# Kritik mot Socialnämnden i Halmstads kommun för hanteringen av en begäran om att få ta del av allmän handling

JO 2018-06-28 dnr 1039-2017

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2018-06-28              1039-2017              1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Socialnämnden i Halmstads kommun för hanteringen av en
                        begäran om att få ta del av allmän handling


                          Beslutet i korthet: En kvinna begärde hos en socialnämnd att få ta del av en e-
                          postlogg. Under ärendets handläggning eftersökte nämnden kvinnans identitet genom
                          att fråga de enskilda som omfattades av e-postloggen om de visste vem hon var.
                          Först efter två veckor fick kvinnan ett beslut där nämnden avslog hennes begäran om
                          att få ta del av e-postloggen.
                          Socialnämnden får kritik för den långsamma handläggningen. Socialnämnden
                          kritiseras även för att felaktigt ha eftersökt kvinnans identitet. JO anser även att det
                          utifrån anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § TF är olämpligt att en myndighet på eget
                          initiativ informerar om vem som begärt att få ta del av olika handlingar. Vidare visar
                          JO:s utredning på stora kunskapsbrister hos socialnämndens chefer och övrig
                          personal om hur ärenden om allmänna handlingar ska hanteras. Socialnämnden är
                          ansvarig för att dess chefer och övrig personal har kännedom om hur dessa ärenden
                          ska hanteras och nämnden får kritik för det inträffade.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Socialnämnden i Halmstads kommun för
                        handläggningen av en begäran om att få ta del av allmänna handlingar. Hon
                        anförde bl.a. följande:

                        Den 2 februari 2017 begärde hon under pseudonymen Vera att få ta del av en e-
                        postlogg med tid och datum för in- och utgående e-postmeddelanden mellan en
                        socialsekreterare och en privatperson i ett ärende som bl.a. rörde hennes bror.
                        Efter att hon haft kontakt med kommunen och påmint om sin begäran fick hon
                        den 9 februari svar från chefen för barn- och ungdomsavdelningen att hennes
                        begäran handlades av en handläggare som inte var på plats den dagen, men att
                        hennes begäran skulle handläggas snarast. Den 11 februari tog handläggaren
                        kontakt med AA:s bror för att höra om han visste vem Vera var. Handläggaren
                        berättade även för brodern att hon ställt samma fråga till den privatperson som
                        e-postloggen avsåg.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                           Dnr 1039-2017          Sid 2 (7)




Utredning
JO begärde att Socialnämnden i Halmstads kommun skulle yttra sig över AA:s
anmälan. Yttrandet skulle särskilt innehålla en redovisning av myndighetens
formella handläggning av AA:s begäran om att få ta del av allmänna handlingar.

Socialnämnden i Halmstads kommun uppgav i huvudsak följande:

      Metod
      Utredningen som ligger till grund för detta yttrande har främst skett genom
      intervjuer med handläggare BB, enhetschef CC, avdelningschef DD. Till stöd för
      deras utsagor har inhämtats kopior på intern e-postkonversation mellan dels
      ovanstående men även mellan ovanstående och registrator EE, utvecklingschef FF
      samt förvaltningschef GG. CC och BB har under sommaren 2017 avslutat sina
      anställningar inom Halmstad kommun.

      Allmän information
      Socialnämndens delegationsordning, fastslagen av nämnden 161215, anger
      enhetschef eller 1:e socialsekreterare som behöriga att fatta beslut om
      utlämnande av allmän handling. För det fall beslut om avslag på begäran om
      utlämnande av allmän handling skall fattas kan det enligt samma delegationsordning
      göras av avdelningschef eller förvaltningschef.

