# Två kommundelsnämnders handläggning av ett ärende rörande placeringen av ett barn i skola och skolbarnsomsorg. - Fråga om skyldighet för skolmyndighet att kontrollera vem som är vårdnadshavare för barnet

JO 2001-02-16 dnr 1089-2000

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                    Sid
                                                                           2001-02-16           1089-2000             1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Två kommundelsnämnders handläggning av ett ärende rörande
                        placeringen av ett barn i skola och skolbarnsomsorg. – Fråga om
                        skyldighet för skolmyndighet att kontrollera vem som är
                        vårdnadshavare för barnet

## Anmälan

AA anförde i en anmälan till JO klagomål mot Vattholma och Eriksbergs
                        kommundelsnämnder i Uppsala kommun. Han var missnöjd med handläggningen
                        av ett ärende rörande placering av ett barn i skola och skolbarnsomsorg. I sin
                        anmälan anförde han i huvudsak följande.

                        Han har tillsammans med sin hustru gemensam vårdnad om dottern BB, född 1989.
                        Utan hans vetskap sade hustrun i maj 1998 upp BB:s placering i
                        skolbarnsomsorgen i Storvreta inom Vattholma kommundel och ansökte om
                        skolplacering samt skolbarnsomsorg i Eriksbergs kommundel. Hennes avsikt var
                        att ensam flytta med dottern. Ansökan ledde till att dottern ströks från sin
                        omsorgsplats i Storvreta och fick en plats i Hågadalsskolan. Före skolstarten ringde
                        dotterns blivande klassföreståndare i Hågadalsskolan hem till familjen för att önska
                        BB välkommen till sin nya klass. AA var den som svarade i telefonen och fick på
                        detta sätt vetskap om vad som ägt rum. Han förhindrade då dotterns skolbyte. Han
                        hade inte blivit tillfrågad om skolbytet, och det var en slump att det inte blev av.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades upplysningar per telefon från rektor CC vid
                        Hågadalsskolan inom Eriksbergs kommundel i Uppsala kommun. Därefter
                        remitterades anmälan för utredning och yttrande till Vattholma och Eriksbergs
                        kommundelsnämnder i Uppsala kommun.

                        Vattholma kommundelsnämnd anförde i sitt remissvar bl.a. följande.

## Utredning

Handläggaren för barn och ungdom anför följande vad gäller rutiner i allmänhet
                                  samt hanteringen i det åberopade enskilda fallet.
                                  BB hade en skolbarnsplacering under årskurs 1 och 2 vid Lyckeboskolan under
                                  tidsperioden 960805–980731 då vi från Vattholma kommundelsförvaltning 1996
                                  endast placerade skolbarnen två år i taget. Inför årskurs 3 så delade



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                   Dnr 1089-2000     Sid 2 (4)



skolbarnsomsorgens personal vid Lyckeboskolan på uppdrag från undertecknad ut
ansökningsblanketter till blivande årskurs 3:or hösten 1998 ifall föräldrarna önskade
fortsatt skolbarnsomsorg för sina barn i årskurs 3.
Familjen önskade skolbarnsomsorg för sin dotter i årskurs 3 och inkom med
ansökningsblanketten den 19 februari 1998 som registrerades vid förvaltningen.
Familjen erbjöds skolbarnsomsorg skriftligen den 4 maj 1998 för sin dotter BB då
förvaltningen skickade ut ett placeringsmeddelande avseende tidsperioden 980801–
990731. Placeringsmeddelandet återkom till förvaltningen den 12 maj 1998 där DD,
modern till BB, tackat nej till placeringen varvid BB:s placering vid
Lyckeboskolans skolbarnsomsorg upphörde 1998-07-31.
Den 9 juli 1998 blir undertecknad kontaktad av AA, BB:s pappa, som således önskar
skolbarnsomsorg för sin dotter BB vid Lyckeboskolan i årskurs 3 då familjen enligt
honom ska bo kvar i Storvreta. Undertecknad skickar samma dag med posten ett nytt
placeringsmeddelande med erbjudande om skolbarnsomsorg för BB vid
Lyckeboskolan fr o m 980801 t o m 990731. Denna gång hade AA undertecknat
placeringsmeddelandet som inkom till förvaltningen 980716 och därmed tackat ja
till skolbarnsomsorg för dottern.
Således har ingen uppsägning formellt förekommit i ärendet.

