# Om utökade inlåsningstider på Kriminalvårdens säkerhetsenheter och om åtgärder för att minska de negativa effekterna för intagna

JO 2026-02-16 dnr 10832-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                  2026-02-16               10832-2024              1 (8)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Om utökade inlåsningstider på Kriminalvårdens säkerhetsenheter
                   och om åtgärder för att minska de negativa effekterna för intagna


                    Beslutet i korthet: Intagna på de tre säkerhetsenheterna vid anstalterna Saltvik, Hall
                    och Kumla är avskilda 14 timmar i samband med den s.k. dygnsvilan. Det avviker från
                    vad som normalt gäller för anstalter i den aktuella säkerhetsklassen, vilket är
                    12 timmar. JO har i det här ärendet granskat bakgrunden till besluten och vad
                    Kriminalvården har gjort för att minska de negativa effekterna för de intagna som
                    berörs.
                    Av beslutet framgår att JO bedömer att personalbrist i en anstalt inte kan rättfärdiga
                    ett motsvarande beslut vid en annan. Huruvida det är nödvändigt att under en utökad
                    tid hålla de intagna avskilda från varandra i anslutning till dygnsvilan måste i stället
                    prövas utifrån förhållandena som råder i den enskilda anstalten. JO konstaterar att de
                    längre inlåsningstiderna på säkerhetsenheterna snart har gällt i tre år och att
                    ordningen är svårförenlig med en human kriminalvård och dessutom kan motverka
                    återanpassningen för intagna.
                    JO redovisar även hur hon ser på s.k. kompensatoriska åtgärder. De insatser som en
                    anstalt gör för att minska de negativa effekterna av en förlängd inlåsningstid måste
                    enligt henne utgöra just en kompensation för den inskränkning som faktiskt har blivit
                    följden för de intagna. Åtgärderna bör innebära någon form av fysisk eller psykisk
                    stimulans eller aktivitet samt varieras i så stor utsträckning som möjligt. Vidare
                    påminner JO om att anpassningar också måste äga rum på individuell nivå. Hon är
                    delvis kritisk till hur anstalterna Saltvik, Hall och Kumla har hanterat dessa åtgärder.
                    JO finner skäl att skicka en kopia av beslutet för kännedom till regeringen och till
                    utredningen om en översyn av häkteslagen och fängelselagen i syfte att underlätta
                    Kriminalvårdens expansion (Ju 2025:17).


                   Initiativet och utredningen
                   Vid en inspektion av anstalten Saltvik i september 2024 framkom att anstalten
                   sedan maj 2023 hade utökat inlåsningstiden för den s.k. dygnsvilan. Ledningen
                   uppgav då att detta skulle upphöra från och med den sista september 2024.

                   Ett par månader senare inkom anmälningar från sex intagna som var placerade
                   på anstalten Saltviks säkerhetsenhet, i den s.k. Fenixbyggnaden. De klagade på
                   att de fortfarande var inlåsta i 14 timmar i samband med dygnsvilan trots att
                   övriga delar av anstalten hade återgått till 12 timmars inlåsning. Anmälarna
                   framhöll bl.a. att det här är särskilt påfrestande eftersom deras placering redan
                   innebär stora begränsningar i tillvaron.


    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 10832-2024        Sid 2 (8)




Mot denna bakgrund beslutade jag i december 2024 att utreda frågan om
inlåsningstiderna på anstalten Saltviks säkerhetsenhet och på de två andra
säkerhetsenheterna. Initiativet har handlagts i detta ärende.

Kriminalvården har yttrat sig och besvarat de frågor som framgår av
redogörelsen för remissvaret. Myndigheten, genom chefen för sektionen för
verksjuridik – straffrätt, verkställighet m.m., anförde följande:

