# Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder

JO 2011-11-10 dnr 1062-2011

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2011-11-10              1062-2011              1 (9)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning
                        av rehabiliteringsåtgärder


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan har i ett ärende där den försäkrade beviljats
                          tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader brustit i sitt ansvar genom att inte
                          utreda möjligheterna till arbetslivsinriktad rehabilitering innan rätten till ersättning
                          upphörde. Det inträffade är oacceptabelt och tyder på bristande rutiner.
                          Försäkringskassan kritiseras även för att inte ha tagit ställning till om det fanns
                          förutsättningar att genom ett provisoriskt beslut förhindra att det uppstod ett glapp i
                          utbetalningen av sjukersättning. Vidare riktas kritik mot kassan för att i ett samtidigt
                          pågående ärende om livränta inte tidigare i handläggningen kompletterat
                          livränteunderlaget med erforderliga uppgifter i avvaktan på att ärendet om sjukersättning
                          avgjordes. Slutligen kritiseras kassan för att vid upprepade tillfällen inte ha svarat på en
                          försäkrads begäran om kontakt.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 23 februari 2011, anförde AA, i egenskap av
                        ombud för BB, i huvudsak följande. BB beviljades sjukersättning och livränta
                        t.o.m. maj månad 2010. Den 2 februari 2010 ansökte han om fortsatta förmåner
                        fr.o.m. juni månad 2010. BB har varit utan ersättning från Försäkringskassan från
                        denna månad. Han har utan framgång, såväl personligen som genom inlagor till
                        kassan, vid upprepade tillfällen begärt besked, beslut och retroaktiv utbetalning.
                        Ärendet om livränta har handlagts färdigt men beslut har inte kunnat meddelas
                        eftersom beslutet om livränta är beroende av beslutet i ärendet om sjukersättning.
                        Först den 28 oktober 2010 kommunicerade kassan sitt förslag till beslut i ärendet
                        om sjukersättning med en slentrianmässig motivering varför BB inte ansågs har rätt
                        till ersättning. BB väntar fortfarande på kassans beslut i båda ärendena.

## Utredning

Anmälan remitterades till Försäkringskassan för yttrande. Försäkringskassan
                        anförde i remissvar den 20 maj 2011 genom chefsjuristen CC följande.

## Bakgrund

För den som haft maximalt antal månader med sjukersättning enligt de bestämmelser
                                  som gällde före den 1 juli 2008, och för den som haft maximalt antal dagar med




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                               Dnr 1062-2011    Sid 2 (9)




sjukpenning på fortsättningsnivå, saknas som huvudregel rätt till sjukpenning under
en tid på tre månader.
Den som har haft maximalt antal månader med sjukersättning enligt äldre regler kan
prövas för sjukersättning utan tidsbegränsning enligt de nya reglerna som infördes
den 1 juli 2008.
Den som har en godkänd arbetsskada kan prövas för rätt till livränta. Den som har en
godkänd arbetsskada kan även prövas för obegränsat antal dagar med sjukpenning
på fortsättningsnivå om sjukperioden föranletts av arbetsskadan. Sådan sjukpenning
kan dock inte betalas ut samtidigt som livränta för samma arbetsskada. För den som
har rätt till både sjukersättning och livränta ska de båda förmånerna samordnas.

Utredning
Försäkringskassans interna utredning med anledning av JO:s begäran om yttrande
visar följande.

