# Kritik mot en tidigare lagman vid Göteborgs tingsrätt och tre kammarrättsråd vid Kammarrätten i Göteborg för underlåtenhet att ta del av de handlingar som en begäran om utlämnande av allmänna handlingar gällde

JO 2017-02-27 dnr 111-2016

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2017-02-27              111-2016               1 (7)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en tidigare lagman vid Göteborgs tingsrätt och tre
                        kammarrättsråd vid Kammarrätten i Göteborg för underlåtenhet att ta
                        del av de handlingar som en begäran om utlämnande av allmänna
                        handlingar gällde


                          Beslutet i korthet: Ett e-postmeddelande med en bilaga skickades till Göteborgs
                          tingsrätt. Avsändaren begärde därefter ut meddelandet och bilagan. I ett beslut avslog
                          dåvarande lagmannen begäran när det gällde bilagan med stöd av 31 kap. 23 §
                          offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Under JO:s utredning har det kommit fram att
                          lagmannen inte öppnade bilagan och alltså inte tog del av den för att kontrollera dess
                          innehåll. För denna underlåtenhet får lagmannen kritik.
                          Tingsrättens avslagsbeslut överklagades till Kammarrätten i Göteborg. I en dom
                          avslog kammarrätten överklagandet. Under JO:s utredning har det kommit fram att
                          inte heller ledamöterna i kammarrätten tog del av innehållet i bilagan. De får därför
                          också kritik.
                          Kammarrätten uppgav i sitt svar till JO att den som begärde ut handlingarna hade ett
                          annat syfte med sin begäran än det som står i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF,
                          och att en sådan begäran inte motiverar en prövning enligt TF och OSL. JO påpekar
                          att den enskildes syfte med en begäran om att få del av en allmän handling inte får
                          påverka hur en domstol eller en myndighet handlägger och prövar hans eller hennes
                          begäran.

## Initiativet

Med anledning av uppgifterna i en anonym anmälan beslutade jag den 8 januari
                        2016 att i ett särskilt ärende utreda ett beslut meddelat av Göteborgs tingsrätt
                        den 21 september 2015 i ärende 0176/2015 och en dom meddelad av
                        Kammarrätten i Göteborg den 9 oktober 2015 i mål 5274-15.

## Utredning

Ett e-postmeddelande med en bilaga som skickades till Göteborgs tingsrätt den
                        18 september 2015 kl. 12.44 samt diarieblad och beslut i tingsrättens ärende
                        0176/2015 begärdes in och granskades. Även dagboksblad och samtliga
                        handlingar i Kammarrätten i Göteborgs mål 5274-15 och Högsta
                        förvaltningsdomstolens mål 5864-15 begärdes in och granskades.

                        Av handlingarna framgick bl.a. följande:



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 111-2016        Sid 2 (7)




Den 18 september 2015 kl. 12.44 kom ett e-postmeddelande med en bilaga till
Göteborgs tingsrätt. I ett e-postmeddelande samma dag kl. 13.14 begärde
avsändaren ut vissa handlingar från tingsrätten, bl.a. det förstnämnda
meddelandet inklusive bilagan. I ett beslut den 21 september 2015 avslog
tingsrätten (dåvarande lagmannen AA) begäran när det gällde bilagan och angav
att den inte lämnades ut med stöd av 31 kap. 23 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL.

Tingsrättens beslut överklagades till Kammarrätten i Göteborg, mål 5274-15.
Den 23 september 2015 skickade kammarrätten en rekvisition till tingsrätten
och beställde de sekretessbelagda handlingarna. Vid ett telefonsamtal den 24
september 2015 uppmanade kammarrätten tingsrättens administrativa
beredningsjurist att för närvarande inte skicka in sekretesshandlingarna till
kammarrätten.

I en dom den 9 oktober 2015 avslog kammarrätten överklagandet. I
kammarrättens avgörande deltog kammarrättsråden BB, CC och DD. Efter ett
överklagande beslutade Högsta förvaltningsdomstolen den 24 november 2015
att inte meddela prövningstillstånd.