      Kriminalvården har hämtat in uppgifter från regionerna Nord, Mitt och
      Stockholm, som i sin tur hämtat in uppgifter från anstalterna Saltvik, Kumla och
      Hall.
      Rättslig reglering
      Enligt 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) får verkställigheten inte innebära
      andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
      kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
      till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
      användas.
      Av 6 kap. 3 § fängelselagen framgår att intagna får hållas avskilda från varandra
      i anslutning till dygnsvilan.
      Enligt 6 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1)
      om fängelse, FARK Fängelse, får intagna i en anstalt av säkerhetsklass 1 och 2
      hållas avskilda i bostadsrummen i anslutning till dygnsvilan under högst
      14 timmar, utöver tid för inlåsning och upplåsning. Tiden för inlåsning får
      förläggas tidigast kl. 18.00 och inlåsning får påbörjas 15 minuter före den
      bestämda tiden för inlåsning på bostadsrummen. Tiden för upplåsning får
      förläggas senast kl. 9.00 och upplåsning ska avslutas senast 15 minuter efter den
      bestämda tiden för upplåsning av bostadsrummen.
      Av allmänna råd till den bestämmelsen framgår följande. Innan en anstalt
      beslutar att hålla intagna avskilda i anslutning till dygnsvilan i mer än 12 timmar
      per dygn bör anstalten överväga om det finns alternativa åtgärder för att hantera
      situationen. Om en intagen enligt första paragrafen är inlåst i bostadsrummet i
      mer än 12 timmar per dygn, bör det strävas efter att vidta åtgärder som
      motverkar negativa effekter av avskildhet. Åtgärderna ska utformas efter vad
      som är ändamålsenligt i det enskilda fallet, t.ex. utifrån om den intagne är
      avskild i ensamhet eller tillsammans med annan intagen.
      Beslut om utökad inlåsning i samband med dygnsvilan fattas enligt bilaga 1 till
      arbetsordningen för Kriminalvården av en kriminalvårdschef. Anvisningar om
      sådana beslut finns även i Kriminalvårdens anvisningar för utökad inlåsning i
      samband med dygnsvilan (2023:17). I avsnitt 3.2 i Kriminalvårdens handbok om
      gemensamhet och avskildhet i anstalt (2012:1) finns vägledning om utökad
      inlåsning vid dygnsvilan, bl.a. åtgärder som bör övervägas i samband med ett
      sådant beslut.
      Fråga 1 – Har anstalten Saltvik i stort återgått till "normal" inlåsningstid i
      samband med dygnsvilan, dvs. 12 timmar? När skedde i så fall denna återgång?
      Anstalten Saltvik har sedan maj 2023 haft utökad inlåsningstid i samband med
      dygnsvila för alla intagna i anstalten. Den 29 september 2024 beslutade
      kriminalvårdschefen att upphäva beslutet om utökad inlåsning vid dygnsvilan för
      anstaltens samtliga normalavdelningar från och med den 30 september 2024. För
      intagna på säkerhetsenheten gäller dock fortsatt beslutet om utökad inlåsning i
      samband med dygnsvilan.
      Fråga 2 – Stämmer det att de intagna på säkerhetsenheten (i Fenixbyggnaden)
      fortfarande är inlåsta i 14 timmar i samband med dygnsvilan? Gäller detta i så
                                                                   Dnr 10832-2024         Sid 3 (8)




