# Kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att inleda en förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills vidare

JO 2026-10-14 dnr 10706-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                  Sid
                                                                     2026-10-14                10706-2025          1 (8)



Stf justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                    Kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att inleda en
                    förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills
                    vidare


                     Beslutet i korthet: Kronofogdemyndigheten får kritik för långsam handläggning av
                     en förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills vidare. I ärendet
                     hade Kronofogdemyndigheten i början av februari 2023 underrättat en borgenär om
                     att en ny tillgångsutredning var planerad i februari 2025 och satte en bevakningstid på
                     målet om två år. En ny tillgångsutredning kom sedan att genomföras först i oktober
                     2025 och bestod enbart av en maskinell registerforskning.
                     JO uttalar att redan en bevakningstid om två år är relativt lång sett till att det under
                     den tiden finns ett stort utrymme för förändringar i en gäldenärs ekonomiska
                     förhållanden. Enligt JO finns det emellertid inte skäl att ifrågasätta att det i en del mål
                     kan vara befogat. JO konstaterar dock att det måste finnas en reell möjlighet för
                     sökanden att bedöma om det är motiverat att låta ansökan ligga kvar och att en ny
                     tillgångsutredning därför inte bör väsentligen fördröjas efter det datum som
                     Kronofogdemyndigheten angett till sökanden. Utifrån detta och då den
                     tillgångsutredning som målet avsåg inte var av komplicerad art kan
                     Kronofogdemyndigheten inte undgå kritik för att inga åtgärder vidtogs på över åtta
                     månader från det att bevakningstiden om två år hade löpt ut.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO i september 2025 framförde AA klagomål mot
                    Kronofogdemyndigheten i fråga om långsam handläggning av ett utsöknings-
                    mål och bemötande från en anställd. Av anmälan och bifogad handling
                    framgick i huvudsak följande.

                    Hennes ansökan om verkställighet av ett skadestånd med anledning av brott
                    hade handlagts av Kronofogdemyndigheten sedan år 2021. I februari 2023 fick
                    hon beskedet att en ny tillgångsutredning avseende gäldenären skulle påbörjas
                    senast den 7 februari 2025. Trots att datumet passerat hade ingen utredning
                    inletts och Kronofogdemyndigheten kunde inte svara på när så skulle ske utan
                    hänvisade till att ärendena togs i turordning. Hon hade fått kännedom om att
                    gäldenären utvandrat i juni 2025 och befarade att tillgångar eller uppgifter om
                    sådana hade gått förlorade. När hon sökte svar från Kronofogdemyndigheten
                    under våren 2025 fick hon i ett telefonsamtal höra av en anställd att hon inte


     Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Sveavägen 25
     Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 650                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                    Dnr 10706-2025      Sid 2 (8)




behövde förvänta sig att få skadeståndet betalt eftersom gäldenären tidigare
hade saknat inkomst.

Utredning
JO hämtade inledningsvis in handlingar och handläggarnoteringar i ärendet.
Därefter, i oktober 2025, hämtades muntliga upplysningar in från en
handläggare vid Kronofogdemyndigheten. Av de muntliga upplysningarna
framkom bland annat att det ännu inte hade inletts någon ny tillgångsutredning i
det aktuella målet och att bevakningstiden i det äldsta mål som låg näst på tur
för en ny tillgångsutredning hade löpt ut i september 2023.

Kronofogdemyndigheten uppmanades därefter att yttra sig över anmälan och
vissa, i remissvaret angivna, frågeställningar om handläggningen av nya
tillgångsutredningar i utsökningsmål.

I sitt remissvar anförde myndigheten, genom biträdande rikskronofogden och
tillförordnade rättschefen, i huvudsak följande (bilagor här utelämnade):

