# Beläggningssituationen medför begränsade möjligheter för intagna inom Kriminalvården att ta emot besök

JO 2024-05-07 dnr 1037-2023

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                          2024-05-07             1037-2023             1 (12)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Beläggningssituationen medför begränsade möjligheter
                        för intagna inom Kriminalvården att ta emot besök


                          Beslutet i korthet: I takt med att platssituationen blir alltmer ansträngd använder
                          Kriminalvården fler och fler besöksrum som bostadsrum för intagna. JO framhåller att
                          besök är av stor betydelse för intagna och menar att risken är överhängande att
                          myndigheten går för långt och tillämpar regleringen på ett sådant sätt att rätten till
                          besök urholkas och till slut blir innehållslös. Hon inser att det under rådande
                          förhållanden kan finnas ett behov av att tillfälligt placera intagna i andra utrymmen än
                          normalceller, men menar att intagna i princip inte bör inkvarteras i besöksrum. När det
                          nu ändå sker är det enligt henne mycket viktigt att det inte blir en permanent lösning.
                          Hon anser att Kriminalvården måste sträva efter att så snart som möjligt återgå till att
                          använda besöksrummen i avsett syfte och bör överväga vilka kompensatoriska
                          åtgärder som under tiden kan vidtas för att minska de negativa effekterna för intagna.
                          JO konstaterar att utvecklingen på området ger anledning till oro, och hon bedömer
                          att det är mycket angeläget att Kriminalvården planerar för och säkerställer att
                          existerande liksom nyproducerade lokaler har tillräckligt med utrymmen för
                          besöksverksamhet. Hon avser att följa utvecklingen på området.


                        Initiativet och utredningen
                        Under 2022 fick JO löpande anmälningar från intagna och deras närstående om
                        att olika verksamhetsställen inom Kriminalvården belade besöksrum och att
                        intagnas möjligheter att ta emot besök därigenom begränsades. I december
                        samma år ökade antalet sådana anmälningar1 med klagomål mot bl.a.
                        anstalterna Norrtälje, Skänninge, Beateberg och Kalmar.

                        Vid kontakt med anstalten Norrtälje fick JO information om att anstalten hade
                        ställt in alla obevakade besök efter ett ställningstagande från regionchefen vid
                        Region Stockholm. JO begärde in beslutet, dnr KV 2022-19263, enligt vilket




                        1 Dnr 9463-2022, 9820-2022, 9855-2022, 9958-2022, 10095-2022, 10133-2022,

                        10224-2022, 228-2023, 229-2023, 249-2023 och 798-2023.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 1037-2023      Sid 2 (12)




regionchefen ”meddelar om en tillfällig stängning av besöksavdelningen på
anstalten Norrtälje från och med 2022-12-01 om behov uppstår pga.
beläggningssituationen”.

I en av anmälningarna till JO, dnr 228-2023, bifogades en kopia av information
som lämnats till de intagna vid anstalten Skänninge. Av informationen framgick
bl.a. att kriminalvårdschefen vid verksamhetsområde Skänninge hade beslutat
om en tillfällig neddragning av besökskapaciteten i anstalten på grund av
myndighetens platssituation och att beslutet kunde komma att förlängas.

Mot denna bakgrund beslutade jag i februari 2023 att utreda saken inom ramen
för ett särskilt ärende, och Kriminalvården uppmanades att besvara de frågor
som framgår av remissvaret nedan. Initiativet har handlagts i det här ärendet.

I sitt yttrande anförde Kriminalvården, genom generaldirektören, följande:

      JO:s frågor
      1.   I vilken utsträckning, och hur länge, tog Kriminalvården besöksrum i
           anspråk för beläggning vid sina verksamhetsställen den 1 december
           2022–31 januari 2023? Hur påverkade detta de intagnas möjlighet att ta
           emot besök?

      Region Nord
      I verksamhetsområde Saltvik var fyra av tolv ordinarie besöksrum belagda med
      häktade under perioden den 1–11 december 2022. Under perioden den
      12 december 2022–31 januari 2023 var sex av tolv ordinarie besöksrum belagda.
      Beläggningen hade inte någon påverkan på de intagnas möjlighet att ta emot
      besök.
      I verksamhetsområde Umeå var minst nittio procent av besöksrummen belagda
      med intagna. Besök kunde trots det tas emot, eftersom de intagna flyttades under
      besökstiderna och andra lokaler användes. Cirka tio besök nekades. Att besöks-
      rum användes för beläggning hade därför viss påverkan på de intagnas möjlighet
      att ta emot besök.
      I verksamhetsområde Gävle kunde två av sex besöksrum användas för
      beläggning. Därutöver användes fyra besöksrum för beläggning vid placering i
      avskildhet. Eftersom de intagna inte signalerade att de saknade möjlighet att ta
      emot besök, bedöms användningen av besöksrum för beläggning inte ha haft
      någon påverkan på deras möjlighet i det avseendet.
      I verksamhetsområde Luleå användes besöksrummen i anstalten och häktet
      Luleå för beläggning. De intagna där kunde därför inte ta emot besök. Dessa
      intagnas möjlighet att ta emot besök påverkades därmed i stor utsträckning. I
      anstalten Haparanda användes inte några besöksrum för beläggning.
      I häktet Östersund var besöksrummen belagda, men intagna kunde ändå ta emot
      besök. Häktet Falun använde inte några besöksrum för beläggning. I häktet
      Gävle saknades möjlighet att ta emot besök under en vecka under den aktuella
      perioden.