Vattholma kommundelsnämnds yttrande
Vattholma kommundelsnämnd har som ståndpunkt att man utifrån föräldrabalken 6
kap. 13 § får utgå ifrån att föräldrarna vid gemensam vårdnad är överens. Eftersom
ingen formell uppsägning förekommit i ärendet anser nämnden att ansvaret i denna
fråga ligger på föräldrarna och inte på kommundelsförvaltningen.
Eriksbergs kommundelsnämnd har i sitt remissvar anfört bl.a. följande.

Utredningen
Skolans rektor anför följande vad gäller rutiner i allmänhet samt hanteringen i det
åberopade enskilda fallet:
Vi får utdrag ur KIR (kommuninnevånarregistret) på de elever som bor inom
kommundelen. Till dessa skickas inskrivningsblankett inför förskoleklass och år 1,
(bilaga 1, bilagan här utelämnad; JO:s anm.). På blanketten kryssas i vårdnadshavare
m m. Samtidigt söker man eventuellt plats på fritidshem.
När elever flyttar ringer/skriver föräldrar och frågar om det finns plats för deras barn
på skolan. Finns det plats så anmäler föräldrarna till den skola där barnet är placerat
att de skall flytta, när och till vilken skola. Avlämnande skola skall skicka
utflyttningsanmälan till oss, (bilaga 2, bilagan här utelämnad; JO:s anm.).
Har barnet behov av plats i fritidshem görs anmälan på särskild blankett, (bilaga 3,
bilagan här utelämnad; JO:s anm.). På denna skall man ange
Moder/Maka/Sammanboende och Fader/Make/Sammanboende. Blanketten
undertecknas av vårdnadshavare.
När barnet börjar tar klassläraren ett första utvecklingssamtal. I detta får föräldrarna
tillfälle att berätta om familjeförhållanden etc. Man frågar också om de ger sitt
tillstånd att vi får kontakta avlämnande skola/klasslärare för överlämnande.
Skolsköterskan skickar sedan hem en blankett till föräldrarna där de får ge sitt
medgivande att hon får rekvirera barnets journaler från avlämnande skola.
I detta speciella fall ringde mamman i maj 1998 till skolexpeditionen och frågade
om vi hade plats för flickan till år 3 inför hösten. De skulle flytta till Stigbergsvägen
som ligger inom vårt upptagningsområde. Vi hade plats. Hon bad att få blankett för
ansökan om fritidshemsplats. Skolassistenten skickade en blankett som kom tillbaka,
(bilaga 4, bilagan här utelämnad; JO:s anm.).
Eftersom det gällde en inflyttning till hösten och vi var osäkra på klassplacering och
ville avvakta andra eventuella ut- och inflyttningar fördes flickan inte in i vårt
skoldataregister före semestrarna.
                                                                         Dnr 1089-2000     Sid 3 (4)



      Efter semestrarna kontaktades vi av pappan som motsatte sig placering här. Han
      skickade senare ett fax (bilaga 5, bilagan här utelämnad; JO:s anm.) där han
      meddelar att flickan inte skall börja hos oss. Vi hade inte någon ytterligare kontakt. I
      och med detta placerades inte flickan här.

      Eriksbergs kommundelsnämnds yttrande
      I det här fallet har föräldrarna gemensam vårdnad – det framgår av
      kommuninnevånarregistret – och en av vårdnadshavarna, mamman, har ansökt om
      skol- och fritidsplacering i Eriksbergs kommundel.
      När föräldrar har gemensam vårdnad om barn skall de också gemensamt fatta beslut
      av betydelse för barnets räkning. Var ett barn skall gå i skolan kan vara ett sådant
      beslut. Enligt kommunens mening måste det dock vara en fråga för föräldrarna att se
      till att de faktiskt är överens. Om det skulle vara så att en skolplacering endast skulle
      kunna verkställas på begäran av båda vårdnadshavarna torde detta leda till en
      ytterligare administrativ belastning på en redan hårt ansträngd skoladministration.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaren.

I beslut den 16 februari 2001 anförde JO André följande.

Bedömning
Enligt 4 kap. 5 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen sörja för att
utbildning kommer till stånd för var och en som enligt lagen har rätt att gå i
grundskolan. Varje kommun är vidare, enligt 4 kap. 6 § skollagen, skyldig att vid
utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är
ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt. Vid fördelningen av elever på olika
skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall
tas emot i en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade
krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Varje kommun svarar, enligt 2 a kap. 1 § skollagen, för att barn som är bosatta i
Sverige och som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds skolbarnsomsorg t.o.m.
tolv års ålder. När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom
skolbarnsomsorgen skall kommunen enligt 2 a kap. 7 § skollagen erbjuda plats
utan oskäligt dröjsmål.

