# Anmälan mot Miljö- och byggnadsnämnden i Haninge kommun angående handläggningen av ett djurskyddsärende m.m.

JO 2004-05-12 dnr 1014-2002

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                     Sid
                                                                      2004-05-12       1014-2002              1 (7)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Miljö- och byggnadsnämnden i Haninge kommun
                        angående handläggningen av ett djurskyddsärende m.m.

## Anmälan

I en anmälan mot Miljö- och byggnadsnämnden i Haninge kommun begärde AA
                        att JO skulle granska handläggningen av ett djurskyddsärende som inleddes
                        i september 2000. Granskningen skulle avse hur tillsynen hade utövats, nämndens
                        handläggning av frågor om utlämnande av allmänna handlingar samt dokumen-
                        tationen av anmälningar och händelser. Hon uppgav bl.a. följande.

                        I mars 2001 begärde hon ut samtliga handlingar i ärendet. Enligt registratorn fanns
                        inget djurskyddsärende, inga anmälningar och inga inspektioner. Det enda som
                        fanns var en ansökan från år 1993 om tillstånd för hållande av nötboskap, en
                        skrivelse från Statens jordbruksverk gällande en ridklubbs offentliga hästtävling
                        samt en skrivelse den 9 februari 2001 från miljöinspektör BB till djurägaren om
                        hållande av häst. Vid samtal med BB någon tid senare frågade hon hur det kunde
                        komma sig att hon inte hade fått ut flera handlingar när det bevisligen förelåg ett
                        pågående djurskyddsärende sedan den 20 september 2000. Han svarade att det inte
                        skulle vara så lätt att få ut information för vem som helst. – I september 2001 bad
                        hon återigen att få ut samtliga handlingar i ärendet. Hon fick dock bara kopior av
                        tre stycken brev. Enligt miljökontorets tillförordnade chef CC är i princip allt
                        material i ett djurskyddsärende att betrakta som arbetsmaterial som inte skall läm-
                        nas ut. Möjligen skulle djurägaren kunna få se en inspektionsrapport. – I början av
                        januari 2002 fick hon via länsstyrelsen ut en utskrift av journalblad från kommun-
                        en. Där framgår att det finns inspektionsrapporter och att en mängd klagomål på
                        djurhållningen har inkommit, information som undanhållits henne. I februari 2002
                        fick hon ut samma journalblad från kommunen utan att ha bett om det. Efter en
                        snabb genomläsning insåg hon dock att det var en ”friserad” version som inte stäm-
                        de överens med den hon hade fått via länsstyrelsen. Bland annat fanns i den första
                        versionen inga uppgifter om att djurägaren var föremål för polisutredning och att
                        BB hörts av polis i samband med detta. I kommunens senare version finns dock en
                        anteckning den 19 mars 2001 om detta. Den 12 november 2001 finns en anteckning
                        där sista meningen i version ett lyder: ”Om detta skall förprövas eller inte är en
                        fråga som tål att tänka på.” I version två lyder denna mening: ”Om detta skall
                        förprövas eller inte får han diskutera med lantbruksenheten.” Vidare finns den 7


 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                           www.jo.se
                                                                         Dnr 1014-2002   Sid 2 (7)



januari 2002 ett klagomål från den tidigare djurskyddsinspektören. Sista meningen
i den första versionen lyder: ”Klagomålet verkar egentligen gälla annat än djur-
skydd.” Denna mening finns inte med i den andra versionen. På ett möte hos kom-
munen den 14 mars 2002 frågade AA BB vad denna mening syftade på. Han
vägrade dock att svara. – Vidare är det mycket i ärendet som inte har dokumen-
terats, t.ex. hennes kontakter med kommunen i mars 2001. Hon tillförde då ärendet
uppgifter av vikt genom att bl.a. meddela BB att det inte fanns någon gällande
dispens från kravet på vindskydd, vilket BB hävdat att det fanns. En annan person,
DD, hade den 1 november 2001, den 4 november 2001, den 12 november 2001 och
den 30 november 2001 per telefon anmält allvarliga brister i djurhållningen. Detta
finns inte heller dokumenterat. Inte heller DD:s brev den 13 november 2001 där
hon frågade hur de djur som slaktats på gården hade avlivats. – Efter hårda
påtryckningar och viss massmedial uppmärksamhet togs ärendet upp i nämnden
den 30 januari 2002 och ett föreläggande vid vite beslutades. Detta hade dock flera
juridiska brister och djurägaren överklagade beslutet. Därefter förklarade både
kommunen och länsstyrelsen att det inte gick att vidta några som helst åtgärder,
trots att bristerna kvarstod och djuren utsattes för lidande.

