# Förnyad kritik mot Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, för långsam och passiv handläggning av mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Även uttalanden om domstolens handläggningstider generellt i migrationsmål

JO 2021-06-18 dnr 1030-2020

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                      Sid
                                                                         2021-06-18             1030-2020,             1 (12)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                       1145-2020, och
Elisabeth Rynning                                                                               1187-2020




                        Förnyad kritik mot Förvaltningsrätten i Göteborg, migrations-
                        domstolen, för långsam och passiv handläggning av mål om
                        uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Även uttalanden om
                        domstolens handläggningstider generellt i migrationsmål


                          Beslutet i korthet: I juni 2019 kritiserade JO Förvaltningsrätten i Göteborg,
                          migrationsdomstolen, för långsam handläggning av ett mål om uppehållstillstånd
                          enligt utlänningslagen. Vidare uttalade JO att domstolens handläggningstider i mål om
                          uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl samt besök eller bosättning var
                          betydligt längre än vad som var rimligt och acceptabelt.
                          I detta beslut från chefsJO får domstolen på nytt kritik för långsam handläggning av
                          tre mål om uppehållstillstånd. I ett av målen uppgick handläggningstiden till mer än
                          två år och fyra månader, och domstolen vidtog inte någon egentlig åtgärd under en tid
                          om cirka ett år och tio månader. Enligt chefsJO var handläggningstiden anmärknings-
                          värt lång och den passiva handläggningen helt oacceptabel.
                          ChefsJO konstaterar att handläggningstiderna har försämrats ytterligare sedan det
                          tidigare JO-ärendet och att de således fortfarande är betydligt längre än vad som är
                          rimligt och acceptabelt. Ett resurstillskott och en omorganisation kan förhoppningsvis
                          leda till kortare handläggningstider på sikt. Det kan dock ta lång tid innan de når en
                          normal nivå. ChefsJO noterar i det sammanhanget att Riksrevisionen för närvarande
                          granskar om migrationsdomstolarnas hantering av migrationsmål är effektiv.
                          Beslutet lämnas över till riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

## Bakgrund

I ett beslut den 5 juni 2019 kritiserade dåvarande JO Lars Lindström
                        Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, för långsam handläggning
                        av ett mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716), se
                        JO 2019/20 s. 108. I beslutet uttalade sig JO vidare generellt om domstolens
                        handläggningstider för migrationsmål. Vid tidpunkten för beslutet redovisade
                        domstolen att mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl tog
                        17–21 månader att handlägga och mål om uppehållstillstånd för besök eller
                        bosättning 12–16 månader. Enligt JO var dessa tider betydligt längre än vad
                        som var rimligt och acceptabelt. Av utredningen framgick att domstolen vid den
                        aktuella tidpunkten avgjorde fler migrationsmål än vad som kom in till
                        domstolen. Enligt JO innebar det att balansen av migrationsmål, och därmed


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                Dnr 1030-2020,     Sid 2 (12)
                                                                    1145-2020, och
                                                                    1187-2020




också handläggningstiderna, skulle minska. JO lämnade över ett exemplar av
beslutet till bl.a. Justitiedepartementet för kännedom.

Anmälningar
I tre anmälningar som kom in till JO i februari 2020 framförde AA, BB och CC
klagomål mot Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, om långsam
handläggning av tre mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen.

AA anförde i huvudsak följande:

Han har väntat alldeles för länge på domstolens avgörande i mål
nr UM 11894-18. Domstolen har gett olika besked om den förväntade
handläggningstiden. Enligt det senaste beskedet var den 12–16 månader. Hans
mål har handlagts under längre tid än så.

BB anförde i huvudsak följande:

Hon är god man för en person som fick avslag på sin ansökan om asyl i
september/oktober 2017. Den 12 oktober 2017 överklagades avslagsbeslutet till
migrationsdomstolen. Domstolen har vid tiden för JO-anmälan handlagt målet,
nr UM 11728-17, i två år och cirka fyra månader. Hennes huvudman mår
mycket dåligt av att målet inte avgörs och lider skada eftersom överklagandet
delvis handlar om en åldersuppskrivning.

CC anförde i huvudsak följande:

Enligt domstolens information uppgår den förväntade handläggningstiden för
ett mål om uppehållstillstånd till 10–14 månader. Handläggningstiden i mål
nr UM 10331-18 uppgår nu till 18 månader.

Utredning
JO tog in bl.a. dagboksbladen i de tre målen från förvaltningsrätten.

Den 17 februari 2020 tog JO del av den information som förvaltningsrätten
hade lagt ut på sin webbplats om hur lång tid det tar att handlägga ett mål vid
domstolen. Informationen var senast uppdaterad den 28 november 2019. I fråga
om mål vid migrationsdomstolen framgick följande:

    a) mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl:
       20–24 månader
    b) mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning:
       12–16 månader
    c) viseringsmål: 2–8 veckor.