      Region Mitt
      Besöksrum användes för beläggning vid samtliga verksamhetsområden i
      regionen. Regionen styrde beläggningen av bostadsrum enligt en regional
      överbeläggningsplan, som aktiveras av häktes- och anstaltssamordningen
      tillsammans med lokal nivå. Dessa arbetar för att besök alltid ska kunna tas
      emot. Samtliga verksamhetsområden hade en något försämrad förmåga att ta
                                                                Dnr 1037-2023        Sid 3 (12)




emot besök, eftersom besöksrum ingår i överbeläggningsplanen. Verksam-
hetsområde Örebro/Karlstad hade i perioder flest besöksrum belagda. Detta
verksamhetsområde har ofta relativt få bokade besök, eftersom det inom
verksamhetsområdet finns många intagna med restriktioner.
Under kortare tider inom den aktuella perioden stängdes besöksverksamheten
helt i anstalten Hällby. Det hade inte sin grund i något regionalt beslut utan
berodde på att anstalten hade för få rum för placering i avskildhet. Besöks-
rummen användes därför för att differentiera intagna som hölls avskilda från
andra intagna enligt 6 kap. 7 § första stycket 2 fängelselagen (2010:610).

Region Stockholm
Tre besöksavdelningar i anstalter och häkten inom regionen bedömdes kunna tas
i anspråk för beläggning av intagna.
Vid häktet Huddinge användes några besöksrum för beläggning av intagna
fr.o.m. den 25 november 2022. Två besöksrum användes för att kunna ta emot
besök av anhöriga.
I anstalten Beateberg var besöksrummen belagda den 2 december 2022–7 januari
2023. Under den tiden kunde vissa familjebesök genomföras.
I anstalten Norrtälje var besöksrummen som används vid okontrollerade besök
belagda den 26 november–30 december 2022.

Region Öst
Verksamhetsområde Skänninge, vari anstalten och häktet Skänninge ingår, har
fyra besöksrum för okontrollerade besök av anhöriga. Under perioderna den
9–23 december 2022 och den 6–20 januari 2023 togs dessa besöksrum i anspråk
för beläggning till 100 procent, vilket medförde att besök inte kunde tas emot i
dem då. Under perioderna den 23 december 2022–6 januari 2023 och den
20–31 januari 2023 togs besöksrummen i anspråk för beläggning till 50 procent.
I verksamhetsområde Skänninge kunde därmed okontrollerade besök av
anhöriga under en begränsad period inte tas emot. Samtliga intagna informerades
om det tillfälliga besöksstoppet och de intagna vars besök ställdes in fick
möjlighet att på myndighetens bekostnad ringa till sina besökare för att
informera dem om detta. I perioder fanns, utifrån barnperspektivet, viss
möjlighet till okontrollerade besök. Därutöver kunde besök av bl.a. advokater
och kontrollerade besök av anhöriga genomföras i andra besöksrum i
verksamhetsområdet.
Anstalten Kalmar har två rum som kan användas vid besök av anhöriga. Under
perioden den 10 december 2022–31 januari 2023 var dessa besöksrum belagda
under 28 dagar. Under 2 dagar var båda besöksrummen belagda samtidigt. Under
den nämnda perioden genomfördes 6 besök av barn med vuxen ledsagare och
15 besök av andra närstående. De intagna informerades om att det under den
aktuella perioden inte var möjligt att ta emot besök av anhöriga, men att besök av
barn med vuxen ledsagare skulle prioriteras och i möjligaste mån genomföras.
Häktet Kalmar har tre besöksrum, som under perioden den 10 december
2022–31 januari 2023 togs i anspråk för beläggning. Besök av barn genomfördes
under den perioden i s.k. advokatrum.

