# Farsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun får allvarlig kritik för att ett barn var tillfälligt placerat hos en närstående under mycket lång tid innan nämnden fattade beslut om stadigvarande placering

JO 2026-01-30 dnr 10104-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2026-01-30               10104-2024             1 (7)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Farsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun får
                   allvarlig kritik för att ett barn var tillfälligt placerat hos en
                   närstående under mycket lång tid innan nämnden fattade
                   beslut om stadigvarande placering


                    Beslutet i korthet: BB hade varit tillfälligt placerad hos sin storasyster AA under flera
                    perioder sedan 2015. Den senaste placeringen pågick från den 25 mars 2022 till den
                    18 juli 2024, dvs. ca två år och fyra månader. JO anser att det ganska snart måste ha
                    stått klart för nämnden att BB inte skulle komma att bo hos AA endast för en kortare
                    tid. När det visade sig att placeringen inte endast skulle komma att bli tillfällig borde
                    nämnden därför ha genomfört en fullständig familjehemsutredning för att klarlägga
                    förutsättningarna för att stadigvarande placera BB hos AA. Familjehemsutredningen
                    inleddes först i januari 2024 och avslutades inte förrän i juli samma år. JO är av
                    uppfattningen att utredningen borde ha genomförts tidigare men också handlagts mer
                    skyndsamt än vad som skedde.
                    I beslutet gör JO också uttalanden om frågan om kostnadsansvar när en nämnd
                    placerar ett barn utanför det egna hemmet.
                    JO konstaterar att nämnden har brustit i sin handläggning genom att under mycket
                    lång tid inte fatta beslut om stadigvarande placering av BB hos AA och även genom
                    att dröja med att genomföra en familjehemsutredning. För dessa brister uttalar JO
                    allvarlig kritik mot nämnden.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten inom Farsta
                   stadsdelsförvaltning i Stockholms kommun och uppgav i huvudsak följande.
                   Hennes lillebror BB har varit nätverksplacerad hos henne under flera perioder
                   sedan 2015. Den senaste närverksplaceringen pågick från den 25 mars 2022 till
                   den 18 juli 2024, dvs. ca två år och fyra månader. Redan under 2023 förmedlade
                   hon till socialtjänsten att hon ansåg att placeringen skulle bli stadigvarande.
                   Trots det blev BB inte familjehemsplacerad hos henne förrän i juli 2024. Under
                   tiden som BB har varit nätverksplacerad hos henne har hon inte fått något
                   arvode utan bara omkostnadsersättning.




    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                Dnr 10104-2024      Sid 2 (7)




Utredning
JO begärde att Farsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun skulle yttra sig
över anmälan och besvara vissa angivna frågor.

I sitt yttrande redogjorde nämnden för ärendets handläggning och för de
bedömningar som nämnden hade gjort.

AA kommenterade yttrandet.

Rättsliga utgångspunkter
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400) i kraft och ersatte den
tidigare gällande socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Bedömningen i det här
fallet ska dock göras med tillämpning av de regler som gällde vid tidpunkten för
nämndens handläggning, och därför redovisas i det följande bestämmelserna i
2001 års socialtjänstlag.

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och
goda förhållanden. Nämnden ska i nära samarbete med hemmen sörja för att
barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd
som de behöver och, om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför
det egna hemmet. (Se 5 kap. 1 § SoL.)

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan, eller på något annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som
kan föranleda någon åtgärd av nämnden (se 11 kap. 1 § SoL).

Nämnden har ett långtgående utredningsansvar när det gäller barn som kan vara
i behov av skydd och stöd, och sådana utredningar bör ha högsta prioritet inom
socialtjänsten. Syftet med utredningen är att nämnden ska klarlägga barnets
situation och behov samt föreslå insatser för att tillgodose behoven. När det
gäller barnets boende ska socialnämnden utreda vilken boendeform som passar
bäst för att tillgodose barnets behov. (Se JO 2021/22 s. 523, dnr 2965-2019,
med vidare hänvisningar.)

Socialnämnden ska se till att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än
det egna tas emot i t.ex. ett familjehem. Socialnämnden ansvarar för att den som
genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god
vård. (Se 6 kap. 1 § SoL.) En sådan placering kräver samtycke från barnets
vårdnadshavare. Om barnet är över 15 år krävs även att barnet samtycker till
placeringen (se 11 kap. 10 § andra stycket SoL).

