# Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för att ha lämnat ut uppgifter om en enskilds personliga förhållanden utan att först ha prövat om uppgifterna omfattades av sekretess

JO 2018-06-14 dnr 1029-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2018-06-14              1029-2017             1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för att ha lämnat ut uppgifter
                        om en enskilds personliga förhållanden utan att först ha prövat om
                        uppgifterna omfattades av sekretess


                          Beslutet i korthet: Inför ett möte med den personalansvarige för en praktikplats
                          uppmanades den enskilde av arbetsförmedlaren att vid mötet berätta om sin
                          bakgrund. Den enskilde följde emellertid inte uppmaningen. Efter mötet tog
                          arbetsförmedlaren kontakt med den personalansvarige och upplyste honom om den
                          enskildes bakgrund. Uppgifterna var sådana som typiskt sett omfattas av sekretessen
                          i 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen.
                          JO konstaterar att arbetsförmedlaren före utlämnandet inte övervägde om uppgifterna
                          omfattades av sekretess och, om så var fallet, de ändå kunde lämnas ut till
                          praktikplatsen. För detta får Arbetsförmedlingen allvarlig kritik.
                          I beslutet uttalar sig JO även om den sekretessprövning som Arbetsförmedlingen har
                          gjort i efterhand, bl.a. om förutsättningarna för att med stöd av 10 kap. 2 §
                          offentlighets- och sekretesslagen lämna ut sekretessbelagda uppgifter.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 12 februari 2017 klagade AA på Arbetsförmedlingen i
                        Kinna och Borås. Han uppgav bl.a. att en arbetsförmedlare hade lämnat ut
                        sekretessbelagda uppgifter om honom till den praktikplats som han eventuellt
                        skulle börja på.

## Utredning

Handlingar i ärendet begärdes in och granskades. Anmälan remitterades till
                        Arbetsförmedlingen, som i sitt remissvar den 19 juni 2017 anförde bl.a. följande
                        (bilagorna här utelämnade):

## Arbetsförmedlingens utredning

AA har anfört att en arbetsförmedlare utan hans medgivande informerat den
                                personalansvarige på en praktikplats om att han suttit i fängelse och, som det får
                                förstås, brutit mot sekretessen i bestämmelsen 28 kap. 11 § offentlighets- och
                                sekretesslagen (2009:400).
                                Arbetsförmedlingen har gjort en utredning i ärendet och begärt in relevanta
                                yttranden och uppgifter.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                    Dnr 1029-2017         Sid 2 (7)




Av daganteckningen framgår att AA var på praktikplatsen den 5 december 2016.
Den 6 december 2016 skickade arbetsförmedlaren en e-post till AA om att AA
undanhållit information från den personalansvarige på praktikplatsen. Av
daganteckningen framgår också att arbetsförmedlaren via telefon informerat den
personalansvarige om AA:s "sociala bakgrund och historik utan att gå in på
detaljer". Den 12 december 2016 beslutade Arbetsförmedlingen att AA skulle få
merkostnadsersättning för arbetsträning på praktikplatsen. (bilaga 1, daganteck-
ningar)
Arbetsförmedlaren har anfört i huvudsak följande. Hon och AA hade kommit
överens om att AA skulle berätta för praktikplatsen om sin bakgrund vid besöket.
Vid besöket uppmanade hon AA att berätta, men AA berättade endast om sitt
yrkesliv. Eftersom AA inte tog chansen att berätta om sin bakgrund när hon var
närvarande, ringde hon upp praktikplatsen och berättade att AA hade haft ett
"kriminellt förflutet" och "kommer från kriminalvården". Hon har däremot inte
sagt att AA suttit i fängelse. Praktikplatsen har inte tidigare varit främmande för
att ta emot praktikanter från kriminalvården. Hon har upplevt att AA blivit
"hotfull och lynnig" när han blivit trängd. Mot bakgrund av att praktikplatsen
drivs av kvinnor och att det fanns ett stort antal personer med särskilda behov ur
ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv ansåg hon att praktikplatsens ledning
skulle vara informerade om AA:s bakgrund. Hon har arbetat på
Arbetsförmedlingen i 20 år. (bilaga 1)
Arbetsförmedlingschefen har anfört i huvudsak följande. En person från
kriminalvården kan bli uppmanad av sin arbetsförmedlare att berätta om sin
bakgrund för anordnaren. Detta bl.a. för att informationen ska komma direkt från
källan och för att personen ska få den hjälp den behöver för att komma in i
arbetslivet. Arbetsförmedlare ställs ofta inför en svår bedömning om vilket
ansvar de har mot praktikplatsen att berätta om den arbetssökandes bakgrund
eller problematik. Det är vanligt att arbetsförmedlare tycker att gränsdragningen
är svår. Den aktuella praktikplatsen är en humanitär organisation som arbetar
med hjälpsändningar till baltiska länder. Praktikplatsen tillhandahåller sysselsätt-
ningsplatser framförallt inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Det är framförallt
personer som står långt från arbetsmarknaden, personer från kriminalvården m.fl.
som placeras där. Praktikplatsen är van att ge extra stöd till de placerade. AA
skulle arbetsträna med arbetsuppgifter som uppackning, omsortering och
ompackning av gods för vidare transport till baltiska länder på praktikplatsen.
(bilaga 2 a och 3)
Sektionschefen har anfört i huvudsak följande. I anledning av att AA framfört ett
klagomål via e-post höll han ett samtal med arbetsförmedlaren. Arbetsförmed-
laren uppgav då att hon känt ett obehag att placera AA på praktikplatsen där
många kvinnor arbetstränade och att hon uppmuntrat AA att själv berätta om sin
bakgrund. Arbetsförmedlaren uppgav vid samtalet att hon upplyst AA att det var
av vikt att den personalansvarige på praktikplatsen kände till AA:s bakgrund.
Vidare uppgav arbetsförmedlaren att hon inte sagt till praktikplatsen att AA suttit
i fängelse. Därefter svarade han på AA:s e-post. (bilaga 2 b)
Arbetsförmedlingens avdelning rehabilitering till arbete har tillfrågats om rutinen
för arbetet med tidigare dömda och har anfört i huvudsak följande. Ur ett arbets-
marknadspolitiskt perspektiv är det bra att personen berättar för anordnaren om
sin bakgrund, eftersom informationen tenderar att komma fram och annars i
värsta fall kan leda till att praktiken eller anställningen avslutas. Det är viktigt ur
ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv att personen får rätt stöd hos anordnaren i
sin återgång till arbetslivet.