Ärendet om sjukersättning
BB hade hel sjukersättning i flera perioder från och med juni 2005. Han beviljades
senast hel sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för perioden december
2008–maj 2010. Detta innebär att BB fick tidsbegränsad sjukersättning i maximalt
antal månader enligt de övergångsbestämmelser som gällde från den 1 juli 2008.
Planeringen under sjukersättningsperioden var att Försäkringskassan i maj 2009
skulle ta kontakt med BB för att utreda möjligheterna till arbetslivsinriktad
rehabilitering. Den 22 januari 2010 ringde den personliga handläggaren BB och
kallade honom till ett besök på Försäkringskassan den 2 februari. Under mötet den 2
februari genomförde den personliga handläggaren en s.k. Sassam-utredning
tillsammans med BB samt upprättade en plan för återgång i arbete. Av planen
framgår att tanken var att BB skulle delta i handlingsplanesamverkan
(samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) och att
slutdatum för åtgärden var den 30 november 2010. Samma dag, den 2 februari,
sände den personliga handläggaren den upprättade planen till BB samt meddelade
honom att ansökan om sjukersättning och livränta sänts ut enligt överenskommelse.
Den 9 februari sändes maskinellt ett informationsbrev till BB med anledning av att
han den 1 juni skulle komma att ha haft maximalt antal månader med tidsbegränsad
sjukersättning.
Med anledning av inkommen ansökan om sjukersättning skapades den 5 maj ett
sjukersättningsärende i Försäkringskassans elektroniska ärendehanteringssystem
(ÄHS). Handläggningen av BB:s ansökan startade den 6 maj med att den personliga
handläggaren hämtade in intern information och lade till ärendet. Den 22 juli
lämnade den personliga handläggaren ärendet till föredragande för kvalitetssäkring.
Den 30 augusti hade föredraganden granskat sjukersättningsärendet och återlämnade
det till den personliga handläggaren för komplettering.
Den 15 september antecknade handläggaren av BB:s arbetsskadeärende i journalen i
sjukersättningsärendet att BB ringt och sagt att han desperat hade försökt nå sin
handläggare och att BB bett arbetsskadehandläggaren skriva en "blänkare" i
sjukersättningsärendet eftersom han inte haft någon ersättning på fyra månader. BB
ville bli kontaktad snarast per telefon och angav vilket telefonnummer han kunde
nås på.
Den 21 oktober ringde BB till handläggande Lokalt försäkringscenter (LFC)
Uppsala och meddelade att han måste få kontakt med en chef då han inte fick tag på
sin handläggare. Den tjänsteman som tog emot samtalet lovade att berörd enhetschef
skulle få meddelandet via e-post samma dag. BB lämnade telefonnummer som han
kunde nås på.
                                                                 Dnr 1062-2011     Sid 3 (9)




Den 28 oktober ringde BB och ville tala med berörd enhetschef eftersom han
fortfarande inte fått kontakt med sin handläggare. Handläggaren som tog emot
samtalet lovade att meddela enhetschefen att BB vill bli uppringd.
Samma dag ringde BB:s personliga handläggare till BB och meddelade enligt
journalanteckning att Försäkringskassan övervägde att avslå hans ansökan. Vidare
framgick att kommunicering sänts och att den personliga handläggaren bad BB
kontakta sin läkare för mer adekvat beskrivning av vad som satte ned
arbetsförmågan. BB blev även informerad om att han för att kunna ansöka om
sjukpenning kunde göra en sjukanmälan.
Den 2 november ringde den personliga handläggaren till BB eftersom han lämnat ett
meddelande på telefonsvararen. Inget svar.
Den 1 december noterade föredraganden i ärendet att den personliga handläggaren
skickat e-post till föredraganden och informerat om att BB inte kommit med fler
uppgifter. Föredraganden upptäckte då att kommunicering skickats före slutlig
kvalitetssäkring. BB hade även försökt få tag på sin handläggare under den angivna
kommuniceringstiden. Föredraganden återsände ärendet till handläggaren för
åtgärder: Ändring i missiv och utkast till nytt beslutsbrev. Föredraganden gjorde
bedömningen att handläggaren borde skicka ett brev till BB där det framgick att BB
fick kontakta handläggaren inom en viss angiven tidpunkt.
Den 6 december ringde BB och talade med enhetschefen med anledning av att han
väntade på beslut. Han hade fått information att beslut skulle fattas den 15
november. Enhetschefen lovade att BB skulle få återkoppling så snart hon tittat på
ärendet.
Den 16 december ringde BB enhetschefen och önskade få besked när beslut skulle
fattas. Enligt journalanteckningen från detta samtal framgick att frågan lämnats till
ordinarie handläggare den 14 december samt att handläggaren skulle återkoppla till
BB.
Enligt journalanteckning skriven av föredraganden den 17 december framgick att
önskade kompletteringar ännu inte åtgärdats av handläggaren.
Den 20 december ringde den personliga handläggaren BB. Inget svar.
Den 18 januari 2011 skrev föredraganden följande i journalen: Skickar påminnelse
till handläggaren via mail. Ärendet skickades för ca 1 månad sedan för
komplettering.
Enligt journalanteckning den 25 januari kom en skrivelse in från BB:s ombud AA.
AA önskade bekräftelse på att skrivelsen tagits emot. Den handläggare som tog emot
skrivelsen sände samma dag ett brev till ombudet att Försäkringskassan tagit emot
skrivelsen. Handläggaren lämnade ärendet till ordinarie handläggare för snar
handläggning av ärendet.
Den 2 mars ringde BB till enhetschefen och önskade byta handläggare på grund av
att han inte fick återkoppling från nuvarande handläggare.
Den 8 mars försökte BB:s nya personliga handläggare nå honom på hemtelefon och
mobil utan att lyckas. Den personliga handläggaren fick under dagen tag på ombudet
AA och informerade henne om den fortsatta handläggningen. Handläggaren
informerade även om reglerna för sjukersättning, förslaget att avslå ansökan med
motivering samt om beslutsordningen.
Enligt journalanteckning från den 9 mars kompletterade den personliga
handläggaren missiv och utkast till beslutsbrev. Ärendet lämnades till
föredraganden. Handläggaren planerade fortsatta försök till kontakt med BB för att
bland annat ta upp frågan om överlämningsmöte tillsammans med
Arbetsförmedlingen.
Den 10 mars kvalitetssäkrade föredraganden ärendet och bokade beslutsdatum till
den 11 mars.
                                                                 Dnr 1062-2011     Sid 4 (9)




