# Initiativärenden mot en socialnämnd och en länsrätt; fråga om det funnits rättsliga förutsättningar för att reglera umgänge mellan en far och hans son med stöd av 14 § LVU

JO 2010-05-19 dnr 1081-2009

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                     Sid
                                                                           2010-05-19           1081-2009              1 (3)
Justitieombudsmannen                                                                            1082-2009
Kerstin André




                        Initiativärenden mot en socialnämnd och en länsrätt; fråga om det
                        funnits rättsliga förutsättningar för att reglera umgänge mellan en far
                        och hans son med stöd av 14 § LVU

## Initiativen

I en anmälan till JO klagade AA på Medborgarnämnden i Värnamo kommun
                        angående handläggningen av ett ärende rörande hans son BB, född 2003, som
                        vårdades med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
                        unga, LVU (JO:s dnr 2222-2008).

                        Med anledning av AA:s anmälan lånade JO från nämnden in vissa handlingar
                        rörande BB. En tjänsteman vid JO:s expedition inhämtade per telefon vissa
                        kompletterande upplysningar.

                        Vad som kom fram gav inte anledning att fortsätta utredningen av AA:s anmälan
                        (JO:s beslut den 24 februari 2009).

                        JO fann dock skäl att på eget initiativ utreda en fråga som AA inte tagit upp i sin
                        anmälan. Vid JO:s expedition upprättades två promemorior i vilka sammantaget
                        anfördes bl.a. följande.
                                  Socialnämnden har enligt 14 § första stycket LVU ett ansvar för att den ungesbehov
                                  av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt möjligt tillgodoses. Om det
                                  är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården enligt LVU får socialnämnden
                                  med stöd av 14 § andra stycket LVU besluta hur den unges umgänge med
                                  vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrättreglerad genom dom eller
                                  beslut av domstol eller genom avtal ska utövas.
                                  Den 29 augusti 2007 beslutade Medborgarnämnden i Värnamo kommun att med
                                  stöd av 14 § LVU begränsa AA:s umgänge med BB till en gång var sjätte vecka.
                                  AA överklagade nämndens beslut till Länsrätten i Jönköpings län som i en dom den
                                  26 september 2007 (mål nr 1961-07) biföll överklagandet på så sätt att det
                                  överklagade beslutet upphävdes. Länsrätten förordnade att umgänge mellan AA och
                                  hans son BB tills vidare skulle fortsätta att äga rum varannan onsdag samt en helg
                                  per månad.
                                  Som framgår av 14 § LVU har nämnden kunnat fatta beslut om
                                  umgängesbegränsning endast under den förutsättningen att AA vid tiden för
                                  nämndens beslut hade del i vårdnaden om BB eller hade umgängesrätt som var
                                  reglerad genom dom, beslut eller avtal.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                      Dnr 1081-2009    Sid 2 (3)
                                                                          1082-2009



Från Medborgarnämnden i Värnamo kommun inhämtade JO yttrande i frågan om
det funnits rättsliga förutsättningar för att reglera AA:s umgänge med BB med stöd
av 14 § LVU.

Från Länsrätten i Jönköpings län (vars verksamhet numera övertagits av
Förvaltningsrätten i Jönköping) inhämtade JO yttrande i frågan om det funnits
rättsliga förutsättningar för länsrätten att i sak pröva nämndens beslut om reglering
av umgänget.

Utredning
Medborgarnämnden i Värnamo kommun överlämnade som sitt remissvar ett av en
sektionschef vid medborgarförvaltningen upprättat yttrande av följande lydelse.
      –––

