# Kritik mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, för hanteringen av en försluten försändelse ställd till advokat som påträffats vid visitation av ett bostadsrum

JO 2026-01-22 dnr 1079-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2026-01-22               1079-2025              1 (5)



Stf justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                   Kritik mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, för hanteringen av en
                   försluten försändelse ställd till advokat som påträffats vid visitation
                   av ett bostadsrum


                    Beslutet i korthet: I samband med en visitation av ett bostadsrum öppnade
                    kriminalvårdspersonal ett förslutet brev. På brevets framsida stod texten ”till advokat”.
                    Om ett brev påträffas under sådana omständigheter anser JO att det är lämpligt att
                    personal tillfrågar den intagne om han eller hon vill att brevet lämnas för omedelbar
                    befordran eller att det undersöks. Häktet Kronoberg kan inte undgå kritik för att en
                    sådan fråga inte ställdes till den intagne innan brevet öppnades.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde advokaten AA som ombud för BB fram i huvudsak
                   följande klagomål mot Kriminalvården, häktet Kronoberg.

                   BB har under sin tid som frihetsberövad haft kontinuerlig kontakt med sin
                   offentlige försvarare. I samband med en visitation av hennes häktescell har
                   kriminalvårdare brutit upp ett förslutet brev. På brevet stod texten ”till
                   advokaten”. När BB ifrågasatte att brevet hade öppnats svarade en anställd att
                   ”de har rätt att öppna allt i bostadsrummet” och att de enda brev de anställda
                   inte får öppna är brev från polisen. Personalen sa även att de har rätt att läsa ett
                   brev om en intagen är självmordsbenägen, något som inte stämmer in på BB
                   Personalens uttalanden gav intryck av att de har tagit del av brevets innehåll.
                   Sammantaget strider häktets hantering av brevet mot BB:s rätt till förtrolig
                   kommunikation med sin advokat.

                   Till anmälan bifogades fotografier av ett öppnat brev. På ett av fotografierna
                   står texten ”TILL ADVOKAT.” på ett kuverts framsida.

## Utredning

JO uppmanade Kriminalvården att yttra sig över anmälan och besvara följande
                   frågor.

                        •   Vilka rutiner har Kriminalvården för när advokatpost påträffas i
                            samband med visitation av en intagens bostadsrum?



    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                            Dnr 1079-2025       Sid 2 (5)




    •     Om advokatpost påträffas vid visitation av en intagens bostadsrum, ges
          den intagne möjlighet att lämna försändelsen till befordran?

I ett remissvar anförde myndigheten, genom chefen för sektionen för
verksjuridik – verkställighet, straffrätt m.m., i huvudsak följande:

## Utredning

Kriminalvården har inhämtat uppgifter från region Stockholm, som i sin tur har
        hämtat in uppgifter från häktet Kronoberg. Berörda befattningshavare har fått
        möjlighet att lämna synpunkter. Av utredningen framgår följande.
        Vid inskrivning i häktet Kronoberg uppgav BB att hon led av psykisk ohälsa och
        hade uppsökt hälso- och sjukvård till följd av sitt psykiska mående. Hon beskrev
        att hon led av depression och panikångest. Hon placerades därför på en
        omvårdnadsavdelning i häktet Kronoberg. I häktet växlade hennes mående och
        hanterades utifrån det.
        En grundlig visitation genomfördes av BB:s rum den 18 januari 2025. BB befann
        sig på avdelningen men inte i bostadsrummet när visitationen ägde rum. Ett
        igenklistrat kuvert på vilket det stod "till advokaten" hittades. Varken namn,
        adress eller frimärke fanns på kuvertet. En av kriminalvårdarna tog med sig
        kuvertet och frågade en kollega om ett kuvert av det slaget fick öppnas och fick
        beskedet att det kunde öppnas och läsas. Efter den genomförda visitationen
        påtalade BB att hon ville prata med personalen och frågade varför kuvertet hade
        öppnats. Hon var ledsen och uppgav att det stod privata saker i brevet.
        Personalen som talade med henne berättade att de, om det finns en oro för den
        häktades mående, ibland läser brev och andra handlingar som påträffas i
        bostadsrummet.
        Häktet Kronoberg har inga särskilda rutiner för när s.k. advokatpost påträffas i
        samband med visitation av en intagens bostadsrum. Om ett brev som är adress-
        erat till försvararen påträffas vid en visitation, ska den intagne i regel tillfrågas
        om brevet ska befordras.

## Rättslig reglering

Grundlagsskydd mot husrannsakan och undersökning av brev och andra förtroliga
        försändelser
        Var och en är, enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen, gentemot det
        allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång samt mot
        undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse. Denna fri- och rättighet
        skyddas också genom artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de
        mänskliga rättigheterna (Europakonventionen).
        Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att denna fri- och rättighet får begränsas
        genom lag under vissa förutsättningar.