Region Väst
Under den aktuella perioden använde alla utom tre verksamhetsställen inom
regionen delar av antalet tillgängliga besöksrum för beläggning av intagna. Detta
medförde inte att intagna under perioden i fråga nekades besök under normal
besökstid. I anstalten Sagsjön fick dock besök av övernattande barn flyttas fram,
eftersom besökslägenheten var belagd med två intagna.
Övriga besöksrum var endast belagda nattetid. Övrig tid vistades de intagna i
verksamheten.
                                                                Dnr 1037-2023       Sid 4 (12)




Region Syd
Varken anstalten Tygelsjö eller anstalten Ringsjön använde under den aktuella
perioden besöksrum för beläggning av intagna. Dessa verksamhetsställen har
inte heller vid något annat tillfälle använt besöksrum för beläggning av intagna.
I anstalten Ystad var besökslägenheten belagd hela perioden. Därutöver var ett
av två besöksrum belagt cirka 25 procent av perioden, vilket begränsade de
intagnas möjligheter att ta emot besök. Ett besöksrum hålls alltid ledigt för
tjänstebesök. Kompensatoriska åtgärder i form av utökade besökstider i lediga
besöksrum räddade situationen något.
I anstalten Kristianstad användes tre av anstaltens fyra besöksrum för
beläggning. Det påverkade inte de intagnas möjlighet att ta emot besök.
Anstalten Fosie hade den 1 december–16 januari 2023 enbart ett, i stället för
fyra, besöksrum öppet för intagna att ta emot besök i. Detta påverkade de
intagnas möjlighet att ta emot besök på så sätt att de inte alltid kunde ta emot
besök varje vecka. Besök kunde dock genomföras de flesta veckorna. Sedan den
16 januari 2023 har anstalten betydligt fler intagna som delar på fyra besöksrum,
men besöksrummen är sällan helt bokade och vissa dagar är det inga besök alls.
2.   Planerar myndigheten att ta besöksrum i anspråk för beläggning även
     framöver och i så fall i vilken utsträckning? Hur påverkar det Kriminal-
     vårdens möjlighet att upprätthålla att en intagen ska få ta emot besök i
     den utsträckning det lämpligen kan ske enligt 7 kap. 1 § fängelselagen
     (2010:610) och 3 kap. 1 § häkteslagen (2010:611)?

Region Nord
I verksamhetsområde Saltvik kommer sex besöksrum även fortsättningsvis att
vara belagda med häktade. Det finns i nuläget inte något slutdatum för den
användningen. På grund av den ansträngda platssituationen kommer besöks-
rummen troligen att vara belagda under en längre tid. Detta bedöms dock inte
påverka de intagnas möjlighet att ta emot besök.
Verksamhetsområde Umeå kommer inte att belägga fler besöksrum än tidigare.
Eftersom det är svårt att förutse hur länge detta kan komma att fortgå, kommer
det även framöver att finnas en viss påverkan på intagnas möjlighet att ta emot
besök.
Verksamhetsområde Gävle planerar inte att belägga fler besöksrum. Belägg-
ningen av besöksrum bedöms inte heller framöver påverka de intagnas möjlighet
att ta emot besök.
Verksamhetsområde Luleå har utifrån den ansträngda platssituationen svårt att
förutse om besöksrummen kommer att användas för beläggning. Däremot
kommer besöksrummen under en tid att vara stängda för ombyggnation. De
intagnas möjlighet att ta emot besök kommer därför även fortsättningsvis att vara
påverkad i stor utsträckning. Intagna i anstalten Haparanda påverkas inte,
eftersom den anstalten inte har för avsikt att belägga besöksrummen.
Verksamhetsområde Falun/Östersund/Gävle kommer att kunna ta emot besök
utifrån de intagnas behov, om inget oförutsägbart händer.

Region Mitt
Besöksrum kommer även framöver att i perioder behöva tas i anspråk för belägg-
ning av intagna. Regionen arbetar enligt prioriteringsordningen i den regionala
överbeläggningsplanen för att så långt som möjligt inte behöva stänga besöks-
verksamheten utan i vart fall ha en något begränsad förmåga att ta emot besök
vid samtliga verksamhetsområden. Beläggning av merparten av ett verksamhets-
ställes besöksrum ingår i överbeläggningsplanens plan C, som sker i sista hand
och i dialog med regionchefen.
                                                                  Dnr 1037-2023         Sid 5 (12)




Region Stockholm
Sedan den 9 februari 2023 har alla besöksrum i häktet Huddinge använts för
beläggning av intagna och några besök av anhöriga inte kunnat tas emot.
Även i anstalten Beateberg har besöksrummen, inklusive rummet för familje-
besök, varit belagda sedan den 9 februari 2023. Besöksverksamheten har den
1 april 2023 återupptagits, vilket de intagna har informerats om.
I anstalten Norrtälje har det fram till den 9 februari 2023 genomförts kontroll-
erade besök. Under perioden den 9 februari–20 mars 2023 har besöksrum,
inklusive sådana som är avsedda för kontrollerade besök, återigen tagits i
anspråk för beläggning av intagna. Den 20 mars 2023 har ett okontrollerat besök
kunnat genomföras. Sedan dess har fyra besöksrum återigen kunnat användas för
besök. Halvdagsbesök har hela tiden kunnat genomföras i besökslägenheten,
men eftersom lägenheten också har använts av intagna som varit placerade i
besöksavdelningen har viss begränsning funnits.