Den 18 maj 2020 hade informationen uppdaterats enligt följande:

    a) mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl:
       20–26 månader
                                                                          Dnr 1030-2020,     Sid 3 (12)
                                                                              1145-2020, och
                                                                              1187-2020




    b) mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning:
       13–17 månader
    c) viseringsmål: 2–8 veckor.

JO uppmanade förvaltningsrätten att yttra sig över de tre anmälningarna om
långsam handläggning. Yttrandet skulle också innehålla en redogörelse för
handläggningstiderna generellt i migrationsmålen vid domstolen, vilka åtgärder
som vidtagits sedan domstolens yttrande den 17 april 2019 i det tidigare JO-
ärendet och en prognos för domstolens handläggningstider framöver i
migrationsmål.

Förvaltningsrätten (lagmannen DD) lämnade den 8 maj 2020 följande
remissvar:

      Handläggningen i förvaltningsrättens tre mål med mål nr UM 11894-18, UM 11728-17 och
      UM 10331-18
      När det gäller handläggningen av de tre nu aktuella migrationsmålen får jag be
      att hänvisa till rådmannen EE:s yttrande…(avseende mål nr UM 11894-18),
      rådmannen FF:s yttrande…(avseende mål nr UM 11728-17), och chefsråd-
      mannen GG:s yttrande…(avseende mål nr UM 10331-18).
      Jag beklagar de långa handläggningstiderna och konstaterar att handläggningen i
      samtliga tre mål tyvärr varit mycket lång men att målen numera är avgjorda.
      Handläggningstiderna har varit något längre än de ungefärliga tider som finns
      angivna på förvaltningsrättens webbplats. Anledningen till att det tagit så lång tid
      att avgöra målen är, som jag ser det, ett resultat av brist på resurser, sett i
      förhållande till domstolens arbetsbelastning.
      Handläggningen och handläggningstiderna generellt i domstolens migrationsmål
      Förvaltningsrätten har i tidigare ärende (JO:s dnr 134-2019) redogjort för
      handläggningen av och handläggningstiderna generellt i domstolens migrations-
      mål. Förvaltningsrättens yttrande i denna del avser tiden därefter, dvs. efter den
      17 april 2019.
      De generella handläggningstiderna i migrationsmål vid domstolen
      Jag tillträdde min befattning den 1 januari 2020 och kan konstatera följande.
      Förvaltningsrätten arbetar systematiskt för att hantera en ökad målmängd och för
      att förbättra de långa omloppstiderna samt minska befintliga balanser. Antalet
      avgjorda mål det senaste året har ökat från drygt 30 000 till drygt 36 000.
      Förvaltningsrätten har dock fortsatt haft en osedvanligt stor inströmning av
      migrationsmål samt ett ökat antal inkomna allmänna mål till domstolen. Trots att
      balanserna har minskat är omloppstiderna, liksom tidigare, fortsatt mycket långa
      för flera av domstolens migrationsmål.
      Bilaga 4 visar en grafisk bild över antalet inkomna, avgjorda och balanserade
      mål vid förvaltningsrätten 2015–2019 samt första kvartalet 2020. Bilaga 5 visar
      handläggningstiderna i migrationsmål vid förvaltningsrätten 2019 respektive
      första kvartalet 2020 [bilagorna utelämnade här, JO:s anm.].
      Domstolens åtgärder
      En förutsättning för att kunna hantera den stora målmängden, förbättra omlopps-
      tiderna och minska balanserna är att det finns tillräckliga resurser för verksam-
      heten. Som förvaltningsrätten beskrivit i tidigare ärende, har den viktigaste och
      en mycket utmanande del i domstolens arbete med den kraftiga ökningen av
      migrationsmål varit att öka antalet anställda och behålla kompetent personal.
      Arbetet med personalförsörjning har tagit tid och krävt stora resurser för att
                                                                Dnr 1030-2020,     Sid 4 (12)
                                                                    1145-2020, och
                                                                    1187-2020