Utredning
Miljö- och byggnadsnämndens akt lånades in och granskades.

Nämnden anmodades att göra en utredning och yttra sig över vad som anförts i
anmälan rörande dels handläggningen av AA:s begäran i mars 2001 och i
september 2001 att få ut handlingar i ärendet, dels dokumentation av händelser i
ärendet. I remissvaret anfördes bl.a. följande.

      Handläggning av begäran att få ut handlingar samt dokumentation:
      A. 1:2 är en stor fastighet ägd av Fortifikationsverket. Miljöavdelningen har många
      ärenden på samma fastighet.
      EE:s djurhållning på A. (98-5254 LAN) har sedermera blivit ett stort djurskydds-
      ärende, som till dags datum genererat ett femtiotal handlingar och ca sextio anteck-
      ningar i diariesystemet.
      De handlingar som lämnats ut via registratorn i mars 2001 är dock de enda hand-
      lingar = skrivelser som vid den tiden fanns registrerade avseende ämnesområdena
      djurhållning och lantbruk på fastigheten A. 1:2 (Dnr 93-5028 DJH resp. 98-5254
      LAN).
      Vid AA:s förfrågningar mars resp. sept. 2001 fanns således endast de handlingar
      som hon fått sig tillsända. Miljöavdelningens intryck var intill dess att
      djurhållningen vid A. inte hade några allvarliga brister. Någon formell
      inspektionsrapport eller annan handling var därför ej upprättad. De noteringar som
      var gjorda var i form av enkla minnesanteckningar inskrivna i kontorets
      ärendehanteringsprogram eller handskrivna noteringar i akten.
      Den bedömning som då gjordes var att dessa enkla minnesanteckningar inte var en
      upprättad handling. (Inte heller djurhållaren hade fått någon annan bekräftelse efter
      utförd inspektion än muntliga uppgifter.) Avdelningen hade bedömt att det inte är
      självklart lämpligt att lämna ut arbetsmaterial i ett pågående ärende.
      Samtal som förekommit från AA i mars 2001 och DD i november 2001 finns inte
      dokumenterade i ärendehanteringsprogrammet, men har ändå legat till grund för
      inspektion resp. telefonsamtal, som finns redovisade som anteckningar. DD:s brev är
      dokumenterat som inkommen handling och hon har fått begärda handlingar.
                                                                         Dnr 1014-2002     Sid 3 (7)



      Insikten av problem växte fram successivt och i takt med detta också formaliseringen
      av dokumentationen i ärendehandläggningen.
       I febr. 2002 lämnades allt material ut, såväl handlingar som minnesanteckningar,
      efter ny begäran från AA. I det läget hade miljöavdelningen bedömt att
      djurhållningen hade allvarliga brister och beslut tagits i miljö- och
      byggnadsnämnden. I och med att ärendet var nämndhanterat bedömdes
      anteckningarna inte längre vara arbetsmaterial utan allmänna handlingar. I det
      skedet gjordes också vissa finjusteringar i gamla anteckningar, vilket inte bedöms
      alltför anmärkningsvärt med tanke på att det handlar om enkelt nedtecknade
      minnesanteckningar. Sådana redigeringar sker ibland i arbetsmaterial i takt med att
      ytterligare fakta tillförs ett ärende. Även handskrivna noteringar kan i efterhand
      skrivas in i ärendehanteringsprogrammet. I följebrevet till AA poängterades
      fortfarande att det inte var finredigerat material.
      Oberoende av ev. brist på handlingar så har AA vid ett stort antal telefonsamtal fått
      tillfälle att framföra sina synpunkter och få del av avdelningens och nämndens syn
      på ärendet.