Region Öst
Av anvisningar för hantering av beläggning i häkten och anstalter för region Öst
framgår att regionen stänger besöksverksamheten först när alla andra möjligheter
är uttömda.
Den 1 mars 2023 har verksamhetsområde Skänninge öppnat ett nytt hus, vilket
innebär att anstaltens platskapacitet har ökat. Det har sedan dess inte planerats att
på nytt stänga ned besöksverksamheten i verksamhetsområde Skänninge. I den
pågående ombyggnationen av verksamhetsområdet planeras dessutom för ytter-
ligare besöksrum. Detta för att kunna utöka besöksverksamheten i takt med det
successivt ökade antalet intagna.
Kriminalvårdschefen för verksamhetsområde Kalmar beslutade den 23 februari
2023 att utgångspunkten fortsättningsvis ska vara att endast använda besöksrum
för beläggning av intagna när inga besök är planerade. Intagna kommer därmed
ha samma förutsättningar att ta emot besök som tidigare.
I häktet Växjö kan två av tre besöksrum användas för beläggning av intagna. Om
så sker, genomförs besök i ett av besöksrummen och i det rum som används vid
besök av bl.a. advokater.
I anstalten Västervik används vid behov en del av besöksrummen för beläggning
av intagna. Eftersom de intagna dagtid vistas på avdelning, kan besök ändå
genomföras.

Region Väst
Med undantag för besökslägenheten i anstalten Sagsjön planerar regionen att
även framöver ta besöksrum i anspråk för beläggning av intagna.

Region Syd
Verksamhetsområde Tygelsjö ser ingen risk för att besöksrum i framtiden
kommer behöva tas i anspråk för beläggning av intagna.
Region Syds överbeläggningsplan med reservplatser bygger på att besöksrum i
anstalten Ystad även framöver kan komma att beläggas. Det kommer att
begränsa möjligheten att upprätthålla att intagna ska få ta emot besök på samma
sätt som framgår av svaret på fråga 1. Det är framför allt negativt från ett
barnperspektiv.
Även anstalten Kristianstad avser att fortsätta nyttja besöksrum, men det kommer
inte att påverka de intagnas möjlighet att ta emot besök.
Anstalten Fosie kommer i nuläget inte att ta mer än som mest två av fyra besöks-
rum i anspråk för beläggning. Det bedöms ge möjlighet till besök i samma
omfattning som under den tidigare perioden, dvs. ungefär ett besök per vecka för
varje intagen med besökstillstånd.
                                                                        Dnr 1037-2023        Sid 6 (12)




      3.   Vilka överväganden har Kriminalvården gjort gällande åtgärder för att
           minska eventuella skadeverkningar för intagna vars möjlighet att ta emot
           besök har begränsats?
      Enligt 7 kap. 1 § fängelselagen och 3 kap. 1 § häkteslagen får en intagen ta emot
      besök i den utsträckning det lämpligen kan ske.
      Med uttrycket ”lämpligen kan ske” avses praktiska förutsättningar för besöket,
      t.ex. med hänsyn till anstaltens rutiner och dess tillgång till personal och besöks-
      rum. Vid prövningen bör beaktas att det är angeläget att barn ges möjlighet att
      besöka en förälder som är intagen, om det är förenligt med barnets bästa (se
      prop. 2009/10:135 s. 143).
      En intagens rätt att ta emot besök utgör givetvis en betydelsefull del i dennes
      kontakt med omvärlden. Som framgår av Kriminalvårdens skrivelse den
      8 december 2022, dnr 2022-19791, är utgångspunkten också att de intagnas rätt
      till besök ska tillgodoses även i ett mycket ansträngt läge och att det därför är
      särskilt angeläget att besök av närstående och framför allt närstående barn kan
      genomföras. Det finns dock ingen ovillkorlig rätt för en intagen att ta emot
      besök. En intagen får i stället ta emot besök först när det finns praktiska
      förutsättningar för det, t.ex. i form av tillgång till personal och besöksrum. Att
      besöksrum används för beläggning av intagna kan visserligen medföra att de
      praktiska förutsättningarna för att låta en intagen ta emot besök minskar. En
      intagen får dock även under sådana förhållanden ta emot besök i den utsträck-
      ning det lämpligen kan ske i enlighet med 7 kap. 1 § fängelselagen och 3 kap.
      1 § häkteslagen.
      Utöver besök har en intagen möjlighet till kontakt med omvärlden genom
      elektronisk kommunikation och försändelser (se 7 kap. 4–9 §§ fängelselagen och
      3 kap. 4–9 §§ häkteslagen samt 7 kap. 9–13 och 19 §§ Kriminalvårdens före-
      skrifter och allmänna råd [KVFS 2011:1] om fängelse och 3 kap. 9–10 och 15 §§
      Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:2] om häkte). När
      det tillfälligt saknas praktiska förutsättningar för besök bör intagna i större
      utsträckning kunna ges möjlighet till kontakt med omvärlden genom elektronisk
      kommunikation och försändelser, om förutsättningarna för det är uppfyllda. Ett
      antal verksamhetsställen har även framfört att deras målsättning har varit att
      kunna låta intagna genomföra fler och ibland längre videosamtal med framför
      allt sina barn. Detta har också i förekommande fall kunnat ske. Vid något
      verksamhetsställe har ytterligare telefonkort delats ut och i något fall har intagna
      beviljats permission till en barnrättsorganisations lokal för att där umgås med
      sina barn.