Den 11 mars fattade särskilt utsedd beslutsfattare beslut om att avslå BB:s ansökan
om sjukersättning.
Den 15 mars meddelar handläggaren livräntehandläggare om att beslut om
sjukersättning fattats.
Den 16 mars ringde den personliga handläggaren till BB för att tala om missat
erbjudande om möte/information med Arbetsförmedlingen. Handläggaren och BB
kom överens om att den personliga handläggaren skulle återkomma till BB när
handläggaren kontrollerat olika uppgifter beträffande A-kassa, sjukpenning-
grundande inkomst och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Den personliga handläggaren tog på nytt kontakt med BB den 18 mars för att
återkoppla till tidigare samtal. BB fick då information om att hans sjukpenning-
grundande inkomst skyddas under Försäkringskassans utredningstid och att han
måste vidta åtgärder för att den ska vara skyddad efter att han fått beslutet om
sjukersättning. Vidare fick han information om reglerna för att söka sjukpenning
efter det att månaderna med sjukersättning var slut samt om att han inte längre
kunde få s.k. arbetslivsintroduktion. BB ville att handläggaren skulle sjukanmäla
honom från den 1 juni 2010 och uppgav att han skulle ta kontakt med sin läkare för
medicinskt underlag. Handläggaren registrerade sjukanmälan samt skickade BB en
blankett för ansökan om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå-
arbetsskada.
Den 22 mars skickades beslut om sjukersättning ut till BB.
Den 29 mars kom BB in med en ansökan om sjukpenning och en ansökan om fler
dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå-arbetsskada.
Den 12 april ringde BB och uppgav att han återtog sina ansökningar om sjukpenning
för förfluten tid eftersom det var fördelaktigare för honom med livränta. Han ville
dock ha ett möte angående sjukpenning och rehabiliteringsinsatser framåt i tiden.
Den 14 april skrev Försäkringskassan av BB:s ansökan om fler dagar med
sjukpenning på fortsättningsnivå-arbetsskada.
Den 6 maj träffade BB sin handläggare. Han uppgav att han inte längre ansökte om
sjukpenning. Han har en godkänd arbetsskada men beslut om livränta har ännu inte
fattats. Han vill avvakta beslutet om livränta innan han eventuellt gör en ny
sjukanmälan. Försäkringskassan skrev av ansökan om sjukpenning fr.o.m. den 1 juni
2010.

