# Kritik mot Gävle tingsrätt för bristfällig och långsam handläggning av ett tvistemål

JO 2026-05-22 dnr 10088-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2026-05-22               10088-2025             1 (8)
                                                                                            10630-2025

Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Gävle tingsrätt för bristfällig och långsam handläggning av
                   ett tvistemål


                    Beslutet i korthet: Vid Gävle tingsrätt har det funnits brist på domare. ChefsJO har
                    granskat handläggningen av två tvistemål vid tingsrätten.
                    I det ena tvistemålet ställdes den planerade huvudförhandlingen in på grund av
                    domarbrist. Målet blev sedan liggande sju månader innan det på nytt sattes ut till
                    huvudförhandling. När målet avgjordes hade handläggningen pågått i omkring ett år
                    och två månader. I beslutet gör chefsJO vissa uttalanden om en domstols skyldig-
                    heter inför och efter att en förhandling ställs in. ChefsJO anser att det är mycket
                    bekymmersamt att huvudförhandlingar ställs in för att de inte kan bemannas. Han
                    konstaterar att det efterföljande dröjsmålet i utsättningen ledde till att handläggningen
                    drog ut på tiden, men finner inte anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten.
                    I det andra tvistemålet uppgick den sammanlagda handläggningstiden till omkring tre
                    år och tre månader. Under handläggningen hade tingsrätten hållit tre sammanträden
                    för muntlig förberedelse och två huvudförhandlingar hade ställts in. Det hade även
                    förekommit en period om nio månader då till synes inga aktiva handläggningsåtgärder
                    hade vidtagits. ChefsJO gör i beslutet bedömningen att tingsrätten brustit i sin
                    skyldighet att driva förberedelsen i riktning mot ett snabbt avgörande. Tingsrätten
                    kritiseras för den bristfälliga och långsamma handläggningen. Även lagmannen
                    kritiseras för att han inte har agerat för att få målet avgjort med den skyndsamhet som
                    krävts.

## Anmälan

I två anmälningar till JO den 6 september och den 18 september 2025 klagande
                   AA (dnr 10088-2025) respektive BB (dnr 10630-2025) på Gävle tingsrätts
                   handläggning av två tvistemål.

                   AA anförde bl.a. följande. Han är part i ett mål vid tingsrätten som inleddes
                   2022. Huvudförhandlingen har skjutits upp flera gånger utan att det funnits
                   sakliga skäl för det. Detta skedde senast den 5 september 2025. Då ställdes
                   förhandlingen in för att motpartens ombud inte hade fått del av handlingar i tid.

                   BB anförde bl.a. följande. Han företräder en part i ett mål vid domstolen där
                   huvudförhandlingen ställdes in den 27 mars 2025 på grund av domarbrist.
                   Sedan dess har ingenting hänt i målet.



    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                          Dnr 10088-2025, 10630-2025        Sid 2 (8)




Utredning
JO hämtade in bl.a. Gävle tingsrätts dagboksblad i respektive mål och begärde
därefter att tingsrätten skulle yttra sig över anmälningarna.

Gävle tingsrätt yttrade sig genom lagmannen CC. I remissvaret på AA:s
anmälan hänvisar tingsrätten till uppgifter som lämnas i yttrandet över BB:s
anmälan. Det senare yttrandet redovisas därför först.

Tingsrättens yttrande i dnr 10630-2025
Domstolen anförde bl.a. följande om handläggningen.

Målet inleddes genom en ansökan om återvinning av en tredskodom som kom
in till tingsrätten i november 2024. Tingsrätten höll sammanträde för muntlig
förberedelse i januari 2025. Vid sammanträdet beslutades att huvudförhandling
skulle hållas i april och parterna kallades muntligen till förhandlingen. Planen
var att tre domare skulle avgöra målet. I början av mars blev rotelinnehavaren
sjukskriven. Några veckor senare konstaterade tingsrätten att tillgängliga
domare inte fanns till den planerade huvudförhandlingen varför den ställdes in.
På grund av den ordinarie rotelinnehavarens sjukskrivning gjordes en organisa-
tionsförändring vilken innebar att ny rotelinnehavare blev en rådman som
tillträdde sin tjänst i juni. Målet är nu utsatt till huvudförhandling i december.