Rättsliga utgångspunkter
Som framgår av remissvaret är utgångspunkten i häktes- och fängelselagen att
en intagen får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske (se
3 kap. 1 § häkteslagen [2010:611] och 7 kap. 1 § fängelselagen [2010:610]).

Enligt förarbetena motiveras bestämmelserna av att en intagens kontakt med
omvärlden genom besök är av stor betydelse såväl för att minska den isolering
som ett frihetsberövande innebär som för att underlätta hans eller hennes
möjlighet att knyta eller behålla kontakt med anhöriga och andra personer
utanför anstalten. Med uttrycket ”lämpligen kan ske” avses praktiska
förutsättningar för besöket, t.ex. med hänsyn till anstaltens rutiner och dess
tillgång till personal och besöksrum. Det har särskilt framhållits att det vid
prövningen bör beaktas att det är angeläget att barn ges möjlighet att besöka en
förälder som är intagen, om det är förenligt med barnets bästa.
(Se prop. 2009/10:135 s. 143.)
                                                                     Dnr 1037-2023        Sid 7 (12)




I 3 kap. 1–3 §§ häkteslagen och 7 kap. 1–3 §§ fängelselagen framgår när besök
kan vägras i det enskilda fallet och att dessa kontakter med omvärlden kan
förenas med vissa villkor. I det följande bortses dock från sådana situationer.

Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med
förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
Verkställigheten ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället
underlättas och så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas, och får
inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av häktes-
respektive fängelselagen eller som är nödvändiga för att ordningen eller
säkerheten ska kunna upprätthållas. (Se 1 kap. 4–6 §§ häktes- och
fängelselagen.)

Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (Europakonventionen) gäller som lag i Sverige. Enligt
artikel 8 har var och en rätt till skydd för bl.a. sitt familjeliv.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har betonat att besök är en
väsentlig del av rätten till respekt för intagnas familjeliv och att det är viktigt att
fängelsemyndigheter möjliggör för dem eller vid behov hjälper till att
upprätthålla kontakten med sina nära anhöriga.2

FN och Europarådet har antagit särskilda regler för behandlingen av
frihetsberövade personer i häkte och fängelse (Nelson Mandela-reglerna
respektive de europeiska fängelsereglerna). Som medlem av FN och
Europarådet har Sverige medverkat vid antagandet av dessa dokument. I båda
regelverken finns bestämmelser som kräver att varje frihetsberövad behandlas
med respekt för sina mänskliga rättigheter och att de restriktioner som åläggs
frihetsberövade ska vara så lite ingripande som möjligt och stå i proportion till
det legitima syftet med åtgärderna.

Av Nelson Mandela-reglerna följer att intagna ska tillåtas att, under nödvändig
övervakning, kommunicera med familj och vänner regelbundet (”at regular
intervals”) genom att bl.a. ta emot besök.3

Enligt de europeiska fängelsereglerna ska de intagna tillåtas att kommunicera så
ofta som möjligt per brev, telefon eller på annat sätt med sina familjer, andra
personer och företrädare för organisationer i samhället samt ta emot besök av
dessa personer. Besöksförhållandena ska vara sådana att de intagna kan
upprätthålla och utveckla familjerelationer på ett så normalt sätt som möjligt




2 Se t.ex. Khoroshenko mot Ryssland [GC], nr. 41418/04, punkt 106, dom meddelad

den 30 juni 2015.
3 Se United Nations Standard Minimum Rules for the Treatment of Prisoners (the

Nelson Mandela Rules), den 17 december 2015, A/RES/70/175, artikel 58.
                                                                  Dnr 1037-2023       Sid 8 (12)




och fängelsemyndigheterna ska hjälpa de intagna att upprätthålla adekvat
kontakt med omvärlden samt erbjuda dem lämpligt socialt stöd för detta.4