Ärendet om arbetsskadelivränta
BB var i flera perioder beviljad livränta fr.o.m. november 2004 till och med maj
2010. Livräntan var samordnad med 50 % av sjukersättningen.
Anledningen till livräntan var en godkänd arbetsskada (arbetssjukdom) för
ryggbesvär med visandedag den 17 januari 1992. Halva nedsättningen av BB:s
arbetsförmåga bedömdes vara orsakad av skadlig inverkan i arbetet.
BB ansökte om fortsatt livränta från och med juni 2010 för besvär i rygg och knä.
Ansökan var daterad den 3 april 2010 och kom in till Försäkringskassan den 10 maj
2010. Kvittensbrev om mottagen ansökan sänds till BB den 12 maj.
Den 2 juni tog arbetsskadehandläggaren kontakt med BB per telefon för att få
förtydligat från och med vilken tidpunkt ansökan avsåg. I ansökan uppgavs juli 2010
men det skulle rätteligen vara juni 2010.
Den 8 och 9 juni försökte arbetsskadehandläggaren per telefon nå handläggaren i
sjukersättningsärendet men utan resultat. Den 10 juni lämnade handläggaren
meddelande på sjukersättningshandläggarens telefonsvarare med begäran om att bli
uppringd.
Den 16 juni ringde handläggaren i sjukersättningsärendet upp
arbetsskadehandläggaren. Handläggaren i sjukersättningsärendet var av
uppfattningen att alla rehabiliterande åtgärder för BB inte var uttömda. Det skulle
                                                                 Dnr 1062-2011       Sid 5 (9)




därför troligen bli ett avslag på ansökan om sjukersättning. När beslutet om
sjukersättning hade fattats skulle handläggaren i sjukersättningsärendet skriva en
kommentar om detta beslut i livränteärendet.
Den 26 juli kontrollerade arbetsskadehandläggaren om beslut om sjukersättning
fattats.
Den 27 augusti kom det in en skrivelse från BB:s ombud AA som begärde besked
om handläggningen. Den 31 augusti 2010 skrev arbetsskadehandläggaren till
ombudet och upplyste henne om att frågan om rätt till livränta inte kunde prövas
förrän frågan om rätt till sjukersättning prövats. Samtidigt informerades hon om att
det återstod att bereda det nya medicinska underlaget med en försäkringsmedicinsk
rådgivare samt att hämta in inkomstuppgifter från den fackliga organisationen som
organiserar den yrkesgrupp som BB tillhört.
Den 1 september och den 1 november kontrollerade arbetsskadehandläggaren om
beslut om sjukersättning fattats. Vid det senare tillfället framkom att BB hade
informerats om att Försäkringskassan övervägde att avslå hans ansökan och att
Försäkringskassan samtidigt begärt att BB skulle kontakta läkaren för komplettering
av det medicinska underlaget.
Den 14 januari 2011 tog arbetsskadeenheten kontakt med enhetschefen på det kontor
som handlade BB:s sjukersättningsärende för att informera om att handläggningen
av livräntan var beroende av sjukersättningsbeslutet. Enhetschefen uppgav att de
arbetade med sjukersättningsärendet och att de räknade med ett förslag till beslut
inom tre veckor.
Den 11 februari och 4 mars kontrollerade arbetsskadehandläggaren om det hade
fattats beslut i sjukersättningsärendet.
Den 15 mars fick handläggaren information om att beslut fattats om att avslå BB:s
ansökan om sjukersättning.
Den 22 mars lämnades livränteärendet till försäkringsmedicinsk rådgivare för
yttrande och den 28 mars lämnade denne yttrande.
Den 5 april diskuterade handläggaren och föredraganden ärendet och då framkom att
BB även ansökt om förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada samt att han
begärt sjukpenning från och med juni 2010.
Den 6 april ringde handläggaren upp ombudet AA för att förklara för- och
nackdelarna mellan å ena sidan fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå på
grund av arbetsskada och å andra sidan livränta. Ombudet hade svårt att förstå
varianterna och på hennes begäran skrev handläggaren i stället ett brev. I brevet
angavs följande. Om halv livränta beviljas kommer beslutet att vara tidsbegränsat i
ca ett och ett halvt år och BB att vara fullt kompenserad (till hälften). BB:s
sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kommer då också att halveras. Om BB i stället
beviljas fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av arbetsskada så
kan han få halv sjukpenning (i princip obegränsat antal dagar). SGI:n minskas inte
men sjukpenningen utgör endast 80 procent av SGI:n. Nackdelen med att beviljas
livränta är att det är en tidsbegränsad förmån och att BB inte kan vara säker på att
beviljas livränta i framtiden. Och då har hans SGI halverats jämfört med vad den är
idag. Nackdelen med fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå är att den
endast är 80 procent av SGI:n och att BB löpande måste komma in med nya
medicinska underlag.
Den 7 april hämtade handläggaren in inkomstuppgifter från den fackliga
organisationen. Handläggaren sammanställde livränteunderlaget.
Den 14 april kom det in besked i ärendet om att BB hade återtagit sin ansökan om
fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå och att Försäkringskassan skrivit av
ärendet. Samma dag lämnades arbetsskadeärendet för kvalitetssäkring och sedan den
gjorts den 15 april, bokades ärendet för beslut den 10 maj. Den 15 april
kommunicerades ärendet med ombudet. Den 10 maj noterades att ärendet lyfts ut för
kontroll av inkomsten. Detta eftersom det hade upptäckts att den inkomstuppgift
                                                                  Dnr 1062-2011     Sid 6 (9)