uppnå ett ökat målavgörande med bibehållen hög kvalitet och rättssäkerhet i den
dömande verksamheten.
Förvaltningsrättens ekonomiska resurser har sedan maj 2019 minskat, då
Domstolsverket drog tillbaka 0,5 procent av den allmänna ramen, motsvarande
407 000 kr. Domstolsverket drog även tillbaka det överföringsbelopp som
förvaltningsrätten hade från 2018, vilket motsvarade 2 626 000 kr. Förvaltnings-
rättens redan befintliga budget för 2019 minskades därigenom med 3 miljoner kr.
Inför 2020 yrkades samma engångsbelopp som tilldelats förvaltningsrätten
föregående år, motsvarande 81 miljoner kr. Under sommaren 2019 kom
indikationer från Domstolsverket på att tilldelningen av yrkat engångsbelopp var
osäker. I samband med budgetpropositionen hösten 2019 framkom att
förvaltningsrätten endast skulle komma att få ett engångsbelopp om 32 miljoner
kr. Förvaltningsrätten tvingades till följd av detta revidera sin preliminära budget
för 2020 med besparingar om ca 36 miljoner kr. Till följd av detta tvingades
förvaltningsrätten bl.a. besluta om anställningsstopp den 23 september 2019.
Befintliga provanställningar fick avbrytas, liksom det planerade intaget av
notarier. Förvaltningsrätten tvingades gå igenom samtliga förvaltningskostnader
för att undersöka möjliga besparingar. Det var i detta läge dessutom oklart om
det skulle räcka med de planerade besparingarna om 36 miljoner kr, eftersom
detta var beroende av att förvaltningsrätten skulle få behålla tidigare anslags-
kredit om 10 procent. Besked om att anslagskrediten beviljades kom först den
19 december 2019. Den långsiktiga planeringen av verksamheten inför 2020 var
mot denna bakgrund mycket svår.
Efter planerade och delvis genomförda omställningar och besparingar kom
besked i slutet av januari 2020 om att förvaltningsrätten genom vårändrings-
budgeten troligtvis skulle komma att tilldelas ca 16 miljoner kr som ett
engångsbelopp för 2020. En arbetsgrupp tillsattes för att undersöka hur detta
tillskott kunde användas på bästa sätt. Uppväxlingen har visat sig svårare än
beräknat då anställda har slutat eller begärt tjänstledigt i högre utsträckning än
vad förvaltningsrätten lyckats rekrytera och förlänga befintliga anställningar.
Förändringar som planerats och påbörjats till följd av tillskottet om 16 miljoner
kr är att anlita mer domarkraft genom förstärkningsstyrkan, pensionerade
domare, förvaltningsrättsfiskal och förlängningar av tjänster som tf. rådmän.
Förvaltningsrätten har även rekryterat föredragande jurister för viss tid, förlängt
anställningar för viss tid efter avslutad notarietjänstgöring, ökat antalet platser
för sommarnotarier, visstidsanställt och förlängt tjänster för domstolshand-
läggare, planerat övertidsprojekt och överlämnat allmänna mål till Förvaltnings-
rätten i Falun och migrationsmål till Förvaltningsrätten i Stockholm.
Exempel på andra åtgärder som förvaltningsrätten genomfört i syfte att öka
effektiviteten och för att avlasta de dömande avdelningarna är att det införts en
ny enhet under våren 2020 som uteslutande arbetar med viseringsmål och andra
mål av enklare beskaffenhet. För att förbättra omloppstiderna har det även gjorts
vissa omfördelningar av mål och justeringar avseende inlottning av mål på de
olika dömande avdelningarna. Det har därutöver genomförts en del personal-
förflyttningar och en enhet har till följd av minskade personalresurser fått bistå
ett par avdelningar med domar- och föredraganderesurser.
Förvaltningsrätten har vidare arbetat för att viseringsmålen, som kraftigt ökat de
senaste åren, ska fördelas över fler migrationsdomstolar (se bl.a. domstolens
hemställan till regeringen, JU2019/02094/DOM, insänd den 31 maj 2019).
Ändrade forumregler i viseringsmål finns nu föreslaget i Justitiedepartementets
promemoria Behörig migrationsdomstol i viseringsmål (Ju2020/01022/DOM)
med förslag om ikraftträdande den 1 oktober 2020. En förändring i enlighet med
promemorians förslag skulle innebära en avsevärd minskning av domstolens
viseringsmål, vilket skulle underlätta planeringen av verksamheten och ge tid till
att handlägga andra måltyper av stor betydelse för enskilda. En konsekvens av
förslaget är samtidigt att domstolens ekonomiska resurstilldelning kommer att
minska med över 20 miljoner kr.
                                                                       Dnr 1030-2020,     Sid 5 (12)
                                                                           1145-2020, och
                                                                           1187-2020




