# Uttalanden i visst fall om jäv för nämndemän i förvaltningsrätten som samtidigt är ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen

JO 2022-12-14 dnr 10409-2021

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                    Sid
                                                                          2022-12-14            10409-2021            1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Uttalanden i visst fall om jäv för nämndemän i förvaltningsrätten som
                        samtidigt är ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen


                          Beslutet i korthet: En kommun hade inte tillsatt särskilda nämnder utöver kommun-
                          styrelsen, utan kommunstyrelsen hade i stället flera särskilda utskott för att fullgöra
                          kommunens uppgifter. ChefsJO konstaterar att den kommunala nämnd som haft hand
                          om förvaltningen av den fråga som ett mål gällde varit kommunstyrelsen. En
                          nämndeman var därför jävig att som domare delta i avgörandet av målet redan med
                          anledning av att han satt som ledamot i kommunstyrelsen. ChefsJO riktar kritik mot
                          rättens ordförande för att hon tillåtit nämndemannen att delta i avgörandet trots att
                          han varit jävig. ChefsJO uttalar dessutom att jävsbestämmelsen i 4 kap. 13 § första
                          stycket 4 rättegångsbalken, enligt hans uppfattning, inte endast omfattar ledamöter
                          utan även ersättare i kommunala nämnder.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 december 2021 förde AA fram
                        klagomål mot Förvaltningsrätten i Luleå och uppgav bl.a. att nämndemannen
                        BB var jävig i ett mål om beredande av vård enligt lagen (1990:52) med
                        särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, eftersom han satt i kommun-
                        fullmäktige, kommunstyrelsen samt kommunstyrelsens socialutskott i Älvsbyns
                        kommun, som var sökandepart i målet.

## Utredning

Muntliga uppgifter begärdes in från Älvsbyns kommun, och det framkom att
                        BB var ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i kommunstyrelsen och
                        ersättare i socialutskottet när kommunstyrelsens socialutskott fattade beslutet
                        om att ansöka om vård enligt LVU.

                        Anmälan remitterades till Förvaltningsrätten i Luleå för yttrande. I sitt
                        remissvar anförde förvaltningsrätten, genom lagmannen, sammanfattningsvis
                        följande:

                        Såväl rådmannen CC, som var rättens ordförande, som nämndemannen BB var
                        medvetna om den särskilda kommunala organisation som Älvsbyns kommun




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                  Dnr 10409-2021   Sid 2 (4)




har, som innebär att kommunen inte har tillsatt några särskilda nämnder utöver
kommunstyrelsen. I stället finns endast flera särskilda utskott, i detta fall
socialutskottet, för att fullgöra kommunens uppgifter. CC var medveten om att
BB suttit i kommunstyrelsen men hade inte kännedom om att han suttit som
ersättare i socialutskottet. Enbart det faktum att han var ledamot i kommun-
styrelsen bedömde hon vid förhandlingstillfället inte utgöra jäv, eftersom hon i
hastigheten jämställde socialutskottet med en socialnämnd. Nämndemannen BB
uppgav att han informerade rättens ordförande om att han inte hade någon
kännedom om parterna och att han tror, men inte är säker på, att han upplyste
om att han utsetts till ersättare i socialutskottet. Både CC och BB är nu i
efterhand av den uppfattningen att BB torde ha varit jävig redan på grund av sin
plats i kommunstyrelsen. Lagmannen delade denna uppfattning och ansåg att
BB inte borde ha deltagit i avgörandet.

AA fick tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska bl.a. domstolar i sin verksamhet beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitets-
principen).

För att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna och för att
säkerställa att objektivitetsprincipen följs har det införts jävsbestämmelser i
förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, och rättegångsbalken (RB).

Av 41 § FPL och 4 kap. 13 § första stycket 4 RB framgår att en domare är jävig
att handlägga mål bl.a. om han eller hon är ledamot av den kommunala nämnd
som har hand om förvaltningen av den angelägenhet som målet rör (s.k.
ställföreträdarjäv).

