# Anmälan mot Försäkringskassan om bl.a. dröjsmål med att verkställa en länsrättsdom

JO 2009-10-26 dnr 1115-2009

BESLUT
                                                                            Datum                 Dnr                      Sid
                                                                            2009-10-26            1115-2009               1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Försäkringskassan om bl.a. dröjsmål med att verkställa en
                        länsrättsdom

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 25 februari 2009, anförde AA bl.a. följande. I
                        september 2006 ”beslutade” Försäkringskassan att hon var psykiskt sjuk. För-
                        säkringskassans felaktiga diagnos har förorsakat henne mycket lidande och med-
                        förde bl.a. att kassan upphörde med att betala ut hennes livränta. Den 9 juli 2008
                        fann emellertid länsrätten att hon hade fortsatt rätt till livränta men kassan verk-
                        ställde inte domen förrän i oktober samma år. AA anförde vidare att Försäkrings-
                        kassan ”gjorde henne till hel sjukpensionär” utan föregående kommunicering.

## Utredning

Försäkringskassans akt i ärendet lånades in. Försäkringskassan anmodades därefter
                        att yttra sig över det som AA hade anfört om verkställigheten av länsrättens dom
                        samt om den underlåtna kommuniceringen.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan, genom chefsjuristen BB, följande.

## Utredning

Verkställigheten av domen
                                  Länsrätten i Göteborg meddelade den aktuella domen den 9 juli 2008. Domen
                                  innebar att länsrätten upphävde Försäkringskassans beslut den 14 september 2006
                                  avseende AA:s rätt till livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
                                  (LAF) och visade målet åter till Försäkringskassan för nödvändig handläggning.
                                  Länsrättens bedömning var att livräntan skulle samordnas till 100 procent med
                                  AA:s halva sjukersättning eftersom arbetsskadan förklarade hela AA:s arbets-
                                  förmågenedsättning. Försäkringskassans beslut från den 14 september 2006 var att
                                  livräntan skulle samordnas till 50 procent då bedömningen gjordes att hälften av
                                  arbetsförmågenedsättningen kunde förklaras av arbetsskadan.
                                  Av Försäkringskassans inkomststämpel framgår att domen kom in till myndigheten
                                  den 11 juli 2008. Den 17 juli 2008 kom domen in till Nationellt försäkringscenter
                                  (NFC) Gårda där AA:s ärende om arbetsskadelivränta handläggs.
                                  När en dom återkommer till myndigheten tar först en av myndighetens process-
                                  enheter ställning till om domen ska överklagas eller inte samt om inhibition bör
                                  begäras. Sedan detta ställningstagande gjorts påbörjas själva handläggningen av
                                  verkställighetsärendet då domen efter inskanning blir tillgänglig i ärendehanterings-



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                  Dnr 1115-2009         Sid 2 (6)



systemet ÄHS. I detta fall aktualiserades domen i ÄHS den 4 augusti 2008. Ett
bekräftelsebrev skickades till AA:s ombud med information om att det på grund av
semestertider kunde komma att ta några veckor innan en kontakt togs.
Det går i övrigt inte i Försäkringskassans diarieföringssystem Diabas att hitta upp-
gifter om vid vilken eller vilka av myndighetens enheter som domen befunnit sig
under tiden den 11 juli - 4 augusti 2008.
Ärendet lämnades därefter till en utredare för fortsatt handläggning. Den 18
september 2009 sammanställde utredaren underlag och räknade fram aktuell
inkomst efter skadan. Utredaren lämnade därefter ärendet till beräknare samt
föredragande för beräkning och kvalitetssäkring av ärendet. Beräkningen gjordes
den 19 september och kvalitetssäkringen den 22 september 2009. Samma dag kom-
municerades de inkomstuppgifter som låg till grund för bedömningen av ärendet
med AA:s ombud. Som sista dag för att lämna synpunkter på kommuniceringen
angavs den 8 oktober 2008. Den 17 oktober föredrogs, beslutades och verkställdes
utbetalningen av livräntan.