Aktuella bestämmelser
Av 2 § förordningen (2007:130) med instruktion för Arbetsförmedlingen framgår
att Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktions-
sätt genom att sammanföra den som söker arbete med den som söker arbetskraft,
                                                                 Dnr 1029-2017       Sid 3 (7)




prioritera den som befinner sig långt från arbetsmarknaden och bidra till att
stadigvarande öka sysselsättningen på sikt.
Av sekretessbestämmelsen 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen
framgår att sekretess gäller för en uppgift om enskilds personliga förhållanden
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om arbets-
förmedling, yrkesvägledning, arbetsvård, antagning till arbetsmarknadsutbild-
ning, eller hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställnings-
främjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För bestämmelsen gäller ett omvänt skaderekvisit, det råder alltså en presumtion
för sekretess.
JO har uttalat att en arbetsförmedlare som ringt till ett bolag och frågat om en
arbetssökande blivit utlovad anställning där inte åsidosatt sekretessbestämmelsen
men likväl brustit i omsorg. (JO 2001/02 s. 466)
Av den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 2 § offentlighets- och
sekretesslagen framkommer att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en
enskild eller till en annan myndighet om det är nödvändigt för att den
utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Endast i de fall, då det är en nödvändig
förutsättning för att myndigheten ska kunna fullgöra ett åliggande som en
myndighet har, får en sekretessbelagd uppgift lämnas ut och sekretessen efterges.
Det är inte tillräckligt att en myndighets effektivitet nedsätts genom sekretess-
bestämmelsen för att sekretessen ska få åsidosätts. (jfr. prop. 1979/80:2 del A
s. 465)
Syftet med bestämmelsen är att förhindra att sekretessregleringen gör det
omöjligt för en myndighet och dess personal att sköta de uppgifter som åvilar
myndigheten. (Offentlighets- och sekretesslagen en kommentar, Eva Lenberg,
Ulrika Geijer, Anna Tansjö, supplement 13, januari 2016)
JO har uttalat kritik mot en arbetsförmedlare som röjt sekretesskyddade uppgifter
angående en arbetssökande vid ett samverkansmöte med andra aktörer, utan
arbetssökandens samtycke. JO uttalade att förhållandet att en enskild känner till
vad mötet den ska närvara på handlar om, inte innebär att myndigheten kan utgå
från att den enskilde samtyckt till att sekretesskyddade uppgifter lämnas ut vid
mötet. (JO 5576-2015).
Av handläggarstödet (AFHS 73/2011, version 3) om Samarbete på anstalter och
frivård mellan Arbetsförmedlingen och kriminalvården framgår att samtycke till
hävande av sekretess ska fyllas i av den sökande inför flerpartsmöten (bilaga 4,
s. 8) och att den sökande måste ge sitt medgivande till att Arbetsförmedlingen
inhämtar dokument från Kriminalvården (bilaga 4, s. 16).
Av Arbetsförmedlingens faktablad om Arbetsträning inom jobb- och
utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar (bilaga 5, s. 1) framgår att
deltagaren vid arbetsträning ska få möjlighet att i anpassad form och under
handledning genomföra arbetsuppgifter utan krav på produktivitet. Arbets-
träningen behöver inte enbart inriktas på träning av specifika arbetsuppgifter
utan kan även handla om arbetssituationen som sådan. Såsom att förhålla sig till
arbetskamrater och arbetsledning, samt att hantera olika krav och förväntningar
som normalt finns på en arbetsplats. Arbetsträningen ska utformas utifrån
deltagarnas förutsättningar och tillgodose behovet av träning och orientering i
arbetslivets villkor.
                                                                  Dnr 1029-2017         Sid 4 (7)