Den bilaga som begärdes ut innehöll två filer, ”tf.pdf” och ”ygl.pdf”. Filerna
innehöll utdrag ur Svensk författningssamling; filen ”tf.pdf” innehöll
tryckfrihetsförordningen (1949:105) och filen ”ygl.pdf” innehöll
yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469).

JO uppmanade tingsrätten och kammarrätten att lämna upplysningar om och
yttra sig över handläggningen och sekretessprövningen.

Tingsrätten (lagmannen EE) lämnade ett remissvar tillsammans med ett yttrande
från tingsrättens tidigare lagman AA.

AA förde fram följande:

      Handläggningen i Göteborgs tingsrätt
      Ärendet bereddes av den dåvarande administrativa beredningsjuristen. Inför detta
      yttrande har jag varit i kontakt med henne för att uppdatera mig i ärendet.
      Det kom in ett mail till Göteborgs tingsrätt som innehöll en bifogad fil med den
      s.k. scientologbibeln. Genast begärde Göteborgs Posten ut den filen och någon
      av tingsrättens vaktmästare skickade genast över den begärda filen till tidningen.
      Kort tid därefter, jag vill erinra mig att det var dagen därpå, skickade Stockholms
      tingsrätt ut ett mail till bl.a. Göteborgs tingsrätt där man gjorde oss uppmärksam
      på att sådana mail med bifogad scientologbibel skickats till flera domstolar.
      Scientologbibeln bedömdes då vara upphovsrättsligt skyddad och alltså inte
      skulle lämnas ut om någon begärde det.
      Den 21 september 2015 [rätteligen den 18 september 2015, JO:s anm.] kom
      ytterligare ett mail med bilaga där det angavs att bilagan innehöll
      scientologbibeln. Tingsrätten, i det här fallet undertecknad, öppnade då aldrig
      filen. När den strax därpå begärdes ut, cirka fem gånger, sekretessbelade
      tingsrätten, dvs. undertecknad, filen utan att dessförinnan öppna den för att se
      efter vad den innehöll.
                                                                         Dnr 111-2016         Sid 3 (7)




      Min bedömning är att jag inte borde ha godtagit avsändarens uppgift om vad
      filen innehöll utan låtit öppna den för att kontrollera dess innehåll.
EE uppgav att tingsrätten anslöt sig till de bedömningar och ståndpunkter som
AA hade fört fram och hade inget mer att tillägga.

Kammarrätten (kammarrättspresidenten FF) lämnade följande remissvar:

      Begäran
      GG begärde den 18 september 2015 hos Göteborgs tingsrätt att få ta del av bl.a.
      ett e-postmeddelande och bilagan till detta som tidigare samma dag skickats till
      tingsrätten från hans e-postadress. I e-postmeddelandet uppgav han att han
      meddelats förbud vid vite mot att vidta någon åtgärd som innebar fortsatt intrång
      i vissa handlingar, kända som scientologibibeln. GG uppgav vidare att bilagan
      till e-postmeddelandet innehöll just det material som förbudet omfattade.
      Tingsrätten beslutade den 21 september 2015 att inte lämna ut bilagan. Som skäl
      för beslutet angavs att bilagan omfattades av sekretess enligt 31 kap. 23 §
      offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL).
      GG överklagade tingsrättens beslut till kammarrätten. Han yrkade i första hand
      att kammarrätten skulle upphäva tingsrättens beslut och återförvisa ärendet till
      tingsrätten för ny behandling. Som grund för förstahandsyrkandet angav han att
      tingsrättens sekretessprövning inte mötte minimikraven i sekretesslagen och
      förvaltningslagen och därför måste göras om. I andra hand yrkade han att
      kammarrätten skulle bestämma att bilagan skulle lämnas ut, eftersom den inte
      omfattades av sekretess.