som den fackliga organisationen nu lämnat var lägre än den inkomstuppgift
organisationen lämnat vid tidigare prövning av BB:s rätt till livränta. Den 10 och 12
maj försökte handläggaren kontakta den fackliga organisationen. Handläggaren hade
den 17 maj 2011 ännu inte fått kontakt med någon på den fackliga organisationen.
Ärendet är bortsett från detta klart för beslut.

Försäkringskassans slutsatser

Ärendet om sjukersättning
Samordningsansvar/ersättningen som upphört
Försäkringskassan har ett samordningsansvar som innebär att myndigheten ska se
till och verka för att de olika medicinska, sociala och arbetslivsinriktade
rehabiliteringsåtgärder som en försäkrad behöver och som olika myndigheter och
arbetsgivare ansvarar för, fogas samman. Samordningen ska syfta till att den som
drabbas av sjukdom ska återfå sin arbetsförmåga och kunna försörja sig genom
arbete. Försäkringskassan är ingen rehabiliteringsaktör men ska, om den försäkrade
så medger, samverka med dennes arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso-
och sjukvården, socialtjänsten, arbetsmarknadsmyndigheten och eventuella aktörer
som behövs i rehabiliteringsarbetet.
Planeringen för BB:s period med tidsbegränsad sjukersättning var att kontakt skulle
tas med honom i maj 2009 för att utreda möjligheterna till arbetslivsinriktad
rehabilitering. Kontakt togs först den 22 januari 2010. Under ett personligt möte
med BB den 2 februari upprättades en plan för återgång i arbete där planen var att
han skulle delta i samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen med slutdatum den 30 november 2010. BB:s tidsbegränsade
sjukersättning sträckte sig dock endast fram till och med maj månad 2010.
Försäkringskassan borde tidigare i sjukersättningsperioden påbörjat planeringen av
arbetslivsinriktad rehabilitering samt gjort upp en plan som var realistisk utifrån den
tid som fanns till förfogande innan ersättningen skulle upphöra. Detta är en
handläggning som inte är förenlig med Försäkringskassans intentioner beträffande
myndighetens arbete med samordningsansvaret. Det är beklagligt att BB inte fått
den möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering som han har rätt till.
Den som fått maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning från
sjukförsäkringen erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen.
Ca fyra månader innan ersättningen tar slut sänds ett informationsbrev från
Försäkringskassan. Inom några veckor ska sedan den personliga handläggaren ta
kontakt med den försäkrade och säkerställa att den enskilde fått brevet samt kunna
klargöra innebörden av informationsbrevet. Om den försäkrade vill ha ett möte med
Arbetsförmedlingen ska den personliga handläggaren boka in mötet samt följa med
den försäkrade till mötet hos Arbetsförmedlingen. Vid det mötet finns möjlighet att
ställa frågor om arbetslivsintroduktion och att få praktisk information om vad som
kommer att hända.
Ett informationsbrev sändes maskinellt till BB den 9 februari 2010. Därefter uteblev
kontakten mellan den personliga handläggaren och honom. Handläggaren
kontaktade inte BB och han fick heller inte möjlighet till ett möte hos
Arbetsförmedlingen och därefter, om BB så hade önskat, ett deltagande i
arbetslivsintroduktion.
Försäkringskassan kan utifrån utredningen i ärendet, konstatera att handläggningen i
ärendet i samband med att BB fått maximalt antal månader med sjukersättning har
skötts på ett mycket otillfredställande sätt, vilket Försäkringskassan djupt beklagar.
Serviceskyldighet
Som myndighet ska Försäkringskassan besvara frågor från enskilda så snart som
möjligt. Försäkringskassan ska vidare underlätta för den enskilde att ha med
myndigheten att göra. Försäkringskassan har som policy att kontakta den enskilde
inom 48 timmar.
                                                                        Dnr 1062-2011     Sid 7 (9)