fall samtliga intagna eller bara vissa avdelningar på enheten? Vad är skälen för
en eventuellt fortsatt utökad inlåsningstid?
Som angetts i det föregående gäller fortfarande beslutet om utökad inlåsning i
samband med dygnsvilan för intagna på anstalten Saltviks säkerhetsenhet. Detta
gäller för samtliga intagna på säkerhetsenheten och innebär att inlåsning sker
kl. 18.00 och upplåsning kl. 08.00.
Anledningen till att inlåsningstiden i samband med dygnsvilan utökades var att
anstalten inte hade tillgång till tillräckligt med personal. Anstalten bedömde
därför att det var nödvändigt att utöka inlåsningstiden till 14 timmar för att kunna
säkerställa tillräcklig bemanning för att hålla anstaltens platser öppna på ett
säkert och ändamålsenligt. Övriga åtgärder för att säkra tillräcklig bemanning i
syfte att hålla nödvändiga platser öppna bedömdes vara uttömda. Det är
fortfarande brister i bemanningen till säkerhetsenheten, vilket är anledningen till
att beslutet om utökad inlåsningstid alltjämt gäller för intagna där.
Fråga 3 – Om utökad inlåsningstid förekommer på säkerhetsenheten, vilka
alternativa åtgärder har anstalten Saltvik övervägt för att hantera situationen?
Vilka kompensatoriska åtgärder har vidtagits för att motverka de negativa
effekterna av avskildhet (jfr de allmänna råden till 6 kap. l § FARK Fängelse)?
Anstalten försökte hantera situationen genom att låna in personal från andra
anstalter samt säkerställa att scheman och bemanning var så effektiva som
möjligt. Det var dock inte tillräckligt för att undvika utökad inlåsning och det
fanns i övrigt inte några andra åtgärder att vidta.
Anstalten har försökt vidta en kompensatorisk åtgärd genom att erbjuda intagna
att delta i yoga en timme om dagen, måndag till fredag, med instruktioner via en
TV. Detta skulle ha skett i form av annan strukturerad verksamhet. På grund av
tekniska problem har instruktionerna dock inte kunnat visas. Intagna har trots det
fått ersättning som om de hade deltagit sysselsättning i form av annan
strukturerad verksamhet för den tid som yoga skulle ha genomförts.
När beslutet om utökad inlåsning vid dygnsvilan upphörde för anstaltens
normalavdelningar togs den kompensatoriska åtgärden med yoga bort för intagna
på de avdelningarna. Intagna på säkerhetsenheten får däremot fortsatt betalt som
för utförd sysselsättning.
Fråga 4 – Gäller samma förhållanden i fråga om inlåsningstider på landets
övriga säkerhetsenheter?
Utöver i anstalten Saltvik finns det säkerhetsenheter i anstalterna Kumla och
Hall. Kriminalvårdscheferna vid dessa anstalter beslutade om utökade
inlåsningstider i samråd med varandra under våren 2023. Det bedömdes finnas
ett värde i att säkerhetsenheterna tillämpar samma inlåsningstider, bl.a. eftersom
intagna på säkerhetsenheterna kan behöva flyttas mellan anstalterna. Det kan
även tilläggas att Kriminalvården har beslutat om en gemensam typorganisation
för myndighetens säkerhetsenheter.
Liksom i anstalten Saltvik tillämpas fortfarande utökad inlåsning i anstalterna
Hall och Kumla på så sätt att intagna på säkerhetsenheterna där är inlåsta i
14 timmar i samband med dygnsvilan. I anstalten Hall gäller detta även för
intagna på normalavdelningarna. Inlåsningstiderna i anstalterna Hall och Kumla
utökades av samma skäl som för anstalten Saltvik. Fortsatta svårigheter med
personalförsörjning är även anledningen till att beslutet om utökad inlåsningstid
alltjämt gäller där.
Anstalten Hall har vidtagit kompensatoriska åtgärder i begränsad omfattning.
Intagna har bl.a. fått tillgång till pussel, färgpennor, målarböcker och sudoku.
Även gitarrer har lånats ut, vilket har bidragit till att intagna känner ett lugn inför
och under inlåsning.
I anstalten Kumla har antalet telefon- och Skypesamtal som intagna får ringa
behållits, vilket anstalten tidigare planerat att minska av resursskäl. Flera intagna
                                                                       Dnr 10832-2024        Sid 4 (8)




      bedriver studier på egen hand under inlåsningen och det finns tillgång till böcker
      via biblioteket. Intagna erbjuds även att delta i viss annan strukturerad
      verksamhet i form av tillverkning av enklare smycken, vykort, halsdukar m.m.
      Bedömning
      Som framgår av utredningen har anstalterna Saltvik, Kumla och Hall beslutat om
      utökade inlåsningstider i samband med dygnsvilan för intagna på deras
      säkerhetsenheter. På den sistnämnda anstalten gäller beslutet om utökade
      inlåsningstider även för intagna på anstaltens normalavdelningar.
      Kriminalvårdens ambition är självklart att intagna inte ska hållas avskilda i
      samband med dygnsvilan under längre tid än som är nödvändigt. Det är även
      otillfredsställande att den utökade inlåsningstiden beror på personalbrist (jfr JO:s
      beslut den 11 maj 2023, dnr 5237-2022). Av utredningen framgår emellertid att
      anstalterna har övervägt alternativa åtgärder för att hantera situationen och
      försökt vidta kompensatoriska åtgärder.
      Sedan den 1 januari 2024 finns det också möjlighet enligt 6 kap. 1 § FARK
      Fängelse att hålla intagna i en anstalt i säkerhetsklass 1 och 2 avskilda i
      bostadsrummen i anslutning till dygnsvilan under högst 14 timmar mellan vissa
      angivna tider. Ändringen infördes efter att myndighetens generaldirektör tidigare
      hade beslutat om tillfälliga utökningar av inlåsningstiden och motiverades med
      att det råder svår platsbrist inom myndighetens verksamhet som beräknas bestå
      under överskådlig tid. Erfarenheterna från de anstalter som använt den tillfälliga
      utökade inlåsningstiden visade även att den hade bidragit till upprätthållande av
      nödvändig platskapacitet.

Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag vill dock
utveckla de rättsliga utgångspunkterna något.

Verkställigheten ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället
underlättas och så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Det
framgår av 1 kap. 5 § första stycket fängelselagen (2010:610), FäL.

En intagen i anstalt har som huvudregel rätt att vistas tillsammans med andra
intagna under sysselsättningstiden och sin fritid, dvs. att få vara i gemensamhet
(6 kap. 1 och 2 §§ FäL). Bestämmelserna har sin utgångspunkt i att frihets-
berövandet i sig innebär att en intagen i stor utsträckning isoleras från en
naturlig gemenskap med andra människor och att de negativa följder av
anstaltsvistelsen som kan uppstå på grund av detta inte bör förstärkas i onödan
genom att de intagna hålls isolerade från varandra. Det anses emellertid inte
vara bara rent humanitära synpunkter som i allmänhet talar mot att en intagen
hålls i avskildhet från andra intagna. Erfarenheterna har visat att en åtgärd av
det här slaget, åtminstone om den pågår under någon längre tid, kan vara ägnad
att direkt försvåra den intagnes anpassning i samhället. (Se prop. 1974:20
s. 128 f. och prop. 2009/10:135 s. 136.) Dessa förarbetsuttalanden lyfte jag
särskilt fram i ett tidigare beslut om utökad inlåsningstid för dygnsvilan vid en
annan anstalt. Vad jag då gav uttryck för har självfallet giltighet i detta ärende.
(Se JO 2023 s. 198, dnr 5237-2022.)
                                                                 Dnr 10832-2024      Sid 5 (8)




Som framgått av Kriminalvårdens yttrande finns det sedan den 1 januari 2024
en generell möjlighet för en anstalt i säkerhetsklass 1 och 2 att hålla intagna
avskilda i bostadsrummen i anslutning till dygnsvilan under högst 14 timmar
(6 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:1] om
fängelse, FARK Fängelse). Innan föreskriften ändrades för två år sedan uppgick
den maximala inlåsningstiden till 12 timmar. Utvidgningen motiverades med
den rådande platsbristen inom Kriminalvården i förening med utmaningar i
personalförsörjningen.

Det kan noteras att inte vare sig grundbestämmelsen i 6 kap. 3 § FäL eller
fängelseförordningen (2010:2010) innehåller någon reglering om tiden för
denna avskildhet. Frågan berörs inte heller närmare i förarbetena. Som jag har
utvecklat i mitt nyss nämnda beslut bedömer jag dock att avskildhet i samband
med dygnsvila normalt inte ska överstiga 12 timmar i de aktuella säkerhets-
klasserna (se JO 2023 s. 198). Jag uppfattar att detta fortfarande också är
Kriminalvårdens ståndpunkt.

I varje enskilt fall ska den enskilde kriminalvårdschefens beslut om utökad
inlåsningstid föregås av en omfattande utredning och samråd äga rum med såväl
aktuell region som huvudkontoret. Vidare ska alternativa åtgärder alltid
övervägas. Beslutet ska därtill vara nödvändigt och stå i rimlig proportion till
syftet samt följas upp och omprövas kontinuerligt. Om inlåsningstiden utökas
ska anstalten vidta åtgärder för att minska de negativa effekterna för intagna.
Dessa kompensatoriska åtgärder ska utformas efter vad som är ändamålsenligt i
det enskilda fallet. (Se de allmänna råden till den aktuella bestämmelsen i
FARK Fängelse samt Kriminalvårdens anvisningar för utökad inlåsning i
samband med dygnsvilan [2023:17] och handbok om gemensamhet och
avskildhet i anstalt [2012:1].)