Av utredningen i ärendet framgår att AA och hans hustru DD gemensamt hade
vårdnaden om dottern BB som hade gått årskurserna 1 och 2 i Lyckeboskolan inom
Vattholma kommundel i Uppsala kommun. Vidare framgår att DD i ett skriftligt
meddelande till Vattholma kommundelsförvaltning den 12 maj 1998 tackade nej
till fortsatt placering inom skolbarnsomsorgen inför årskurs 3 samt att hon samma
månad ansökte om skol- och skolbarnsomsorgsplacering för dotterns räkning vid
Hågadalsskolan inom Eriksbergs kommundel i Uppsala kommun. Sedan AA
kontaktat Vattholma kommundelsförvaltning respektive Hågadalsskolan kom
någon ny skolplacering inte till stånd och BB erhöll en plats inom
skolbarnsomsorgen i Storvreta.

Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 § andra
stycket föräldrabalken (FB). Närmare regler om vårdnadens utövande finns i 6 kap.
11–13 §§ FB. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor
                                                                   Dnr 1089-2000   Sid 4 (4)




som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare skall
de enligt 6 kap. 13 § FB tillsammans utöva bestämmanderätten. Det krävs alltså
normalt gemensamma beslut i frågor som rör vårdnaden. Bestämmanderätten
utövas dock av den ena vårdnadshavaren ensam när den andra till följd av frånvaro,
sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslut rörande vårdnaden och
beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet. Beslut som är av ingripande betydelse
för barnets framtid får dock inte fattas av den ena vårdnadshavaren ensam, om inte
barnets bästa uppenbarligen kräver det. Till denna kategori av beslut brukar
hänföras frågor som rör barnets skolgång och bosättning (jfr prop. 1975/76:170 s.
178, SOU 1995:79 s. 85 f. och prop. 1997/98:7 s. 53).

BB hade varit placerad i Lyckeboskolans skolbarnsomsorg inom Vattholma
kommundel i årskurserna 1 och 2. Annat har inte framkommit än att båda
vårdnadshavarna bodde tillsammans med henne. Utredningen ger inte vid handen
att kommundelsförvaltningen, när DD i maj 1998 tackade nej till placeringen av
BB inom skolbarnsomsorgen inför årskurs 3, hade anledning att anta att
vårdnadshavarna inte var överens beträffande valet av omsorg. Mot denna
bakgrund och då BB, sedan AA i juli kontaktat förvaltningen och förklarat att
familjen skulle bo kvar i området, åter fick en plats i skolbarnsomsorgen finner jag
inte skäl att kritisera Vattholma kommundelsnämnd för handläggningen av frågan
om BB:s placering i skolbarnsomsorgen.

Det framgår av utredningen att DD efterfrågade skolplacering och plats i
skolbarnsomsorgen vid Hågadalsskolan för BB:s räkning med uppgivande av att
BB skulle flytta till en adress inom skolans upptagningsområde. Därigenom förelåg
det i och för sig sådana skäl som motiverade att BB skulle tas emot som elev vid
skolan. Som ovan anförts rörde det sig dock om ett beslut som vårdnadshavarna
hade att fatta tillsammans. Av utredningen framgår att DD på den blankett
angående skolbarnsomsorg som hon lämnade in till Hågadalsskolan inte hade fyllt i
någon uppgift om barnets far. Någon närmare kontroll av familjeförhållandena
synes inte ha gjorts från skolans sida. Utredningen ger i stället vid handen att skälet
till att en ändrad skolplacering av BB inte kom till stånd var att AA av en händelse
fick vetskap om det hela och kontaktade skolan före skolstarten.

Det som genom Eriksbergs kommundelsnämnds remissvar har framkommit
beträffande Hågadalsskolans rutiner rörande barn som placeras i annan årskurs än
årskurs 1, innebär att barnets familjeförhållanden som regel inte klargörs förrän vid
ett första utvecklingssamtal efter skolstarten. En skola måste emellertid känna till
och kunna belägga de förhållanden som motiverar att ett barn skall tas emot i
skolan. Detta innebär bl.a. att skolan, innan barnet skrivs in, måste kontrollera
uppgifterna i folkbokföringen om vem som är vårdnadshavare för barnet. Jag utgår
från att Eriksbergs kommundelsnämnd tillser att rutinerna förbättras i detta
avseende.

Med den kritik mot Eriksbergs kommundelsnämnd som ligger i det ovan anförda
avslutas ärendet.
