# Kritik mot Byggnadsnämnden i Ekerö kommun för handläggningen av anmälningar om olovlig byggnation m.m.

JO 2010-02-08 dnr 1060-2009

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                    Sid
                                                                       2010-02-08         1060-2009             1 (4)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Byggnadsnämnden i Ekerö kommun för handläggningen av
                        anmälningar om olovlig byggnation m.m.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 23 februari 2009 förde AA fram klagomål mot
                        Byggnadsnämnden i Ekerö kommun angående handläggningen av hans
                        anmälningar om bl.a. takbyggen på grannfastigheten. I anmälan anfördes bl.a.
                        följande.

                        Under år 2000 upptäckte AA att ett antal takkonstruktioner som uppförts på hans
                        grannfastighet ledde till att vatten trängde in i krypgrunden till hans hus. Han
                        anmälde byggnationen till byggnadsnämnden och fick bekräftelse på anmälan den
                        19 november 2001.

                        Anmälan ledde inte till någon åtgärd från byggnadsnämndens sida. AA följde
                        därför upp anmälan med ett antal telefonsamtal under åren 2004 och 2005 samt
                        med ett besök under 2006. Han fick besked att man skulle titta på ärendet men det
                        hände ingenting. AA gav då in en ny anmälan som bekräftades den 9 juni 2006.
                        Vid det laget hade det trängt in vatten i krypgrunden, vilket medfört att trossbotten
                        hade möglat.

                        Därefter hörde AA ingenting om anmälningarna förrän han den 26 november 2008
                        blev ombedd att yttra sig över en bygglovsanmälan avseende grannfastigheten. Han
                        yttrade sig den 10 december 2008 och han har inte hört något sedan dess.

## Utredning

JO inhämtade handlingar i ärendet från Byggnadsnämnden i Ekerö kommun.

                        Därefter anmodades Byggnadsnämnden i Ekerö kommun att göra en utredning och
                        yttra sig över anmälan.

                        I yttrandet anfördes huvudsakligen följande.
                                  –––




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                     Dnr 1060-2009     Sid 2 (4)



     Ärendebeskrivning
     Anmälan avser Stadsarkitektkontorets handläggning av klagomål från AA på
     fastigheten S 1:259, dnr 2001.1080 beträffande uppförda tak över innergård på
     grannfastigheten S 1:258, Klevbergsvägen 167 resp. 165.
     Byggnaderna, uppförda på krypgrunder, har uppifrån sett U-form med en innergård i
     mitten. Hela området uppfördes i slutet av 1960-talet.
     Anmälan inkom per telefon till Stadsarkitektkontoret 2001-11-13, dnr 2001.1080.
     Bekräftelsebrev skickades 2001-11-19. Anmälaren påtalade att de uppförda taken
     medförde att denne hindrades att måla om sin fasad.
     Skriftlig anmälan inkom 2006-06-08. Bekräftelsebrev skickades 2006-06-09. An-
     mälaren påstår nu att de uppförda taken förorsakar vatteninträngning in i bostads-
     husets krypgrund på grund av gårdstakens vattenavrinning, som förorsakat mögel-
     skador på golvbjälklaget. Ett mindre tak (placerat mot norr mellan bostadshusen),
     som påstås ha förorsakat vatteninträngning in i grunden på norrsidan, har dock
     nedmonterats.
     Besiktning utfördes av kontoret 2008-04-24 på S 1:258. Kontoret kunde inte bedöma
     om vatten har trängt in i krypgrunden på S 1:259 eller ej.
     Ägaren till S 1:258 har erbjudit sig att anlita på egen bekostnad en av båda ägarna
     godkänd oberoende besiktningsman för kontroll av påstådda vatten- och
     mögelskador på S 1:259. Ägaren till S 1:258 påstår att anmälaren ej har hörsammat
     erbjudandet.
     Taken till alla byggnader med innergårdar avvattnas genom ett (1st) stuprör, som
     leds ner i innergårdsmarken, som består av singel och makadam. Undergrunden
     består av lera med grundläggningsdjup av 0.5 - 25 m. Avvattningen från innergården
     är för närvarande okänd.
     Bygglov saknades för entrétaket på fastigheten S 1:258. Kontoret uppmanade ägaren
     till S 1:258 att söka bygglov i efterhand för bl. a. entrétaket. Grannehörande
     skickades till AA, S 1:259, för yttrande om entrétaket. Ägaren kunde ej acceptera att
     entrétaket hade uppförts mellan byggnaderna på grund av risken för
     vatteninträngning i den södra delen av krypgrunden.
     Bygglov (2009-02-11 dnr 2008.683) beviljades ej för entrétaket. Sökanden an-
     modades att nedmontera entrétaket, som numera är nedmonterat. Bygglovbeslutet
     enligt ovan har för kännedom också skickats till anmälaren AA.

