# En kommunal nämnd har hållit offentliga sammanträden i ärenden som rört myndighetsutövning

JO 2010-03-29 dnr 1032-2009

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2010-03-29            1032-2009              1 (3)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        En kommunal nämnd har hållit offentliga sammanträden i ärenden som
                        rört myndighetsutövning


                          Beslutet i korthet: Enligt kommunallagen ska en nämnds sammanträden i ärenden som
                          rör myndighetsutövning alltid hållas inom stängda dörrar. Miljö- och byggnadsnämnden i
                          Lysekils kommun har trots detta behandlat ärenden av det slaget offentligt. Förfarandet –
                          som beslutats mot bättre vetande – har föranlett allvarlig kritik.

## Bakgrund och utredning

Den 22 januari 2009 beslutade Miljö- och byggnadsnämnden i Lysekils kommun
                        bl.a. att ett ärende om detaljplan för ett vindkraftverk skulle behandlas vid den
                        offentliga delen av nämndens sammanträde. Beslutet hade föregåtts av att miljö-
                        och stadsbyggnadschefen hade redogjort för förvaltningens uppfattning. Han hade
                        därvid bl.a. uppgett att förvaltningen hade varit i kontakt med jurister vid Sveriges
                        Kommuner och Landsting som varit av uppfattningen att det juridiskt sett var
                        ”solklart” vad som gällde, nämligen att detaljplanearbete var myndighetsutövning.
                        Han rekommenderade därför de ledamöter som inte ansåg att mötet skulle vara
                        öppet under de delar som kunde anses som myndighetsutövning, att reservera sig
                        mot beslutet. Nämndens majoritet, som ansåg att kommunallagen inte gav klara
                        direktiv om vad som var myndighetsutövning i frågor om bl.a. detaljplaneärenden,
                        beslutade dock att mötet skulle vara öppet vid behandlingen av det aktuella
                        ärendet. Mot beslutet reserverade sig fyra ledamöter, som ansåg att det stred mot 6
                        kap. 19 a § kommunallagen (1991:900), KL, att behandla myndighetsärende på den
                        offentliga delen av sammanträdet. När nämnden därefter beslutade i ärendet
                        reserverade sig de fyra ovan angivna ledamöterna.

                        Den 3 mars 2009 aktualiserades frågan återigen om huruvida detaljplaneärenden
                        skulle behandlas vid den offentliga delen av miljö- och byggnadsnämndens
                        sammanträde. Efter omröstning beslutade nämnden att så skulle ske. De som
                        tidigare reserverat sig reserverade sig ånyo.

                        Vid nämndens sammanträde den 3 mars hade man även bjudit in AA, f.d.
                        chefsjurist vid Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län, som informerade om
                        offentliga sammanträden och myndighetsutövning. En promemoria upprättad av
                        AA bifogades nämndens sammanträdesprotokoll. Av denna framgick bl.a. följande.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                       Dnr 1032-2009     Sid 2 (3)




      En detaljplan liksom andra rättsverkande planer reglerar markanvändningen inom
      planens område och innebär att rättigheter och skyldigheter bestäms för markägare
      och andra som berörs av planen. Ett detaljplaneärende innebär helt klart
      myndighetsutövning och skall alltså handläggas på sammanträde inom stängda
      dörrar. Det gäller inte endast själva antagandebeslutet utan även beredningsåtgärder
      som nämnden kan ha att ta ställning till. Vad som kan förefalla motsägelsefullt är att
      när kommunfullmäktige beslutar om antagande aven detaljplan skall däremot dess
      sammanträde inte ske inom stängda dörrar. Som framgått ovan är nämligen
      fullmäktiges sammanträden enligt huvudregeln offentliga. Olikheten är ologisk men
      ofrånkomlig på grund av den strikta regeln i 6 kap. 19 a § kommunallagen som för
      kommunens nämnder, utan undantag, föreskriver ”stängda dörrar” då det gäller
      myndighetsutövningsärenden.
I två anmälningar till JO den 20 februari och den 13 mars 2009 begärde BB, CC,
DD och EE att JO skulle granska Miljö- och byggnadsnämndens handläggning av
ärendena.

CC har därefter, den 7 april 2009, underrättat JO om att nämnden fortsatt att
tillämpa det anmälda förfarandet.