      2        Ärendet
      Ansökan om verkställighet inkom till Kronofogden den 16 december 2021.
      Målet godkändes den 17 december 2021 och tilldelades målnummer. En
      underrättelse skickades till gäldenären samma dag med uppgift om att skulden
      skulle betalas senast den 31 december 2021. Även sökanden underrättades om
      det registrerade målet.
      Den 13 januari 2022 påbörjades tillgångsutredning. Tillgångsutredningen
      avslutades samma dag genom att en utredningsrapport upprättades där det
      konstaterandes att gäldenären saknade kända tillgångar till täckande av skulden
      samt att gäldenären saknade känd inkomst, se bilaga 1. Sökanden och gäldenären
      underrättades om utredningsrapporten samma dag.
      Vid registerforskning den 3 maj 2022 konstaterades att gäldenären hade inkomst
      från Försäkringskassan. Vid en beräkning av gäldenärens förbehållsbelopp
      konstaterades att det saknades utrymme för löneutmätning.
      Den 13 januari 2023 påbörjades ny tillgångsutredning. Tillgångsutredningen
      avslutades den 7 februari 2023 genom att en utredningsrapport upprättades där
      det konstaterandes att gäldenären saknade kända tillgångar till täckande av
      skulden samt att utrymme för utmätning av lön saknades, se bilaga 2. Sökanden
      och gäldenären underrättades om utredningsrapporten samma dag. Bevakning för
      ny tillgångsutredning sattes till den 7 februari 2025.
      Det finns ingen notering i utsökningsmålet gällande det telefonsamtal under
      våren 2025 som sökanden hänvisar till i anmälan. I september 2025 kontaktade
      sökanden Kronofogden per e-post och frågade varför utredning inte hade
      påbörjats. Kronofogden svarade till sökanden att myndigheten arbetade med alla
      ärenden i turordning, se bilaga 3.
      Den 28 oktober 2025 påbörjades ny tillgångsutredning. Tillgångsutredningen
      avslutades samma dag genom att en utredningsrapport upprättades där det
      konstaterandes att gäldenären saknade kända tillgångar till täckande av skulden
      samt att gäldenären saknade känd inkomst [rätteligen känd adress, JO:s anm.],
      se bilaga 4. Sökanden och gäldenären underrättades om utredningsrapporten
      samma dag. Bevakning för ny tillgångsutredning sattes till den 28 oktober 2027.
                                                                  Dnr 10706-2025         Sid 3 (8)




3        Kronofogdens målinflöde
Kronofogden har haft ett historiskt högt inflöde de senaste åren och antalet
skuldsatta personer har ökat kraftigt. [---]. Trots att myndigheten arbetat hårt
med prioriteringar har väntetiderna hos Kronofogden ökat.
Enligt Kronofogdens verksamhetsplan för år 2025 ska cirka 90 procent av de
gäldenärer som ska utredas vara utredda inom nio månader. Datumet räknas från
när arbetsuppgiften uppkom, exempelvis när en bevakning fallit ut i
verkställighetens ärendehanteringssystem efter att utredningsrapportens
bevakningstid gått ut. De gäldenärer som har sin första skuld hos Kronofogden
ska hanteras inom tre månader. De borgenärer för vilkas fordringar Kronofogden
tidigare har gjort en utredning och en ny utredning nu ska påbörjas, som i nu
aktuellt mål, har i genomsnitt en väntetid på fyra till sex månader innan
tillgångsutredning påbörjas. Kronofogdens balans av dessa äldre mål är hög.
Myndigheten har som delmål år 2025 att utredning av dessa äldre mål ska
hanteras och avslutas inom tolv månader. Balansen på mål över tolv månader var
18 989 den 30 september 2025. Den tidigare uppåtgående kurvan av balanser har
således avstannat, i augusti 2025 var antalet mål i balans 19 820. Balansen
behöver minska ytterligare för att myndighetens ska nå det satta delmålet om
tolv månader.
---
4        Rättslig reglering
Av 9 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) följer att ett ärende ska
handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att
rättssäkerheten eftersätts.
Enligt 4 kap. 9 § utsökningsbalken (UB) ska Kronofogden i den utsträckning
som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter,
gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens
anställnings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har
utmätningsbar egendom. Kronofogden får vidta de utredningsåtgärder som är
befogade.
Av Wallin m.fl., Utsökningsbalken, En kommentar, kommentar gällande
4 kap. 9 § UB, framgår följande.
”Skyldigheten att efterforska tillgångar kan i övrigt inte drivas hur långt som
helst. Kronofogden behöver sålunda inte företa tids- och arbetskrävande
undersökningar som med största sannolikhet inte kan väntas leda till positivt
resultat. Myndighetens resurser sätter också en gräns för det arbete som kan
läggas ned på varje särskilt mål.
Bestämmelsen ger Kronofogden betydande utrymme att anpassa sina insatser till
förhållandena i det enskilda målet. Sökanden har också möjlighet att påverka
Kronofogdens insatser. […]
En särskild fråga är vilken utredningsinsats som Kronofogden bör göra i ett
utmätningsmål som handläggs tills vidare. Frågan blir aktuell när det vid den
tillgångsundersökning som genomförts efter målets anhängiggörande har
framkommit att gäldenären saknar tillgångar. Uttagandet av en årlig avgift gör
det naturligt att Kronofogden vidtar någon ytterligare åtgärd och inte nöjer sig
med en mer passiv bevakning. Det är önskvärt att Kronofogden åtminstone en
gång om året genomför en utredning, i vart fall en grundutredning som i
huvudsak kan göras genom registerforskning. Det ansågs emellertid vid tiden för
tillkomsten av den nuvarande bestämmelsen att det då saknades förutsättningar
för att införa en sådan utredningsskyldighet för Kronofogden (prop. 2006/07:34
s. 14 f.).
Det har då ansetts ligga nära till hands att tills vidare ansluta till den ordning för
utredning som gäller för allmänna mål. I sådana mål sker en s.k. aktiv bevakning,
som innebär att arbetet med gäldenärsutredningen avslutas med att Kronofogden
                                                               Dnr 10706-2025       Sid 4 (8)