      Ärendehandläggningen:
      AA har helt rätt i att det är påtryckningar från klaganden som har aktualiserat
      ärenden. Det finns i dagsläget i Haninge kommun små resurser för uppsökande
      verksamhet och förebyggande djurtillsyn. I vardagen handlar det nämligen inte bara
      om djurskydd utan även om livsmedelstillsyn, hälsoskydd, miljöskydd m.m.
      Resurserna måste fördelas.
      Däremot har massmediala inslag inget med nämndhanteringen att göra. Ärendet var
      av tjänstemännen aviserat till nämnden innan frågan aktualiserades i television och
      lokaltidningar.
      Med facit i hand kan man tycka att ärendet fått långdraget förlopp. Rutinerna är dock
      följande:
      Jordbruksverkets råd och kommunens policy säger att djurskyddsinspektörerna bör
      eftersträva ett förtroendefullt samarbete med djurhållarna och genom information
      verka för en förbättrad djurhållning. På så sätt brukar inte sådana konfliktfyllda
      ärenden som i A. behöva uppstå.
      När brister ändå upptäcks försöker tillsynsmyndigheten alltid i första hand agera
      med råd och anvisningar för att nå rättelse, t.ex. att få en djurhållare att vid behov
      förbättra sin djurhållning för djurens bästa.
      I det aktuella ärendet har det inte varit tillräckligt med råd utan miljö- och byggnads-
      nämnden har behövt ta till mycket kraftfulla beslut i form av vitesförelägganden.
      Ett vitesföreläggande med krav på förbättringar togs i januari 2002. Det över-
      klagades till länsstyrelsen. Ett nytt beslut med flera vitesförelägganden togs i mars
      2002. Besluten har omfattat krav avseende foder- och vattentillgång, separering av
      djur, bättre instängsling m.m.
      Uppföljning av besluten har skett och ärendet har kunnat avslutas först i juni 2002,
      sedan djurhållningen på platsen är helt avslutad.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Utlämnande av handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet återfinns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet reglerar även primärt frågan om ut-
lämnande av allmänna handlingar.

En handling är enligt 2 kap. 3 § TF allmän, om den förvaras hos en myndighet och
enligt 6 § eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
                                                                    Dnr 1014-2002    Sid 4 (7)



En handling anses normalt som upprättad när den har expedierats eller, om så inte
skall ske, när handlingen färdigställts. Om en handling som inte har expedierats
hänför sig till ett särskilt ärende anses den upprättad när ärendet har slutbehandlats
hos myndigheten. Diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning
som förs fortlöpande anses enligt 7 § andra stycket 1 som upprättad när handlingen
färdigställts för anteckning eller införing. En myndighets protokoll och därmed
jämförliga anteckningar, t.ex. inspektionsrapporter, anses upprättade när handling-
en har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. För minnesanteck-
ningar – som inte har expedierats – gäller enligt 9 § att de inte anses som allmänna
handlingar hos myndigheten om de inte tas om hand för arkivering. Med minnes-
anteckning avses en promemoria och annan uppteckning eller upptagning som har
kommit till endast för ett ärendes föredragning eller beredning, dock ej till den del
den har tillfört ärendet sakuppgift.

Enligt 2 kap. 12 § TF skall en allmän handling som får lämnas ut – som alltså inte
omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran ”genast eller så snart det är
möjligt” på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen.
Av 13 § framgår vidare att den som önskar ta del av en allmän handling också har
rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller en kopia av handlingen till den del
den får lämnas ut. En sådan begäran skall behandlas skyndsamt. Besked i en ut-
lämnandefråga bör normalt lämnas redan samma dag som en begäran har gjorts.
Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är
nödvändig för att myndigheten skall kunna ta ställning till om den efterfrågade
handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrån-
komligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande
material.

Om myndigheten, när den får en begäran om utfående av allmänna handlingar, inte
direkt får klart för sig vilka handlingar som avses, bör myndigheten så snart som
möjligt underrätta sökanden om detta så att denne får tillfälle att komplettera eller
precisera sin framställning.

En begäran om att ta del av en allmän handling skall enligt 2 kap. 14 § TF göras
hos den myndighet som förvarar handlingen. Svarar en viss befattningshavare vid
myndigheten enligt arbetsordningen eller särskilt beslut för vården av handlingen,
ankommer det enligt 15 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) på denna
befattningshavare att i första hand pröva frågan om handlingens utlämnande till
enskild. Om framställningen inte kan tillmötesgås fullt ut, skall den som begär att
få ut handlingen underrättas om detta. Han skall också underrättas om att han kan
begära att frågan hänskjuts till myndigheten och att ett formligt beslut av myndig-
heten krävs för att ett avgörande skall kunna överklagas. Mot myndighetens av-
slagsbeslut får sökanden enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen föra talan, i flertalet fall
hos kammarrätt. Att ett beslut som går att överklaga skall förses med en anvisning
om hur det kan överklagas följer av 21 § förvaltningslagen (1986:223).
                                                                    Dnr 1014-2002   Sid 5 (7)