## Utredning

Undertecknad kan konstatera att AA 07-08-29 ej var vårdnadshavare för sonen. Han
      hade heller inte ett genom dom eller avtal fastställt umgänge med
      BB. Rättslig förutsättning för att reglera AA:s umgänge enligt 14 § förelåg därför
      inte. Att medborgarnämnden ändå tog ett sådant beslut vid tidpunkten beror på ett
      förbiseende av detta faktum.
Lagmannen CC överlämnade som Länsrättens i Jönköpings län remissvar ett av
rådmannen DD upprättat yttrande av följande lydelse.
      –––
      Medborgarnämnden i Värnamo kommun beslutade den 29 augusti 2007 att begränsa
      umgänget mellan AA och dennes son BB till en gång var sjätte vecka. AA var inte
      vårdnadshavare. Beslutet angavs vara fattat med stöd av14 § andra stycket punkten 1
      LVU.
      AA överklagade beslutet till länsrätten, som i dom den 26 september 2007biföll
      överklagandet och upphävde det överklagade beslutet. Umgänge mellan far och son
      skulle därmed fortsätta som tidigare, dvs. varannan onsdag samt en helg per månad.
      Umgänge i den omfattningen fanns reglerat sedan sommaren 2006. Dessförinnan
      hade sedan början av 2006 umgänge ägt rum varannan onsdag. Medborgarnämnden
      i Värnamo kommuns beslut den 29 augusti2007 hade fattats med stöd av 14 § andra
      stycket punkten 1 LVU. Inget i utredningen gav anledning att anta att det saknades
      förutsättningar för ett sådant beslut. Med hänsyn härtill bedömdes det således vara
      ett till länsrätten överklagbart beslut och länsrätten sakprövade överklagandet.
      Beträffanderättspraxis jfr RÅ84 2:38.
I ett beslut den 19 maj 2010 anförde JO André följande.

Bedömning
När ett barn vårdas med stöd av LVU har socialnämnden enligt 14 § LVU ett
ansvar för att den unges behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så
långt möjligt tillgodoses. Om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med
vården får socialnämnden enligt 14 § andra stycket LVU besluta bl.a. hur den
unges umgänge med vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt
reglerad genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal ska utövas.
Socialnämndens beslut får enligt 41 § LVU överklagas till förvaltningsrätten.
                                                                   Dnr 1081-2009   Sid 3 (3)
                                                                       1082-2009



AA var inte vårdnadshavare för BB. Såvitt framgår av utredningen i ärendet hade
han inte heller någon umgängesrätt med BB som var reglerad genom dom, beslut
eller avtal. Det har därför inte förelegat förutsättningar för nämnden att med stöd av
14 § LVU fatta något beslut rörande umgänget.

Medborgarnämnden har i sitt remissvar medgett att nämnden inte har kunnat fatta
ett beslut i fråga om umgänget med stöd av 14 § LVU och att det inträffade beror
på ett rent förbiseende. Mot den bakgrunden finner jag inte skäl att ytterligare
uppehålla mig vid nämndens handläggning.

Vad gäller handläggningen i länsrätten vill jag anföra följande.

Genom domen biföll länsrätten överklagandet på det sätt att det överklagade
beslutet upphävdes. I domslutet förordnades också att umgänge mellan AA och
hans son BB skulle fortsätta att äga rum varannan onsdag samt en helg per månad.

Vid handläggningen av mål av den aktuella typen torde det normalt sett vara
tillräckligt för domstolen att förlita sig på vad socialnämnden uppger om de
bakomliggande förhållandena vad gäller vårdnad och umgänge, dvs. om och hur
dessa frågor har reglerats enligt bestämmelserna i föräldrabalken. I det aktuella
ärendet fanns dock inte några sådana uppgifter beträffande umgänget mellan AA
och BB. Länsrätten borde därför ha klarlagt huruvida AA:s umgängesrätt var
reglerad genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal. Om länsrätten hade
utrett frågan om regleringen av umgängesrätten hade det framkommit att det inte
förelåg rättsliga förutsättningar för att med stöd av 14 § LVU besluta om AA:s
umgänge med BB. Länsrätten borde således ha undanröjt det överklagade beslutet
utan att ersätta det med ett nytt beslut. Jag är kritisk till domstolens handläggning.

_____________________

Med den kritik avseende handläggningen i nämnden och länsrätten som framgår av
det ovan anförda avslutas ärendet.