      Beskrivning av den formella handläggningen
      170202 inkommer begäran om utlämnande av allmän handling till Halmstad
      kommun. Halmstad kommun arbetar sedan något år tillbaka med "en väg in"
      varför begäran kom in centralt till Halmstad Direkt vars uppgift är att fördela
      begäran vidare till berörd förvaltning. Begäran gjordes efter kontorstid 170202
      varför begäran inkom till socialförvaltningen på morgonen 170203, registrerades
      i ärendehanteringssystem på socialförvaltningen samt fördelades till CC enligt
      rutin. Då kommunen bytt ärendehanteringssystem under senhösten 2016 arbetade
      registratorn vid den tiden fortfarande med manuell notifiering vid fördelning av
      ärenden gällande begäran om utlämnande av allmän handling för att förvissa sig
      om att behörig person uppfattat att ärende fördelats till dem. E-post sändes därför
      av registrator till CC om att begäran om inkommen handling fördelats till henne.
      Då begäran även angav BB vid namn fick även hon e-post av registrator med
      information om att ärende inkommit och sänts till CC för hantering. BB var dock
      ledig 170203 och såg därför inte meddelandet. CC:s förehavanden 170203 är inte
      kända till mer än att hon var upptagen i andra arbetsuppgifter den dagen och
      därför inte påbörjade hanteringen av begäran. Under helgen 170204-170205
      hanterades inte begäran av någon.
      170206 var BB åter i arbete och uppmärksammade den e-post som sänts från
      registrator till henne angående inkommen begäran. Då BB insåg att hon inte var
      den som enligt nämndens delegationsordning skulle behandla begäran upplyste hon
      via e-post CC och 1:e socialsekreterare HH om detta samt att hon skulle få svårt att
      plocka fram begärda handlingar då hon hade en mycket hög arbetsbelastning.
      Eventuell respons från mottagarna på denna e-post är inte känd. CC befann sig i
      förvaltningsrätten i Göteborg hela dagen 170206 men skickade ändå ett svar till
      adressen [e-postadressen, JO:s anm.] (VERA) om att begäran mottagits och
      skulle behandlas inom kort.
      Vid ett möte 170207 tillfrågades BB av CC om hon kände till vem som skickat
      begäran i fråga. Då BB inte kände till avsändaren ombads hon muntligen av CC
      att ta reda på detta. Denna uppgift lämnas i utredningen av BB och tillstyrks av
      CC men finns inte dokumenterad på annat sätt, det är därför oklart om BB fick
      specifika instruktioner om hur hon skulle ta reda på avsändarens identitet eller till vad
      informationen skulle användas. 170208 var CC åter i förvaltningsrätten i Göteborg hela
                                                                   Dnr 1039-2017        Sid 3 (7)




