---
citation: Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 13 november 2026 i mål 4083-26
court: Högsta förvaltningsdomstolen
series: "https://ratiolex.se/hfd-lopande/"
type: DOM_ELLER_BESLUT
date: 2026-11-13
published: 2026-11-13
retrieved: 2026-11-15
case_numbers:
  - 4083-26
keywords:
  - Resning
  - Förhandsavgörande från EU-domstolen
  - Handel med läkemedel
lagrum:
  - 7 kap. 3 § lagen om handel med läkemedel (2009:366),
  - 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291),
  - 1 § lagen (2996:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol
cites:
  - https://ratiolex.se/hfd/2024/not-26/
  - https://ratiolex.se/hfd/2025/not-18/
url: "https://ratiolex.se/hfd/4083-26/2026-11-13/"
source: "https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/8720d5ff-e02f-4e86-a3ef-3bc33039dd75"
source_organization: Domstolsverket
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 13 november 2026 i mål 4083-26

Fråga om resning.

---

## HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

## Mål nr 4083-26

meddelat i Stockholm den 13 november 2026

### SÖKANDE

BGP Products AB, 556984-1728 Ombud: Helena Nilsson och Nicolas Pershaf Ascente Law AB Box 4501 203 20 Malmö

## SAKEN

Resning

___________________

## HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen avslår yrkandet om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökan om resning.

## BAKGRUND

1. Läkemedelsverket konstaterade i en skrivelse till BGP Products AB att bolagets anskaffning av vissa läkemedel sker i strid med lagen (2009:366) om handel med läkemedel och direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. I skrivelsen begärde myndigheten att bolaget skulle komma in med uppgifter om vilka åtgärder bolaget avsåg att vidta för att åtgärda avvikelsen samt ange en tidsplan för när åtgärderna skulle vara vidtagna. Uppgifterna skulle skickas till Läkemedels¬verket senast den 14 maj 2024. 2. Bolaget överklagade skrivelsen till Förvaltningsrätten i Uppsala som ansåg att skrivelsen utgjorde ett överklagbart föreläggande enligt 7 kap. 3 § lagen om handel med läkemedel. Förvaltningsrätten upphävde Läkemedelsverkets beslut eftersom domstolen bedömde att bolagets handel med läkemedel inte avvek från bestämmelserna i lagen om handel med läkemedel och att det därmed saknades författningsstöd för att kräva åtgärder mot den påstådda avvikelsen. 3. Läkemedelsverket överklagade till Kammarrätten i Stockholm som upphävde förvaltningsrättens dom. Kammarrätten konstaterade att det innebar att Läkemedelsverkets beslut skulle stå fast och överlämnade till myndigheten att ta ställning till frågan om en ny tidsfrist. 4. Bolaget överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen och uppgav bl.a. att frågan i målet aktualiserade EU-rättsliga principer för vars närmare tillämpning det saknades vägledning och att frågan länge varit omdiskuterad inom unionen men att den aldrig tidigare hade prövats av EU-domstolen. 5. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 28 maj 2026 att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 6899-25). Beslutet innehöll inte något ställningstagande till om ett förhandsavgörande från EU-domstolen skulle inhämtas.

## YRKANDEN M.M.

6. BGP Products AB ansöker om resning i Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 6899-25 och yrkar att beslutet att inte meddela prövningstillstånd ska undanröjas. Bolaget yrkar även att Högsta förvaltningsdomstolen ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen samt att domstolen ska förordna att kammarrättens dom inte ska gälla till dess att resningsansökan har prövats slutligt eller Högsta förvaltningsdomstolen beslutar annat (inhibition). 7. Bolaget anför att resning ska beviljas eftersom Högsta förvaltningsdomstolen i beslutet att inte meddela prövningstillstånd inte tog ställning till om ett förhandsavgörande från EU-domstolen skulle inhämtas. Bolaget hade väckt frågan om förhandsavgörande även om något formellt yrkande om det inte hade framställts. Det är vidare uppenbart att inget av de s.k. Cilfit-undantagen var tillämpligt och att förhandsavgörande därför borde ha inhämtats. Det finns därför synnerliga skäl för resning.

## SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

8. Högsta förvaltningsdomstolen tar upp målet till slutligt avgörande. Yrkandet om inhibition förfaller därmed. 9. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. 10. När en resningsansökan grundar sig på uppfattningen att den rättstillämpning som ligger till grund för avgörandet strider mot lag förutsätter ett bifall att rättstillämpningen uppenbart strider mot lag (RÅ 2010 ref. 61). För att resning ska beviljas på grund av en konstaterad felaktighet i handläggningen måste denna också kunna antas ha påverkat utgången i målet (se t.ex. HFD 2011 ref. 15, HFD 2024 not. 26 och HFD 2025 not. 18). 11. Av 1 § lagen (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol följer att om en part i ett mål i Högsta förvaltningsdomstolen har yrkat att ett förhandsavgörande ska inhämtas eller på annat sätt har väckt frågan om en sådan åtgärd, ska domstolen i de fall den beslutar att inte inhämta ett förhandsavgörande i sitt beslut ange skälen för detta. Domstolens skyldighet att redovisa sitt ställningstagande samt skälen för detta gäller alltså även då en part på annat sätt än genom att framställa ett uttryckligt yrkande har aktualiserat frågan om inhämtande av förhandsavgörande. Motiveringsskyldigheten gäller också vid prövning av frågan om att meddela prövningstillstånd (prop. 2005/06:157 s. 25 och 35). 12. Bolaget hade i överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen väckt frågan om inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet utan att inhämta sådant förhandsavgörande. Varken i domstolens beslut eller på något annat sätt finns det dokumenterat något ställningstagande i frågan om förhandsavgörande borde inhämtas. Det föreligger därmed ett formellt fel i handläggningen (jfr HFD 2024 not. 26 och HFD 2025 not. 18). 13. Frågan är då om detta handläggningsfel kan antas ha påverkat utgången i målet, dvs. påverkat ställningstagandet till om prövningstillstånd borde meddelas. En förutsättning för att ett sådant fel ska ha kunnat påverka utgången i målet är att det går att konstatera att ett förhandsavgörande borde ha inhämtats. 14. Högsta förvaltningsdomstolen finner att de unionsrättsliga bestämmelser som aktualiserades i målet redan hade tolkats av EU-domstolen (Apotheke B, C-47/22, EU:C:2023:691) och att det i ljuset av denna praxis inte fanns något rimligt tvivel om hur bestämmelserna skulle tolkas under de omständigheter som förelåg i målet. Det fanns därmed inte skäl att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. 15. Handläggningsfelet kan således inte antas ha påverkat utgången i det tidigare målet och ansökan om resning ska därmed avslås. Av samma anledning ska även yrkandet om att förhandsavgörande från EU-domstolen ska inhämtas i detta mål avslås.

I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Margit Knutsson, Per Classon, Karin Attorps och Magnus Bengtsson. Föredragande har varit justitiesekreteraren Emil Korsell.

---

Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Kontrollera mot originalet innan avgörandet åberopas: https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/8720d5ff-e02f-4e86-a3ef-3bc33039dd75