      Av utredningen i ärendet framgår att BB vid flera tillfällen begärt att få bli kontaktad
      för att få besked i sitt ärende samt att han haft problem att komma i kontakt med sin
      personliga handläggare. Återkopplingarna har ofta helt uteblivit eller så har kontakt
      tagits med BB sedan mer än 48 timmar förflutit. Försäkringskassan har i detta
      ärende brustit i sin serviceskyldighet och beklagar detta.
      Handläggningstid
      Försäkringskassans mål är att handläggningstiden i ärenden om sjukersättning ska
      vara högst 120 dagar. Enligt uppgifter i journalen kom ansökan om sjukersättning in
      den 5 maj 2010. Beslut om sjukersättning fattades den 11 mars 2011 och
      expedierades den 22 mars. Detta innebär en handläggningstid på drygt 300 dagar.
      Den utdragna handläggningstiden består av flera längre perioder av inaktivitet i
      ärendet som är både oförklarliga och oförsvarliga. Den handläggare som
      inledningsvis handlade ärendet handlade inte detta i enlighet med de krav som ställs
      utifrån förvaltningslagen och socialförsäkringsbalken samt Försäkringskassan
      interna processer och metodstöd för handläggning av ärenden som sjukersättning.
      Försäkringskassan beklagar djupt det inträffade.

      Ärendet om livränta
      Av utredningen i ärendet framgår att det för bedömningen av livränteanspråket var
      nödvändigt att avvakta beslutet om sjukersättning för att få veta sjukersättningens
      omfattning samt vilka medicinska underlag som legat till grund för beslutet.
      Att beslut i livräntefrågan därefter dröjt beror delvis på att Försäkringskassan ville
      avvakta BB:s ställningstagande om han skulle välja att hålla fast vid sin ansökan om
      livränta eller sin ansökan om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå på
      grund av arbetsskada. När det avser livränteärendet hade beslut möjligen kunnat
      fattas tidigare om utlåtande hade inhämtats från försäkringsmedicinsk rådgivare
      utifrån det befintliga underlag som fanns innan sjukersättningsbeslutet fattats.
      Vidare har det i samband med att beslut om livränta skulle fattas uppstått
      tveksamheter kring livränteunderlagets riktighet som måste kontrolleras men beslut i
      ärendet kommer att fattas inom kort.
      Sammanfattningsvis beklagar Försäkringskassan djupt handläggningen av BB:s
      ärende om sjukersättning och de olägenheter som detta inneburit för honom. Den
      personliga handläggare som inledningsvis handlade BB:s ärende har idag andra
      arbetsuppgifter. För övrigt ska Försäkringskassan LFC Uppsala på nytt informera
      samtliga personliga handläggare om myndighetens serviceskyldighet.
AA kommenterade remissvaret.

Från Försäkringskassan inhämtades att beslut i ärendet om livränta fattades den 27
juni 2011.

Bedömning
Ärendet om sjukersättning
Försäkringskassans samordningsansvar när en ersättning upphör
BB har uppburit hel sjukersättning i flera perioder från år 2005. I och med beslutet
om hel sjukersättning för perioden december 2008–maj 2010 hade han beviljats
tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader enligt de
övergångsbestämmelser som gällde från den 1 juni 2008.