dagen varför hon inte arbetar vidare med begäran. BB var upptagen i andra
arbetsuppgifter och hann inte med att söka avsändarens identitet den dagen.
170209 och 170210 var BB ledig varför detta inte gjordes av henne dessa dagar
heller.
170209 besvarar CC det e-post som inkommit från VERA samma dag angående
att begäran hanteras långsamt och misstanke om att förvaltningen skulle
undanhålla handlingar från utlämnande. CC svarar att berörd handläggare skall ta
fram e-postkorrespondensen så snart hon är åter på arbetet men att det inte kommer
ske under innevarande dag. Samma dag har förvaltningsledningen blivit varse
begäran, och problemet med att få den behandlad, varför CC uppmanas att själv
söka BB:s e-post efter de begärda handlingarna och lämna svar på begäran.
170210 svarar CC DD att CC inte kan eftersöka BB:s e-post då beslut att öppna
medarbetares e-post enligt kommunens bestämmelser måste fattas av
förvaltningschef för att IT-service skall agera. CC meddelar även DD att BB inte
känner till den som skickat begäran men att BB skall "kolla med klienten" när
hon är åter veckan efter då det inte är säkert att begärda handlingar kan lämnas ut
till VERA. I ytterligare ett e-post från CC till DD, FF och EE samma dag skriver CC
att ingen känner till den person som skickat begäran och ber om information från de
övriga om huruvida någon annan vet något om personen. EE svarar CC och
övriga, tillsammans med jurist JJ, att ingen har någon aning om vem personen är eller
vad denne vill. I e-posten uppmanas CC att kontakta VERA för att fråga henne
vad hon vill och vem hon är. Samtidigt föreslås att CC talar om hur situationen
ser ut och att man därför avser att vänta till veckan efter med utlämnandet och fråga
hur VERA ställer sig till det. I e-posten uppmanas även till att fatta beslut om
avslag om beslut begärs av VERA samma dag då begäran inkom för över en
vecka sedan och sekretessprövning borde varit gjord redan. Till detta sänder CC
ett svar tillbaka till alla att hon redan svarat VERA 170209, se referat ovan, att
BB:s återkomst inväntades innan begäran skulle hanteras. Även i detta e-post
angavs att BB inte kände till vem VERA var och att BB skulle fråga klienterna. CC
avslutade med att dra slutsatsen att inget mer går att göra innan helgen.
170211 arbetar BB extra med anledning av avdelningens höga arbetsbelastning. Hon
kontaktar då båda vårdnadshavarna i det ärende begäran rör. Ingen av vårdnadshavarna
menar sig vara säkra på vem som begär handlingarna. 170212 sker inget i frågan.
170213 lämnar BB muntlig information till CC om vårdnadshavarnas respons
under lördagen 170211. Slutsatsen dras att begärda handlingar faller under sekretess
och att avslagsbeslut måste fattas. CC meddelar, enligt både CC och DD, DD någon
gång mellan 170213 - 170215 att avslagsbeslut måste fattas. Hur hanteringen av
detta sedan gått till har inte gått att fastställa då dokumentation saknas och de
berörda inte längre har fullständiga minnesbilder av hanteringen. Att döma av
inkommen e-post från VERA 170214 har beslutet, för det fall det färdigställdes
innan dess, mest troligt inte skickats ut.
170215 vidarebefordrar kommunchef KK under förmiddagen e-post från VERA
inkommet 170214 till förvaltningschef GG, bifogat fråga huruvida begäran är
besvarad. Frågan skickas av GG under kvällen samma dag vidare till jurist JJ
som svarar honom, sin egen chef FF och DD i e-post att saken bör vara löst från
och med 170210 då hon senast haft kontakt i frågan och inget hört sedan dess.
170216 svarar DD de övriga att även hon trott saken vara klar men skall
kontrollera. Under morgonen fattas sedan DD det avslagsbeslut som sänds till
VERA samma dag.

Socialnämndens analys och slutsats
Under sammanställningen av detta yttrande framkommer en rad brister i
handläggningen inom nämndens avdelning för barn och unga. Mest påfallande är
att begäran inte hanterats skyndsamt och att identiteten på den som lämnat
begäran har eftersökts på fel sätt. Orsakerna till dessa mest påfallande brister kan
fastställas till i huvudsak följande tre: de som enligt delegationsordningen haft
                                                                  Dnr 1039-2017       Sid 4 (7)