Förhållandena vid de tre säkerhetsenheterna
Som framgått är tiden för avskildhet i anslutning till dygnsvilan på säkerhets-
enheten vid anstalten Saltvik 14 timmar. Detta har varit fallet sedan maj 2023.
Kriminalvården har redogjort för de alternativa åtgärder som utreddes inför
förändringen och gjort gällande att beslutet har varit nödvändigt på grund av
bristen på personal. De motsvarande besluten på säkerhetsenheterna vid
anstalterna Hall och Kumla har enligt remissvaret tillkommit av samma skäl.
Jag kan inte ifrågasätta detta, men konstaterar att anstalten Saltvik i övrigt har
återgått till en inlåsningstid om 12 timmar. Jag har tidigare uttalat starka
betänkligheter mot att personalbrist tillåts utgöra den enda grunden för att hålla
intagna avskilda (se JO 2023 s. 198). Samtidigt inser jag att otillräckliga
personalresurser i förening med platsbristen innebär svåra utmaningar för
Kriminalvården. Det finns anledning påminna om att myndigheten måste vara
organiserad så att såväl uppdraget som de rättsliga kraven upprätthålls samt att
verksamheten bedrivs på ett säkert, humant och effektivt sätt (2 § förordningen
[2023:797] med instruktion för Kriminalvården).
                                                                  Dnr 10832-2024      Sid 6 (8)




Kriminalvården har utöver platsbristen gjort gällande att det finns ett värde i att
säkerhetsenheterna tillämpar samma tider och förklarat att de tre anstalterna
beslutat om utökad inlåsningstid i samråd med varandra. Det har därvid lyfts
fram bl.a. att intagna kan behöva flytta mellan de tre enheterna och att man har
beslutat en gemensam typorganisation.

Jag har svårt att ta till mig detta resonemang. Den utökade tiden för avskildhet
är, som även myndigheten har varit inne på, en långtgående åtgärd med
påtagliga konsekvenser för de intagna som berörs. Att det råder personalbrist i
en anstalt kan enligt min mening inte rättfärdiga ett motsvarande beslut vid en
annan anstalt där personalförsörjningen är god. Som jag ser på saken skulle det
inte vara förenligt med bestämmelsen i 1 kap. 6 § FäL, dvs. vara
proportionerligt. Visserligen bedrivs samma sorts verksamhet på säkerhets-
enheterna och de intagna förflyttas av olika skäl mellan dessa, men enligt min
mening medför inte de här omständigheterna att det kan anses nödvändigt att
besluta om utökad inlåsningstid för dygnsvilan på samtliga enheter.
Kriminalvårdens resonemang i denna del riskerar för övrigt att i förlängningen
permanenta begränsningar i intagnas rätt till gemensamhet.

Kompensatoriska åtgärder med anledning av utökad dygnsvila vid
säkerhetsenheterna
Som jag inledningsvis beskrivit ska en anstalt som beslutat om förlängd
inlåsningstid vid dygnsvilan vidta åtgärder för att motverka de negativa
effekterna av avskildheten. Enligt Kriminalvården bör dessa i första hand avse
kontakter med omvärlden, en bibehållen normal sysselsättningsgrad och insatser
som gör tiden i avskildhet så meningsfull som möjligt. Det framstår som
rimligt. Även ersättningsberättigad sysselsättning i bostadsrummet efter
inlåsning kan utgöra en kompensatorisk åtgärd. I myndighetens handbok på
området sägs därutöver att vilka slags åtgärder som vidtas och i vilken
omfattning de ska genomföras kan variera utifrån förutsättningarna i respektive
anstalt.

Oavsett på vilket sätt en anstalt motverkar de negativa effekterna av
avskildheten är det enligt min mening angeläget att insatserna utgör just en
kompensation för den inskränkning som faktiskt har blivit följden för berörda
intagna. Åtgärderna bör innebära någon form av fysisk eller psykisk stimulans
eller aktivitet samt varieras i så stor utsträckning som möjligt. Om en aktivitet
eller förhållandena är desamma som innan beslutet om utökad inlåsning fattades
är det inte givet att de kan bedömas utgöra en kompensation. När en anstalt
överväger vilka insatser som bör och kan införas måste det vidare särskilt
beaktas att utökade inlåsningstider i grunden inte kan anses förenliga med en
human kriminalvård.