I kommentaren till de europeiska fängelsereglerna anges att den nyss nämnda
regleringen fastställer de skyldigheter som fängelsemyndigheterna har att se till
att artikel 8 i Europakonventionen respekteras. Det inkluderar besök, som anges
vara en särskilt viktig form av kommunikation. Begränsningar i det avseendet
måste hållas till ett minimum samt vara i enlighet med lagen, ha ett legitimt
syfte och vara proportionerliga.5

Även om internationella standarder av detta slag inte är direkt bindande har
reglerna en principiellt viktig betydelse för att vägleda medlemsstaterna och
deras myndigheter i utformningen av såväl den nationella regleringen som vid
proportionalitetsbedömningen i enskilda fall. De har därmed också betydelse
vid Kriminalvårdens utformning av riktlinjer och rutiner samt i myndighetens
dagliga arbete.

Bedömning
Syftet med det här initiativet har varit att utreda i vilken utsträckning
Kriminalvården till följd av den ansträngda platssituationen inom myndigheten
belägger besöksrum och hur det har påverkat möjligheterna för de intagna att ta
emot besök.

JO får ofta anmälningar om missförhållanden inom Kriminalvården som ytterst
bottnar i det höga beläggningstrycket. Konsekvenser av den ansträngda
beläggningssituationen inom myndigheten har uppmärksammats av JO vid flera
tillfällen i perioder från millennieskiftet och framåt. Det har i samband med
detta framgått att platssituationen även tidigare lett till att besöksrum har
belagts, se t.ex. JO 2004/05 s. 134, dnr 2449-2003. JO uttalade då att det är
särskilt olyckligt att besöksutrymmen tas i anspråk för inkvartering av intagna
om deras möjligheter att ta emot besök därigenom försämras.

Under 2019 tog JO ett större grepp om beläggningssituationen genom en serie
inspektioner. Detta resulterade i uttalanden från mig i april 2021, se JO 2021/22
s. 261, dnr O 19-2019. Redan då kunde jag konstatera att det förekom att
myndigheten belade besöksrum och att det försämrade intagnas möjligheter att
ta emot besök. I beslutet underströk jag att besök är ett centralt inslag i en
human kriminalvård och att det inte är acceptabelt att överbeläggning eller
bristande resurser leder till begränsningar i det avseendet. Jag uttalade också att




4 Se Recommendation Rec(2006)2-rev of the Committee of Ministers to member States

on the European Prison Rules, artikel 24.1, 24.2, 24.4 och 24.5.
5 Se Recommendation Rec(2006)2-rev of the Committee of Ministers to member States

on the European Prison Rules, Commentary.
                                                                        Dnr 1037-2023        Sid 9 (12)




det är av avgörande betydelse att Kriminalvården i samband med om- och
nybyggnationer av häkten och anstalter planerar för och säkerställer att redan
existerande liksom nyproducerade lokaler har tillräckligt med utrymmen för
gemensamhetsvistelse och, i häktesverksamheten, isoleringsbrytande åtgärder.
Vidare anförde jag följande:

         Jag inser att det kan finnas ett behov av att tillfälligt placera intagna i andra
         utrymmen än normalceller i häkten vid en ansträngd beläggningssituation. Som
         jag redan nämnt måste i så fall dessa utrymmen uppfylla de krav som ställs i
         förordningen om utformningen av häkten och polisarrester. […] Vidare bör
         Kriminalvården sträva efter att förse utrymmen som inte är normalceller med den
         ytterligare utrustning som anges i FARK Häkte6, alltså det som där anges utöver
         den nyss nämnda förordningen. Jag vill understryka att även om det är möjligt att
         utrusta t.ex. besöksrum i enlighet med FARK Häkte bör intagna i princip inte
         inkvarteras i sådana utrymmen.

I tiden därefter har JO alltså återkommande fått enskilda klagomål främst från
intagna om att Kriminalvården belägger besöksrum och att deras möjligheter att
ta emot besök därigenom har begränsats. Som inledningsvis har framgått ökade
antalet sådana anmälningar under 2022. JO har även i närtid mottagit klagomål
om att olika verksamhetsställen temporärt har infört totalt besöksstopp för att
belägga samtliga sina besöksrum, däribland dnr 2151-2024. I det fallet rörde det
sig om anstalten Sagsjön som vidtagit en sådan åtgärd trots att platserna där
nyligen kraftigt utökats, men jag valde att inte utreda klagomålen med
hänvisning till den här pågående utredningen.

Inom ramen för min inspektionsverksamhet under senare år har det också ofta
kommit fram att intagna inkvarteras i besöksrum. Det var fallet vid en
inspektion i oktober 2022 av verksamheten vid den särskilda ungdoms-
avdelningen i anstalten Täby. Efter inspektionen framhöll jag att det inte är
acceptabelt att beläggning av besöksrum medför begränsningar i intagnas
möjligheter att ta emot besök och att det är angeläget att särskilt de unga kan ta
emot besök mer regelbundet. (Se protokollet i dnr O 16-2022. Detsamma
framgår av protokollen efter inspektioner av häktet respektive anstalten Luleå i
november 2022, dnr O 20-2022 och O 21-2022.)