Registrering
I 15 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen finns grundläggande bestämmelser om myndig-
heters skyldighet att registrera allmänna handlingar samt om vad ett register skall
innehålla. Bestämmelsernas syfte är bl.a. att garantera allmänhetens rätt att få
tillgång till allmänna handlingar. För att offentlighetsprincipen i praktiken skall
fungera på det sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen har det ansetts nöd-
vändigt att myndigheterna håller sina allmänna handlingar registrerade eller i vart
fall ordnade så att det går att konstatera vilka handlingar som finns. Att så sker är
dessutom en nödvändig förutsättning för arbetets behöriga gång hos myndigheter-
na.

Enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen skall allmänna
handlingar som kommit in till eller upprättats hos en myndighet registreras, dvs.
diarieföras, utan dröjsmål. Emellertid får, i fråga om allmänna handlingar för vilka
sekretess inte gäller, registrering underlåtas om handlingarna i stället hålls så
ordnade att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller
upprättats. En ovillkorlig registreringsskyldighet omfattar således bara handlingar
för vilka sekretess gäller. När det gäller allmänna handlingar som inte omfattas av
sekretess kan myndigheterna välja mellan att antingen registrera dem eller hålla
dem så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in
eller upprättats. När myndigheten har bestämt sig för ettdera systemet måste detta
emellertid tillämpas konsekvent av alla inom myndigheten. Om det t.ex. har be-
stämts att allmänna handlingar tillhörande vissa ärendeslag skall registreras krävs
det att alla allmänna handlingar som hör till sådana ärenden verkligen diarieförs.
Detta gäller även för meddelanden som befordras elektroniskt.

I 15 kap. 2 § sekretesslagen uppställs vissa minimikrav beträffande uppgifterna i
ett register. I det fall en handling registreras skall av registret framgå 1. datum, då
handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning som
åsatts handlingen, 3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller
till vem den har expedierats samt 4. i korthet vad handlingen rör. Utgångspunkten
är att dessa uppgifter skall vara allmänt tillgängliga. Uppgifterna under punkterna 3
och 4 får utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar
skall kunna företes för allmänheten.

Bestämmelsen i 15 kap. 1 § om att allmänna handlingar skall registreras utan dröjs-
mål innehåller inte någon bestämd tidsgräns. Det ligger emellertid i sakens natur
att registreringen skall ske så snart det är praktiskt möjligt. Genom registreringen
ges den enskilde möjlighet att kontrollera vilka ärenden och handlingar som före-
kommer hos en myndighet. Om handlingen inte registreras eller om registrering
fördröjs inskränker detta allmänhetens möjlighet till insyn i myndighetens verk-
samhet. För en handling som kommer in till en myndighet med post ligger det när-
mast till hands att registrering följer i omedelbar anslutning till själva postöppning-
en. För handlingar som inges till myndigheten på annat sätt är det önskvärt att de
diarieförs i nära anslutning till ingivandet. I normalfallet bör registrering ske senast
påföljande arbetsdag.
                                                                    Dnr 1014-2002   Sid 6 (7)



Dokumentation
Den muntliga information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som
förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras. Dokumentation-
en skall vara utförd på ett sådant sätt att den inte lätt kan utplånas samt vara daterad
och signerad. För vissa fall framgår denna dokumentationsskyldighet direkt i lag. I
15 § förvaltningslagen föreskrivs att uppgifter som en myndighet får på annat sätt
än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall an-
tecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.
Denna dokumentationsskyldighet skall trygga parters rätt att få ta del av uppgifter i
ett ärende enligt 16 och 17 §§ förvaltningslagen. Det ligger vidare i sakens natur att
uppgifter som kommit in omgående måste dokumenteras (se JO 1993/94 s. 402).

Det är från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att alla för ärendets bedömning behövliga
uppgifter redovisas i akten. Även uppgifter som inte direkt tillför ärendet sakupp-
gifter, utan enbart rör ärendets yttre gång, måste i stor utsträckning dokumenteras.
Sådana uppgifter kan gälla att kontakt förekommit med parter, andra personer eller
myndigheter eller att handläggaren besökt den plats ärendet rör.