När socialnämnden ska placera ett barn ska den i första hand överväga om
barnet kan tas emot av någon nära anhörig eller annan närstående. Vad som är
bäst för barnet ska dock alltid beaktas. (Se 6 kap. 5 § SoL.)

Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot
för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör föräldrarna
eller någon annan som har vårdnaden om barnet. Socialnämnden får inte lämna
                                                                  Dnr 10104-2024     Sid 3 (7)




medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda
hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. (Se 6 kap. 6 §
första och andra stycket SoL.)

Ordet medgivande avser fall av s.k. privatplaceringar, medan beslut om vård
gäller för de situationer då placering ska ske efter socialnämndens beslut om
vård. Vid en privatplacering är det alltså inte nämnden som beslutar om
placeringen, men för att barnet ska få bo i det hem som vårdnadshavaren vill
krävs att nämnden lämnar medgivande till placeringen. Den medverkan som
behövs från nämndens sida är då endast att den ska försäkra sig om att
förhållandena i det hem där placeringen är tänkt att ske är tillfredställande. (Se
JO:s beslut den 11 oktober 2023, dnr 3611-2022.)

I vissa fall kan en socialnämnd akut behöva placera ett barn utanför det egna
hemmet för en kortare period. Barnet kan då placeras tillfälligt i en familj. Ett
enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och
fostran kallas jourhem (6 kap. 6 § tredje stycket SoL). Jourhem ska vara utredda
och godkända hem som står redo att ta emot barn i avvaktan på att barnet ska
kunna flytta tillbaka till vårdnadshavaren eller i väntan på en mer varaktig
lösning (se prop. 2006/07:129 s. 60 f.).

Socialnämnden kan även akut placera ett barn för en kortare tid hos en anhörig
eller annan närstående. En sådan placering benämns ibland nätverks- eller
anhörigplacering, och barnet placeras i sådana fall med stöd av 4 kap. 1 § SoL.
Enskilda hem i barnets nätverk som tar emot ett och samma barn för en eller
flera kortare perioder omfattas inte av bestämmelserna om jourhem.
Socialnämnden ansvarar även för att ett tillfälligt hem är lämpligt för det
enskilda barnet (se prop. 2006/07:129 s. 61).

Som angetts ovan ansvarar socialnämnden för att den som genom nämndens
försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. I förpliktelsen
ingår även ett kostnadsansvar för nämnden (se t.ex. RÅ 1998 ref. 80 I och II,
HFD 2013 ref. 17 och JO 2019/20 s. 486, dnr 4947-2017). Nämnden har alltså
även vid kortare placeringar som inte kan anses stadigvarande ett ansvar för att
lösa frågor om ersättning genom att träffa avtal med dem som nämnden placerat
barnet hos. Detta ansvar gäller även när ett barn placeras av nämnden hos en
nära anhörig.

Bedömning
Inledning
Det har framkommit att BB har varit placerad hos sin storasyster AA under
flertalet perioder sedan 2015. Enligt de regler som gäller för JO:s verksamhet är
utgångspunkten att JO inte bör utreda förhållanden som ligger mer än två år
tillbaka i tiden, om det inte finns särskilda skäl.

Jag har valt att rikta in min granskning på nämndens placering av BB hos AA
under tiden mars 2022–juli 2024, och nämndens hantering av ersättning till AA
                                                                     Dnr 10104-2024       Sid 4 (7)




under samma period. Detta är delvis förhållanden som ligger mer än två år
tillbaka i tiden men jag anser alltså att det finns särskilda skäl att frångå den s.k.
tvåårsregeln i aktuellt avseende.

Nämndens placering av BB hos AA under tiden mars 2022–juli 2024
Den 25 mars 2022 fattade nämnden beslut om att placera BB hos AA med stöd
av 4 kap. 1 § SoL. Det var alltså fråga om en s.k. nätverksplacering som skedde
med samtycke från BB:s vårdnadshavare. Nämnden har i sitt yttrande uppgett
att placeringen inte föregicks av någon utredning enligt 11 kap. 1 § SoL
eftersom den utifrån tidigare utredningar och placeringsperioder samt pågående
familjebehandling hade god kännedom om BB:s livssituation och behov.
Nämnden har också förklarat att det var tänkt att placeringen skulle vara
tillfällig och att den syftade till att undersöka vilket stöd som behövdes för att
BB skulle kunna få en stabil boendesituation hos sin vårdnadshavare.