        Begränsningar av skyddet mot husrannsakan och undersökning av brev och andra
        förtroliga försändelser
        Begränsningar av intagnas skydd mot husrannsakan och liknande intrång samt av
        intagnas möjlighet att sända och ta och emot försändelser finns i häkteslagen
        (2010:611).
        Enligt 4 kap. 1 § häkteslagen får en intagens bostadsrum och hans eller hennes
        tillhörigheter kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen
        eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Av 1 kap. 6 § häkteslagen framgår
        vidare att en kontroll- eller tvångsåtgärd endast får användas om den står i rimlig
        proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig
        ska den användas.
                                                                 Dnr 1079-2025        Sid 3 (5)




Av 3 kap. 6 § häkteslagen framgår bl.a. att försändelser mellan en intagen och
hans eller hennes offentliga försvarare ska vidarebefordras utan granskning.
Med försändelse avses varje försändelse, t.ex. brev, skriftliga meddelanden,
andra skriftliga handlingar och paket, som är avsedda att genom Kriminalvårdens
försorg befordras till eller från den intagne. Förbudet mot granskning gäller
endast under tiden för befordran (prop. 2009/10:135 s. 147 och 192). Med
granskning av en försändelse avses åtgärder av olika slag, t.ex. genomlysning,
öppnande utan undersökning och öppnande med efterföljande undersökning
(a. prop. s. 193).
JO har tidigare uttalat sig i fråga om skyddet för förtrolig kommunikation och
framhållit att skyddet gäller bara under befordringstiden. Eftersom Kriminal-
vården ansvarar för tillsynen av lokalerna kan en intagen inte motsätta sig att
personal genomsöker hans eller hennes bostadsrum efter "otillåtna" föremål.
Författningsbestämmelserna på området innebär således inte ett generellt förbud
mot granskning av brev eller andra försändelser som påträffas i en intagens
bostadsrum. Det kan därför bli aktuellt att i samband med undersökning av ett
bostadsrum även granska brev mellan en intagen och en advokat som påträffas
där om det är påkallat med hänsyn till de syften som föranlett undersökningen av
rummet. Frågan om granskning av sådana brev får avgöras i varje enskilt fall
mot bakgrund av bestämmelserna i lagstiftningen och tillhörande författningar
om intagnas innehav av personliga tillhörigheter (JO 1994/95 s. 175).
I ett senare beslut har JO därtill uttalat bl.a. följande. De tjänstemän som utför
visitationer av bostadsrum måste visa stor respekt för de intagnas rätt att meddela
sig med sina offentliga försvarare utan föregående granskning. Det får naturligt-
vis inte förekomma att Kriminalvården vid visitation av en intagens bostadsrum,
i syfte att kringgå rätten till förtrolig kommunikation, undersöker en försändelse
som den intagne har för avsikt att skicka till sin offentliga försvarare. Under-
sökning av försändelser i en intagens bostadsrum kan dock vara nödvändig i
vissa situationer, t.ex. i syfte att utröna om försändelserna innehåller otillåtna
föremål. Från den intagnes perspektiv kan det säkerligen upplevas som
inkonsekvent att en försändelse till den offentliga försvararen får undersökas om
den anträffas i bostadsrummet innan han eller hon haft tillfälle att lämna för-
sändelsen till befordran. En tänkbar lösning i en situation som den beskrivna kan
vara att den intagne då ges möjlighet att välja mellan att försändelsen omedelbart
lämnas till befordran eller att försändelsen undersöks (JO 2013/14 s. 275).

Kvarhållande och granskning av försändelser
En intagen får, enligt 3 kap. 7 § andra stycket häkteslagen, vägras att sända eller
ta emot en försändelse om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller
säkerheten. En försändelse som den intagne inte får sända eller ta emot får, enligt
3 kap. 7 § tredje stycket, hållas kvar.
En försändelse som hålls kvar får, enligt 3 kap. 8 § häkteslagen, granskas endast
om den intagne har medgett det, eller det i fall som avses i 7 § andra stycket är
absolut nödvändigt av säkerhetsskäl. En försändelse mellan en intagen och hans
eller hennes offentliga försvarare får enligt samma bestämmelse endast granskas
för att utreda vem avsändaren är.
I 3 kap. 20 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om
häkte (FARK Häkte) anges att den intagne ska underrättas när en försändelse har
granskats. Underrättelsen ska innehålla information om vilken försändelse som
har granskats, med stöd av vilket lagrum granskningen har skett, vilken typ av
granskning som har utförts, datum för granskningen, och vem eller vilka som
medverkat vid granskningen. Bestämmelsen gäller, enligt 3 kap. 16 § FARK
Häkte, endast om den intagne har medgivit att försändelsen granskas eller om
den granskas på grund av att det är absolut nödvändigt av säkerhetsskäl enligt
3 kap. 8 § häkteslagen.
                                                                        Dnr 1079-2025       Sid 4 (5)




      I Kriminalvårdens handbok om intagnas försändelser (2015:2) återges JO:s
      uttalanden i JO 2013/14 s. 247.
      I avsnitt 35.2.2 i Kriminalvårdens säkerhetshandbok (2018:9) anges att det är
      tillåtet att granska dokument som påträffas i bostadsrummet, om det bedöms
      nödvändigt med hänsyn till syftet med undersökningen.