När beslutet – som i det här ärendet – rör intagna på en säkerhetsenhet
tillkommer att tillvaron för de intagna där redan är mycket kringskuren. Dessa
frihetsberövade personer är i enlighet med 2 kap. 4 § FäL nämligen föremål för
                                                                  Dnr 10832-2024      Sid 7 (8)




en särskilt hög grad av övervakning och kontroll. Jag har uppfattat att de inte
har tillgång till motsvarande sysselsättning som intagna på respektive anstalts
s.k. normalavdelningar samt att de exempelvis vistas i små grupper med egna
promenadgårdar och utrymmen för aktiviteter. Kort sagt, deras levnadsvillkor är
redan klart inskränkta. Som jag ser på saken bör även dessa omständigheter tas i
beaktande vid utformningen av kompensatoriska åtgärder i det enskilda fallet.

När det gäller de kompensatoriska åtgärderna på de tre säkerhetsenheterna gör
jag följande överväganden.

Anstalten Saltvik avsåg att kompensera de intagna genom att erbjuda dem en
timmes yoga per dag under fem av veckans sju dagar. Jag noterar med
förvåning att det inte kunde genomföras av tekniska skäl. Remissvaret tyder på
att anstalten sedan låtit saken bero. Det är anmärkningsvärt. I praktiken tycks
alltså denna anstalt inte ha erbjudit de intagna några kompensatoriska åtgärder
alls. Det är givetvis inte acceptabelt och detta oavsett om de intagna har fått
ekonomisk ersättning eller inte.

I anstalten Hall ska de intagna ha fått viss tillgång till pussel, färgpennor,
målarböcker och sudoku. Därtill har gitarrer lånats ut inför dygnsvilan. Enligt
remissvaret har emellertid anstalten ”vidtagit kompensatoriska åtgärder i
begränsad omfattning”. Jag kan därför inte uttala mig om huruvida insatserna
har varit tillräckliga.

Anstalten Kumla sägs ha låtit de intagna fortsätta ringa i samma omfattning,
trots att det ska ha planerats att dra ned på antalet samtal. Vidare har de berörda
intagna studerat efter inlåsningen och erbjudits att delta i annan strukturerad
verksamhet, såsom att tillverka enklare smycken, vykort och halsdukar. Jag har
svårt att bedöma det här. Det är exempelvis oklart om det egentligen hade
bestämts att dra ned på antalet telefonsamtal före beslutet om utökad
inlåsningstid. Endast i det fallet menar jag att åtgärden kunnat ses som
kompensatorisk. När det gäller studiemöjligheterna och annan sysselsättning
framgår inte heller hur förhållandena sett ut tidigare. Det avgörande är att
åtgärderna i realiteten har minskat de negativa effekterna av den längre tiden i
avskildhet.

Jag är sammanfattningsvis delvis kritisk till anstalternas hantering av
kompensatoriska åtgärder. I detta sammanhang vill jag påminna om att
anpassningar måste göras också på individuell nivå. Även om Kriminalvårdens
yttrande inte redovisar att det har skett utgår jag från att det varit fallet.

Det bör uppmärksammas att några intagna alldeles nyligen har JO-anmält att
säkerhetsenheterna nu har begränsat deras möjligheter att genomföra
s.k. INTIK-samtal. Jag avser att granska förhållandena och återkommer till detta
inom ramen för annat ärende.
                                                                  Dnr 10832-2024    Sid 8 (8)




Avslutning
Besluten om utökade inlåsningstider på säkerhetsenheterna har snart gällt i tre
år. Intagna där har således under lång tid varit avskilda 14 timmar i samband
med dygnsvilan och dagligen fått vara i gemensamhet under endast 10 timmar.
Det är en bekymmersam utveckling. Ordningen är svårförenlig med en human
kriminalvård och den kan dessutom motverka återanpassningen för enskilda
intagna. Det är angeläget att Kriminalvården kommer till rätta med personal-
bristen och att även de tre säkerhetsenheterna får en fullgod bemanning så att
avskildheten i samband med dygnsvilan kan återgå till 12 timmar. Slutligen
utgår jag från att anstalterna Saltvik, Hall och Kumla kontinuerligt följer upp
och omprövar sina respektive beslut utifrån de egna förhållandena. I detta ingår
enligt min mening också att utveckla och variera kompensationen för de berörda
intagna.

Ärendet väcker frågor om regleringens utformning och konsekvenserna för de
intagna. Jag skickar därför en kopia av detta beslut till regeringen och till den
pågående utredningen om en översyn av häkteslagen och fängelselagen i syfte
att underlätta Kriminalvårdens expansion (Ju 2025:17).

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Ellinor Gustavsson har föredragit ärendet och byråchefen
Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