Ansökan om sjukersättning
Av Försäkringskassans journal i AA:s ärende framgår bland annat följande.
AA har sedan tidigare halv varaktig sjukersättning.
Försäkringskassan betalade ut sjukpenning till AA t.o.m. den 15 maj 2008. Den 12
maj 2008 fattade Försäkringskassan beslut om att inte längre betala ut sjukpenning
till henne från och med den 16 maj 2008. Den 20 maj 2008 kom AA in med ett
medicinskt underlag för en ny sjukskrivningsperiod. Den 23 juni 2008 beslutade
Försäkringskassan att inte betala ut sjukpenning eftersom underlaget inte tillförde
ärendet något nytt. Den 17 juli 2008 begärde AA omprövning och den 15 september
2008 beslutade Försäkringskassan att inte ändra besluten den 12 maj och den 23 juni
2008.
Den 29 april 2008 kom en ansökan in till Försäkringskassan från AA om hel
sjukersättning fr.o.m. maj 2008. Då läkarutlåtande saknades i ansökan skrev
Försäkringskassan till AA och bad henne att komma in med ett sådant senast den 3
juli 2008.
Den 3 juli 2008 begärde AA anstånd med prövningen tills en utredning på Sofia-
hemmet i Göteborg skulle vara klar. Utredningen var beställd av arbetsgivaren
Polisen i Uddevalla. Slutsamtal i utredningen skulle hållas i slutet av augusti eller
i början av september månad och därefter skulle Försäkringskassan få del av
utredningen.
Den 18 juli 2008 beviljade Försäkringskassan anstånd till den 15 september 2008,
för att utredningen på Sofiahemmet skulle hinna slutföras.
Den 11 september 2008 ringde personalhandläggaren CC, Polismyndigheten i
Västra Götaland, för att diskutera utredningen från Sofiahemmet. På grund av
sekretessregler ville Försäkringskassans handläggare inte diskutera ärendet. CC
uppgav att hon var AA:s ombud.
Skriftlig fullmakt daterad den 13 september 2008 skickades in från AA. Fullmakten
gav personalhandläggaren CC, Polismyndigheten i Västra Götaland rätt att företräda
henne.
Den 17 september 2008 kom ombudet CC in med medicinsk utredning från
Sofiahemmet. Utredningen visade att hel nedsättning av arbetsförmågan förelåg
fr.o.m. utlåtandets datering den 28 juli 2008 och tre månader framåt. Av utlåtandet
framgick vidare att efter tre månaders medicinsk rehabilitering (november) kunde
arbetsträning motsvarande 25 procent påbörjas i syfte att nå 50 procents arbets-
förmåga efter sex månader (april 2009).
Den 24 september 2008 ringde Försäkringskassans handläggare till CC för att tala
om att fullmakt samt medicinsk utredning från Sofiahemmet kommit in. I samtalet
framkom att Försäkringskassan inför tidigare beslut om indragning av sjukpenning
fått besked från arbetsgivaren att de uttömt möjligheterna till annat arbete hos
Polisen. CC menade att arbetsgivaren valde att köpa utredningen för att få mer
                                                                    Dnr 1115-2009      Sid 3 (6)