Miljö- och byggnadsnämnden i Lysekils kommun anmodades att yttra sig.
Nämnden beslutade den 7 maj 2009 att ställa sig bakom ett förslag till yttrande som
upprättats av nämndens ordförande FF och miljö- och stadsbyggnadschefen GG
vilket sändes som svar till JO. I remissvaret anfördes huvudsakligen följande
(bilagor här utelämnade).
      Nämnden anser det viktigt att den kommunala verksamheten präglas av öppenhet
      mot kommunmedlemmar och allmänhet. Detta är enligt nämndens mening särskilt
      angeläget när kommunens organ fattar beslut i viktiga miljö- och markanvändnings-
      frågor såsom t.ex. beslut om detaljplaner.
      Innan nämnden vid sammanträdena den 22 januari och den 3 mars 2009beslöt att
      handlägga ärenden om antagande av förslag till detaljplaner under den för
      allmänheten öppna delen av sammanträdena övervägde nämndenfrågan noga.
      Förvaltningen hade inför nämndens ställningstagande lagt fram ett beslutsunderlag.
      Av detta framgick visserligen att detaljplaneärenden var att betrakta som
      myndighetsutövning, något som alltså utesluter handläggning vid offentligt
      sammanträde. Nämnden anser emellertid att tillämpliga regler inte är entydiga.
      Vägledande rättsfall från senare tid tycks inte heller finnas. Det är också
      svårbegripligt varför kommunfullmäktiges sammanträden skall vara offentliga när
      detaljplaner beslutas, medan däremot det motsatta skullegälla när byggnadsnämnden
      beslutar i samma slags frågor. Nämnden har också noterat att man i ett par andra
      kommuner i Västsverige valt att handlägga detaljplaneärenden vid offentliga
      sammanträden med byggnadsnämnden.
      Såsom framgår av bilagda protokoll är nämnden dock inte enig i sin uppfattning.
      Vid de båda sammanträdestillfällena reserverade sig fyra ledamöter mot att
      handläggningen skedde offentligt. Enligt reservanterna stred förfarandet mot regeln i
      6 kap. 19 a § kommunallagen. Med hänsyn härtill och till vad som anförts ovan, ser
      nämnden fram mot ett klarläggande av JO.
Av utredningen framgår att nämndens beslut den 3 mars 2009 att behandla
planärendena under den öppna delen av sammanträdet överklagades till Länsrätten
i Göteborg genom begäran om laglighetsprövning. I en dom den 2 september 2009
fann länsrätten att planärenden hade sådana rättsverkningar att de fick anses
innefatta myndighetsutövning. Domstolen konstaterade därför att nämndens beslut
                                                                   Dnr 1032-2009   Sid 3 (3)




att behandla planärendena under den öppna delen av sammanträdet stred mot
bestämmelserna i 6 kap. 19 a § KL. Domstolen upphävde därför nämndens beslut i
den frågan samt beslutet i ett av de enskilda ärendena. De övriga planärendena
kunde inte bli föremål för laglighetsprövning, varför överklagandet avvisades i den
delen. Efter att nämnden hade överklagat länsrättens dom fastställdes den av
Kammarrätten i Göteborg den 18 november 2009. Kammarrättens dom
överklagades till Regeringsrätten som den 25 mars 2010 ännu inte hade avgjort
målet.

Rättslig reglering
Enligt 6 kap. 19 a § första stycket KL ska en nämnds sammanträden hållas inom
stängda dörrar. Nämnden får i och för sig besluta att dess sammanträden ska vara
offentliga om fullmäktige har medgett det. Enligt tredje stycket i samma
bestämmelse ska en nämnds sammanträde dock alltid hållas inom stängda dörrar i
ärenden som rör myndighetsutövning.

Utmärkande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra
åtgärder som ytterst är ett uttryck för det allmännas maktbefogenheter i förhållande
till medborgarna. Myndighetsutövning kan förekomma både i form av
missgynnande beslut, t.ex. förbud, föreläggande eller liknande, och gynnande
beslut, t.ex. tillstånd till att bedriva viss verksamhet.

Bedömning
När en nämnd tar ställning till detaljplaner innebär det att den beslutar om
rättigheter och skyldigheter för enskilda på ett sådant sätt att det är fråga om
myndighetsutövning. Det finns i denna fråga inte utrymme för någon annan
uppfattning än den länsrätten och kammarrätten har gett uttryck för i sina ovan
refererade domar. Nämnden borde sålunda ha behandlat de nu berörda
detaljplaneärendena inom stängda dörrar.

Man kan självfallet ha uppfattningen att tillämpningen av regler i enskilda fall ger
otillfredsställande resultat, t.ex. från öppenhetssynpunkt. Allmänna åsikter av det
slaget kan emellertid inte anföras som stöd för att bryta mot en entydig rättslig
reglering. I detta fall har nämnden, genom miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens
försorg, vid i vart fall två tillfällen fått information om regelverket. Informationen
innefattade bedömningen att rättsläget var klart: detaljplanearbete är
myndighetsutövning. Att under sådana förhållanden ändå behandla ärendena vid
offentliga sammanträden är anmärkningsvärt.

Miljö- och byggnadsnämnden i Lysekils kommun förtjänar allvarlig kritik för att
ha satt sig över den rättsliga reglering som gäller för dess verksamhet.
