågan och volatiliteten på marknaden för sojabönor (18). I den aktuella undersökningen fastställdes däremot väsentlig skada, och varken efterfrågan på unionsmarknaden, vilken ökade med 27 %, eller unionsindustrins produktionskostnader, vilka trots fluktuationer sammantaget minskade, såsom förklaras i skälen 350–352 i förordningen om provisorisk tull, konstaterades ha vållat någon skada. Unionsindustrins exportresultat analyserades i avsnitt 5.2.2.

(213) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande orsakssambandet bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 353–355 i förordningen om provisorisk tull.

### 6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ

(214) Klaganden hävdade att kommissionen borde bedöma om regeln om lägsta tull inte borde tillämpas på grund av råvarurelaterade snedvridningar som påverkar den berörda produkten.

(215) Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna behövde kommissionen inte behandla detta påstående.

(216) Klaganden uppgav även att dumpningsmarginalen i förordningen om provisorisk tull hade fastställts till en nivå som var betydligt lägre än skademarginalen och varnade för att tullarna därför kanske inte är tillräckliga för att fullständigt undanröja de skadevållande verkningarna av den dumpade importen.

(217) I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen får storleken på den provisoriska antidumpningstullen inte överstiga den provisoriskt fastställda dumpningsmarginalen. På samma sätt fastställs i artikel 9.4 i grundförordningen även att storleken på antidumpningstullen inte får överstiga den fastställda dumpningsmarginalen. Detta påstående avvisades därför.

(218) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 356 och 357 i förordningen om provisorisk tull.

### 6.1 Skademarginal

(219) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 358–370 i förordningen om provisorisk tull.

(220) Efter de ändringar av dumpningsmarginalerna som förklaras i skälen 113–116 är de slutgiltiga dumpningsmarginalerna och skademarginalerna följande:

Land

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Skademarginal (%)

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group

40,5

81,9

Shuangta Group

67,1

130,8

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5

81,9

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,1

130,8

### 6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån

(221) Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen.

Land

Företag

Slutgiltig antidumpningstull

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group

40,5 %

Shuangta Group

67,1 %

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5 %

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,1 %

### 7. UNIONENS INTRESSE

### 7.1 Unionsindustrins intresse

(222) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 373–377 i förordningen om provisorisk tull.

### 7.2 Intresset hos leverantörer i tidigare led

(223) Den 2 juli 2026 registrerade sig den franska sammanslutningen för producenter av oljeväxter och proteingrödor (sammanslutningen) som en berörd part och stödde införandet av slutgiltiga antidumpningstullar på import av ärtprotein från Kina. Sammanslutningen hävdade att den ökande volymen dumpad import av ärtprotein från Kina har påverkat hela värdekedjan för ärtprotein i unionen negativt genom att pressa ner skördepriserna och undergräva jordbrukarnas lönsamhet. Sammanslutningen hävdade även att utvecklingen av den europeiska växtodlingen är avgörande för att säkerställa en skälig inkomst för producenterna, stödja EU:s miljömål, säkra försörjningen av lokala, spårbara och högkvalitativa råvaror till värdekedjor i senare led och minska unionens beroende av proteinimport.

(224) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 378–380 i förordningen om provisorisk tull.

### 7.3 Icke-närstående importörers intresse

(225) Efter utlämnandet av de preliminära undersökningsresultaten på förhand i enlighet med artikel 19a i grundförordningen, registrerade sig en icke-närstående importör av den undersökta produkten som berörd part. Företaget uppgav att det var villigt att lämna uppgifter till kommissionen och uppmanades därför att fylla i det relevanta frågeformuläret. Något svar erhölls emellertid inte.

(226) Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 381–384 i förordningen om provisorisk tull.

### 7.4 Användarnas och konsumenternas intresse

(227) Såsom anges i skäl 7 besvarade Huel frågeformuläret för användare av den undersökta produkten den 13 maj 2026. Trots att detta gjordes sent under förfarandet analyserade kommissionen svaret på frågeformuläret och begärde ytterligare uppgifter.

(228) Enligt de uppgifter som tillhandahållits använder Huel ärtprotein som råvara för att producera vissa av sina produkter. Under undersökningsperioden stod ärtproteinet för [1–4] % av den totala produktionskostnaden för dessa produkter som i sin tur genererade [15–25] % av företagets totala omsättning. Antidumpningstullarnas skulle därför få mycket begränsad inverkan på denna användare, eftersom ärtproteinet inte motsvarade en betydande del av företagets kostnader.