      Kammarrättens handläggning och sekretessprövning
      I fråga om kammarrättens handläggning och sekretessprövning hänvisas till den
      redogörelse som berörda befattningshavare har lämnat, se nedan under rubriken
      ”Berörda befattningshavares synpunkter”. Härutöver noteras följande.
      GG:s överklagande av tingsrättens beslut kom in till kammarrätten den 22
      september 2015. Till överklagandet fogades det överklagade beslutet, en
      kopia av den ursprungliga begäran om att få ta del av e -postmeddelandet
      och bilagan till detta. Vidare översändes ytterligare fyra beslut, som med stöd av
      31 kap. 23 § OSL fattats av tingsrätten under 2015, vilka avsåg sekretess för
      bilagor till e-postmeddelanden.
      Enligt överenskommelse mellan tingsrätten och kammarrätten bifogades inte
      någon kopia av sekretesshandlingarna. Enligt uppgifter från den avdelning i
      kammarrätten som handlagt målet grundades det ställningstagandet på att
      handlingarna begärts ut av samma person som gett in dem och att denna
      person redogjort för handlingarnas innehåll. Kammarrätten satte därvid
      tilltro till vad GG anfört om innehållet i handlingarna, dvs. att bilagan till det av
      honom insända e-postmeddelandet innehöll den s.k. scientologibibeln.
      Frågan om utlämnande av scientologibibeln har tidigare varit föremål för
      prövning i domstol. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade i domar den l
      juli 2015 i mål nr 3377-15 och 3405-15 att handlingarna omfattades av sekretess
      enligt 31 kap. 23 § OSL. Kammarrätten gjorde i det nu aktuella målet inte
      någon annan bedömning, vilket angavs i skälen för kammarrättens
      avgörande.

      Berörda befattningshavares synpunkter
      Berörda befattningshavare, kammarrättsråden BB, CC
      och DD, som avgjort målet, har angett följande.
                                                                     Dnr 111-2016        Sid 4 (7)




    GG gav den 18 september 2015 in ett e-postmeddelande till Göteborgs
    tingsrätt. Till meddelandet var en bilaga fogad, som förespeglades innehålla
    den s.k. Scientologbibeln. Samtidigt begärde GG att få ta del av bilagan.
    När någon ger in en handling till en myndighet och därvid uppger vad
    handlingen innehåller finns det inte någon anledning att ifrågasätta denna
    beskrivning när samma person begär att få handlingen utlämnad till sig.
    Det står klart att sekretess gäller för den s.k. Scientologbibeln i dess helhet. I
    sitt överklagande till kammarrätten gjorde GG inte gällande att tingsrättens
    utgångspunkt att det var fråga om den s.k. Scientologbibeln var felaktig.
    Kammarrätten fann därför inte någon anledning att granska den aktuella
    handlingen, utan avslog överklagandet med hänvisning till 31 kap. 23 §
    offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Högsta
    förvaltningsdomstolens domar den l juli 2015 i mål nr 3377-15 och 3405-15.
    Det var först sedan kammarrätten hade dömt i målet som GG uttalade sig om
    handlingens verkliga innehåll. Det noteras att Högsta förvaltningsdomstolen
    trots detta inte meddelade prövningstillstånd.
    Oavsett hur man väljer att se på kammarrättens handläggning kan det
    konstateras att GG inte har lidit någon rättsförlust. Han har vetat vad han
    gav in för handling, eftersom det skedde elektroniskt har han haft kvar en
    identisk version och även om denna till äventyrs skulle ha förkommit har det
    inte varit något problem för honom att när som helst åter kunna ta del av
    innehållet i såväl tryckfrihetsförordningen som yttrandefrihetsgrundlagen.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten har i det aktuella målet meddelat dom utan att begära in de
sekretesshandlingar målet gällde. I efterhand kan konstateras att kammarrättens
bedömning hade blivit en annan om domstolen inte godtagit klagandens egna
uppgifter och tingsrättens underlag utan begärt in och tagit del av bilagan till e-
postmeddelandet. Det som ska bedömas är emellertid de omständigheter som
förelåg vid tidpunkten för prövningen.
Den fråga som kan övervägas är om målet vid avgörandet varit så utrett som dess
beskaffenhet krävt, 8 § förvaltningsprocesslagen (1971:291, FPL), och även i
övrigt handlagts på ett godtagbart sätt. Officialprincipen sträcker sig olika långt i
olika typer av mål. Hur principen närmare tillämpas avgörs av processföremålets
natur och partsförhållandena. Officialprincipen syftar inte till att varje
förhållande i ett mål måste vara fullständigt utrett innan målet avgörs. Däremot
ska målet vara så utrett att det kan avgöras på ett godtagbart sätt. 1
I mål om rätt att ta del av allmän handling tar kammarrätten i varje enskilt fall
ställning till om sekretesshandlingarna ska begäras in eller inte. Exempel på fall
när sekretesshandlingar inte begärs in är när det är fråga om omfattande material
och delar av detta är tillräckligt som underlag för att kunna fatta beslut eller när
det klart framgår vad materialet innehåller och denna beskrivning i förening med
det överklagade beslutet är tillräckligt för att fatta beslut. Målet anses då vara så
utrett som dess beskaffenhet kräver. I det aktuella målet rörde frågan dessutom
en sekretessbestämmelse, 31 kap. 23 § OSL, som är konstruerad så att sekretess i
förekommande fall gäller hela den ifrågavarande handlingen. Någon