Efter att ha redogjort för relevant lagstiftning redovisade tingsrätten i huvudsak
följande bedömning.

      För att rätt kunna bedöma omfattningen av de brister som jag anser att
      tingsrättens handläggning är behäftad med är det nödvändigt att kort beskriva hur
      arbetssituationen sett ut under den aktuella perioden.
      Som måhända är bekant är Gävle en av de orter där det finns ett pågående
      gängkrig. Detta har i vart fall pågått sedan 2020–2021 och är i mycket hög grad
      alltjämt framträdande och påverkar tingsrättens verksamhet. I skrivande stund
      kan noteras att tre olika skjutningar, varav en med dödlig utgång, inträffat inom
      tingsrättens domkrets den senaste månaden. Under den tid som konflikten pågått
      har tingsrätten hållit en mängd resurskrävande rättegångar angående mord,
      mordförsök, sprängningar med mera och därmed sammanhängande allvarlig
      brottslighet av annan karaktär; till exempel grovt vapenbrott.
      På grund av vakanser, sjukskrivningar (både på heltid och halvtid) samt andra
      hälsorelaterade begränsningar hos domare, har under större delen av den period
      som anmälan avser det i praktiken funnits endast fyra domare, inkluderande
      undertecknad, som kunnat hantera mer omfattande och allvarliga brottmål.
      Tingsrätten ska vid full kapacitet ha sju rådmän plus lagmannen. Personal-
      situationen har medfört att mål med häktade, ungdomsmål och andra mål och
      ärenden av förturskaraktär med nödvändighet har fått prioriteras.
      Med detta sagt så kan jag konstatera att tingsrätten inte levt upp till de krav som
      ställs på handläggningen i det mål som anmälan avser. Jag anser inte att de
      rådmän som varit involverade i målet har brustit i något avseende. Den ordinarie
      rotelinnehavaren vidtog lämpliga åtgärder för att målet skulle kunna avgöras när
      han väl var tillbaka efter sin sjukskrivning. Den rådman som bevakade roteln
      under den ordinarie rotelinnehavarens sjukskrivning vidtog erforderliga åtgärder.
      När det slutligen gäller den rådman som tog över roteln den 5 juni 2025 blev han
      omgående anlitad för att hantera mål som hade anknytning till gängkonflikten
                                                          Dnr 10088-2025, 10630-2025       Sid 3 (8)




      och har därefter haft en tämligen full kalender med ett antal ganska komplicerade
      mål.
      Min slutsats är att det är mitt ansvar som lagman att, trots de utmaningar som
      personalbristen medfört, se till att sådana situationer som anmälan avser inte
      uppstår. Det finns inget annat att göra än beklaga den uppkomna situationen.
Av kompletterande upplysningar som JO hämtade in från tingsrätten
beträffande personal- och arbetsläget framgick bl.a. att domstolen sedan en tid
tillbaka har fem tingsfiskaler samt att en ordinarie rådman avslutade sin
anställning i augusti 2025.

Inför ärendets avgörande begärde JO på nytt in tingsrättens dagboksblad där det
framgick att tingsrätten meddelat dom i målet den 21 januari 2026.

Tingsrättens yttrande i dnr 10088-2025
Domstolen anförde bl.a. följande om handläggningen.

Tvistemålet som anmälan avser kom in till tingsrätten i oktober 2022. Målet har
samband med två andra tvistemål som inleddes i november och december
samma år. Tingsrätten har handlagt målen parallellt men inte fattat ett beslut om
gemensam handläggning. Under handläggningen har sammanträde för muntlig
förberedelse hållits vid tre tillfällen och två planerade huvudförhandlingar har
ställts in. I oktober 2025 översändes ett utkast till huvudförhandlingsplan till
parterna för synpunkter. Målen är preliminärt utsatta till huvudförhandling med
start i slutet av januari 2026.