Nämnden har redogjort för att en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL inleddes den
10 maj 2022 eftersom det var oklart var BB skulle bo för att hans behov av
skydd och stöd skulle bli tillgodosedda. Under utredningens gång fattades den
21 juni 2022 beslut om att BB skulle placeras i jourhem men placeringen
fullföljdes inte då den inte ansågs vara till BB:s bästa. Dagen därpå avslutades
jourhemsplaceringen och den 21 juli 2022 fattades beslut om förlängning av
placeringen hos AA till och med den 20 januari 2023. Jag noterar att nämndens
uppgifter innebär att BB var placerad hos AA under en månad utan att det fanns
något formellt beslut om detta. Det är en brist i handläggningen. Jag uppehåller
mig inte vid den saken på annat sätt än att påpeka att det naturligtvis ska finnas
ett formellt beslut under all den tid som ett barn är placerat utanför det egna
hemmet genom en socialnämnds försorg.

Nämnden beslutade därefter att förlänga BB:s placering hos AA vid tre
tillfällen. Samtliga beslut var tidsbegränsade till ca sex månader och fattades i
samband med att nämnden övervägde vården enligt 6 kap. 8 § SoL. I slutet av
januari 2024 inleddes en familjehemsutredning beträffande AA och först den
18 juli 2024 fattade nämnden beslut om att familjehemsplacera BB hos AA.

JO har frågat nämnden om vilka överväganden som gjordes avseende form och
varaktighet för BB:s placering hos AA. Som svar på denna fråga har nämnden
redogjort för vad som framkom vid övervägandena av vården. I det
sammanhanget har nämnden i stor utsträckning bara redovisat omständigheter
som förklarar varför vården av BB fortfarande var behövlig och varför han inte
kunde bo hos sin vårdnadshavare. Nämnden har däremot inte redogjort för om
några faktiska överväganden gjordes i fråga om hur och under vilken tid som
BB skulle vara placerad hos AA, annat än att den placering som inleddes i mars
2022 var tänkt att vara tillfällig.

En placering av ett barn hos en nära anhörig för en kortare period förutsätter att
placeringen är just tillfällig och att den alltså pågår under en begränsad tid, t.ex.
i avvaktan på att barnet eller den unge kan flytta tillbaka till sina föräldrar eller i
                                                                  Dnr 10104-2024     Sid 5 (7)




väntan på en mer varaktig lösning. Det är viktigt inte minst för att barnets
tillvaro ska vara förutsebar och för att barnet ska veta vad som ska hända. Även
om det inte finns någon lagstadgad tidsgräns för när en placering övergår till att
anses vara stadigvarande är tidsperspektivet av avgörande betydelse för hur
nämnden ska agera, se JO 2021/22 s. 510, dnr 2232-2019.

I det beslutet, som också avsåg Farsta stadsdelsnämnd, riktade JO kritik mot
nämnden bl.a. för att ett barn hade varit tillfälligt placerad under en period om
mer än sju månader. I ett annat beslut har JO kritiserat en tillfällig placering
som varade i nio månader (se JO 2019/20 s. 486, dnr 4947-2017).

Som framgått ovan var planeringen inte annan än att BB skulle vara placerad
hos AA tillfälligt. Därefter kom nämnden dock att vid totalt fyra tillfällen efter
varandra fatta beslut om placering av BB hos AA. Först efter nästan två år och
fyra månader fattade nämnden beslut om att godkänna AA som familjehem åt
BB. Av e-post som AA har gett in framgår att hon i oktober 2023 framförde att
hennes uppfattning fortfarande var att det bästa för BB var om han placerades
stadigvarande hos henne som familjehem. En biträdande enhetschef svarade att
det saknades behövliga förutsättningar för ett sådant beslut. Av e-
postkonversationen framgår vissa förhållanden som låg till grund för den
inställningen, men nämnden har inte förklarat varför en stadigvarande placering
hos AA avfärdades. Mot bakgrund av att frågan inte hade utretts i närtid och att
BB vid den aktuella tidpunkten redan hade varit placerade hos AA i omkring ett
och halvt år framstår enligt min mening nämndens inställning i det avseendet
som märklig.

Jag är av uppfattningen att det ganska snart måste ha stått klart för nämnden att
BB inte skulle komma att vistas hos AA endast för en kortare tid. Nämnden
borde därför, när det visade sig att placeringen inte endast skulle komma att bli
tillfällig, skyndsamt ha genomfört en fullständig familjehemsutredning för att
klarlägga förutsättningarna för att stadigvarande placera BB där. Jag ser mycket
allvarligt på det faktum att BB, genom nämndens ovan beskrivna agerande, kom
att vara ”tillfälligt” placerad hos AA i nästan två år och fyra månader.