     Stadsarkitektkontorets bedömning
     AA, S 1:259, ansåg att de uppförda taken på innergården enligt anmälan 2001-11-
     13, dnr 2001.1080 omöjliggjorde underhållsarbete på fasaden vänd mot innergården
     till S 1:258.
     Kontoret bedömde, som resultat av besiktningen 2008-04-24, att endast entrétaket,
     som är numera nedmonterat, kunde utgöra hinder för underhållsarbete på gårds-
     fasaden mot S 1:258. Anmälan, dnr 2001.1080 avskrevs därför 2009-02-24.
     Den skriftliga anmälan 2006-06-08 avsåg att de uppförda innergårdstaken för-
     orsakade vatteninträngning in i bostadshusets krypgrund på grund av gårdstakens
     vattenavrinning, som förorsakat mögelskador på golvbjälklaget. Det befintliga
     gårdstaket avvattnas genom det ursprungliga stupröret. Ett mindre skyddstak (ca 2
     kvm), som monterades över en år 2001 installerad lyftplatta med anledning av be-
     viljat bostadsanpassningsbidrag för en rullstolsburen person i hushållet, avvattnas
     på innergården genom ett separat stuprör. Kontoret bedömer att synpunkterna från
     AA om vatteninträngning in i krypgrunden med påstådda fukt- och mögelskador i
     sin bostad är en fråga som ligger inom respektive fastighetsägares ansvarsområde.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att byggnadsnämnden fortfarande
inte hade svarat på hans anmälan från 2001 om klagomål på takkonstruktion och
plank.
                                                                  Dnr 1060-2009   Sid 3 (4)



Rättslig reglering
Enligt 10 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, ska en byggnadsnämnd ta
upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att en
överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i lagen eller av någon före-
skrift eller något beslut som har meddelats med stöd av bestämmelserna i lagen.
När en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov,
ska byggnadsnämnden se till att det som har utförts blir undanröjt eller på annat
sätt rättat, om inte lov till åtgärden meddelas i efterhand.

JO har i flera tidigare beslut (se t.ex. JO 1990/91 s. 337) uttalat att en byggnads-
nämnd är skyldig att behandla en begäran från en fastighetsägare om ingripande
enligt 10 kap. PBL mot åtgärder på en grannfastighet och att meddela ett beslut i
saken. Detta gäller oberoende av om nämnden kan anses skyldig att ingripa enligt
10 kap. 1 § PBL. Ett sådant ärende ska avslutas genom ett formligt beslut som ska
åtföljas av en fullföljdshänvisning.

Varje ärende där någon enskild är part ska vidare enligt 7 § förvaltningslagen
(1986:223) handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten
eftersätts. När ett ärende anhängiggjorts hos en myndighet kommer det an på denna
att driva fram ärendet till ett avgörande.

Bedömning
JO:s granskning är av rättslig art och avser främst kontroll av att domstolar och
myndigheter har följt de regler som gäller för förfarandet. JO kan inte ändra eller
upphäva domstolars eller myndigheters domar eller beslut. JO:s granskning har
således inte avsett byggnadsnämndens bedömning av bygglov m.m. utan endast
handläggningen av AA:s anmälningar.

Av utredningen har framkommit att AA den 13 november 2001 anmälde till
byggnadsnämnden att hans granne hade byggt tak över sin innergård. Anmälan
diariefördes och bekräftelse skickades till AA. Den 8 juni 2006 inkom AA med en
ny anmälan som diariefördes i samma ärende. Denna anmälan gällde bl.a. att
grannarna låtit övertäcka ett öppet mellanrum mellan deras hus samt att taken över
innergården förorsakade vatteninträngning i bostadshusets krypgrund. AA
hemställde att överbyggnaderna omedelbart skulle tas bort. Grannfastigheten
besiktigades den 24 april 2008 och ägaren uppmanades att söka bygglov för bl.a.
ett entrétak. AA yttrade sig över bygglovsanmälan den 12 december 2008.

Den 11 februari 2009 fattade byggnadsnämnden beslut gällande grannfastigheten.
Nämnden beviljade bygglov för ett förråd samt ålade ägaren att montera ned
entrétaket och betala byggnadsavgift. Beslutet var formligt och delgavs AA den 25
februari 2009.

I en dagboksanteckning den 24 februari 2009 angavs att AA:s anmälan såvitt avsåg
tak över innergården skrevs av. Motiveringen härför var att det enda tak som kunde
begränsa hans åtkomst till fasaden var entrétaket, vilket skulle nedmonteras enligt
tidigare beslut.
                                                                    Dnr 1060-2009   Sid 4 (4)



AA måste genom sina anmälningar anses ha anhängiggjort ärenden hos
byggnadsnämnden enligt 10 kap. PBL. Några synbara utredningsåtgärder vidtogs
inte från det att hans första anmälan inkom, den 13 november 2001, till dess att
besiktigningen utfördes i april 2008. Däremellan hade AA dels kommit in med en
ny skrivelse dels vid ett flertal tillfällen efterfrågat hur handläggningen fortskred.
Slutliga beslut fattades först under februari 2009.

Det är självfallet oacceptabelt att ett av en enskild anhängiggjort ärende inte
handläggs eller prövas under så lång tid. Någon godtagbar förklaring till dröjsmålet
har inte framkommit. Även när det gäller beslutet om avskrivning har handlägg-
ningen varit bristfällig. Byggnadsnämndens ställningstagande, att ärendet skulle
skrivas av, borde ha kommit till uttryck genom ett formligt beslut, med fullföljds-
hänvisning, som skulle ha delgivits AA. Byggnadsnämnden förtjänar således kritik
för sin handläggning av ärendena.
