# Kritik mot Säkerhetspolisen för att felaktig information om en straffbestämmelse lämnades på myndighetens webbplats

JO 2026-01-19 dnr 1017-2025

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                    2026-01-19              1017-2025               Sid 1 (4)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot Säkerhetspolisen för att felaktig information om en
                   straffbestämmelse lämnades på myndighetens webbplats


                    Beslutet i korthet: Säkerhetspolisen lämnade på sin webbplats felaktig information
                    om innehållet i straffbestämmelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift i 19 kap. 9 §
                    brottsbalken.
                    JO konstaterar att den lydelse av bestämmelsen som fanns på webbplatsen aldrig har
                    varit i kraft, vilket enkelt hade kunnat konstateras vid en kontroll innan uppgiften lades
                    ut. Vidare rör bestämmelsen sådan brottslighet som Säkerhetspolisen ansvarar för att
                    utreda och det kan antas att allmänheten vänder sig till myndighetens webbplats för
                    upplysningar om gällande rätt på området. Den felaktiga informationen synes även ha
                    fått viss spridning. Säkerhetspolisen kan inte undgå kritik för det inträffade.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 29 januari 2025 förde AA fram klagomål
                   mot Säkerhetspolisen. Han uppgav att myndigheten publicerat felaktig
                   information på sin webbplats om straffbestämmelsen i 19 kap. 9 § brottsbalken
                   om vårdslöshet med hemlig uppgift. AA bifogade en skärmdump daterad den
                   28 januari 2025 med följande text.

                            Vårdslöshet med hemlig uppgift
                            Den som av grov oaktsamhet antingen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig
                            uppgift, eller hanterar den så att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta
                            del av den döms för vårdslöshet med hemlig uppgift (BrB 19:9).
                   AA uppgav att brottsrekvisiten ”eller hanterar den så att fara uppkommer för att
                   någon obehörig kan ta del av den” föreslogs av Säkerhetspolisen i en utredning
                   för över tio år sedan men blev aldrig lag (se SOU 2012:95 och
                   prop. 2013/14:51). Han ifrågasatte om det var acceptabelt för en myndighet att
                   redovisa den lagtext som den önskat i stället för den faktiska lydelsen.

                   AA bifogade en opinionstext från en blogg där författaren hade hänvisat till
                   Säkerhetspolisens sammanfattning av straffbestämmelsen.




    Riksdagens ombudsmän        Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00       Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                          Dnr 1017-2025         Sid 2 (4)




Utredning
JO begärde att Säkerhetspolisen skulle göra en utredning och yttra sig över det
som fördes fram i anmälan. Yttrandet skulle bl.a. beröra frågan om
publiceringens förenlighet med 1 kap. 9 § regeringsformen.

Säkerhetspolisen (chefsjuristen BB) yttrade sig den 1 april 2025. Av yttrandet
framgår bl.a. följande.

      I det aktuella fallet har Säkerhetspolisen, när myndigheten försökt att
      sammanfatta innehållet i 19 kap. 9 § brottsbalken, återgett brottsrekvisiten på ett
      oriktigt sätt på myndighetens webbplats. Detta är naturligtvis beklagligt.
      Beskrivningen på myndighetens hemsida kan dock knappast ha föranlett någon
      enskild att rätta sitt handlande efter informationen eller onödigt ha försvårat för
      den enskilde att agera eller på annat sätt tillvarata sina rättigheter. I
      sammanhanget är det värt att framhålla att Säkerhetspolisen varken är den enda,
      eller egentliga, källan för den som vill veta det exakta innehållet i lagrummet och
      hur detta ska förstås och tolkas.
      Dessutom har myndigheten den 31 januari 2025, dvs. omedelbart efter att
      misstaget uppmärksammades, ändrat informationen på hemsidan. Efter anmälan
      har myndigheten sett över befintlig rutin och uppdaterat denna i syfte att
      säkerställa att myndigheten har korrekt information på sin webbplats.
      Sammanfattningsvis finns det inte tillräckliga skäl att rikta kritik mot
      Säkerhetspolisen med anledning av det inträffade.
I ett kompletterande yttrande till JO den 13 maj 2025 anförde Säkerhetspolisen
bl.a. följande.