Arbetsförmedlingens yttrande
–––

Ang. det som har utretts och sekretessbestämmelsen
Arbetsförmedlaren har anfört att hon berättat för den personalansvarige på
praktikplatsen att AA haft ett "kriminellt förflutet" och "kommer från kriminal-
vården". Arbetsförmedlingen finner att uppgiften som arbetsförmedlaren lämnat
har utgjort en sådan uppgift om personliga förhållanden som är sekretessbelagd
med stöd i 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen.
Arbetsförmedlaren nekar till att hon skulle ha sagt att AA suttit i fängelse, varför
ord står mot ord i den delen.
Mot bakgrund av att AA inte frivilligt berättat om sin bakgrund vid besöket på
praktikplatsen borde arbetsförmedlaren ha känt till att AA inte lämnat sitt
samtycke till att uppgiften lämnades ut till praktikplatsen. Arbetsförmedlaren
lämnade likväl ut uppgiften.
I detta sammanhang måste bedömas huruvida AA lidit något men av att
arbetsförmedlaren lämnade ut uppgiften till praktikplatsen, jfr. 28 kap. 11 §
offentlighets- och sekretesslagen. Arbetsförmedlaren har anfört att praktikplatsen
tidigare inte varit främmande för att ta emot personer från kriminalvården
(bilaga 1) och arbetsförmedlingschefen har anfört att praktikplatsen framförallt
placerar bland annat personer från kriminalvården (bilaga 3). Av faktabladet
framgår att deltagaren vid arbetsträning ska få möjlighet att i anpassad form
genomföra arbetsuppgifter, och att arbetsträningen ska utformas utifrån
deltagarens förutsättningar (bilaga 5). Mot bakgrund av detta finner
Arbetsförmedlingen att AA inte lidit något men på grund av
uppgiftsutlämnandet. Utlämnandet av uppgiften kan till och med ha gynnat AA i
sin arbetsträning på så sätt att han fått en bättre och mer anpassad stöttning i sin
arbetsträning.

Ang. komplexiteten och den sekretessbrytande bestämmelsen
I sådana fall JO anser att AA lidit men av uppgiftsutlämnandet i enlighet med
28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen och att arbetsförmedlaren då
lämnat ut en sekretessbelagd uppgift, vill Arbetsförmedlingen tillägga följande.
Av 2 § förordningen (2007:130) med instruktion för Arbetsförmedlingen framgår
att Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktions-
sätt genom att bland annat prioritera den som befinner sig långt från arbets-
marknaden och bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på sikt.
Arbetsförmedlingen anser att det kan finnas situationer då det skulle kunna vara
nödvändigt att uppgifter om en arbetssökandens bakgrund lämnas ut för att
Arbetsförmedlingen ska kunna fullgöra sin verksamhet, nämligen att prioritera
den som befinner sig långt från arbetsmarknaden och att bidra till att stadig-
varande öka sysselsättningen på sikt. Arbetsförmedlingen känner till att 10 kap.
2 § samma lag ska används restriktivt.
Arbetsförmedlaren ställs inför en svår situation när en deltagare som är i behov
av anpassad arbetsträning, inte kan få sådan arbetsträning utifrån deltagares
förutsättningar (bilaga 5) på grund av att deltagaren själv inte vill berätta om sina
förutsättningar. Den särskilda stöttningen tillbaka till arbetslivet uteblir om
personen inte berättar. Om stöttningen uteblir kan arbetsträningen bedömas som
icke arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Arbetsförmedlingen vill så långt det är
möjligt få personer i arbete och förhindra att en potentiell arbetsträning riskerar
att utebli, särskilt för en tidigare dömd person som ofta redan står långt från
arbetsmarknaden. I det aktuella ärendet fanns det även på praktikplatsen flera
deltagare med särskilda behov ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv som
också behövde särskilt stöd. Arbetsförmedlingen anser att det här finns flera
omständigheter att beakta och att bedömningen inte är helt enkel. Arbetsförmed-
                                                                       Dnr 1029-2017        Sid 5 (7)