Efter att ha redogjort för relevant lagstiftning redovisade tingsrätten i huvudsak
följande bedömning.

      Inledningsvis vill jag hänvisa till mitt yttrande till Justitieombudsmannen i dnr
      10630-2025 rörande arbetsbelastningen på tingsrätten. Även beträffande den nu
      aktuella anmälan torde samma omständigheter som jag redovisat i det yttrandet
      ha påverkat hanteringen av de aktuella målen vad gäller prioriteringar.
      Jag kan för övrigt konstatera att det sätt på vilket parterna och deras ombud fört
      de olika processerna inte varit ägnat att underlätta handläggningen.
      Detta är tyvärr inte någon ursäkt, möjligen en bidragande orsak, för de brister
      som tingsrättens handläggning är behäftad med. Tingsrätten har inte utnyttjat de
      bestämmelser som finns för att föra ett tvistemål fram mot ett avgörande inom
      rimlig tid.
      Handläggningen visar att en mängd omständigheter inte retts ut i tid. Tingsrätten
      borde ha varit betydligt mer aktiv och ställt krav på parterna med hjälp av de
      verktyg som framför allt rättegångsbalken tillhandahåller.
      Ett formellt beslut borde ha fattats om att handlägga målen gemensamt och i
      samband med det borde ha bestämts i vilket mål den fortsatta diarieföringen
      skulle ske.
      En tidsplan borde ha upprättats. I den mån parternas respektive talan var oklar
      borde tingsrätten exempelvis kunnat utnyttja möjligheten till ett s.k. stupstocks-
      föreläggande.
      En sammanställning har upprättats i enlighet med 42 kap. 16 § rättegångsbalken.
      Dock torde handläggningen av samtliga tre mål ha tjänat på att sammanställ-
      ningen hade producerats mycket tidigare än vad som blev fallet. Någon direkt
                                                           Dnr 10088-2025, 10630-2025        Sid 4 (8)




      uppföljning efter att sammanställningen skickades till parterna förefaller inte ha
      skett.
      De muntliga förberedelser som hållits har inte varit tillräckligt grundliga då flera
      olika omständigheter inte har retts ut.
      Vad gäller ansvar för hanteringen så konstaterar jag att även om jag inte
      uppmärksammats på tillståndet i de aktuella målen förrän tingsrätten förelades
      att yttra sig till Justitieombudsmannen, så har jag sedan den 1 april 2024 de facto
      haft ansvar för situationen. Jag beklagar att jag har brustit i det avseendet och
      antar att detta förhållande kommer att medföra kritik från Justitieombuds-
      mannen.
      För att i någon mån minimera tingsrättens tillkortakommanden har målen
      fördelats till en rådman som är effektiv i sin handläggning och målen är sålunda
      preliminärt utsatta till huvudförhandling med start i slutet av januari 2026.
      Vad gäller hanteringen före mitt tillträde som lagman avstår jag från att närmare
      kommentera ansvarsfrågan men jag är av den uppfattningen att tingsrätten som
      helhet förtjänar kritik.
      Jag avser att gå igenom händelseförloppet i dessa mål med all personal för att
      någon liknande situation inte ska uppstå igen.
AA yttrande sig över tingsrättens remissvar och framställde senare ytterligare
klagomål mot tingsrättens handläggning.

Av dagboksblad som JO hämtade in inför ärendets avgörande framgick att
tingsrätten meddelat dom i alla tre målen den 2 februari 2026.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen ska en rättegång genomföras
rättvist och inom skälig tid. Vidare framgår av 42 kap. 6 § tredje stycket
rättegångsbalken, RB, att rätten ska driva förberedelsen i ett tvistemål med
inriktning på ett snabbt avgörande.

I 42 kap. RB anges ett antal handläggningsåtgärder som rätten ska vidta, om de
inte är obehövliga, för att ett mål ska blir klart för ett avgörande.

I 14 kap. RB finns bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att behandla
flera mål mellan parter genom kumulation eller genom gemensam handlägg-
ning.