## Kriminalvårdens bedömning

Som framförts ovan gäller grundlagsskyddet mot granskning av försändelser,
      liksom bestämmelserna i häkteslagen om rätten till förtrolig kommunikation
      mellan en intagen och dennes offentliga försvarare, enbart under befordrings-
      tiden. När ett brev eller annan försändelse överlämnats till Kriminalvården i syfte
      att befordra det till eller från en intagen aktualiseras bestämmelserna i häktes-
      lagen om försändelser och granskning av desamma.
      I detta fall hade det aktuella brevet ännu inte överlämnats till Kriminalvården för
      befordran. Som framgår av utredningen bedömdes kuvertet inte utgöra en för-
      sändelse i häkteslagens mening, eftersom det inte innehöll namn eller adress till
      mottagaren. Kuvertet var inte heller frankerat. Kuvertet betraktades således i
      strikt mening som en personlig tillhörighet och personalen i fråga ansåg sig
      därför inte förhindrade att granska kuvertet eller dess innehåll. Såvitt framgår av
      utredningen i ärendet föranleddes granskningen av kuvertet och brevet som låg
      däri av BB:s psykiska tillstånd och bedömdes nödvändigt för att upprätthålla
      ordningen och säkerheten.
      Att kuvertet var förslutet och innehöll texten "Till advokaten" talar dock enligt
      Kriminalvårdens bedömning för att det var BB:s avsikt att överlämna det till
      Kriminalvården för befordran. Mot bakgrund av JO:s uttalanden i JO 2013/14
      s. 275 anser Kriminalvården att BB borde ha tillfrågats om hon ville att för-
      sändelsen skulle lämnas för omedelbar befordran eller om försändelsen skulle
      undersökas. Att hon inte fått möjlighet att uttrycka sin avsikt innan det förslutna
      kuvertet öppnades och innehållet granskades utgör en brist i Kriminalvårdens
      hantering, med följden att rätten till förtrolig kommunikation mellan den intagna
      och hennes offentliga försvarare inskränkts. Det inträffade visar att det finns ett
      behov av förtydliganden i Kriminalvårdens handböcker.
Ombudet yttrade sig över remissvaret för BB:s räkning och tillade i huvudsak
följande. Det stämmer inte att BB vid inskrivningen uppgav att hon led av
psykisk ohälsa. Anledningen till att BB placerades på en omvårdnadsavdelning
var för att det rådde platsbrist på häktet. Det fanns inget samband mellan
placeringen och hennes psykiska mående.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag hänvisar därför
dit.

Som Kriminalvården har angett gäller det förbud mot granskning av advokat-
post som föreskrivs i 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) och 3 kap. 6 § häktes-
lagen (2010:611) endast under befordringstiden (se prop. 2009/10:135 s. 147).
För en försändelse som förvaras i ett bostadsrum gäller i stället att häktet får
kontrollera bostadsrummet och den intagnes tillhörigheter i den utsträckning
som är nödvändig för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas
(4 kap. 1 § häkteslagen). En sådan åtgärd måste dock alltid vara proportionerlig
(1 kap. 6 § häkteslagen).
                                                                   Dnr 1079-2025       Sid 5 (5)




Kriminalvårdspersonal har i BB:s bostadsrum påträffat ett brev som varken var
frankerat eller hade fullständiga adressuppgifter. På framsidan fanns texten
”TILL ADVOKAT.”, vilket i sig talar för att BB:s avsikt var att befordra
brevet. Brevet var även förslutet. Om ett brev påträffas under sådana omständig-
heter anser jag att det är lämpligt att personal tillfrågar den intagne om han eller
hon vill att brevet lämnas för omedelbar befordran eller att det undersöks. En
sådant tillvägagångssätt överensstämmer också med JO:s tidigare uttalanden att
om en försändelse till en advokat påträffas i en intagens bostadsrum kan en
tänkbar lösning vara att den intagne ges möjlighet att välja mellan att
försändelsen omedelbart lämnas till befordran eller att försändelsen undersöks
(se JO 2013/14 s. 275, dnr 3097-2012). Jag noterar också att Kriminalvården i
sitt remissvar förordar en sådan lösning. Av det sagda följer att personal – innan
brevet öppnades – borde ha ställt denna fråga till BB. Häktet kan inte undgå
kritik för att så inte skedde.

Jag ser positivt på att Kriminalvården förtydligar sina handböcker i nu aktuellt
avseende.

Det kan nämnas att jag denna dag även har meddelat beslut i ett annat ärende
(dnr 3245-2025) som rör ett liknande klagomål mot en anstalt.

Vad BB i övrigt har fört fram ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Stefan Holgersson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Jessica Jern har föredragit ärendet och byråchefen Jessica
Sjöstrand har deltagit i beredningen.