Skyldigheten för nämnden att utreda ett familjehems lämplighet har kommit till
för att skydda barnet. Bestämmelsen är grundläggande när det gäller
familjehemsvården. Jag kan inte acceptera att nämnden inledde en
familjehemsutredning först i slutet av januari 2024. Den utredningen avslutades
för övrigt inte förrän i juli samma år. En utredning borde alltså ha genomförts
tidigare men också handlagts mer skyndsamt än vad som skedde. Nämnden har
brustit i sin handläggning även i detta avseende.

Nämndens hantering av ersättning till AA
BB var alltså under perioden mars 2022–juli 2024 ”tillfälligt” placerad hos AA.
Som jag ovan har konstaterat är detta en alltför lång tid för att den ska kunna
anses ha varit av tillfällig natur.
                                                                     Dnr 10104-2024       Sid 6 (7)




Nämnden har uppgett att den hanterade kostnadsansvaret enligt gällande
regelverk för placerade barn, att AA beviljades arvode från och med den 1 juni
2024 och att löpande omkostnadsersättning även hade utgått sedan tidigare.

JO brukar inte uttala sig om bedömningar som en myndighet har gjort och jag
avser inte att frångå den principen nu. Det som har kommit fram i ärendet ger
mig dock anledning att göra vissa generella uttalanden om nämndens
skyldigheter när det gäller ersättning vid placeringar.

När nämnden placerar ett barn i ett annat hem än det egna ansvarar den
gentemot hemmet för uppkomna kostnader. Som jag ovan har redovisat gäller
detta ansvar även vid kortare placeringar som inte kan anses stadigvarande och
när ett barn placeras hos en nära anhörig. Några bestämmelser som reglerar
ersättningsskyldigheten finns inte. Ersättningen brukar delas upp i två delar, en
omkostnadsdel och en arvodesdel. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
utfärdar cirkulär med rekommendationer och vägledning om ersättningsbelopp
och därmed sammanhängande frågor.

Av SKR:s cirkulär1 framgår att rekommendationerna om arvode gäller såväl för
familjehem där barnet och familjehemmet inte känner varandra sedan tidigare,
som för familjehem som består av anhöriga eller andra närstående till barnet
(nätverkshem). Enligt SKR kan det i vissa fall, beroende på omständigheterna,
vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning vid en tillfällig placering i
ett nätverkshem som inte är utrett och godkänt för uppdraget.

Enligt SKR är alltså utgångspunkten att arvode bör utgå även vid tillfälliga
nätverksplaceringar, men att det kan vara rimligt att bara betala ut
omkostnadsersättning i vissa fall. Jag konstaterar att när det är fråga om
placeringar som från början är avsedda att vara tillfälliga men som genom
nämndens beslut faktiskt pågår under en betydligt längre tid än så, kan det
finnas större anledning att också arvodera det aktuella hemmet.

Avslutande synpunkter
Nämnden har brustit i sin handläggning genom att under mycket lång tid inte
fatta beslut om stadigvarande placering av BB hos AA och även dröja med att
genomföra en familjehemsutredning.

I sitt yttrande till JO har nämnden bedömt att ärendet har hanterats korrekt och i
enlighet med gällande lagstiftning. Nämnden fick den 12 maj 2021 kritik av JO




1 Cirkulär 21: 40 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna,

vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2022, Cirkulär 22:41 Ersättningar och villkor vid
familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera för år
2023 samt Cirkulär 23:50 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga
och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera för år 2024
                                                                 Dnr 10104-2024      Sid 7 (7)




för att en tillfällig placering hade pågått i mer än sju månader (se JO 2021/22 s.
510). I JO:s begäran om yttrande till nämnden i detta ärende hänvisades till det
beslutet. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att nämnden inte har
kunnat se att handläggningen av aktuell placering har brustit i samma avseende.

Även detta gör att jag ser allvarligt på det som har kommit fram i det här
ärendet. Jag förutsätter att nämnden vidtar de åtgärder som krävs för att dess
tjänstemän ska ha tillräckliga kunskaper om hur ärenden om placering av barn
utanför det egna hemmet handläggs på ett korrekt sätt.

Sammantaget förtjänar nämnden allvarlig kritik för de brister som jag har
konstaterat ovan.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder ingen åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Malin Jonasson har föredragit ärendet och tf. byråchefen Maria
Karlströms har deltagit i beredningen.