(229) Den 13 juli 2026 registrerade sig KremsChem Austria GmbH, en användare av ärtprotein, som berörd part i undersökningen och som motsatte sig åtgärderna, men förklarade skälen till detta endast för kommissionen i sin begäran att erhålla status som berörd part och utan att lämna in någon icke-konfidentiell version. Den 7 augusti 2026 begärde företaget att ärtproteinisolat från Kina som används inom industriell forskning och biobaserad hartsproduktion skulle undantas från antidumpningstullarna, och hävdade att det inte fanns något tekniskt likvärdigt alternativ i unionen eller någon annanstans. Företaget lade inte fram någon bevisning till stöd för sitt påstående och alla dess inlagor mottogs efter de lagstadgade tidsfristerna. Mot denna bakgrund avvisade kommissionen dess synpunkter.

(230) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 385–388 i förordningen om provisorisk tull om att användarna inte skulle påverkas på ett oproportionellt sätt av införandet av åtgärderna.

### 7.5 Slutsats om unionens intresse

(231) Klaganden stödde kommissionens slutsats att införandet av åtgärder ligger i unionens intresse. Klaganden ansåg att det krävs robusta antidumpningsåtgärder för att bibehålla en motståndskraftig och diversifierad försörjningsbas inom unionen.

(232) CFNA hävdade att slutsatserna i förordningen om provisorisk tull, mot bakgrund av att varken importörerna eller användarna var samarbetsvilliga, inte baserades på faktisk bevisning och inte utgjorde någon verklig intresseavvägning i enlighet med artikel 21 i grundförordningen, och att det inte var möjligt att tydligt dra slutsatsen att åtgärderna skulle ha en övergripande positiv effekt på unionens ekonomi som helhet. CFNA noterade att införandet av höga antidumpningstullar på en beståndsdel som i stor utsträckning används i tidigare led oundvikligen skulle öka kostnaderna och/eller minska marginalerna i värdekedjan i senare led, även om effekten skulle vara liten i absoluta tal per konsumentkorg. Huel ansåg att användarnas och konsumenternas intresse vägde kraftigt mot införandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder av samma skäl som endast tillhandahölls konfidentiellt till kommissionen, såsom förklaras i skäl 170.

(233) Såsom anges i skälen 381 och 385 i förordningen om provisorisk tull samarbetade inte användare och importörer i undersökningen i det preliminära skedet. I undersökningens slutliga skede lämnade endast en användare uppgifter. Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att användarna inte skulle påverkas oproportionerligt av införandet av åtgärderna, såsom förklaras i skälen 227–230. Slutsatsen att undersökningen inte visade att åtgärderna skulle få oproportionella negativa effekter för importörer och användare, medan de skulle ligga i leverantörernas och med säkerhet i unionsindustrins intresse, förblev giltig. Varken CFNA eller Huel tillhandahöll någon bevisning som ifrågasatte dessa slutsatser. När det gäller de skäl som Huel tillhandahöll konfidentiellt var samma skäl för att avvisa de skäl till skada och orsakssamband som anges i skälen 171 och 172 tillämpliga på unionens intresse. Mot denna bakgrund avvisade kommissionen dessa påståenden.

(234) Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 389–391 i förordningen om provisorisk tull.

### 8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

### 8.1 Slutgiltiga åtgärder

(235) Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(236) På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Land

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Skademarginal (%)

Slutgiltig antidumpningstull (%)

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group

40,5

81,9

40,5

Shuangta Group

67,1

130,8

67,1

Övriga samarbetsvilliga företag

40,5

81,9

40,5

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,1

130,8

67,1

(237) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa tullsatser och bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(238) Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran måste ställas till kommissionen (19). Begäran måste innehålla alla relevanta uppgifter som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(239) För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(240) Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av tullsatsen är berättigad enligt tullagstiftningen.

(241) Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(242) För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör antidumpningstullen för all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(243) Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden bör kunna be kommissionen om att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden, ii) företaget är inte närstående någon exporterande producent som gjorde detta, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

### 8.2 Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar

(244) Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts genom de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull, tas ut slutgiltigt upp till de nivåer som fastställs i denna förordning.

### 8.3 Retroaktivt uttag

(245) Såsom anges i avsnitt 1.2 beslutade kommissionen att import av den berörda produkten skulle registreras.

(246) Under undersökningens slutliga skede analyserade kommissionen de uppgifter som samlats in i samband med registreringen för att avgöra huruvida kriterierna i artikel 10.4 i grundförordningen var uppfyllda för ett retroaktivt uttag av slutgiltiga tullar.