tar ställning till frågan vid vilken tidpunkt myndigheten avser att vidta nya
utredningsåtgärder. Bedömningen vilar på förhållandena i det enskilda fallet och
kan variera beroende på gäldenärens ekonomiska situation.”
Av Ett modernare utsökningsförfarande, SOU 2016:81 band 1 s. 302, framgår
följande gällande Kronofogdens bevakningstid.
”Det går att ha principiella synpunkter på att bevakningstiden och sökandens
skyldighet att betala årlig grundavgift inte sammanfaller. Den ovan nämnda
bevakningstiden om 24 månader är inte lagreglerad utan beslutas av
Kronofogden utifrån gällande arbetsläge och resurser. Liknande prioriteringar
måste dock göras av andra myndigheter. Det kan inte heller anses vara ett
effektivt användande av resurser att Kronofogden med alltför täta tidsperioder
ska utreda gäldenärer när det tidigare har konstaterats att gäldenären saknar
utmätningsbara tillgångar. Kronofogdens resurser bör i stället läggas på de
gäldenärer som har eller kan antas ha utmätningsbara tillgångar. Skulle det under
bevakningstiden komma fram indikationer på att gäldenären har fått
utmätningsbara tillgångar återupptar myndigheten sin tillgångsutredning. De
sökande som har valt att betala in ny grundavgift för att ha kvar sitt mål kommer
då att kunna få del av utmätta belopp. Att Kronofogden beslutar om bevaknings-
tider, som i någon mån är kopplat till myndighetens resurser, måste mot denna
bakgrund anses godtagbart.”
Om gäldenären enligt tillgångsutredning saknar tillgångar till full betalning av
utmätningsfordringen, ska Kronofogden enligt 4 kap. 9 a § UB snarast underrätta
sökanden och gäldenären om detta. Sökanden ska också underrättas om vilka
utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under målets hand-
läggning. Detta gör Kronofogden genom att det enskilda målet delredovisas.
Delredovisningen utgör alltså den underrättelse som Kronofogden skickar enligt
4 kap. 9 a § UB.
5        Kronofogdens bedömning
Av utsökningsbalken framgår att utmätning ska ske så snart som möjligt efter det
att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogden. Handläggnings-
tiderna förändras kontinuerligt, beroende på bl.a. hur många mål som inkommer.
Handläggningen av ett visst ärende kan ibland dra ut på tiden därför att andra,
mer brådskande, mål måste handläggas med förtur.
I förevarande utsökningsmål påbörjade Kronofogden tillgångsutredning inom en
månad från skuldens sista betalningsdag. Tillgångsutredningen avslutades
samma dag. Efter ett år inledde Kronofogden en ny tillgångsutredning, som
avslutades inom en månad. Kronofogden bedömde sedan att en bevakningstid på
två år var lämplig. När bevakningstiden inföll inledde Kronofogden en ny
tillgångsutredning efter åtta månader och tre veckor. Anledningen till väntetiden
var att utsökningsmål hanteras i turordning. Väntetiden ligger inom
Kronofogdens målsättning för år 2025. Från att det aktuella utsökningsmålet
inkom till Kronofogden i december 2021 har Kronofogden gjort tre utredningar
av gäldenärens tillgångar.
Kronofogdens bemötande per telefon under våren 2025
Det finns inte någon notering i målet gällande det telefonsamtal under våren
2025 som sökanden hänvisar till. Kronofogden kan således inte bemöta det som
framkommer i anmälan gällande telefonsamtalet.
Vilka rutiner har myndigheten för att bestämma bevakningstid? Hur lång kan en
bevakningstid vara som längst?
Enligt Kronofogdens rutiner måste handläggaren, innan en utredning avslutas,
ange när en ny utredning mot gäldenären senast ska påbörjas - ett s.k.
bevakningsdatum. Bevakningsdatumet ska anpassas till förhållandena i det
enskilda fallet och ligga inom den tidsram som Kronofogden bestämmer. En
bevakningstid beslutas till som längst 24 månader.
                                                                Dnr 10706-2025       Sid 5 (8)