Kommunen svarar enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, för
socialtjänsten inom sitt område. Enligt 2 kap. 4 § SoL fullgörs kommunens
uppgifter inom socialtjänsten av den eller de nämnder som kommunfullmäktige
bestämmer. Älvsbyns kommun har en kommunorganisation där det inte finns
någon särskilt utpekad socialnämnd. I stället har kommunstyrelsen tilldelats
ansvaret för socialtjänstens område. Kommunstyrelsen har i sin tur med stöd av
6 kap. 37 § kommunallagen (2017:725) delegerat till kommunstyrelsens
socialutskott att ansvara för myndighetsutövningen inom socialtjänstens
verksamhet. Delegaten, dvs. utskottet, företräder kommunstyrelsen, men
delegatens beslut är formellt sett kommunstyrelsens. I de fall då kommun-
styrelsen själv ska fatta beslut om sådan verksamhet bereder socialutskottet
ärendet och lämnar beslutsförslag till kommunstyrelsen. Den kommunala
nämnd som ansvarar för förvaltningen inom socialtjänstens område i Älvsbyns
kommun, och följaktligen utför de uppgifter som normalt faller på en social-
nämnd, är alltså kommunstyrelsen. Detta gäller oaktat att den faktiska
                                                                 Dnr 10409-2021      Sid 3 (4)




myndighetsutövningen till stor del har delegerats till kommunstyrelsens
socialutskott.

Nämndemannen BB var ledamot i Kommunstyrelsen i Älvsbyns kommun såväl
när beslutet om att ansöka om vård enligt LVU fattades som när förvaltnings-
rätten avgjorde målet. JO har tidigare uttalat att en ledamot i en socialnämnd
redan av det skälet är jävig att som nämndeman handlägga mål där social-
nämnden är sökande (JO 2014/15 s. 314). Jag delar den uppfattningen. Det
faktum att Älvsbyns kommun har valt att organisera sig så att kommun-
styrelsen, och inte en särskilt utpekad socialnämnd, ansvarar för förvaltningen
av kommunens socialtjänst medför inte någon skillnad i detta avseende.
Ledamöter i kommunstyrelsen i kommuner som är organiserade på detta sätt är
därför på grund av jäv enligt 4 kap. 13 § första stycket 4 RB förhindrade att som
domare pröva mål där kommunstyrelsen är ansvarig för förvaltningen av den
angelägenhet som målet rör. Nämndemannen BB har alltså redan på grund av
att han var ledamot i Kommunstyrelsen i Älvsbyns kommun varit jävig att
handlägga det mål om vård enligt LVU där kommunstyrelsen var sökande.

Jag vill dessutom ta tillfället i akt att uppehålla mig något vid tillämpningen av
bestämmelsen i 4 kap. 13 § första stycket 4 RB när det gäller ersättare till
ledamöter i kommunala nämnder. Av ordalydelsen framgår nämligen att det är
ledamöter av nämnder som är jäviga att som domare handlägga mål där samma
nämnd är part. Frågan är då vad som gäller för ersättare i kommunala nämnder.

Jävsbestämmelsen omfattar ställföreträdarskap till såväl fysiska som juridiska
personer och innehåller inte några krav på ytterligare omständigheter för att det
ska anses vara fråga om en jävssituation. Själva jävsgrunden utgörs följaktligen
av kopplingen till rättssubjektet som sådant. Jag anser att även en ersättare i en
kommunal nämnd, där det ligger i sakens natur att han eller hon inträder som
ledamot i samband med förfall för en ordinarie ledamot, är knuten till rätts-
subjektet (nämnden) på ett likartat sätt som en ordinarie ledamot. Jag ser därför
inte någon anledning att göra åtskillnad mellan ordinarie ledamöter och
ersättare vid tillämpningen av den aktuella jävsbestämmelsen. Samma
uppfattning har även förts fram inom doktrinen (se Lindell, Civilprocessen –
rättegång samt skiljeförfarande och medling [2021], Version 5, JUNO], s. 210).
Enligt min uppfattning omfattas alltså även ersättare i en kommunal nämnd av
den aktuella bestämmelsen.

I remissvaret anges att rättens ordförande, CC, var medveten om att nämnde-
mannen BB var ledamot i kommunstyrelsen. Vidare framgår att han tror sig ha
informerat CC om att han utsetts till ersättare i kommunstyrelsens socialutskott.
Oavsett osäkerheten kring detta tycks uppgifter om BB:s uppdrag inom
kommunen ha kommit till rättens kännedom innan målet togs upp till
avgörande. Vid dessa förhållanden finner jag inte tillräcklig anledning att rikta
någon kritik mot nämndemannen BB för att han inte avstod från att delta i
handläggningen av målet.
                                                                 Dnr 10409-2021     Sid 4 (4)




CC var ordförande i rätten och det var därför hennes uppgift att hantera frågan
om huruvida någon av rättens ledamöter var jävig. Trots att hon visste om att
BB var ledamot i kommunstyrelsen tillät hon honom att delta i handläggningen
av målet. Hon förtjänar därför kritik.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