(247) Kommissionens analys visade inte någon ytterligare betydande ökning av importen utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden enligt artikel 10.4 d i grundförordningen. Den genomsnittliga månatliga importvolymen för den berörda produkten under undersökningsperioden var 954 ton, medan den månatliga genomsnittliga importvolymen under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den sista hela månaden före införandet av provisoriska åtgärder (september 2025–mars 2026) var 826 ton (20). Den genomsnittliga månatliga importvolymen under perioden från och med månaden efter inledandet av denna undersökning till och med den månad då de provisoriska åtgärderna infördes (september 2025–april 2026) var 795 ton (21). Kommissionen drog därför slutsatsen att villkoren för retroaktivt uttag av slutgiltiga tullar inte var uppfyllda.

### 9. SLUTBESTÄMMELSE

(248) När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (22) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(249) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

### Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av ärtprotein med hög proteinhalt, dvs. innehållande mer än 65 % beräknat på torrvikt, av alla slags protein från ärter (vilket inbegriper, men inte begränsas till, gula ärter och gröna ärter), i alla fysiska former (inbegripet i fast form (till exempel pulver) och i flytande form (lösning), även texturerade, som för närvarande klassificeras enligt nedanstående KN- och Taric-nummer, samt de Taric-tilläggsnummer som förtecknas i punkt 2 och i bilagan till denna förordning, nämligen

ex 3504 00 90 (Taric-nummer 3504 00 90 91),

ex 2106 10 20 (Taric-nummer 2106 10 20 40),

ex 2106 10 80 (Taric-nummer 2106 10 80 31, 2106 10 80 39 och 2106 10 80 71),

ex 2106 90 92 (Taric-nummer 2106 90 92 75),

ex 2303 10 90 (Taric-nummer 2303 10 90 10),

ex 2309 10 11 , ex 2309 10 13 , ex 2309 10 15 , ex 2309 10 19 , ex 2309 10 31 , ex 2309 10 33 , ex 2309 10 39 , ex 2309 10 51 , ex 2309 10 53 , ex 2309 10 59 , ex 2309 10 70 , ex 2309 10 90 , ex 2309 90 10 och ex 2309 90 20 ,

ex 2309 90 31 (Taric-nummer 2309 90 31 12, 2309 90 31 14, 2309 90 31 17, 2309 90 31 19, 2309 90 31 30, 2309 90 31 81 och 2309 90 31 91),

ex 2309 90 33 , ex 2309 90 35 , ex 2309 90 39 , ex 2309 90 41 , ex 2309 90 43 , ex 2309 90 49 , ex 2309 90 51 , ex 2309 90 53 , ex 2309 90 59 , ex 2309 90 70 och ex 2309 90 91 ,

ex 2309 90 96 (Taric-nummer 2309 90 96 31, 2309 90 96 39, 2309 90 96 91 och 2309 90 96 95), och med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Ursprungsland

Företag

Slutgiltig antidumpningstull

Taric-tilläggsnummer

Folkrepubliken Kina

Sanjia Group:

— Jiujiang Tiantai Food Co., Ltd

— Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd

40,5 %

88BQ

Yantai Shuangta Food Co. Ltd

67,1 %

88BR

Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan

40,5 %

Se bilagan

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

67,1 %

88ZZ

3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de (volym) ton ärtprotein som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina tillämpas.

4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

### Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts genom den provisoriska antidumpningstull som införs genom genomförandeförordning (EU) 2026/916 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina ska tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka säkerhet ställts och som överskrider den slutgiltiga antidumpningstullsatsen ska frisläppas.

### Artikel 3

Artikel 1.2 får ändras för att lägga till nya exporterande producenter från Folkrepubliken Kina och göra dem till föremål för en lämplig vägd genomsnittlig antidumpningstullsats för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. En ny exporterande producent ska tillhandahålla bevisning för att företaget

a) inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 under undersökningsperioden (1 juli 2024–30 juni 2025),

b) inte är närstående en exportör eller producent som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och som skulle ha kunnat samarbeta i den ursprungliga undersökningen, och

c) antingen faktiskt har exporterat den berörda produkten eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter undersökningsperiodens slut.

### Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 september 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2025/4850, 29.8.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/4850/oj).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2144 av den 21 oktober 2025 om att göra import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina till föremål för registrering (EUT L, 2025/2144, 22.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2144/oj).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/916 av den 27 april 2026 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av ärtprotein med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2026/916, 28.4.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/916/oj).