Enligt 5 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol ska
det under handläggningen av ett mål eller ärende fortlöpande registreras vilka
handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i
målet eller ärendet och vad som i övrigt förekommer i detta.

Av 15 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion (tingsrättsinstruk-
tionen) framgår att det för varje mål och ärende vid varje tidpunkt ska finnas en
ansvarig domare.

Av 1 § tingsrättsinstruktionen framgår att lagmannen ansvarar för tingsrättens
verksamhet och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Av
detta följer att lagmannen är den som är ytterst ansvarig för att mål och ärenden
                                                      Dnr 10088-2025, 10630-2025     Sid 5 (8)




drivs fram mot ett avgörande inom skälig tid. I det ansvaret ligger en skyldighet
att agera och vidta åtgärder när ett mål inte kan avgöras inom rimlig tid. (Se
bl.a. mina beslut JO 2025 s. 63, dnr 9421-2024 m.fl., och den 27 februari 2026,
dnr 8774-2025).

Bedömning
Tingsrättens handläggning i dnr 10630-2025
Det aktuella tvistemålet inleddes vid tingsrätten i november 2024 och var klart
för att avgöras i februari året därpå. Den 27 mars 2025 beslutade tingsrätten att
huvudförhandlingen som var utsatt till den 24 april 2025 skulle ställas in på
grund av domarbrist. Efter det avstannade handläggningen fram till slutet av
oktober då tingsrätten på nytt kallade till huvudförhandling. Målet avgjordes i
januari 2026 och den sammanlagda handläggningstiden uppgick slutligen till
omkring ett år och två månader.

Jag har inget att anmärka på tingsrättens handläggning av målet fram till dess att
den första huvudförhandlingen ställdes in. När det gäller domstolens hantering
därefter vill jag framföra följande.

Tingsrätten har beskrivit att bemanningen vid domstolen har påverkats av bl.a.
vakanser och sjukskrivningar under större delen av den period som anmälan
avser. Tingsrätten ska normalt ha sju rådmän och en lagman. En följd av
personalläget var att endast tre ordinarie rådmän och lagmannen kunde hantera
de mer omfattande brottmål som pågick under den aktuella tiden. När den
domare som ansvarade för tvistemålet blev sjukskriven i början av mars 2025
gjordes bedömningen att huvudförhandlingen i april inte kunde bemannas.
Förhandlingen ställdes därför in.

Det är mycket bekymmersamt att huvudförhandlingar behöver ställas in på
grund av domarbrist. När en domstols resurser inte räcker till för att bemanna en
utsatt huvudförhandling ankommer det på domstolen och ytterst lagmannen att
överväga om det finns åtgärder som kan vidtas för att se till att förhandlingen
ändå kan genomföras som planerat (jfr JO 2025 s. 63, dnr 9421-2024 m.fl.). Det
kan t.ex. handla om att omfördela mål eller ta in externa resurser. Om sådana
åtgärder inte kan ske eller är otillräckliga och förhandlingen därför behöver
ställas in är det angeläget att domstolen snarast kallar till en ny huvudförhand-
ling. Inom vilken tid en ny förhandling ska sättas ut är beroende av bl.a. orsaken
till att den förra förhandlingen ställdes in, vad saken gäller och hur gammalt
målet är. (Jfr mitt beslut den 16 januari 2025, dnr 8128-2024 med där gjorda
hänvisningar.)

Det framgår inte av tingsrättens yttrande om och i så fall vilka ansträngningar
domstolen gjorde inför den första huvudförhandlingen för att se till att den blev
av. Med tanke på att den ordinarie rotelinnehavaren blev sjukskriven i början av
mars och huvudförhandlingen var tänkt att genomföras först i slutet av april,
borde åtgärder av det slag som nämns ovan enligt min mening ha övervägts.
                                                      Dnr 10088-2025, 10630-2025      Sid 6 (8)




Efter att huvudförhandlingen hade ställts in blev målet liggande sju månader
innan det på nytt sattes ut till huvudförhandling. Att målet fick vänta så länge på
att sättas ut var naturligtvis inte tillfredsställande och innebar att handlägg-
ningen drog ut på tiden. Som jag uppfattar tingsrätten var tidsutdräkten en följd
av den bemannings- och arbetssituation som förelåg vid tillfället.