Visserligen finns det inte någon ovillkorlig rätt för intagna att ta emot besök,
men som jag tidigare har lyft fram är det av stor betydelse för deras
välbefinnande och ett avgörande inslag i en human kriminalvård, där
utgångspunkten måste vara att intagna ska kunna upprätthålla och utveckla
familjerelationer. Det är normalt också en central del i deras återanpassning i
samhället och ägnat att motverka negativa följder av frihetsberövandet. I
synnerhet för häktade utgör besök en viktig isoleringsbrytande åtgärd. För unga




6 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:2] om häkte, FARK

Häkte.
                                                                    Dnr 1037-2023       Sid 10 (12)




intagna är det, som jag alltså tidigare har understrukit, särskilt viktigt att
regelbundet kunna ta emot besök och upprätthålla eller skapa sunda relationer
med anhöriga. Och från ett barnrättsperspektiv är det angeläget att barn ges
möjlighet att träffa en intagen förälder när det är förenligt med barnets bästa (se
JO 2023 s. 215, dnr 7823-2022). Det är därför rimligt att myndigheten ser till att
varje verksamhetsställe har praktiska förutsättningar genom t.ex. ändamåls-
enliga lokaler och tillgång till personal i tillräcklig utsträckning.

Den aktuella beläggningen är problematisk från fler aspekter. Åtgärden innebär
dessutom ofta ytterligare försämring av tillvaron för de intagna som inkvarteras
i sådana rum, bl.a. eftersom dessa sällan kan förses med all den utrustning som
en cell normalt ska ha. Vid min inspektion av anstalten Ystad i mars 2023
framgick exempelvis att anstalten använde både besökslägenheten och ett
besöksrum där för beläggning. Besöksrummet var inte utrustat i enlighet med
Kriminalvårdens föreskrifter7 och saknade bl.a. såväl skrivbord som tv-uttag.
Jag uttalade att intagna enligt min uppfattning som utgångspunkt inte ska
placeras i sådana utrymmen och, om det ändå görs, att rummen ska förses med
den utrustning som anges i föreskrifterna (se protokollet i dnr 1562-2023).

Av remissvaret framgår att vissa besöksrum används för beläggning endast
nattetid. Därmed kan intagna dagtid i och för sig ta emot besök där. Det är
förstås positivt att ett verksamhetsställe på det sättet försöker att upprätthålla de
intagnas möjligheter att ta emot besök. Nackdelen med den ordningen är
emellertid att de som är placerade i besöksrummen inte har någon fast punkt,
vilket kan vara särskilt påfrestande under ett frihetsberövande. Vid den nämnda
inspektionen av anstalten Täby förekom en sådan situation: en ung intagen var
avskild samt placerad i ett besöksrum men fick packa ihop och flytta ut samt
sedan vistas i isoleringscellen när andra intagna skulle ta emot besök. Det är
ovärdigt, som jag konstaterade i inspektionsprotokollet.

Utredningen i det här ärendet visar att flera av Kriminalvårdens verksamhets-
ställen har belagt besöksrum från åtminstone slutet av 2022 och att det
fortfarande görs i stor utsträckning. Det är utifrån remissvaret svårt att riktigt
förstå vad det är för underlag som myndigheten har haft som medger slutsatsen
att ianspråktagandet av besöksrum vid vissa verksamhetsställen eller
verksamhetsområden inte skulle ha påverkat intagnas möjligheter att ta emot
besök. Det står i alla fall klart att beläggningen av sådana utrymmen har
inverkat på många intagnas förutsättningar för detta. Det ligger inte i linje med
syftet bakom den rättsliga regleringen i häktes- respektive fängelselagen som
jag har redogjort för och inte heller de internationella rekommendationerna.




7 l kap. 17 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:1] om

fängelse, FARK Fängelse.
                                                                  Dnr 1037-2023       Sid 11 (12)




De uppgifter som Kriminalvården nu har lämnat talar tillsammans med det som
framkommer i myndighetens kapacitetsrapport 2024–2033 (KV 2023-14991)
och årsredovisningen 2023 för att situationen i stort inte kommer att förbättras i
närtid. Detta är mycket bekymmersamt. Det kan i sammanhanget även noteras
att myndigheten den 16 oktober 2023 beslutade att två tredjedelar av besöks-
rummen i anstalter av säkerhetsklass 1 och 2 ska användas för beläggning av
intagna (se generaldirektörens beslut för platskapacitet på kort sikt,
KV 2023-23402, och genomförandebeslut av direktören för frivård, häkte och
anstalt om utökad platskapacitet på kort sikt – besöksrum m.m.,
KV 2023-23462). För egen del kan jag inte se saken på annat sätt än att detta
både har inneburit och kommer att innebära ytterligare begränsningar i många
intagnas möjligheter att ta emot besök.