      Domstolen har även, i juni 2019, anordnat ett möte med Migrationsverket Väst.
      Vid mötet påvisade domstolen de negativa samhälleliga konsekvenserna av
      Migrationsverkets kontinuerliga överflyttningar av ärenden från Stockholms-
      regionen till Region Väst, vilka medfört stora ökningar av antalet inkommande
      asylmål till domstolen. En del av dessa har kunnat lämnas över till Förvaltnings-
      rätten i Stockholm, men arbetet har dragit mycket resurser, och har totalt sett lett
      till försämringar för de asylsökande sett till handläggningstiden inom hela rätts-
      kedjan.
      På grund av den rådande pandemin kan vissa av de planerade åtgärderna för
      2020, såsom anlitande av äldre pensionerade domare och övertidsprojekt, inte
      genomföras i nuläget. Det kan till följd av bl.a. detta och en hög personalom-
      sättning vara svårt att fullt ut ta tillvara de tillskjutna medlen om 16 miljoner kr
      under 2020. Eftersom förutsättningarna för 2021 fortfarande är mycket osäkra
      och indikationerna för närvarande visar på en minskad medelstilldelning har
      förvaltningsrätten inte haft möjlighet att anställa några nya notarier under
      2020 eller tillsvidareanställa annan personal i någon större utsträckning.
      Prognos
      Förvaltningsrätten har, som beskrivits ovan, en mycket ansträngd situation med
      långa handläggningstider och höga balanser. En förutsättning för att långsiktigt
      kunna planera verksamheten och upprätthålla ett effektivt målarbete med
      bibehållen rättssäkerhet är att domstolen får en förutsägbar, hållbar och mer
      långsiktig budget samt inte är beroende av engångsbelopp med kort framför-
      hållning.
      Domstolens förutsättningar och möjligheter att planera för 2021 är i hög grad
      beroende av flera för närvarande osäkra faktorer, och då framför allt budgeten
      för 2021 men även den pågående pandemins inverkan, personalomsättningen och
      i vilken omfattning eventuella förändringar av forumreglerna för viseringsmålen
      kommer att påverka domstolens budget. Utifrån nuvarande budgetunderlag
      saknas förutsättningar för att ta in nya notarier och fastanställa personal i någon
      större utsträckning. Den preliminära budgeten för 2021 som förvaltningsrätten
      har att utgå ifrån innebär besparingar i förhållande till innevarande år om ca
      50 miljoner kr. I det fall viseringsmålen fördelas över fler domstolar tillkommer
      ytterligare besparingar. Utifrån dessa förutsättningar kan de långa hand-
      läggningstiderna och stora balanserna för migrationsmål inte förväntas minska i
      någon större omfattning, trots ett fortgående arbete med att justera och ytterligare
      effektivisera verksamheten.
Till remissvaret fogades yttranden från de domare som haft ansvar för de
aktuella målen, ett diagram över antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål
2015–2020 och en statistikrapport om handläggningstiderna i migrationsmål vid
domstolen.

Rådmannen EE anförde i huvudsak följande när det gäller AA:s klagomål:

      På avdelning 2 arbetar vi i rådslag. I varje rådslag ingår domare, föredragande
      och notarier. Fram till i början av februari 2020 arbetade vi i fyra rådslag, varav
      jag ingick i rådslag 3. Det aktuella målet har varit lottat på rådslag 1, som
      tillsammans med rådslag 3 numera bildar rådslag 1. Före sammanslagningen
      hade jag ingen närmare inblick i hur målen i rådslag 1 bereddes eller vilka
      prioriteringar som gjordes. Där får jag hänvisa till chefsrådmannen och de
      domare som då ingick i rådslag 1. Följande reflexioner kan jag dock göra
      beträffande aktuellt mål utifrån dagboksbladet.
      Målet registrerades den 19 september 2018. Överklagandet har i mycket stor
      omfattning, på eget initiativ, kompletterats av klaganden eller dennes ombud.
                                                                        Dnr 1030-2020,     Sid 6 (12)
                                                                            1145-2020, och
                                                                            1187-2020




      Det har kommit in flera handlingar varje månad med undantag för september
      månad 2019. Något yttrande har aldrig begärts från Migrationsverket.
      Att jag den 4 mars 2020 kom att avgöra målet får räknas mer som en tillfällighet.
      Dock hade jag i januari fått upp ögonen på det genom att jag som chefsråd-
      mannens ställföreträdare haft att fatta beslut om en begäran om förtursförklaring,
      som den 27 januari 2020 avslogs. Målet började bli ”gammalt” så det fanns trots
      avslaget anledning att gå igenom det och överväga om det fanns anledning att
      återuppta beredningen (jfr Migrationsöverdomstolens avgörande den
      12 december 2019, mål UM 17117–19).
      Inför det kommande avgörandet begärde domstolen den 14 februari 2020 in
      aktuella inkomstuppgifter från klaganden gällande anknytningspersonen.
      Kompletteringen inkom den 27 februari 2020. Målet avgjordes därefter den
      4 mars 2020. Överklagandet avslogs med hänvisning till att anknytningspersonen
      inte uppfyllde det s.k. försörjningskravet.
      Vad gäller arbetet på avdelningen, vilka prioriteringar som ska göras och
      ansvarsfördelningen, vill jag framföra följande.
      Avdelningschefen bestämmer vilken målsättning som ska gälla för arbetet i
      rådslagen och i vilken ordning prioriteringar ska göras. Vad som skulle gälla för
      tillståndsmål inkomna före den 1 juli 2018 framgår av bifogat mail från den
      7 november 2019 [e-postmeddelandet utelämnat här, JO:s anm.]. Aktuellt mål
      inkom efter den tidpunkten.
      Enligt avdelningens arbetsbeskrivning (och 14 § förvaltningsrättsinstruktionen)
      ska det vid varje tidpunkt under målets handläggning finnas en ansvarig domare
      för målet. Ansvarig domare för målen i beredningsprocessen är någon av
      rådslagens domare. Ansvaret för ett mål, som inte är fördelat till någon namn-
      given domare, övergår till avdelningschefen, när det bedömts som KFA (klart för
      avgörande).
      Av målstatuspilen i aktuellt mål kan följande utläsas.
      2018-09-19 Inkom
      2018-11-05 KFA
      2020-02-14 Fortsatt beredning
      2020-03-02 KFA
      2020-03-03 Uppsatt
      2020-03-04 Föredraget och avslutat
      Slutsatsen beträffande mål UM 11894–18 är att handläggningstiden, utifrån
      domstolens uppgifter på webbplatsen (12–16 månader), överskridits med några
      månader.