      lingen har inte någon vägledning för hur en arbetsförmedlare ska agera i en
      sådan situation.
      Vid en samlad bedömning finner Arbetsförmedlingen att omständigheterna i
      förevarande fall är sådana att det finns utrymme för att uppgiftsutlämnandet varit
      nödvändigt för att Arbetsförmedlingen ska kunna fullgöra sin verksamhet, jfr.
      10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.

## Sammanfattning

Arbetsförmedlingen finner att arbetsförmedlaren lämnat ut en uppgift om
      enskilds personliga förhållanden utan att AA lämnat sitt samtycke. Arbetsför-
      medlingen finner att AA inte lidit något men genom uppgiftsutlämnandet, jfr.
      28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen, och att hans arbetsträning till och
      med kan ha gynnats på så sätt att han fått bättre och mer anpassad stöttning i sin
      arbetsträning.
      Arbetsförmedlingen anser i annat fall att det finns utrymme för att uppgifts-
      utlämnandet varit nödvändigt, jfr. 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.
      Med detta lämnar Arbetsförmedlingen över ärendet till JO för bedömning.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande. Han uppfattade inte
att arbetsförmedlaren kände någon form av oro eller tveksamhet inför att
placera honom på praktikplatsen eller att han var tvungen att berätta att han
suttit i fängelse vid besöket hos praktikplatsen.

Rättslig reglering
I ärenden om arbetsförmedling gäller sekretess för en uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men (28 kap.
11 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL). En sådan uppgift får inte röjas för
enskilda eller någon annan myndighet, om inget annat anges i offentlighets- och
sekretesslagen (8 kap. 1 § OSL).

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut, om den enskilde samtycker till
att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet eller om det är
nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna sköta sin verksamhet
(10 kap. 1 och 2 §§ OSL).

Bedömning
När en myndighet överväger att på eget bevåg lämna ut en uppgift som den
förfogar över måste myndigheten först noggrant pröva om uppgiften omfattas
av någon sekretessbestämmelse som gör att det finns hinder mot att lämna ut
uppgiften. Om myndigheten bedömer att uppgiften omfattas av sekretess kan
den lämnas ut endast om det finns en sekretessbrytande bestämmelse som
tillåter ett utlämnande i det enskilda fallet, eller, med vissa här inte relevanta
begränsningar, om det finns ett samtycke från den som uppgiften avser.

De uppgifter som arbetsförmedlaren lämnade ut till den personalansvarige på
praktikplatsen är sådana uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som
typiskt sett omfattas av sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL.
                                                                Dnr 1029-2017       Sid 6 (7)




Av den redogörelse som arbetsförmedlaren har lämnat framgår inte att hon
innan uppgifterna lämnades ut övervägde om de omfattades av sekretess och,
om så var fallet, om de ändå kunde lämnas ut. Det finns inte heller någon annan
form av dokumentation som utvisar att ett sådant övervägande skedde. Utläm-
nandet av uppgifterna om AA:s bakgrund har således inte föregåtts av sådana
noggranna överväganden som krävs enligt offentlighets- och sekretesslag-
stiftningen. Hanteringen i denna del förtjänar därför allvarlig kritik.

Såvitt framgår har Arbetsförmedlingen i sitt remissvar gjort en sekretess-
prövning i efterhand. Med anledning av detta finner jag skäl att påminna om
följande.

Arbetsförmedlingen menar i första hand att AA inte har lidit något men av
utlämnandet eftersom praktikplatsen tidigare inte varit främmande för att ta
emot personer från kriminalvården. Myndigheten har också anfört att utlämn-
andet kan ha gynnat AA.