Jag kan utifrån de uppgifter som tingsrätten har lämnat konstatera att personal-
och arbetsläget hos domstolen har varit ansträngt. Som JO tidigare har
framhållit är det under sådana förhållanden särskilt viktigt att domstolen är
organiserad på ett sätt som skapar förutsättningar för en effektiv handläggning
samt att det finns tydliga rutiner och prioriteringar i verksamheten för bl.a.
utsättning av mål som inte är förtursmål (se JO:s uttalanden efter en inspektion
av Hovrätten för Nedre Norrland i oktober 2022, dnr 7587-2022. Jfr mina
uttalanden efter en inspektion av Kalmar tingsrätt i september 2025, dnr 9398-
2025). Detta är lagmannens ansvar.

Jag har i det här ärendet inte närmare granskat tingsrättens organisation och
saknar kännedom om huruvida det under den aktuella tiden fanns tydliga rutiner
för utsättning av mål där huvudförhandlingen tidigare hade ställts in. Mot den
bakgrunden – och med beaktande av den tid inom vilken målet slutligen
avgjordes – avstår jag från att uttala mig i frågan om tingsrätten borde ha
hanterat utsättningen på ett annat sätt. Jag vill dock framhålla att det många
gånger kan vara lämpligt att boka ut ett mål till huvudförhandling på nytt i nära
anslutning till att en förhandling har ställts in och att sätta ut mål med längre
framförhållning. En sådan handläggning bidrar till förutsebarhet för såväl
domstolen som parterna.

I sammanhanget noterar jag vidare att tingsrätten inledningsvis bedömde att
målet skulle avgöras av tre domare och att det ställningstagandet senare kom att
ändras. Av en anteckning i dagsboksbladet framgår att tingsrätten den
27 oktober 2025 beslutade att målet skulle avgörs av en domare. Dagen efter
kallade tingsrätten på nytt till huvudförhandling. Enligt min mening hade frågan
om rättens sammansättning vid huvudförhandlingen med fördel kunnat
övervägas i ett tidigare skede. Det kan inte uteslutas att målet då hade kunnat
avgöras tidigare.

Sammanfattningsvis finns det alltså åtgärder som en domstol bör vidta för att se
till att ett mål blir utsatt till huvudförhandling och avgjort inom skälig tid. Det
som har kommit fram i ärendet ger mig inte tillräcklig anledning att uttala
någon kritik mot tingsrätten i detta avseende. Jag vill dock understryka vikten
av att mål inte blir liggande länge i väntan på att sättas ut.

Tingsrättens handläggning i dnr 10088-2025
Tvistemålet som anmälan avser anhängiggjordes vid tingsrätten i oktober 2022
och avgjordes i februari 2026. Den sammanlagda handläggningstiden uppgick
därmed till omkring tre år och tre månader.
                                                      Dnr 10088-2025, 10630-2025      Sid 7 (8)




En bidragande orsak till den långa handläggningstiden synes ha varit att det
pågick två andra mål som hade samband med och handlades parallellt med det
aktuella målet. Som tingsrätten framfört i sitt yttrande borde domstolen ha
övervägt att med stöd av bestämmelserna i 14 kap. RB förordna att målen skulle
handläggas gemensamt och samtidigt bestämt i vilket av målen diarieföring
fortsatt skulle ske. Utredningen talar för att detta skulle ha underlättat hand-
läggningen.