till uppgift att behandla begäran har inte haft tillräckliga kunskaper om området
utlämnande av allmän handling och sekretessprövning, det finns oklara rutiner
om hur ärenden om utlämnande av allmän handling skall hanteras mellan de
olika aktörerna och begäran har missförståtts på sådant sätt att onödig tid gått åt
till att eftersöka material som inte varit relevant för ställningstagande om
huruvida handlingarna skulle lämnas ut.
Om man först tittar på vad missförståndet om vilka handlingar som begärdes fick
till följd kan det konstateras att begäran rör den logg över e-post som finns i
varje handläggares inkorg och skickatkorg. Likt övriga uppgifter inom
socialtjänsten gällande enskilds personliga förhållanden skall utlämnande av
sådana uppgifter sekretessprövas. I ärendet som saken nu gäller missförstods
begäran på sådant sätt att de som hade att behandla begäran hela tiden trodde den
gällde innehållet i de enskilda e-postarna. För sekretessprövningen spelade
missförståndet ingen roll då samma prövning skall göras oavsett vad som begärs
men för hanteringen av ärendet medförde det mycket onödig tidsspillan. Då de
som hade att behandla begäran missuppfattade vad som begärdes fördes också
felaktig information ut till övriga inblandade varför dessa inte kunde ge rätt
information om hanteringen tillbaka. Större delen av fördröjningen i ärendet kan
härledas till att man inte får tag i e-posten i handläggarens e-postlåda då denne
inte är på plats, vilket inte hade varit fallet om man från början förstått att
informationen endast kunde hämtas från IT-service. Det går i efterhand inte att
rekonstruera vilka som såg originalbegäran vid vilka tidpunkter och därför inte
att avgöra när någon borde ha insett vad som egentligen begärdes. Mycket pekar
på att endast CC och BB såg begäran fram till dess beslut om avslag fattades.
Vidare har även oklara rutiner kring hur frågan om begäran om allmän handling
skall hanteras mellan olika aktörer på förvaltningen lett till att hanteringen gått
långsammare än vad som är önskvärt. Enligt delegationsordningen kunde
begäran om utlämnande av allmän handling hanterats av antingen enhetschef
eller 1:e socialsekreterare och avslagsbeslut fattas av avdelningschef eller
förvaltningschef. Det är oklart varför man låst fast sig i att hanteringen skulle
skötas av just enhetschef i detta fall. Vidare är det oklart varför det tar från
170213 till 170216 att skicka det skrivna beslutet till VERA. Det har inte gått att
klargöra händelseförloppet dessa dagar varför det får antas att saken föll mellan
stolarna då frågan färdades mellan enhetschef och avdelningschef. Då
nedskriven rutin om hur man skall hantera utlämnande av allmän handling
fortsatt saknas är detta ett utvecklingsområde att snarast ta tag i.
Till sist framstår det ändå klart att de som haft det omedelbara ansvaret för att
hantera begäran inte haft den kunskap som krävts för att hantera frågan.
Hanteringen har inte skötts skyndsamt, vilket det ändå förefaller ha funnits
förutsättningar att göra, på grund av att man trott tidsramen vara rimlig. Men
allvarligast av allt är ändå att identiteten på den person som begärt handlingarna
eftersökts på fel sätt. Korrekt sätt hade så klart varit att kommunikationen kring
vilken information som behövdes för sekretessprövningen skötts genom kontakt
med VERA, ingen annan. Förklaringen från CC och BB har hela tiden varit att
de inte avsåg att söka identiteten på den som begärde handlingarna i något annat
syfte än för att kunna bedöma om handlingarna kunde lämnas ut till VERA.
Tyvärr har kunskapen om hur man här skulle ha gått till väga inte funnits hos
dem som hade det omedelbara ansvaret att hantera begäran och
sekretessprövningen. I den förvirring som uppstod över att begäran inte
hanterades skyndsamt har signalerna om att arbetet inte gjordes på erforderligt
sätt förbisetts av dem som hade rätt kunskap. Rätt information om begäran har
inte nått fram till dem runt CC och BB vilket gett till följd en rad
missuppfattningar om hur begäran skulle hanteras. Går det att utläsa något
positivt i hanteringen är det ändå att begärda handlingar inte har lämnats ut och
sekretessen för den enskilde i ärendet på socialförvaltningen upprätthållits.
                                                                       Dnr 1039-2017        Sid 5 (7)