(5) Yantai Oriental Protein Tech Co., Ltd, Yantai T.Full Biotech Co., Ltd, Yantai Shuangta Food Co, Ltd, Shandong Hua-Thai Foodproducts Co., Ltd, Shandong Jindu Talin Foods Co., Ltd, Zhaoyuan Xiriben Food Stuff Co., Ltd, Shandong Furun Biotechnology Co., Ltd, Yosin Biotechnology (Yantai) Co., Ltd, Linyi Yuwang Vegetable Protein Co., Ltd, Hengyuan Biotechnology Co., Ltd samt dess närstående företag Shandong Jianyuan Bioengineering Co., Ltd och Jianyuan International Co. Ltd.

(6) Rådets förordning (EU) 2024/1652 av den 30 maj 2024 om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L, 2024/1652, 10.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1652/oj).

(7) Eftersom tullarna trädde i kraft i mitten av mars gjordes jämförelsen mellan årets två första månader innan åtgärderna fått verkan (januari och februari 2025) och månaderna efter införandet av åtgärderna (april–december 2025). Volymminskningen mellan dessa båda perioder uppgick till 25,4 %.

(8) Internationell prisutveckling: Prisutvecklingen per halvår för importpriser från alla ursprungsländer till alla destinationer (utom Kina).

(9) Marknader med högst 10 % import från Ryssland.

(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1540 av den 6 juli 2026 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av nya däck, andra än massivdäck, av gummi av sådana slag som används på personbilar, bussar eller lastbilar med ett belastningsindex av högst 121 (däck) och med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2026/1540, 7.7.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1540/oj).

(11) Information i kontrolldokument VE-23.

(12) Information i uppdragsrapporten, punkt 4.3.1 ”Kostnadsfördelning”.

(13) Se skäl 194 i förordningen om provisorisk tull.

(14) Konkret hänvisade CFNA till överprövningsorganets rapport China – HP-SSST (Japan/EU), punkterna 5.160–5.161 (https://docs.wto.org/dol2fe/Pages/SS/directdoc.aspx?filename=q:/WT/DS/454ABR.pdf&Open=True) och panelrapporten Morocco – Definitive AD Measures on Exercise Books (Tunisia), punkterna 7.217 och 7.222 (https://docs.wto.org/dol2fe/Pages/SS/directdoc.aspx?filename=q:/WT/DS/578R.pdf&Open=True).

(15) Panelrapporten Morocco – Definitive AD Measures on Exercise Books (Tunisia), punkterna 7.214 och 7.220 (https://docs.wto.org/dol2fe/Pages/SS/directdoc.aspx?filename=q:/WT/DS/578R.pdf&Open=True).

(16) Mål T-528/09, Hubei Xinyegang Steel Co. Ltd/Europeiska unionens råd [2014], ECLI:EU:T:2014:35, punkt 61, finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:62009TJ0528.

(17) Kommissionens beslut 2012/343/EU av den 27 juni 2012 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av vissa koncentrerade sojaproteinprodukter med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 168, 28.6.2012, s. 38. ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2012/343/oj).

(18) Skälen 139 och 147–167 i kommissionens beslut 2012/343/EU.

(19) E-post: TRADE-TDI-REQUESTS@ec.europa.eu, Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för handel och ekonomisk säkerhet, direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, BELGIEN. Ange numret på denna förordning och ärendenumret (AD737) i begäran.

(20) Källa: artikel 14.6-databasen.

(21) Källa: artikel 14.6-databasen.

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

BILAGA

Övriga samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet

Land

Namn

Taric-tilläggsnummer

Folkrepubliken Kina

Anhui Wanshen Biotechnology Co., Ltd

88BS

Jianyuan Group:

— HENGYUAN BIOTECHNOLOGY CO., LTD,

— JIANYUAN INTERNATIONAL CO., LTD

88BT

Linyi Yuwang Vegetable Protein Co., Ltd

88BU

SHANDONG FURUN BIOTECHNOLOGY CO., LTD

88BV

SHANDONG HUA-THAI FOODPRODUCTS CO., LTD

88BW

Shandong Jindu Talin Foods Co., Ltd

88BX

YANTAI T. FULL BIOTECH CO., LTD

88BY

Yosin Biotechnology (Yantai) Co., Ltd

88BZ

ZHAOYUAN XIRIBEN FOOD STUFF CO., LTD

88CA

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/2101/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)

Citera som: Förordning (EU) 2026/2101