Rådmannen FF anförde i huvudsak följande när det gäller BB:s klagomål:

      Nedan följer en kronologi över vad som har hänt i ärendet.
      2016-06-02                   Ansökan om asyl. Uppgett att han är underårig och att
                                   han riskerar att tvångsrekryteras av Al Shabaab samt att
                                   han riskerar skyddsgrundande behandling på grund av
                                   säkerhetsläget. Han saknar nätverk i hemlandet.
      2017-09-26                   MIV:s beslut.
      2017-10-16                   Målet inkommer till migrationsdomstolen. Det
                                   offentliga biträdet begär anstånd med att utveckla talan
                                   och att komma in med fullmakt.
      2017-10-27                   Kompletterande överklagande. Begär muntlig
                                   förhandling. Fullmakt inkommer.
                                                                        Dnr 1030-2020,     Sid 7 (12)
                                                                            1145-2020, och
                                                                            1187-2020




      2017-11-30                Inkommer läkar- och psykologintyg till styrkande av att
                                klaganden är underårig och att det föreligger en ytterst
                                allvarlig psykisk problematik. Hemställes att MIV
                                yttrar sig över detta.
      2017-12-07                Inkommer utlåtande från professor HH om second
                                opinion av medicinsk åldersbedömning. Hemställes att
                                MIV yttrar sig över detta.
      2018-01-08                Yttrande från MIV.
      2018-01-19                Avslag muntlig förhandling. Offentliga biträdet får
                                tillfälle att senast 2018-02-16 slutföra sin talan och
                                komma in med kostnadsräkning.
      2018-02-14                Yttrande från det offentliga biträdet samt
                                kostnadsräkning.
      2018-10-24                Målet omfördelas från avd. 4 till avd. 5.
      2019-02-28                Målet vidarefördelas till Grupp 53.
      2019-09-24                Målet vidarefördelas till föredragande jurist.
      2019-12-10                Migrationsdomstolen för in landinformation i målet,
                                ber offentliga biträdet yttra sig över landinformationen
                                och ger biträdet möjlighet att inkomma med nytt
                                läkarintyg. Det gamla läkarintyget var från 2017-11-16.
      2020-02-11                Tillfälle till yttrande till ombudet/god man som av
                                förbiseende inte har fått tillfälle att yttra sig i målet
                                tidigare.
      2020-02-24                Yttrande från ombud/god man.
      2020-02-28                Dom.

      Statuspilen
      Enligt statuspilen sattes ett första domsförslag upp 2019-09-25. Fortsatt
      beredning beslutades 2019-12-10 när domstolen förde in ny landinformation och
      gav biträdet möjlighet att inkomma med nytt läkarintyg på grund av psykisk
      ohälsa. Varken yttrande från det offentliga biträdet eller något läkarintyg kom in
      till domstolen. Slutligt domsförslag sattes upp 2020-01-22 och målet föredrogs
      2020-02-11. Yttrande från ombudet/god man kom in efter föredragningen men
      tillförde inte något nytt.
      Målet har legat på avdelning 4 i åtta månader utan att någon åtgärd har vidtagits.
      Därefter har det legat på avdelning 5 i elva månader utan att någon åtgärd,
      förutom vidarefördelning till rådslag 53, har skett. Målet sattes inledningsvis upp
      för en annan rådman, men när hon gick på föräldraledighet tog jag över målet.
      Enligt min mening beror den långa handläggningstiden på domstolens brist på
      resurser i förhållande till det antal mål som domstolen har att hantera.