      Nämndens vidtagna och planerade åtgärder
      Det är förvaltningens uppfattning att detta har varit en isolerad kunskapsbrist hos
      några få personer men för att säkra upp hanteringen inom området genomförs en
      obligatorisk utbildning i offentlighet- och sekretess för samtliga förvaltningens
      chefer 20 september 2017. En riktad utbildningsinsats förbereds även inom
      avdelningen barn och unga som förutom grundläggande kunskap om offentlighet
      och sekretess kommer ta upp frågor som handläggare kan ställas inför när allmän
      handling begärs. Utbildningen skall genomföras någon gång under hösten. Inom
      avdelningen barn och unga förbereds sedan tidigare för ett digitaliserat
      utbildningsverktyg där handläggaren inom ramen för sin anställning kontinuerligt
      genomgår utbildning inom olika områden. Planering finns för att detta
      utbildningsverktyg även skulle kunna inkludera en modul om offentlighet och
      sekretess och bli en del av det totala utbildningspaketet.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Av 2 kap. 12 och 13 §§ tryckfrihetsförordningen (TF) framgår bl.a. att en
framställan om att få ta del av allmänna handlingar ska behandlas genast, eller,
om framställningen avser att få kopia av en allmän handling, skyndsamt.

JO har i ett flertal beslut uttalat att innebörden av skyndsamhetskravet är att
besked i en fråga om utlämnande av en allmän handling normalt bör lämnas
samma dag som begäran har gjorts (se t.ex. JO 2005/06 s. 448, JO 2012/13 s.
475 och beslut den 12 januari 2017, dnr 2708-2016). Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst dröjsmål kan vara ofrånkomligt om framställ-
ningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material (se t.ex.
JO 2002/03 s. 501).

Av utredningen framgår att AA:s begäran kom in till socialnämnden den
2 februari 2017. Den 16 februari 2017 – dvs. två veckor efter att begäran
kommit in – beslutade socialnämnden att avslå begäran. Socialnämnden anser
att handläggningen i ärendet tagit för lång tid. Nämnden har som förklaring bl.a.
angett att de som hanterade begäran inte hade tillräckliga kunskaper om
offentlighet och sekretess, att en av handläggarna var ledig under hanteringen
av ärendet och att begäran från början missuppfattades.

Inledningsvis vill jag framhålla att en myndighet är skyldig att organisera sitt
arbete på så sätt att frågor om utlämnande av handlingar kan prövas skyndsamt
även i de fall en behörig beslutsfattare t.ex. är ledig. Att en anställd som
ansvarar eller deltar i hanteringen av frågor om utlämnande är ledig är alltså
överhuvudtaget inte någon godtagbar förklaring till en utdragen
handläggningstid. Såsom socialnämnden påpekat är det inte heller godtagbart
att de tjänstemän och chefer som är satta att hantera utlämnandefrågor saknar
tillräcklig kunskap för att kunna behandla dessa frågor korrekt. Utredningen
visar att flera chefer involverades i ärendet och det är därför mycket förvånande
att socialnämnden trots detta inte lyckats säkerställa en korrekt handläggning av
AA:s begäran.
                                                                   Dnr 1039-2017       Sid 6 (7)




Det faktum att socialnämnden först missuppfattade AA:s begäran illustrerar
vidare vikten av att en myndighet omgående tar ställning till vad en begäran
avser för att undvika att handläggningen fördröjs. AA:s begäran om att få ta del
av den aktuella e-postloggen har inte varit särskilt komplicerad och borde ha
besvarats snabbare än vad som kom att ske. Handläggningstiden om två veckor
har alltså varit oacceptabelt lång.

I 2 kap. 14 § tredje stycket TF anges att en myndighet, när någon begär att få ta
del av en allmän handling, inte får efterforska vem sökanden är eller vilket syfte
han eller hon har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för
att myndigheten ska kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen
lämnas ut. Bestämmelsen innebär att var och en har rätt att ta del av alla
offentliga handlingar hos en myndighet utan att behöva uppge vem han eller
hon är eller vad handlingen ska användas till, det s.k. anonymitetsskyddet.
Undantag från denna huvudregel får göras endast då efterforskning av
sökandens identitet och ändamålet med framställningen behövs för att
myndigheten ska kunna avgöra om handlingen kan lämnas ut. Undantaget är
alltså tillämpligt först när den efterfrågade handlingen innehåller
sekretessbelagda uppgifter. Sökanden kan då genom att uppge sin identitet och
redogöra för syftet med sin begäran visa att handlingen kan lämnas ut utan risk
för att den som skyddas av sekretessen lider men.