Vilka rutiner har myndigheten för när en bevakningstid löpt ut?
Finns det fortfarande utsökningsmål som pågår mot gäldenären när
bevakningstiden löpt ut, initierar systemet den nya utredningen genom att en
arbetsuppgift skapas i ärendehanteringssystemets inkorg. Om det kommer in nytt
utsökningsmål mot gäldenären under bevakningstiden skickas den tidigare
utredningsrapporten som underlag till den nya sökanden. Kronofogden gör alltså
inte någon ny utredning enbart för att ett eller flera nya mål kommit in. Om
sökanden i ett nytt mål särskilt begär att få en ny utredning ska det normalt
medges. Har Kronofogden redan gjort en utredning som omfattar sökandens mål,
görs inte en ny utredning under bevakningstiden med mindre att det kommit till
nya uppgifter som motiverar att en ny utredning genomförs. När bevakningstiden
löper ut är Kronofogdens målsättning att göra en ny tillgångsutredning inom nio
månader, senast inom tolv månader. Utredning av nya gäldenärer prioriteras
framför gäldenärer som Kronofogden redan har utrett.
Vilken information får sökanden om vad bevakningstid är och vad som händer
när den tiden löpt ut?
Kronofogden underrättar sökanden när gäldenären enligt myndighetens
utredning saknar tillgångar till att betala hela utmätningsfordran. Den s.k.
delredovisning som skickas till sökanden i enskilt mål innehåller ett maskinellt
försättsblad samt Kronofogdens utredningsrapport. Det maskinella försättsbladet
innehåller information om partsställning, när utredningsrapporten är upprättad
samt datum för när Kronofogden planerar att senast påbörja ny utredning. Det
finns även en informationstext gällande att sökanden själv får bedöma, bl.a.
annat utifrån rapporten, om sökanden vill att kravet ska ligga kvar hos
Kronofogden eller i annat fall att sökanden kan återkalla kravet.
När sökanden underrättas om vilket datum Kronofogden senast planerar att
påbörja en ny tillgångsutredning är det en planerad tid för ny utredning.
Bevakningstiden är ingen utfästelse till sökanden för när en ny tillgångsutredning
ska påbörjas.
Innebörden av bevakningstid är inte att Kronofogden är passiv under
bevakningstiden. Under bevakningstiden kan Kronofogden t.ex. ha ett pågående
löneutmätningsbeslut för de gäldenärer som har en utmätningsbar inkomst och
Kronofogden kan utmäta eventuellt överskott på gäldenärens skattekonto. Om
sökanden anvisar egendom till utmätning undersöker Kronofogden egendomen.
Kronofogdens arbete pågår således löpande under bevakningstiden, men efter att
bevakningstiden löpt ut gör Kronofogden en samlad utredning av gäldenärens
tillgångar.
Hur har väntetiden för att påbörja en ny tillgångsutredning efter att
bevakningstiden löpt ut sett ut under perioden 1 november 2024 – 31 oktober
2025? Hur långa har väntetiderna faktiskt varit och hur lång har väntetiden
varit som längst under perioden?
Under perioden november 2024 till oktober 2025 har 88–94 procent av alla
gäldenärer med aktiva utsökningsmål varit utredda inom nio månader. Inom åtta
månader har 87–93 procent varit utredda och 84–91 procent har varit utredda
inom sju månader. För att korta väntetiderna har Kronofogden arbetat med
prioriteringar, effektiviseringar samt anställt mer personal.
Kronofogden har ingen statistik tillgänglig gällande hur lång väntetiden har varit
som längst under perioden november 2024 till oktober 2025. Kronofogden gör
cirka 100 000 tillgångsutredningar per år. För att få fram statistiken behöver
Kronofogden titta på varje enskild utredning under tidsperioden, vilket skulle ta
uppemot en månad att genomföra. Kronofogden kan dock se att de längsta
väntetiderna på årsbasis har ökat från 8–11 månader år 2021–2023 till 22–30
månader år 2024–2025.
Vilka åtgärder har Kronofogden vidtagit för att korta väntetiden från det att
bevakningstiden löper ut innan en ny utredning påbörjas och vilket resultat har
                                                                    Dnr 10706-2025        Sid 6 (8)