1
 Jfr Bertil Wennergren, Ulrik von Essen, Förvaltningsprocesslagen,
http://zeteo.wolterskluwer.se/document/fplkomm_fpl1971291?anchor=xfplkom
mq1971q291_8_px.
                                                                          Dnr 111-2016         Sid 5 (7)




      sekretessprövning i bemärkelsen prövning av om t.ex. delar av materialet skulle
      kunna lämnas ut blir således inte aktuell vid tillämpning av denna paragraf.
      I normalfallet inbegriper ett mål om rätten att ta del av allmän handling att en
      part begär ut en inkommen eller upprättad handling från en myndighet, får
      avslag på sin begäran och överklagar avslagsbeslutet. Kammarrätten har i dessa
      fall att göra en självständig bedömning av sekretessfrågan. I regel innefattar det
      en genomgång av sekretessmaterialet och därefter ett ställningstagande till om
      det antingen ska lämnas ut eller även fortsättningsvis omfattas av sekretess.
      I det nu aktuella målet var utgångspunkten att sekretessmaterialet getts in av
      samma person som begärt ut det, GG. Samma person lämnade även uppgifter om
      vad materialet innehöll.
      Som framgår ovan var det kammarrättens bedömning att det inte fanns skäl att
      ifrågasätta uppgifternas sanningshalt. Ytterligare utredning bedömdes därmed
      inte nödvändig. Det bedömdes inte heller att den enskilde skulle drabbas,
      eftersom denne själv redan hade kännedom om materialet. Som nämnts kan
      noteras att det aktuella målet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen,
      som inte meddelade prövningstillstånd och att kammarrättens avgörande därmed
      står fast.
      Tryckfrihetsförordningen skyddar rätten att, för att främja ett fritt meningsutbyte
      och en allsidig upplysning, ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av
      sekretess. Det är uppenbart att GG:s begäran hade ett annat syfte och att det
      handlat om något som närmast kan beskrivas som ett ”practical joke”. Hans
      begäran och överklaganden har tagit flera myndigheters resurser i anspråk. Dessa
      resurser hade i stället kunnat användas till det som har reell betydelse för de
      enskilda som berörs av olika beslut och åtgärder i offentlig eller annan
      verksamhet. Det har tidigare ansetts att en begäran som inneburit ett sådant
      nyttjande av offentlighetsprincipen inte är en begäran som motiverar prövning
      enligt tryckfrihetsförordningens och OSL:s bestämmelser. Kammarrätten anser,
      framför allt mot bakgrund av de allt större möjligheter som teknikutvecklingen
      för med sig, att det är av stor vikt för en effektiv och rättssäker prövning att hålla
      fast vid detta synsätt.
      Det förtjänar också att upprepas att GG, som tidigare förekommit i
      liknande mål i domstol, genom kammarrättens handläggning inte har lidit någon
      rättsförlust. Sammanfattningsvis anser kammarrätten att det aktuella målet vid
      tidpunkten för avgörandet får anses ha varit så utrett som dess beskaffenhet,
      utifrån processföremålet, partsförhållandena och omständigheterna i det enskilda
      fallet motiverat. Anmälan till JO motiverar i detta fall inte några ytterligare
      synpunkter.

