# Polisen har hållit ett förhör i en utredning om ett allvarligt brott utan att ett förhörsvittne närvarade

JO 2022-11-18 dnr 1013-2022

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr
                                                                           2022-11-18                1013-2022          Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Polisen har hållit ett förhör i en utredning om ett allvarligt brott utan
                        att ett förhörsvittne närvarade


                          Beslutet i korthet: I en förundersökning om mord hölls förhör med ett vittne. Förhöret
                          var planerat och hölls en tid efter det misstänkta brottet. Vid förhöret närvarade
                          förhörsledaren och den hörda personen men inte något förhörsvittne. I anmälan till JO
                          klagade den hörda personen på att förhörsprotokollet innehöll uppgifter som han inte
                          hade lämnat och att förhörsledaren inte läste upp vad som antecknats vid förhöret.
                          Något stöd för det har JO dock inte kunnat se i utredningen.
                          När det gäller frågan om förhörsvittne konstaterar JO att ett sådant vittne om möjligt
                          ska närvara vid förhör under en förundersökning. Vittnet ska utses av
                          undersökningsledaren. Förhörsvittnets närvaro syftar till att säkerställa att förhöret inte
                          genomförs på ett oacceptabelt sätt. Vidare kan ett förhörsvittne vid behov också i
                          efterhand styrka vad som har förekommit vid förhöret. Om det inte finns något
                          förhörsvittne tillgängligt får förhöret ändå hållas, om det skulle medföra väsentlig
                          olägenhet att skjuta upp det.
                          I detta fall anser JO att det inte fanns förutsättningar att hålla förhöret utan ett
                          förhörsvittne närvarande. Polismyndigheten kritiseras för att det ändå gjordes.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 2 februari 2022 förde AA fram klagomål
                        mot Polismyndigheten. AA uppgav att en förhörsledare vid ett förhör med
                        honom hade antecknat uppgifter i förhörsprotokollet som han inte lämnat. Av
                        anmälan framgick i huvudsak följande.

                        Den 14 juni 2021 höll en förhörsledare vittnesförhör med AA med anledning av
                        ett mord som hade inträffat i närheten av AA:s arbetsplats. AA berättade det
                        han mindes från händelsen och förhörsledaren förklarade sedan att förhöret var
                        avslutat. Efter förhöret satt de kvar och pratade en stund. Förhörsledaren
                        berättade då om de konflikter som pågick i området och lämnade även vissa
                        uppgifter om den avlidne. AA sa att han inte kände till något om detta. När AA
                        senare läste förhörsprotokollet kunde han dock konstatera att förhörsledaren
                        hade antecknat att det var AA som lämnat dessa uppgifter. Förhörsledaren




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                   Dnr 1013-2022       Sid 2 (6)




borde ha läst upp vad som antecknats under förhöret, så att AA hade fått
möjlighet att komma med invändningar.

Utredning
JO uppmanade Polismyndigheten att yttra sig över anmälan.

Polismyndigheten (juristen BB) yttrade sig den 29 april 2022 efter att berörda
befattningshavare hade beretts tillfälle att lämna upplysningar.

Av yttrandet och handlingarna framgår bl.a. följande.

Den aktuella förundersökningen gällde ett misstänkt mord den 31 maj 2021.
Inom ramen för förundersökningen höll polisen den 14 juni 2021 ett antal
vittnesförhör. En av de personer som hördes var AA. Förhöret antecknades i ett
förhörsprotokoll. Av detta framgår bl.a. att förhöret påbörjades kl. 10.42 den
aktuella dagen och att det hölls på AA:s arbetsplats. Ansvarig förhörsledare var
polisassistenten CC. I förhörsutskriften är antecknat uppgifter om vad AA ska
ha sett och hört vid tidpunkten för den aktuella händelsen samt vilka åtgärder
som AA vidtog i samband med det. Det anges även att AA lämnade information
om den avlidne, bl.a. att denne enligt rykten varit i konflikt med personer i
området och brukade bära skyddsväst. I slutet av förhörsutskriften anges att
förhöret är ”uppläst och godkänt”. Det framgår inte vilket klockslag som
förhöret avslutades.