Den huvudsakliga anledningen till att målet pågick så länge var dock av allt att
döma sättet på vilket tingsrätten bedrev förberedelsen i målet. Av utredningen
framgår att tingsrätten höll sammanträde för muntlig förberedelse i april 2023,
oktober 2023 och februari 2024. Protokollen från de två första sammanträdena
är mycket kortfattade och jag noterar att tingsrätten inte vid något sammanträde
upprättade en fullständig tidsplan för målets fortsatta handläggning. Efter den
tredje muntliga förberedelsen, som ersatte en planerad huvudförhandling,
skedde viss skriftväxling under mars, april och maj 2024. Såvitt framgår av
dagboksbladet vidtog tingsrätten därefter inga aktiva handläggningsåtgärder för
att driva målet framåt förrän i slutet av februari 2025. En sammanställning
upprättades då i ett av sambandsmålen. Sammanställningen diariefördes dock
inte i det aktuella målet, vilket är en brist. Några månader senare kallade
tingsrätten på nytt till huvudförhandling att hållas i september 2025. Den
huvudförhandlingen ställdes in samma vecka som den skulle ha genomförts på
grund av att ett partsombud inte hade fått del av alla handlingar i målet.
Handläggningen fortskred därefter och målet avgjordes slutligen i februari
2026.

Jag kan konstatera att tingsrättens handläggning inte har levt upp till kravet i
42 kap. 6 § tredje stycket RB att rätten ska driva förberedelsen i riktning mot ett
snabbt avgörande. Även om parterna genom sin processföring kan ha bidragit
till att handläggningen drog ut på tiden ligger ansvaret för att driva förberedel-
sen framåt ytterst på tingsrätten. Som tingsrätten har konstaterat i sitt yttrande,
borde domstolen ha varit betydligt mer aktiv såväl i sin materiella som
processuella processledning och använt sig av de möjligheter att påskynda
målet som rättegångsbalken tillhandahåller.

Den bristfälliga och stundtals långsamma handläggningen ledde till att målet
fick en handläggningstid som enligt min mening klart överstiger vad som är
rimligt för ett mål av förevarande slag. Tingsrätten kritiseras för detta.

Som redovisats ovan har lagmannen ett övergripande ansvar för att mål och
ärenden blir avgjorda inom skälig tid.

Det sagda innebär bl.a. att lagmannen ska se till att domstolen är organiserad på
ett sätt som skapar förutsättningar för en effektiv handläggning av mål och
ärenden. Det åligger också lagmannen att löpande hålla sig underrättad om
arbetsläget och att självmant undersöka förhållandena om tillfredsställande
                                                      Dnr 10088-2025, 10630-2025    Sid 8 (8)




förklaringar inte ges till att äldre mål inte har avgjorts. (Se härom NJA 2021
s. 83, p. 11 och 12.)

JO har i flera tidigare ärenden betonat vikten av att en tingsrätt har fungerande
rutiner för kontroll av äldre mål och ärenden som inte är avgjorda och konsta-
terat att ansvaret för att det finns ett sådant kontrollsystem ytterst vilar på
lagmannen (se t.ex. JO:s beslut den 22 augusti 2019, dnr 7032-2018 med där
gjorda hänvisningar).

Lagmannen CC har uppgett att han inte uppmärksammades på tillståndet i det
aktuella målet och sambandsmålen förrän JO begärde att tingsrätten skulle yttra
sig till JO i oktober 2025. Han hade då ansvarat för tingsrättens verksamhet i
cirka ett och ett halvt år, bl.a. under den period om nio månader då till synes
inga aktiva handläggningsåtgärder vidtogs i målet. Handläggningen av målet
hade pågått i omkring tre år. Jag uppfattar CC som att han före JO:s begäran
inte hade undersökt varför målet inte blivit avgjort. Även med beaktande av den
rådande arbetsbördan och personalsituationen vid tingsrätten är det min
uppfattning att CC härigenom har brustit i sin skyldighet att som lagman och
därmed som ytterst ansvarig för domstolens verksamhet agera för att få målet
handlagt och avgjort med den skyndsamhet som krävts. CC kan inte undgå
kritik för detta.

Vad AA har framfört i övrigt och vad som annars har framkommit i ärendet ger
inte anledning till några uttalanden från min sida.

Ärendena avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Karin Hallåker har föredragit ärendena och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
