# Fråga om partsställning och sekretess när det i ett ärende vid en socialnämnd uppkom frågor om rätt till både försörjningsstöd och underhållsbidrag

JO 2005-02-07 dnr 1058-2003

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2005-02-07            1058-2003               1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om partsställning och sekretess när det i ett ärende vid en
                        socialnämnd uppkom frågor om rätt till både försörjningsstöd och
                        underhållsbidrag


                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot socialförvaltningen i Växjö
                        kommun angående utlämnande av uppgifter om enskild, m.m. Hon ansåg att
                        berörda tjänstemän bl.a. hade gjort sig skyldiga till sekretessbrott genom sitt
                        agerande. AA anförde i huvudsak följande.

                        Hennes sambo, BB, har från ett tidigare förhållande dottern CC, född 1983. CC,
                        som hade valt att flytta hemifrån, klarade sig inte ekonomiskt och tog därför
                        kontakt med socialförvaltningen. AA och BB blev ombedda att lämna uppgifter
                        rörande sin ekonomi till förvaltningen. Uppgifterna lämnades genom att de fyllde i
                        en blankett, ”Ansökan om ekonomiskt bistånd”. Trots att de inte hade gett sin
                        tillåtelse inhämtade förvaltningen uppgifter från bl.a. försäkringskassan och
                        bilregistret. Förvaltningens utredning skickades till dottern och BB:s före detta
                        hustru. Den sistnämnda och hennes sambo hade under den senaste två-och-ett-
                        halvt-års-perioden framfört hot mot AA och BB.

                        Inledningsvis inhämtades handlingarna i det aktuella ärendet. Därefter anmodades
                        Socialnämnden i Växjö kommun att inkomma med utredning och yttrande över vad
                        som framförts i anmälan. Socialnämnden (individutskottet) lämnade som sitt
                        remissvar ett av enhetschefen DD upprättat yttrande vari anfördes följande.

                                  Socialnämnden uppfattar klagomålet på följande sätt, vilket också framförts av AA
                                  direkt till socialförvaltningen, i samtal med gruppledare EE den 28 februari och den
                                  5 mars
                                  att AA är missnöjd med att uppgifter inhämtats från i första hand bilregistret, men
                                  även andra myndigheter, trots att AA och BB ej lämnat medgivande till detta och att
                                  socialförvaltningen kommunicerat den utredning som genomförts till FF och därmed
                                  brutit mot tystnadsplikten.
                                  Socialnämnden känner sig ej anmodad att närmare beskriva det enskilda ärendet,
                                  som föregått klagomålet och där AA ej bedöms vara part och ej heller kommuni-
                                  cerats. Parter i det enskilda ärendet är BB och FF, såsom underhållsskyldiga för
                                  deras gemensamma dotter CC, som ansökt om bistånd genom socialtjänsten.
                                  Socialnämnden har med anledning av detta inlett en utredning utifrån Föräldra-
                                  balken (FB) 7:1 om föräldrars underhållsskyldighet och varaktighet samt utifrån vad
                                  som anges i Socialtjänstlagen (SoL) 4:1 – ”Den som inte själv kan tillgodose sina



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                      Dnr 1058-2003    Sid 2 (4)




      behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd …”
      Vägledande för socialnämnden är också den utredningsskyldighet som anges i SoL
      11:1 och förvaltningslagen (FvL) 7 §.
      Socialnämnden vidhåller det svar som lämnats av gruppledare EE i telefonkontakt
      med AA.
      Socialnämnden har en utrednings- och kommuniceringsskyldighet i enskilda
      ärenden, som når nämndens kännedom. I detta fall genom en ansökan.
      I det aktuella ärendet har socialnämnden haft kontakt med bl.a. fadern BB. Vad
      gäller faderns ekonomiska situation har två utredningar genomförts i syfte att
      presentera ett bredare underlag för socialnämnden att fatta beslut, dels avseende
      fadern ensam, halv boendekostnad samt kostnader för två umgängesbarn med f.d.
      hustrun FF och dels en utredning utifrån faderns samboförhållande med AA med
      deras gemensamma kostnader för bostad och umgängesbarn. I det sammanhanget
      har uppgifter inhämtats från bilregister och inskrivningsmyndigheten i Eksjö, trots
      att formellt medgivande ej lämnats, men då utredningsskyldigheten och situationen
      för dottern BB fått gå före.
      Socialnämnden har ej haft kännedom om eller informerats av parterna om den
      påstådda hotbild som föreligger. Parterna har ej berört detta under pågående
      utredning.
      Socialnämnden avvisar därför klagomålet utifrån den skyldighet socialnämnden har
      att tillgodose den enskildes möjlighet till försörjning enligt SoL 4:1, den
      utredningsskyldighet som föreligger enligt SoL 11:1 och FvL § 7, föräldrars
      underhållsskyldighet enligt FB 7:1 och den kommunicering som skall föregå
      parterna innan beslut fattas enligt FvL § 17.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av.