CC har berättat bl.a. följande. Han och en kollega hade fått i uppgift att hålla ett
antal förhör på den aktuella arbetsplatsen. Syftet med förhören var att undersöka
vilka som hade varit där vid brottstillfället och om de hade uppgifter som var
relevanta för utredningen. Det var många vittnen som skulle höras och utifrån
de resurser som fanns att tillgå fick han och kollegan dela upp sig och hålla
förhör var för sig. Vid förhöret med AA närvarade därmed endast AA och han
själv. AA informerades om att han skulle höras som vittne om sina iakttagelser
vid brottet. På grund av den tid som har förflutit sedan förhöret minns CC inte
alla detaljer kring det. Efter att ha läst igenom förhörsprotokollet kan han
konstatera att AA fick berätta fritt om händelsen och att utsagan antecknades
direkt. Det som finns antecknat är alltså uppgifter som AA lämnade. Innan
förhöret avslutades frågade han AA om han hade uppfattat denne rätt och om
det som antecknats var korrekt. AA godkände då de uppgifter som lämnats. Det
är mycket möjligt att de fortsatte att samtala efter att förhöret hade avslutats. De
uppgifter som då kan ha kommit fram antecknades inte.

Polisinspektören och gruppchefen DD berättade bl.a. följande. Han var inte
närvarande vid förhöret med AA, men däremot befann han sig på AA:s
arbetsplats vid tillfället för att höra andra vittnen. I den aktuella utredningen
hölls ett stort antal förhör. Fokus var att under en begränsad tid samla in så
många uppgifter som möjligt. Rutinen är att samtliga förhör ska återges till den
hörde på något sätt. Det finns undantag, såsom när förhöret spelas in, men det
görs sällan när förhöret hålls tidigt i en utredning. De metodstöd som används
                                                                        Dnr 1013-2022        Sid 3 (6)




vid förhör är de som finns tillgängliga via Polismyndighetens intranät. Av
arbetsmiljöskäl är det alltid två poliser som åker ut för att hålla förhör. Det är
sedan upp till förhörsledaren att i det enskilda fallet bedöma om förhöret
behöver hållas med båda närvarande eller om man ur effektivitetshänseende kan
dela upp sig.

Polismyndigheten har i remissvaret upplyst JO om att det inom myndigheten för
närvarande bedrivs ett arbete med att ta fram en ny nationell handbok om
förhör. Syftet med handboken är att ge vägledning till förhörsledare när det
gäller förhörsmetodik samt att införa en nationell styrning när det gäller bl.a.
dokumentation och granskning av förhör. Vidare har Polismyndigheten uppgett
att det sedan tidigare finns s.k. åtgärdskort att tillgå via myndighetens intranät,
som ska bidra till att säkerställa att samtliga uppgifter antecknas vid ett
vittnesförhör.

Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

      –––

      Dokumentation av förhöret och förhörspersonens granskning av förhörsuppgifterna
      Genom den redovisade dokumentationen är det klarlagt att det i aktuellt ärende
      har hållits ett förhör med AA den 14 juni 2021 vid dennes arbetsplats, att CC har
      varit ansvarig förhörsledare och att AA:s identitet har styrkts genom ett
      identitetskort.
      Av utredningen framgår vidare att något förhörsvittne inte har varit närvarande
      vid förhöret. Som framgår av bestämmelserna i FUK [förundersöknings-
      kungörelsen, JO:s anm.] […] får ett förhör hållas även utan förhörsvittne
      närvarande om det skulle medföra väsentlig olägenhet att skjuta upp det.
      Polismyndighetens uppfattning är att undantagsregeln ofta är tillämpbar i
      exempelvis ett inledningsskede av en förundersökning när ett flertal förhör måste
      hållas i nära anslutning till att en händelse har inträffat och det är av vikt att
      snabbt kunna få in uppgifter från vittnen om ett signalement på en gärningsman
      el. dyl. […] [D]et nu aktuella förhöret [var] planerat och hölls ca två veckor efter
      händelsen. Enligt Polismyndighetens metodstöd för grova våldsbrott bör förhör i
      utredningar om grova våldsbrott ske i tvåmannapatruller. Polismyndigheten
      bedömer mot bakgrund av detta att ett förhörsvittne borde ha närvarat vid
      förhöret, åtminstone i form av en annan polisman eller anställd vid
      Polismyndigheten.
      Vidare har förhöret enligt anteckningen påbörjats kl. 10.42, men det har inte
      angetts någon tidpunkt när förhöret avslutades. Dokumentationen av förhöret är
      således bristfällig i detta avseende.
      Vad gäller AA:s lämnade uppgifter i förhöret, dvs. att målsäganden brukade bära
      skyddsväst när denne vistades ute och att målsäganden har varit i konflikt med
      andra i närområdet, är dessa nedtecknade i förhöret på ett sådant sätt att det
      framstår som att det är AA som har lämnat dessa uppgifter. I förhörsutskriften
      har det vidare antecknats att förhöret har lästs upp och godkänts av AA, vilket är
      ett brukligt sätt att uttrycka att förhörspersonen har granskat uppgifterna som har
      lämnats samt att denne inte har haft något att invända mot hur förhöret har
      nedtecknats. Polismyndigheten konstaterar att det har lämnats olika uppgifter
      från AA och från polisassistenten CC om vilka uppgifter som AA har lämnat vid
      förhöret respektive om AA i anslutning till förhöret har fått möjlighet att granska
      förhörsutsagan. Av utskriften av förhöret kan det inte dras någon annan slutsats
      än att AA har getts möjlighet att granska utsagan, eftersom det framgår att
                                                                      Dnr 1013-2022       Sid 4 (6)




      förhöret är ”uppläst och godkänt”. Vid förhöret har det inte varit någon
      ytterligare person närvarande och förhöret har inte spelats in. Mot denna
      bakgrund kan Polismyndigheten inte närmare uttala sig om vad som har förevarit
      vid förhöret.

      Sammantagen bedömning
      Polismyndigheten bedömer sammantaget att det som har framkommit av den
      redovisade dokumentationen i ärendet eller utredningen i övrigt inte ger stöd för
      att det vid förhöret med AA har förekommit brister på det sätt som AA har
      angett. Polismyndigheten konstaterar dock att ett förhörsvittne borde ha varit
      närvarande vid förhöret och att det finns en brist i dokumentationen av förhöret
      avseende när förhöret avslutades.

Rättslig reglering
Förhör under förundersökningen
Under förundersökningen får förhör hållas med var och en som antas kunna
lämna upplysningar av betydelse för utredningen (se 23 kap. 6 §
rättegångsbalken).

Vid förhör under förundersökningen ska om möjligt ett trovärdigt vittne utsett
av undersökningsledaren närvara (se 23 kap. 10 § andra stycket
rättegångsbalken). Undersökningsledaren har ansetts kunna delegera till en
förhörsledare som är polis att bestämma om vem som ska närvara vid förhöret.

Ett förhörsvittne fyller i huvudsak två funktioner: dels utgör vittnet en garanti
för att förhöret inte genomförs på ett otillbörligt sätt, dels kan vittnet vid behov
styrka vad som har förekommit vid förhöret. (Se Fitger m.fl., Rättegångsbalken,
3 juni 2022, JUNO, kommentaren till 23 kap. 10 §, och Ingelström m.fl.,
Förundersökningskungörelsen, 12 maj 2020, JUNO, kommentaren till 7 §.)