Chefsrådmannen GG anförde i huvudsak följande när det gäller CC:s klagomål:

      Målets handläggning
      Av diarieföringssystemet Vera framkommer bl.a. följande. Det aktuella målet
      kom in till Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Göteborg (nedan
      migrationsdomstolen) den 6 augusti 2018 och bedömdes vara klart för avgörande
      tre dagar senare. Klaganden har sedan inkommit med kompletterande informa-
      tion och handlingar den 15 juli och den 30 september 2019. Migrationsverket
      inkom med yttrande med anledning av de nya handlingar som ingivits den
      25 oktober 2019 och klaganden underrättades om detta yttrande den
      12 november 2019. Målet avgjordes den 17 mars 2020.
                                                                        Dnr 1030-2020,     Sid 8 (12)
                                                                            1145-2020, och
                                                                            1187-2020




      Ansvarig domare
      Jag har som avdelningschef varit ansvarig domare för målet från det att det kom
      in till avdelningen till dess att det avgjordes.

      Målets handläggningstid
      Klaganden har när målet kom in till migrationsdomstolen upplysts om att hand-
      läggningstiden i den här typen av mål vanligtvis är 10–14 månader. Numera står
      det på förvaltningsrättens externa hemsida att den genomsnittliga handläggnings-
      tiden är 12–16 månader. Av 2 kap. 11 § regeringsformen framgår att en rättegång
      ska genomföras inom skälig tid. Det nu aktuella målet kom in till förvaltnings-
      rätten för 17 månader sedan. Det har således tagit längre tid att handlägga än det
      genomsnittliga målet av denna typ vid domstolen. Detta beror på inget sätt på
      klaganden.

      Min bedömning
      Förvaltningsrätten har i tidigare yttranden till Riksdagens ombudsmän redogjort
      för handläggningstiderna vid domstolen. I dagsläget finns vid avdelning 2 på
      domstolen, den avdelning där nu aktuellt mål handläggs, 2 599 öppna allmänna
      mål och 597 migrationsmål, totalt 3 196 mål. Av dessa är 208 i samma ålders-
      kategori som det nu aktuella målet, det vill säga 15 månader eller äldre.
      Under andra halvåret 2019 aviserade regeringen stora nedskärningar på de
      engångsanslag som finansierat verksamheten vid migrationsdomstolen. Det har
      föranlett att domstolen vidtagit en mängd besparingsåtgärder, bl.a. stoppat all
      rekrytering av förvaltningsrättsnotarier, slutat anställa tillfällig personal, avslutat
      provanställningar m.m. Personalstyrkan på avdelning 2, exklusive domstolshand-
      läggare, har därför minskats med ca 30 procent.
      Inget har framkommit som skulle tyda på att det aktuella målet särbehandlats,
      varken positivt eller negativt. Det har handlagts så snabbt det varit möjligt,
      utifrån det inflöde av mål som varit, de prioriteringar som gäller och den
      personal som varit tillgänglig. Sammanfattningsvis är handläggningstiden ur
      klagandens synvinkel oacceptabelt lång, men den måste ses i ljuset av den
      arbetssituation som migrationsdomstolen befinner sig i.

Anmälarna gavs tillfälle att kommentera remissvaret. Ingen av dem hördes av.
I maj 2020 mottog JO en anmälan mot Förvaltningsrätten i Göteborg om
långsam handläggning av ett mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen
(2017:725). Inom ramen för det ärendet uppmanades förvaltningsrätten att yttra
sig över anmälan (JO:s ärende med dnr 3829-2020). I sitt remissvar den
29 september 2020 lämnade förvaltningsrätten (lagmannen DD) följande
uppgifter av intresse även för de nu aktuella ärendena:

      De ändrade forumreglerna i viseringsmål skulle enligt plan ha trätt i kraft den
      1 oktober 2020. Förslaget är nu att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2021.
      Det är först nu i dagarna som domstolen fått besked från Domstolsverket hur
      detta kommer att påverka budgeten för 2021.
      Förvaltningsrätten har haft en mycket ansträngd situation med långa hand-
      läggningstider och höga balanser. Resurstillskottet till migrationsdomstolarna i
      budgetpropositionen för 2021 ger domstolen bättre förutsättningar att långsiktigt
      kunna planera verksamheten och upprätthålla ett effektivt målarbete med
      bibehållen rättssäkerhet. Tillskottet innebär bl.a. att domstolen kommer ha ökade
      möjligheter att rekrytera ny personal och behålla viktig kompetens. Tillskottet
      kommer därför att bidra till att minska domstolens balanser och handläggnings-
      tider framöver i både allmänna mål och migrationsmål.
                                                                     Dnr 1030-2020,     Sid 9 (12)
                                                                         1145-2020, och
                                                                         1187-2020