Av utredningen framgår att e-postloggen innehöll uppgifter som enligt
socialnämndens bedömning omfattades av sekretess enligt 26 kap. 1 §
offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Huruvida den bedömningen är korrekt
eller inte är en bedömning i sak. Som regel uttalar sig JO inte i sakfrågor och
jag tänker inte göra något avsteg från den principen här. Jag nöjer mig med att
konstatera att socialnämnden, utifrån sin bedömning av att e-postloggen
omfattades av sekretess, i detta fall skulle ha kunnat vända sig till AA för att
fastställa hennes riktiga identitet och syftet med hennes begäran för att kunna
pröva om de begärda handlingarna kunde lämnas ut till henne. Istället för att
fråga AA har socialnämnden eftersökt hennes identitet genom att fråga de
enskilda personer som omfattades av AA:s begäran om de visste vem hon var.
Socialnämndens agerande och eftersökning av AA:s identitet har alltså varit
direkt felaktig och har skett i strid med TF:s efterforskningsförbud.
Socialnämnden har därigenom brustit i att tillgodose det anonymitetsskydd som
AA haft anledning att förlita sig på när hon begärde ut den aktuella e-
postloggen.

Socialnämndens agerande innebar även att de enskilda personer som omfattades
av AA:s begäran informerades om att begäran gjorts. Med anledning av detta
vill jag framhålla att det i och för sig inte finns något uttryckligt hinder mot att
en myndighet upplyser en enskild om att en handling som rör honom eller
henne har begärts ut. Jag ser dock i detta fall inget skäl till att socialnämnden
behövde kontakta AA:s bror eller någon annan person heller, varför jag vill
påminna socialnämnden om anonymitetsskyddet och att JO i tidigare beslut
                                                               Dnr 1039-2017       Sid 7 (7)




funnit det olämpligt att en myndighet på eget initiativ informerar om vem som
begärt ut olika handlingar (se t.ex. JO:s beslut den 23 april 2012, dnr 5812-
2011).

Slutligen framgår av utredningen att socialnämnden saknat tydliga
rutindokument för hur ärenden om allmänna handlingar ska hanteras. Det står
klart att denna brist bidragit till den felaktiga hanteringen av AA:s begäran.
Socialnämnden är ansvarig för att dess personal och chefer har kännedom om
hur dessa ärenden ska hanteras. Socialnämnden har dock – i de fall som
myndigheten förklarat vad den felaktiga hanteringen orsakats av – gjort
gällande att det berott på enskilda misstag. Omfattningen av de felaktigheter
som framkommit tyder dock på att myndighetens medarbetare inte har haft
tillräckliga kunskaper om regelverket för utlämnande av allmänna handlingar.
Jag konstaterar även att flera chefer varit inblandade i ärendet men att dessa
ändå inte lyckats säkerställa en korrekt handläggning av AA:s begäran, vilket
tyder på att ovan nämnda kunskapsbrister inte är begränsade till enskilda
medarbetare. Jag förutsätter att socialnämnden nu vidtagit nödvändiga åtgärder
för att komma till rätta med detta. Jag noterar även att socialnämnden genomfört
utbildningsinsatser för berörd personal.

Sammanfattningsvis förtjänar Socialnämnden i Halmstads kommun kritik för
den långsamma handläggningen av AA:s begäran och för att felaktigt ha
eftersökt AA:s identitet.

Det som i övrigt har kommit fram ger inte anledning till några kommentarer
från min sida.

Ärendet avslutas.