Även om dokumentationen av det senast nämnda slaget inte har betydelse för själ-
va utgången av ärendet är den ändå av stort värde. Den är en av förutsättningarna
för insyn i och kontroll av verksamheten både från den egna förvaltningsledningen
och från utomstående tillsynsmyndigheter. Även parters och allmänhetens insyn i
myndighetens verksamhet underlättas av detta slags dokumentation. Vidare kan ett
handläggarbyte i hög grad försvåras av brister i beskrivningen av vad som före-
kommit i ett ärende.

Bedömning
JO kan inte ändra eller upphäva ett beslut som en domstol eller en annan myndig-
het har fattat. Inte heller brukar JO ta ställning till om ett beslut är riktigt i sak.
Vidare gäller att JO:s granskning inte är avsedd att föregripa eller ersätta den pröv-
ning som kan ske eller har skett i ordinarie ordning. Mot denna bakgrund har min
granskning begränsats till nämndens handläggning av AA:s framställningar i mars
2001 och i september 2001 om att få ut handlingar i ärendet samt dokumentationen
av händelser i ärendet. AA:s uppgifter om handläggningen i dessa avseenden stöds
av övrig utredning, däribland nämndens remissvar. Detta föranleder följande
kommentarer från min sida.

Att ett ärende har blivit ”nämndhanterat” har inte någon självständig betydelse för
bedömningen av om en handling är att anse som allmän, dvs. inkommen till eller
upprättad hos nämnden. Vidare skall handlingar registreras så snart det, efter att de
har inkommit eller upprättats, är praktiskt möjligt. Dessutom måste uppgifter som
tillförs ärendet på annat sätt än genom en handling dokumenteras i anslutning till
att uppgifterna kommer in. Antecknas uppgifterna i diariet innebär detta att de blir
del av en handling som redan är allmän och att uppgifterna alltså blir allmänna
redan genom anteckningen. Om dokumentationen sker i en separat handling blir
denna i och för sig normalt inte allmän förrän ärendet har slutbehandlats. Mot bak-
grund av bl.a. dokumentationsskyldighetens syfte att trygga parters rätt att ta del av
                                                                    Dnr 1014-2002   Sid 7 (7)



uppgifter saknas dock utrymme att i efterhand redigera om redan gjorda anteck-
ningar.

Naturligtvis kan det visa sig att uppgifter i en tjänsteanteckning är felaktiga. Detta
får dock anges för sig eller på samma handling utan att tidigare nedtecknade upp-
gifter raderas (jfr JO:s beslut den 11 november 1997, dnr 517-1997). På mot-
svarande sätt som en ursprunglig anteckning skall ett tillägg eller en rättelse vara
daterad och signerad. Kravet på datering innebär att denna skall ange när anteck-
ningen gjordes, vilket utesluter att dateringen får ge intryck av att en anteckning
gjorts vid en annan tidpunkt än den verkliga. Dokumentationsskyldigheten medför
också att det inte är möjligt att hänvisa till att noteringar från en utförd inspektion
endast föreligger i form av ”minnesanteckningar”.

Beträffande inspektionsrapporter gäller som angetts dessutom att dessa anses upp-
rättade när de justerats eller på annat sätt färdigställts. Enligt Statens jordbruks-
verks allmänna råd (2000:4) i anslutning till djurskyddslagen (1988:534) om tillsyn
m.m. gäller vidare att en skriftlig rapport över utförd inspektion snarast bör skickas
eller lämnas, dvs. expedieras, till djurhållaren.

Slutligen borde AA, i vart fall i samband med att hon ifrågasatte om hon verkligen
hade fått samtliga handlingar, ha underrättats om sina möjligheter att begära ett
formligt, överklagbart, beslut.

Uppgifterna i remissvaret är anmärkningsvärda och visar på bristande insikter i den
rättsliga regleringen på området. Det är av största vikt att dessa brister avhjälps så
att det inom nämnden finns nödvändig kunskap om de regler som gäller för hand-
läggningen av frågor rörande utlämnande av allmänna handlingar och dokumen-
tation av uppgifter. Jag förutsätter därför att nämnden omgående informerar sig och
berörd personal om regelsystemet.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte något uttalande eller
någon annan åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det nyss sagda.