      Förvaltningsrätten i Göteborg genomför sedan våren 2020 en översyn av
      domstolens dömande organisation. Målet är att domstolen ska ha en robust och
      flexibel organisation för den dömande verksamheten som är anpassad till
      domstolens målinflöde och ekonomiska förutsättningar. I dagsläget fördelas
      majoriteten av domstolens mål i första hand på en avdelningsgemensam
      beredningsorganisation. Chefsrådmannen är ansvarig domare under tiden ett mål
      är under beredning. Omorganisationen kommer i stället innebära att ansvaret för
      varje mål fördelas direkt på en domare när målet kommer in till domstolen. Den
      ansvarige domaren ska ha ett rimligt kontrollspann av antal mål och en
      beredningsorganisation till sin hjälp. Ansvaret för målen ska därigenom kunna
      utövas på ett mer effektivt sätt och en målsättning är att det kommer att leda till
      minskade omloppstider samt att liknande händelse som nu inträffat i möjligaste
      mån kommer kunna undvikas. Den nya organisationen ska träda i kraft den
      1 mars 2021.
      Min sammantagna bedömning är därmed att det förbättrade budgetläget
      tillsammans med en förändring av förvaltningsrättens organisation ska kunna
      leda till en minskning av domstolens balanserade mål och handläggningstider.

Av chefsrådmannen GG:s yttrande i det ärendet framgick bl.a. följande:

      Förvaltningsrätten har i tidigare yttranden till Riksdagens ombudsmän redogjort
      för handläggningstiderna vid domstolen. I dagsläget finns vid avdelning 2 på
      domstolen, den avdelning där nu aktuellt mål handlagts, 2 699 öppna allmänna
      mål och 490 migrationsmål, totalt 3 189 mål. Av dessa är 144 i samma ålders-
      kategori som det nu aktuella målet, det vill säga 18 månader eller äldre.
      Jag har i tidigare yttranden redogjort för åtgärder som genomförts för att komma
      till rätta med detta besvärande balansläge. Sedan dess har extra personal anställts
      på avdelningen, bl.a. två kammarrättsassessorer som arbetar på distans från
      Malmö med avdelningens äldre mål. Vidare har ett särskilt avarbetningsprojekt
      av äldre mål påbörjats, med hittills mycket goda resultat (verksamheten
      påbörjades under våren 2020). Uppföljningen av de äldre målen på avdelningen
      har slutligen intensifierats och på avdelningen pågår ett konstant arbete med hur
      målen ska prioriteras utifrån tillgängliga resurser.

Den 18 maj 2021 hade informationen på domstolens webbplats om
handläggningstiderna för mål i migrationsdomstolen uppdaterats enligt följande:

    a) mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl:
       26–32 månader
    b) mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning:
       14–18 månader
    c) viseringsmål: 2–8 veckor.

Bedömning
Rättslig reglering
I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en
rättegång ska genomföras inom skälig tid. Av 17 § förordningen (1996:382)
med förvaltningsrättsinstruktion framgår att ett mål vid förvaltningsrätten ska
avgöras så snart det kan ske. Det innebär att ett mål som är klart för avgörande
inte får bli liggande under någon längre tid.
                                                                 Dnr 1030-2020,     Sid 10 (12)
                                                                     1145-2020, och
                                                                     1187-2020




Handläggningen av de aktuella målen
AA:s mål inleddes vid domstolen den 19 september 2018. När målet slutligen
avgjordes hade det gått drygt ett år och fem månader sedan det kom in till
domstolen.

Det mål som BB:s anmälan gäller inleddes vid domstolen den 16 oktober 2017.
Den 19 januari 2018 avslog domstolen ett yrkande om muntlig förhandling, och
den 14 februari 2018 gav det offentliga biträdet in ett yttrade och en kostnads-
räkning. Därefter vidtogs ingen åtgärd i målet under nästan ett år och tio
månader, bortsett från att målet om- och vidarefördelades inom domstolen. Den
10 december 2019 gav domstolen det offentliga biträdet möjlighet att ge in ett
nytt läkarintyg eftersom det tidigare läkarintyget var från november 2017. Målet
avgjordes den 28 februari 2020. Det hade då gått mer än två år och fyra
månader sedan det kom in till domstolen.

Det mål som CC:s anmälan gäller inleddes vid domstolen den 6 augusti 2018.
Från den 9 augusti 2018 till den 23 maj 2019, dvs. under cirka tio månader,
vidtogs ingen åtgärd i målet. Målet avgjordes den 17 mars 2020. Det hade då
gått mer än ett år och sju månader sedan det kom in till domstolen.

Jag får konstatera att handläggningstiderna i de tre målen har varit alltför långa.
Även om handläggningstiden i AA:s mål till viss del får antas ha påverkats av
att överklagandet kompletterades vid många tillfällen, har handläggningstiden
varit för lång. Handläggningstiden i det mål som BB:s anmälan gäller har varit
anmärkningsvärt lång. Det är givetvis helt oacceptabelt att domstolen i det
målet inte vidtog någon egentlig åtgärd under en tid om cirka ett år och tio
månader.

Sammantaget ska domstolen kritiseras för passiv och långsam handläggning.