Av remissyttrandet framgår att planeringen under ersättningsperioden var att
Försäkringskassan i maj 2009 skulle kontakta BB för att utreda möjligheterna till
arbetslivsinriktad rehabilitering. Så skedde emellertid inte utan först den 22 januari
2010, dvs. åtta månader senare än planerat, kontaktade kassans handläggare BB
                                                                     Dnr 1062-2011    Sid 8 (9)




och bokade in en besökstid till den 2 februari 2010. Vid detta möte upprättades en
plan för återgång i arbete som skulle ske via deltagande i ett samverkansprojekt
med slutdatum den 30 november 2010. Ett informationsblad skickades till BB den
9 februari 2010. Därefter uteblev kontakten mellan kassans handläggare och BB.

Som Försäkringskassan medgivit i remissvaret borde kassan betydligt tidigare
under sjukersättningsperioden ha påbörjat planeringen av arbetslivsinriktad
rehabilitering och gjort upp en realistiskt planering utifrån den tid som återstod
innan ersättningen skulle upphöra att utgå. Jag är kritisk till att BB genom
Försäkringskassans handläggning fråntagits möjlighet till arbetslivsinriktad
rehabilitering som han haft rätt till. Det inträffade är oacceptabelt.

Långsam handläggning
Vid tidpunkten för den aktuella ansökan om sjukersättning uppbar BB hel
tidsbegränsad sjukersättning t.o.m. maj 2010. BB:s ansökan om fortsatt
sjukersättning kom in till kassan den 5 maj 2010. Beslut i ärendet fattades den 11
mars 2011. Den sammanlagda handläggningstiden uppgick således till tio månader,
vilket är en för lång tid.

När beslutet väl fattades hade BB stått utan ersättning i nio månader. Jag har vid ett
flertal tillfällen betonat vikten av skyndsam handläggning när den försäkrade, som i
detta fall, redan uppbär sjukersättning och därmed får antas vara beroende av denna
för sin försörjning. Det är i sådana fall viktigt att Försäkringskassan tar ställning till
om det finns förutsättningar för att genom ett provisoriskt beslut förhindra att det
uppstår glapp i utbetalningen. Såvitt framgår har inte Försäkringskassan gjort något
sådant ställningstagande. Detta framstår som särskilt anmärkningsvärt då BB vid
ett flertal tillfällen varit i kontakt med Försäkringskassan och talat om att han
saknar ersättning och efterfrågat beslut i ärendet.

Sammanfattningsvis är jag mycket kritisk till den passivitet som Försäkringskassan
uppvisat i ärendet och även till de felaktigheter som begåtts under handläggningen,
vilket ytterligare försenat ett beslut.

Ärendet om livränta
BB var beviljad livränta t.o.m. maj 2010 på grund av en godkänd arbetsskada. I
ansökan som kom in till Försäkringskassan den 10 maj 2010 ansökte han om
fortsatt livränta fr.o.m. juni 2010. Beslut i ärendet fattades den 27 juni 2011.

Av utredningen framgår att det för bedömningen av livränteanspråket ansetts vara
nödvändigt att avvakta beslut i ärendet om sjukersättning. Jag finner inte anledning
att ifrågasätta denna bedömning. Av kassans remissvar framgår dock att det i
samband med att beslut om livränta skulle fattas uppstått tveksamheter kring
livränteunderlaget. Kassans beslut i livränteärendet fattades därför först tre
månader efter beslutet om sjukersättning. Jag är kritisk till att denna komplettering
av livränteunderlaget inte skedde tidigare. Försäkringskassan kan inte undgå kritik
för sin handläggning.
                                                                   Dnr 1062-2011    Sid 9 (9)




Övrigt
Av utredningen framgår att Försäkringskassan vid upprepade tillfällen inte svarat
på BB:s begäran om kontakt. Enligt Försäkringskassans riktlinjer för
telefonkontakter ska en enskild som begär kontakt med en handläggare får
återkoppling snarast och senast inom 48 timmar. Jag är kritisk till att så inte skett
vid dessa tillfällen.

Ärendet avslutas.