Rättslig reglering
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen, TF. Enligt dessa regler har var och en rätt att ta del av
en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att handlingen inte omfattas av
sekretess (den s.k. offentlighetsprincipen).

Av 2 kap. 1 § TF framgår att offentlighetsprincipens syfte är att främja ett fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning. Denna ändamålsbeskrivning kan inte
läggas till grund för någon begränsning av offentlighetsprincipens räckvidd.
Reglerna om allmänna handlingars offentlighet ska tillämpas strikt formellt utan
beaktande av vilket ändamål som reglernas tillämpning i det enskilda fallet kan
tänkas främja eller inte främja. En myndighet kan med andra ord aldrig vägra
lämna ut en handling med motiveringen att den inte kan se att utlämnandet
                                                                    Dnr 111-2016       Sid 6 (7)




skulle främja ett fritt meningsutbyte eller en allsidig upplysning. (Se Axberger,
Yttrandefrihetsgrundlagarna, 2:a uppl., 2014, s. 190.)

Enligt 31 kap. 23 § första stycket OSL gäller sekretess för uppgift i ett
upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider
skada och

1. det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts
   i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
   konstnärliga verk,
2. det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till
   myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, och
3. ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande.

I bestämmelsens andra stycke står att vid tillämpningen av första stycket ska ett
verk som har tillhandahållits enligt 2 kap. TF eller har lämnats från en
myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.

Enligt 8 § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, ska en
förvaltningsdomstol se till att ett mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.
Härav framgår att domstolen har ansvaret för att mål blir tillfredsställande
utredda, den s.k. officialprincipen.

Bedömning
Av utredningen framgår att tingsrätten fattade sitt beslut i utlämnandefrågan
utan att ha öppnat den e-postbilaga som begärdes ut. Som AA själv har angett
borde han ha tagit del av handlingarna för att kontrollera dess innehåll. AA
förtjänar kritik för att han underlät att göra det.

Vidare framgår att kammarrätten meddelade sin dom utan att begära in de
handlingar som målet gällde. Frågan är om kammarrätten har fullgjort sitt
utredningsansvar.

Målet i kammarrätten gällde om innehållet i en allmän handling hos tingsrätten i
form av en e-postbilaga kunde lämnas ut. Kammarrätten skulle därför pröva om
sekretess gällde för uppgifterna i bilagan.

Kammarrätten har vid sin prövning hänvisat till 31 kap. 23 § OSL, som är
tillämplig för upphovsrättsligt skyddade verk. Bedömningen av om sekretess
gäller enligt nämnda bestämmelse måste alltså ske med utgångspunkt i den
handling som efterfrågas och förutsätter därför att domstolen tar del av
innehållet i handlingen. Detta gäller oavsett om handlingen ges in av samma
person som begär ut den och oavsett om denne uppger vad materialet innehåller.

För att kunna göra en sådan självständig bedömning av innehållet i den
handling som GG begärde ut, borde kammarrättsråden BB, CC och DD ha
                                                                  Dnr 111-2016      Sid 7 (7)




begärt in bilagan från tingsrätten och därefter bildat sig en egen uppfattning om
bilagans innehåll. De förtjänar kritik för sin underlåtenhet i detta avseende.

Kammarrätten har i sitt remissvar uppgett att den enskilde hade ett annat syfte
med sin begäran om handlingsutlämnande än det som anges i 2 kap. 1 § TF och
att en sådan begäran inte är en begäran som motiverar prövning enligt TF:s och
OSL:s bestämmelser. Jag vill påpeka att den enskildes syfte med en begäran om
att få del av en allmän handling inte får påverka hur en domstol eller en
myndighet handlägger hans eller hennes begäran.

Ärendet avslutas.