Som förhörsvittne bör i första hand ett s.k. medborgarvittne anlitas. Om ett
sådant inte finns tillgängligt bör den som är anställd vid Polismyndigheten,
Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten anlitas som
förhörsvittne, om det i övrigt är lämpligt. Även en person som på begäran av
den som ska förhöras tillåts närvara vid förhöret får uppmanas att vara
förhörsvittne, om personen är lämplig för uppdraget. Om det inte finns något
förhörsvittne tillgängligt får förhöret ändå hållas, om det skulle medföra
väsentlig olägenhet att skjuta upp det. (Se 7 § första och fjärde–sjätte stycket
förundersökningskungörelsen.)

I praktiken är det vanligast att till förhörsvittne utse en tjänsteman inom
polisväsendet eller den person som föreslås av den som ska höras (se Ingelström
m.fl., a.a., kommentaren till 7 §).

Enligt Polismyndighetens egna riktlinjer är utgångspunkten vid förhör i
förundersökningar om grova våldsbrott att förhör ska hållas av särskilt utsedda
förhörsledare som lämpligen bör arbeta ihop i tvåmannapatruller (se Polisens
metodstöd för utredning av grova våldsbrott, version 4, september 2017,
s. 68 f.).
                                                                    Dnr 1013-2022     Sid 5 (6)




Dokumentation
Vid förundersökningen ska det föras ett protokoll över det som har förekommit
som är av betydelse för utredningen (se 23 kap. 21 § första stycket
rättegångsbalken). I förundersökningsprotokollet ska antecknas bl.a. tid och
plats för åtgärder under förundersökningen, berättelser av hörda personer samt
namn på förhörsvittne och övriga närvarande (se 20 § andra stycket
förundersökningskungörelsen).

Protokollet ska avfattas så att det ger en trogen bild av vad som har förekommit
vid förundersökningen av betydelse för målet. En utsaga ska, i den del den bör
tas in i protokollet, återges i så nära överensstämmelse som möjligt med det
talade ordet. (Se 22 § första och andra stycket förundersökningskungörelsen.)
När en utsaga av en misstänkt eller någon annan har upptecknats ska utsagan
läsas upp eller den som hörts ges tillfälle att på något annat sätt granska
uppteckningen. Den hörde ska också tillfrågas om han eller hon har något att
invända mot innehållet. Uppteckningen och granskningen ska göras innan
förhöret avslutas eller, om förhöret är särskilt omfattande eller behandlar
komplicerade sakförhållanden, så snart som möjligt därefter. Efter granskningen
får uppteckningen inte ändras. (Se 23 kap. 21 § andra stycket rättegångsbalken.)

Bedömning
AA och CC har lämnat olika uppgifter om huruvida AA lämnade samtliga de
uppgifter som finns antecknade i förhörsprotokollet och om han fick möjlighet
att granska vad som antecknats. Ord står mot ord i den här delen och jag
bedömer inte att ytterligare utredning kommer att leda till ökad klarhet. Jag har
därför inte underlag för att göra några uttalanden om det som AA fört fram i
anmälan om att det i protokollet finns uppgifter som han inte lämnat och att
förhörsledaren inte läste upp vad som antecknats vid förhöret.

Jag kan dock konstatera att något förhörsvittne inte närvarade vid förhöret, och
att ett sådant vittne i efterhand hade kunnat bidra till klarhet om vad som
förekom vid förhöret. Förundersökningen gällde ett allvarligt våldsbrott. Det
aktuella förhöret var planerat och hölls en tid efter det misstänkta brottet. Mot
den bakgrunden fanns det enligt min mening inte förutsättningar att hålla
förhöret utan ett förhörsvittne närvarande. Det är ett ansvar för
Polismyndigheten att se till att det finns resurser tillgängliga för att tillgodose
kravet på att ett förhörsvittne ska närvara.

Vidare är det en brist att det inte framgår av förhörsprotokollet när förhöret
avslutades.

Polismyndigheten kritiseras för att förhöret hölls utan ett förhörsvittne
närvarande och för dokumentationsbristen.
                    Dnr 1013-2022   Sid 6 (6)




Ärendet avslutas.