I ett beslut den 7 februari 2005 anförde JO André följande.

Av 7 kap. 1 § föräldrabalken följer att föräldrars underhållsskyldighet som regel
gäller till dess barnet har fyllt 18 år. Om barnet då inte har avslutat gymnasiestudier
eller annan grundutbildning kvarstår underhållsskyldigheten under den tid som
skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyllt 21 år.

Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) har den enskilde rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt om han inte själv
kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Genom
biståndet skall den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet skall
utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.

I 11 kap. 1 § socialtjänstlagen stadgas att socialnämnden utan dröjsmål skall inleda

## Utredning

utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens
kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Enligt huvudregeln i 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom
socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående
lider men.

Av 14 kap. 5 § sekretesslagen framgår att sekretess som regel inte hindrar att part
tar del av handlingar och annat material i ärendet.
                                                                   Dnr 1058-2003    Sid 3 (4)




När CC tog kontakt med socialförvaltningen var hon 19 år och studerade på
gymnasiet. Hennes föräldrar var således i och för sig underhållsskyldiga för henne
vid den tidpunkten. I en journalanteckning den 3 januari 2003 har antecknats att
”CC vill få stöd från sn i att övertyga pappan om sin försörjningsskyldighet”.

I en situation som den aktuella bör socialnämnden i första hand bistå den unge
genom att försöka få föräldrarna att fullgöra sin underhållsskyldighet. För det fall
nämnden inte kan förmå föräldrarna att försörja sitt barn aktualiseras frågan om
ekonomiskt bistånd till den unge (se Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt
bistånd [SOSFS 2003:5]).

Som framgår av det anförda kan det i en situation som den förevarande således
vara fråga om handläggning av två olika sorters ärenden. När nämnden bistår den
unge och dennes föräldrar med att utreda föräldrarnas förmåga att betala
underhållsbidrag i syfte att hjälpa till att upprätta ett avtal om sådant bidrag måste,
enligt min mening, såväl den unge som föräldrarna anses inta ställning av part i det
ärendet. Om föräldrarna inte kan förmås att försörja sitt barn blir frågan om
ekonomiskt bistånd aktuell. I det fallet, dvs. i ett ärende rörande ekonomiskt
bistånd till den unge, är endast den unge part.

I remissvaret anförs att en utredning inleddes ”utifrån Föräldrabalken (FB) 7:1 om
föräldrars underhållsskyldighet och varaktighet samt utifrån vad som anges i
Socialtjänstlagen (SoL) 4:1” och att BB och FF, såsom underhållsskyldiga för den
gemensamma dottern CC, var parter i ärendet. Frågan om föräldrarnas
underhållsskyldighet synes här endast ha behandlats som ett moment i bedöm-
ningen av CC:s rätt till ekonomiskt bistånd. Jag har visserligen förståelse för att det
kan föreligga svårigheter att upprätthålla en strikt gräns mellan ärendena. Frågan
om föräldrarnas underhållsskyldighet har ju, i fall som detta, betydelse i ärendet
rörande försörjningsstöd eftersom det då skall prövas om den enskilde kan få sina
behov tillgodosedda på annat sätt än genom bistånd. Det är dock viktigt att ha klart
för sig att endast CC har haft ställning av part i ärendet rörande ekonomiskt
bistånd.

AA har gjort gällande att berörda tjänstemän har gjort sig skyldiga till sekretess-
brott genom att kommunicera utredningen med modern. Om förvaltningen hade
hanterat saken såsom borde ha skett, dvs. som två olika ärenden, hade emellertid
föräldrarna varit parter i det ärende som gällt att bistå den unge med att förmå
föräldrarna att fullgöra sin underhållsskyldighet och hade då haft rätt att ta del av
materialet i det ärendet. Mot den bakgrunden finner jag inte anledning att vidare
uppehålla mig vid frågan.

Det som har kommit fram ger mig dock anledning att framhålla följande. I de fall
en socialnämnd handlägger flera ärenden där samma personer förekommer men där
partsställningen skiljer sig åt, måste nämnden när den lämnar ut en uppgift vara
uppmärksam på i vilket ärende uppgiften har inhämtats och vilka personer som är
                                                                   Dnr 1058-2003    Sid 4 (4)




parter i det ärendet. Det kan ifrågasättas om nämnden har gjort detta klart för sig i
det aktuella fallet.

I sammanhanget kan följande tilläggas. Det har framkommit att förvaltningen har
inhämtat vissa uppgifter från bilregistret och inskrivningsmyndigheten. Med
hänsyn till att det har varit frågan om offentliga uppgifter, tillgängliga för envar,
finner jag inte skäl att göra något ytterligare uttalande i saken.