      de haft? Finns det planer på ytterligare åtgärder? När förväntar sig
      Kronofogden att åtgärderna kommer att få önskad effekt?
      För att hantera det kraftigt ökade inflöde som Kronofogden har haft de senaste
      åren har myndigheten anpassat verksamhetsstyrningen för att hantera det ökade
      målinflödet med bibehållen kvalitet.
      Med anledning av det kraftigt ökade målinflödet har regeringen tillskjutit mer
      resurser till Kronofogden. Med resurserna har myndigheten kunnat göra
      nyanställningar. Dock tar det tid innan åtgärden ger resultat då Kronofogdens
      behörighetsutbildningar tar 6–12 månader att genomföra. Förutom att anställa
      fler medarbetare satsar Kronofogden omfattade resurser på teknisk utveckling för
      att kunna hantera större volymer maskinellt med bibehållen kvalitet.
      Ett resultat som Kronofogden kan se av de åtgärder som myndigheten vidtagit är
      att ökningstakten av balansen av de utsökningsmål där det sedan tidigare finns en
      tillgångsutredning och det ska göras en ny utredning har avstannat. Kronofogden
      kommer att fortsätta arbetet med effektiviseringar och teknisk utveckling, bl.a.
      maskinell registerforskning.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Kronofogdemyndigheten har redogjort för den rättsliga regleringen. Jag
hänvisar till den redogörelsen med följande tillägg.

Utsökningsmål handläggs tills vidare, utan tidsbegränsning, så länge som
sökanden väljer att låta målet ligga kvar eller annars får sin fordran betald.
Kronofogdemyndigheten har en skyldighet att undersöka en gäldenärs
inkomster och tillgångar för att säkra betalning åt sökanden, men har i
4 kap. 9 § utsökningsbalken (UB) även givits betydande utrymme att anpassa
sina insatser till förhållandena i det enskilda målet. I UB finns ett allmänt
skyndsamhetskrav i fråga om utmätning (4 kap. 10 §). Av det följer bl.a. att den
tillgångsutredning som ska genomföras när ett mål inleds hos Kronofogde-
myndigheten ska påbörjas utan dröjsmål (jfr JO:s beslut den 17 juni 2025,
dnr 505–2025).

När det gäller nya tillgångsutredningar i mål som handläggs tills vidare är det
svårare att göra generella uttalanden om kraven på när och hur sådana ska
genomföras. Såväl handläggningstiden som omfattningen av en sådan
tillgångsutredning påverkas av Kronofogdemyndighetens bedömning av
sannolikheten att säkra betalning. Att denna bedömning inverkar på hand-
läggningen av nya tillgångsutredningar får anses rimligt. Samtidigt måste
sökandens intressen av att kunna påverka handläggningen och bedöma om det
finns skäl att låta målet ligga kvar beaktas. Som Kronofogdemyndigheten har
redogjort för i sitt remissvar uttalades i förarbetena att det, med hänsyn till den
årliga avgift som sökanden betalar i många mål, på sikt var önskvärt att
myndigheten i mål som handläggs tills vidare åtminstone en gång om året
genomför i vart fall en registerforskning.

För att säkerställa sökandens möjlighet att påverka förfarandet har det i
regleringen av Kronofogdemyndighetens utredningsskyldighet föreskrivits att
                                                                  Dnr 10706-2025       Sid 7 (8)




myndigheten ska beakta tillkommande uppgifter, vilka ska kunna föranleda en
särskild utredningsinsats (se 4 kap. 9 § UB och prop. 2006/07:34, s. 14–16).
JO har tidigare riktat kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att
hantera ett tips om utmätningsbara tillgångar och underströk vikten av att nya
uppgifter som kan ha stor betydelse i ett utsökningsmål, såsom indikationer på
att en gäldenär arbetar, följs upp på ett adekvat sätt och utan dröjsmål
(JO:s beslut den 17 september 2025, dnr 9917-2024). Att information om en
förändrad tillgångssituation för en gäldenär följs upp blir av särskild vikt när –
och kan i viss mån väga upp att – det går lång tid innan myndigheten genomför
en förnyad samlad utredning av en gäldenärs tillgångar.