Naturligtvis förstår jag att den mycket ansträngda beläggningssituationen
medför svåra utmaningar för Kriminalvården och att myndigheten måste vidta
en rad åtgärder för att kunna verkställa utdömda påföljder och bedriva häktes-
verksamhet. Även om det är min bestämda uppfattning att intagna egentligen
inte ska inkvarteras i besöksrum inser jag vidare att det i dag kan finnas ett
behov av att tillfälligt placera intagna i andra utrymmen än normalceller. Men i
myndighetens uppgifter ingår också att upprätthålla besöksverksamheten. Med
anledning av resonemanget i remissvaret om tillämpningen av regleringen i
3 kap. 1 § häkteslagen och 7 kap. 1 § fängelselagen vill jag anföra följande.

Kriminalvården tycks göra gällande att myndigheten upprätthåller dessa
bestämmelser trots de gjorda inskränkningarna – som på sina håll måste
betecknas som drastiska – eftersom en intagen får ta emot besök i den
utsträckning som det under rådande förhållanden ”lämpligen kan ske”. Det finns
enligt min mening en risk för att ett alltför långt drivet sådant synsätt kan
urholka rätten till besök så att den till slut blir innehållslös. Uttrycket
”lämpligen kan ske” avser enligt förarbetena förvisso praktiska förutsättningar
för besök, men som jag ser på saken tar de aktuella bestämmelserna i första
hand sikte på rutiner samt tillgång till personal och besöksrum vid ett enskilt
verksamhetsställe. Liksom en del andra bestämmelser i kriminalvårds-
lagstiftningen ger den aktuella regleringen på det sättet ett visst handlings-
utrymme. Samtidigt utgår alltså lagstiftningen från att var och en av de intagna
har rätt till kontakt med omvärlden genom besök och att det är av stor betydelse
för den enskilde. Och det är Kriminalvårdens ansvar att i praktiken se till att
regleringen upprätthålls. Sverige förväntas också följa sina internationella
åtaganden. När nu frihetsberövade personer ändå inkvarteras i besöksrum är det
synnerligen viktigt att det inte blir en permanent lösning. Kriminalvården måste
därför sträva efter att så snart som möjligt återgå till att använda besöksrummen
till det de är avsedda för och att tillhandahålla tillräckligt med resurser för att
den verksamheten ska fungera som lagstiftaren har tänkt.

Till dess att det fullt ut blir fallet finns det enligt min mening skäl för
myndigheten att överväga kompensatoriska åtgärder för att minska de negativa
                                                                Dnr 1037-2023       Sid 12 (12)




effekterna. Det är positivt att Kriminalvården i remissvaret har pekat på att
intagnas kontakter med omvärlden genom elektronisk kommunikation bör
kunna utökas och att vissa verksamhetsställen har tagit sådana steg. De åtgärder
som hittills har vidtagits framstår emellertid som relativt marginella. Jag kan
notera att Kriminalvården under covid-19-pandemin inte tog ut någon avgift för
inrikessamtal i myndighetens särskilda system för kontrollerat telefonerande för
intagna (INTIK-systemet) och att avgiften för utrikessamtal halverades när de
intagna inte fick ta emot besök eller genomföra permissioner
(se JO 2020/21 s. 219, dnr O 12-2020). I den situation som på sina håll nu
faktiskt råder, och med beaktande av de begränsade ekonomiska medel som
intagna i häkte och anstalt normalt har, skulle det även kunna diskuteras om
t.ex. storleken på avgifter för intagnas telefoni och porto framstår som rimlig.
Med det sagt är jag givetvis medveten om att telefon- eller Skypesamtal och
brev inte fullt ut kan ersätta värdet av fysiska besök.

Beläggningen av besöksrum har alltså ökat i takt med den alltmer ansträngda
platssituationen, och utvecklingen ger anledning till oro. Det är mycket
angeläget att Kriminalvården i samband med om- och nybyggnationer av häkten
och anstalter planerar för och säkerställer att redan existerande liksom
nyproducerade lokaler har tillräckligt med utrymmen för besöksverksamhet. Jag
avser att följa utvecklingen på området.

Slutligen kan upplysas om att jag i ett annat beslut denna dag har uttalat mig om
ett arrangemang i en anstalt där flera intagna samtidigt får ta emot besök i en
sporthall (se mitt beslut i dnr 9212-2022).

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson




Seniora rättssakkunniga Nathalie Stenmark har föredragit ärendet och
byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