      Det har inte gått att klarlägga, varken tekniskt eller på annat sätt, när
      informationen publicerades på myndighetens webbplats. Myndigheten
      uppmärksammades på att informationen var felaktig i samband med att
      anmälaren den 23 januari 2025 skickade ett e-postmeddelande till
      Säkerhetspolisens e-postadress. E-postmeddelandet vidarebefordrades samma
      dag till myndighetens kommunikationsenhet som är ansvarig för myndighetens
      webbplats. Efter att kommunikationsenheten granskat meddelandet och
      informationen på webbplatsen togs en kontakt med myndighetens chefsjurist för
      avstämning om innehållet var korrekt. Chefsjuristen kunde konstatera att
      myndigheten hade återgett brottsrekvisiten på ett oriktigt sätt. Chefsjuristen
      skrev därför om texten och skickade tillbaka denna till kommunikationsenheten
      som publicerade den korrekta informationen den 31 januari 2025.
      […]
      Det framgår av 1 kap. 9 § regeringsformen att domstolar samt
      förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i
      sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
      opartiskhet.
      Som Säkerhetspolisen angett … kan inte myndigheten anses ha åsidosatt kravet
      på saklighet och opartiskhet på ett sådant sätt att det finns skäl att rikta kritik mot
      myndigheten. Säkerhetspolisen vill i detta sammanhang tillägga följande.
      Som JO konstaterat har den digitala utvecklingen i samhället medfört högre
      ställda krav på myndigheters möjligheter till kommunikation med enskilda (JO
      2020/21 s. 582 [dnr 267-2018 m.fl., JO:s anm.]). Vi lever i ett
      informationssamhälle där uppgifter till och från myndigheterna flödar i en stor
      mängd kommunikationskanaler. Myndigheter och allmänhet interagerar på en
      mängd olika sätt, t.ex. genom digitala kanaler som webbplatser, sociala medier
      och poddar, liksom traditionella medier och tryckt kommunikation. Ibland
      förutsätts information nå allmänheten sekundsnabbt, medan det i andra fall kan
                                                                     Dnr 1017-2025       Sid 3 (4)




      ta längre tid. I många fall sker kommunikationen inom området för
      myndighetens service till allmänheten och inte i myndighetsutövning mot
      enskild. I en sådan verklighet skulle det vara en alltför långtgående konsekvens
      om varje smärre faktafel som en myndighet kommunicerar till allmänheten anses
      utgöra ett brott mot saklighetskravet i regeringsformen.
AA kommenterade yttrandena och tillade bl.a. att myndigheten publicerade den
felaktiga informationen redan i Säkerhetspolisens årsbok för år 2019.

Bedömning
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet (se 1 kap. 9 § regeringsformen). Kravet på
saklighet och opartiskhet omfattar den information som en myndighet
tillhandahåller allmänheten, exempelvis på en webbplats. Det innebär att
uppgifter som lämnas ska vara korrekta till innehåll och form, att de ska baseras
på hållfast underlag och att det ska vara sakligt motiverat för myndigheten att
sprida informationen. (Se t.ex. JO 2010/11 s. 616, dnr 4935-2009, och
JO 2020/21 s. 582, dnr 267-2018 m.fl.)

Av utredningen framgår att Säkerhetspolisen på sin webbplats lämnade felaktig
information om innehållet i bestämmelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift i
19 kap. 9 § brottsbalken. Utredningen ger inte någon klarhet om orsaken till det
eller hur länge informationen fanns på webbplatsen innan felet korrigerades den
31 januari 2025.

Som jag förstår remissvaret anser Säkerhetspolisen att det rört sig om ett smärre
faktafel. Jag kan emellertid konstatera att den lydelse av straffbestämmelsen
som fanns på webbplatsen, såvitt kommit fram i utredningen, aldrig har varit i
kraft. Detta hade enkelt kunnat konstateras vid en kontroll innan uppgiften lades
ut. Vidare rör straffbestämmelsen sådan brottslighet som Säkerhetspolisen
ansvarar för att utreda (se 3 § förordningen med instruktion för
Säkerhetspolisen). Det kan antas att allmänheten vänder sig till myndighetens
webbplats för upplysningar om innehållet i gällande rätt på området. Den
felaktiga informationen synes även ha fått viss spridning. Något bagatellartat fel
har det alltså inte varit fråga om.

Säkerhetspolisen kan inte undgå kritik för att den felaktiga informationen
lämnades på dess webbplats.

AA har i en kommentar pekat på att den felaktiga informationen fanns med i
Säkerhetspolisens årsbok för år 2019. Min granskning har dock inte omfattat
information som myndigheten lämnat i årsboken. Det som AA fört fram i denna
del ger därför inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
                                                                  Dnr 1017-2025   Sid 4 (4)




Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Anna Sundström har föredragit ärendet och byråchefen Nils
Västberg har deltagit i beredningen.