Handläggningstiderna generellt i migrationsmål vid förvaltningsrätten
I juni 2019 redovisade domstolen att mål om uppehållstillstånd på grund av
skydds- eller asylskäl tog 17–21 månader att handlägga och mål om
uppehållstillstånd för besök eller bosättning 12–16 månader. Enligt JO var
dessa tider betydligt längre än vad som var rimligt och acceptabelt (se
JO 2019/20 s. 108).

Den 18 maj 2020 hade handläggningstiderna ökat till 20–26 månader för mål
om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl och 13–17 månader för
mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning. Den 18 maj 2021 hade
handläggningstiderna ökat till 26–32 månader för mål om uppehållstillstånd på
grund av skydds- eller asylskäl och 14–18 månader för mål om uppehållstill-
stånd för besök eller bosättning. För mål om uppehållstillstånd på grund av
skydds- eller asylskäl rör det sig alltså om en förhållandevis kraftig ökning. Jag
får därför konstatera att handläggningstiderna har försämrats ytterligare och att
de således fortfarande är betydligt längre än vad som är rimligt och acceptabelt.
                                                                 Dnr 1030-2020,     Sid 11 (12)
                                                                     1145-2020, och
                                                                     1187-2020




Utifrån vad som framgår av remissvaret i maj 2020 tycks de ökade hand-
läggningstiderna till stor del bero på att domstolens ekonomiska resurser har
minskat sedan mitten av 2019 samtidigt som domstolen har haft en fortsatt stor
inströmning av mål. Handläggningstiderna verkar också ha försämrats till följd
av den pågående pandemin, även om handläggningstiderna i mål om uppehålls-
tillstånd på grund av skydds- eller asylskäl hade ökat redan före utbrottet.

Vidare har domstolen redogjort för åtgärder som planerats och vidtagits för att
få ned handläggningstiderna, sedan domstolens yttrande i det tidigare JO-
ärendet. Enligt domstolens prognos i maj 2020 förväntades de långa hand-
läggningstiderna och stora balanserna av migrationsmål inte minska i någon
större omfattning. Enligt domstolens besked i september 2020 skulle emellertid
ett resurstillskott bidra till att minska domstolens balanser och handläggnings-
tider i allmänna mål och migrationsmål. Domstolen bedömde också att en
omorganisation skulle leda till kortare handläggningstider.

Det är mycket oroande att domstolens redan långa handläggningstider i
migrationsmål har ökat. Jag kan konstatera att de åtgärder som domstolen
hittills har kunnat vidta har varit otillräckliga för att komma till rätta med de
långa handläggningstiderna. Samtidigt har jag förståelse för att betydande
förändringar i anslagstilldelningen med kort framförhållning är problematiskt
för en domstol. Ledtider i uppsägnings- och rekryteringsprocesser kan vara
långa och medföra att förändringar för att anpassa kostnaderna snabbt är svåra
att genomföra.

Det finns skäl att se allvarligt på den prognos för framtida handläggningstider
som domstolen lämnade i maj 2020. Det är också oroande att handläggnings-
tiderna enligt statistiken i maj 2021 har försämrats ytterligare, trots den prognos
som domstolen lämnade i september 2020 om förbättrade handläggningstider.
Resurstillskottet och omorganisationen kan förhoppningsvis leda till kortare
handläggningstider på sikt. Det kan dock ta lång tid innan de når en normal
nivå. Jag noterar i detta sammanhang att Riksrevisionen för närvarande granskar
om migrationsdomstolarnas hantering av migrationsmål är effektiv (Riks-
revisionens dnr 3.1.1-2020-1048). Inom ramen för den utredningen kommer
såvitt jag förstår bl.a. Domstolsverkets stöd till migrationsdomstolarna att
belysas liksom de förutsättningar som regeringen ger domstolarna.

I mitt yttrande över promemorian Behörig migrationsdomstol i viseringsmål
anförde jag att förslaget om att samtliga migrationsdomstolar ska vara behöriga
att pröva viseringsmål torde kunna bidra till att skapa bättre förutsättningar för
att få ned handläggningstiderna i övriga mål vid domstolen. En förutsättning för
att den effekten ska uppnås är givetvis att den lättnad i arbetsbelastning som
förslaget innebär inte utjämnas av minskad resurstilldelning. Jag noterar att
samtliga migrationsdomstolar sedan den 1 januari 2021 är behöriga att pröva
viseringsmål.
                                                                Dnr 1030-2020,     Sid 12 (12)
                                                                    1145-2020, och
                                                                    1187-2020




Jag riktar i dag även kritik mot förvaltningsrätten för långsam och passiv
handläggning av ett mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen (JO:s
ärende med dnr 3829-2020).

Som JO tidigare har konstaterat är det ytterst riksdagen och regeringen som har
ansvaret för att domstolarna klarar sina uppgifter och att de kan uppfylla de krav
som ställs i 2 kap. 11 § regeringsformen. Jag lämnar därför över beslutet till
riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

Ärendena avslutas.