En bevakningstid om två år är, även i mål där gäldenären tidigare bedömts
sakna utmätningsbara tillgångar, relativt lång. Det finns under den tiden stort
utrymme för förändringar i en gäldenärs ekonomiska förhållanden även om
omständigheterna i det enskilda fallet såklart kan variera. Jag finner inte skäl att
ifrågasätta att det i en del mål kan vara befogat att bestämma en bevakningstid
upp till två år.

Det måste däremot finnas en reell möjlighet för sökanden att bedöma om det är
motiverat att låta ansökan ligga kvar. Myndighetens rutiner idag är att sökanden
informeras om när Kronofogdemyndigheten planerar att senast påbörja en ny
utredning i samband med underrättelse om en avslutad tillgångsutredning i en så
kallad delredovisning. Underrättelsen grundas på preliminära bedömningar men
ska tjäna som underlag för sökanden att bedöma om det finns skäl att återkalla
målet eller att låta det ligga kvar (se Walin m.fl., Utsökningsbalken, En
kommentar [2023, Version 6, JUNO], kommentaren till 4 kap. 9 a §). Därför
bör en ny tillgångsutredning inte väsentligen fördröjas efter det datum som
Kronofogdemyndigheten angett i delredovisningen till sökanden. JO har
tidigare uttalat att en enskild inte ska behöva tåla att det drar ut på tiden innan
bl.a. en ny tillgångsutredning påbörjas och att myndigheters ärendebalanser inte
utgör en godtagbar ursäkt för långsam handläggning (se JO:s beslut den
17 september 2025, dnr 9917-2024). I det ärendet hade det gått tio veckor före
en aktiv åtgärd vidtogs efter att en bevakning löpt ut men väntetiden avseende
ny tillgångsutredning föranledde i det fallet inte kritik.

Trots Kronofogdemyndighetens utrymme att besluta utredningsåtgärder och att
bevakningsdatumet är preliminärt och inte utgör en utfästelse till sökanden
måste det alltså finnas en gräns för hur lång tillkommande tid som en sökande
ska behöva vänta på en ny tillgångsutredning efter att bevakningstiden löpt ut.
Det följer av myndighetens serviceskyldighet och allmänna förvaltningsrättsliga
krav på att myndigheten aktivt driver ärenden framåt (6 och 9 §§ förvaltnings-
lagen [2017:900]).

Förnyade tillgångsutredningar i mål som det nu aktuella är inte av komplicerad
art. I detta fall kunde utredningen avslutas samma dag som den inleddes och
bestod enbart av maskinell registerforskning. Att inga åtgärder vidtogs på över
                                                                Dnr 10706-2025    Sid 8 (8)




åtta månader från det att bevakningstiden om två år hade löpt ut kan vid dessa
förhållanden inte undgå kritik.

Det är bekymmersamt att Kronofogdemyndighetens målsättning för hand-
läggningstiden i liknande mål för år 2025 uppgick till så mycket som tolv
månader från bevakningstidens utgång. Så även i mål där utredningen kan göras
med maskinella slagningar. Uppgifterna om att de längsta väntetiderna från
bevakningstidens utgång har gått från 8–11 månader år 2021-2023 till 22–30
månader för år 2024–2025 är oroväckande. Det är positivt att den tidigare
uppåtgående kurvan för balanser av mål över tolv månader har avstannat.
Problemen med långa handläggningstider för nya tillgångsutredningar har dock
förelegat under lång tid. Det är av vikt att Kronofogdemyndigheten hittar
verkningsfulla åtgärder för att korta handläggningstiderna.

När det gäller klagomålet om bristfälligt bemötande i ett telefonsamtal har
Kronofogdemyndigheten uppgett att det inte finns någon anteckning om
samtalet och att myndigheten därför inte kan yttra sig över påståendet. Jag får
konstatera att ord står mot ord och bedömer att ytterligare utredningsåtgärder
inte skulle ge något annat resultat. Det som framförs i klagomålet i denna del
kan därmed inte ligga till grund för kritik.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av stf JO Stefan Holgersson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Fanny Svensén har föredragit ärendet och avdelningschefen
Jessica Starhill Sjöstrand har deltagit i beredningen.