Enligt den tillämpliga bestämmelsen gäller som huvudregel sekretess för en
uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ett ärende av det aktuella
slaget. En uppgift får bara lämnas ut om det står klart att ett utlämnande inte
leder till men för den som uppgiften rör eller någon närstående till honom eller
henne. Uttrycket men har en mycket vid innebörd (se RÅ 1994 not. 295). JO har
tidigare uttalat att med men avses i första hand sådana skador som att bli utsatt
för andras missaktning, om ens personliga förhållanden blir kända för andra.
Utgångspunkten för prövningen av om det rör sig om men ska vara den
enskildes egen upplevelse. Även om en tjänsteman skulle anse det vara till nytta
för den enskilde att uppgifterna lämnas till en annan myndighet eller till hans
arbetsgivare, så att dessa kan hjälpa honom, är det inte säkert att detta är
förenligt med sekretessreglerna (se JO 1996/97 s. 480, dnr 4093-1994).

Eftersom bedömningen ska göras utifrån den enskildes uppfattning kan varken
det förhållandet att praktikplatsen tidigare tagit emot personer med liknande
bakgrund eller att myndigheten bedömer att den enskilde skulle bli hjälpt av ett
utlämnande ges någon större betydelse vid menprövningen. Enligt min mening
kan det starkt ifrågasättas om de skäl som Arbetsförmedlingen har framfört i
efterhand innebär att uppgifterna, vid tidpunkten för utlämnandet, inte omfatta-
des av sekretess.

I andra hand menar Arbetsförmedlingen i sitt remissvar att det var nödvändigt
att lämna ut uppgifterna för att den skulle kunna fullgöra sin verksamhet.

Innan bestämmelsen i 10 kap. 2 § OSL över huvud taget kan tillämpas bör
myndigheten ha undersökt om den enskilde samtycker till att den sekretess-
belagda uppgiften lämnas ut. Ett samtycke ska lämnas frivilligt. Först om ett
samtycke inte lämnas kan myndigheten överväga att lämna ut uppgiften enligt
10 kap. 2 § OSL (se t.ex. JO 1996/97 s. 480, dnr 4093-1994 och JO 2005/06
s. 336, dnr 798-2003). Arbetsförmedlingen har i sin handbok i offentlighet och
                                                                   Dnr 1029-2017       Sid 7 (7)




sekretess (AFHB 19/2013, s. 22) angett att ett samtycke normalt är skriftligt.
Om samtycke lämnas muntligen är det viktigt att handläggaren gör en
tjänsteanteckning där det klart framgår vad samtycket omfattar och när det
lämnades.

Det finns ingenting i ärendet som tyder på att AA gett sitt samtycke till att
lämna ut uppgifterna. Det förhållandet att han efter direkt uppmaning från
arbetsförmedlaren valde att inte berätta för den personalansvarige om sin
bakgrund kan, som Arbetsförmedlingen konstaterar i sitt remissvar, inte
uppfattas på annat sätt än att samtycke saknades.

Bestämmelsen i 10 kap. 2 § OSL motsvarar 1 kap. 5 § i den upphävda sekretess-
lagen (1980:100), och någon ändring i sak var inte avsedd (prop. 2008/09:150
s. 368). I förarbetena till den dåvarande sekretesslagen betonas att bestämmels-
en ska tillämpas restriktivt. Sekretessen får bara efterges i de fall ett utlämnande
av sekretessbelagda uppgifter är en nödvändig förutsättning för att en myndig-
het ska kunna fullgöra en viss skyldighet. Att effektiviteten i en myndighets
handlande minskar får inte leda till att sekretessen åsidosätts (prop. 1979/80:2
Del A s. 465 och s. 494).

Jag är mycket tveksam till de argument som Arbetsförmedlingen har angett som
stöd för att utlämnandet av uppgifterna var nödvändigt för att myndigheten
skulle kunna fullgöra sin verksamhet. Om den enskilde inte vill att uppgifter om
hans eller hennes personliga förhållanden lämnas ut och ett utlämnande bedöms
vara en nödvändig förutsättning för ett genomförande av den specifika insatsen
bör myndigheten i första hand undersöka om det finns andra jämförbara insatser
att sätta in i stället. Utrymmet för att utan samtycke lämna ut sekretessbelagda
uppgifter till en praktikplats är enligt min uppfattning mycket begränsat. I detta
fall tycks uppgifterna om AA:s bakgrund dessutom inte ha haft någon som helst
betydelse för praktikplatsen, eftersom den tidigare tagit emot personer med
liknande bakgrund. Det finns inte heller något som utvisar att det var nöd-
vändigt för praktikplatsen att känna till AA:s bakgrund för att syftet med arbets-
träningen skulle kunna uppnås.

Sammanfattningsvis förtjänar Arbetsförmedlingen allvarlig kritik för att ha
lämnat ut uppgifter om AA:s personliga förhållanden utan en föregående och
noggrann sekretessprövning.

Ärendet avslutas.