information om AA:s förmåga och att utredningen nu påvisat att hon skulle kunna
återgå i arbete hos Polisen inom en inte alltför avlägsen framtid.
Brev daterat den 6 oktober 2008 kom in från CC. Brevet innehöll en planering som
arbetsgivaren och AA gjort. Planeringen var gjord för perioden den 6 oktober 2008
fram till den 5 april 2009 med uppföljning i november 2008.
Yttrande från försäkringsläkare daterat den 3 och den 14 oktober 2008 styrkte för-
slaget till beslut om halv tidsbegränsad ersättning.
Den 22 oktober 2008 beslutade Försäkringskassan om halv tidsbegränsad sjuk-
ersättning från och med maj 2008 till och med april 2009, utöver redan beviljad halv
varaktig sjukersättning. Ärendet bedömdes enligt 7 kap. 1 och 3 §§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL) i lydelsen före den 1 juli 2008 och 7 kap. 2 § AFL.
Under ersättningsperioden skulle arbetsträning komma att pågå.
Plan för återgång i arbete finns (i form av brev daterat den 6 oktober 2008 från CC).
Föregående kommunicering hade inte bedömts nödvändig. Beslutet sändes till CC
och till AA.
Den 4 november 2008ringde CC med anledning av beslutet om sjukersättning. CC
uppgav att arbetsgivaren betalade lön för halvtidsarbete fr.o.m. den 6 oktober 2008
utifrån den arbetsplan som de skickat in till Försäkringskassan. Vid samtalet
påpekade handläggaren på Försäkringskassan att det inte framgick av planen att
arbetsgivaren hade avsett att betala lön fr.o.m. den 6 oktober 2008.
Med hänsyn till samtalet beslutade Försäkringskassan den 3 december 2008 om
ändring av beslutet den 22 oktober 2008 med stöd av 20 kap.10 a § första stycket
punkten 2 AFL. Ändringen innebar att halv tidsbegränsad sjukersättning inte skulle
beviljas för perioden maj 2008 - april 2009. Eftersom AA sedan den 6 oktober 2008
arbetade heltid var inte villkoret att arbetsförmågan måste antas vara nedsatt minst
ett år uppfyllt. Ändringen föranleddes av den nya klarläggande informationen om
AA:s arbetsförhållanden. Eftersom den information som föranledde ändringen läm-
nats av AA:s ombud bedömdes inte heller i detta läge kommunicering vara nöd-
vändig innan beslutet fattades.
Upplysningsvis kan nämnas att AA överklagade omprövningsbeslutet den 15
september 2008 angående att sjukpenning inte skulle betalas ut från den 16 maj
2008. Försäkringskassan medgav i yttrande till Länsrätten i Göteborg den 11
februari 2009 bifall till överklagandet. Länsrätten beslutade i dom den 19 maj 2009
(mål nr 6712-08 E) att AA är berättigad till sjukpenning under perioden den 16 maj -
5 oktober 2008.

Försäkringskassans slutsatser

Verkställigheten av domen
I Försäkringskassans diarieföringssystem Diabas finns inga noteringar om att den
aktuella domen kommit in till myndigheten eller någon uppgift om och i så fall när
någon av myndighetens processjuridiska enheter fått domen och tagit ställning till
eventuellt överklagande. Det förhållandet att domen ankomststämplats vid NFC
Gårda den 17 juli 2008 behöver inte betyda att domen då funnits för ställnings-
tagande till överklagande hos någon av de processjuridiska enheterna utan kan be-
tyda att domen i den interna posthanteringen skickats till NFC Gårda som därefter
lämnat domen till en av de processjuridiska enheterna. Men hur det förhåller sig med
den saken går alltså inte att klarlägga. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande sär-
skilt med tanke på tidsutdräkten i detta ärende och då verkställighet av domar ska
ske så snart som möjligt.
När det gäller tiden från och med att ärendet aktualiserades hos NFC Gårda den 4
augusti 2008 fram till verkställigheten den 17 oktober 2008 kan Försäkringskassan
konstatera att handläggningen tagit oacceptabelt lång tid. I vissa fall kan verk-
ställighet av domar om arbetsskadelivränta ta tid. Det handlar t.ex. om sådana fall
då Försäkringskassan avslagit en ansökan och ingen inkomstutredning därför gjorts
i ärendet. En sådan utredning kan i vissa fall ta några månader. Så var dock inte
situationen i detta ärende där det dessutom dröjde från den 4 augusti till den 18
                                                                       Dnr 1115-2009     Sid 4 (6)



      september innan handläggningen påbörjades. Även om viss utredning av inkomsten
      var nödvändig att genomföra borde AA:s livränteutbetalning ha kunnat verkställas
      snabbare. Försäkringskassan beklagar att verkställigheten tagit för lång tid.
      Ett nytt metodstöd för hantering av domar och beslut från domstolar finns sedan
      den 10 mars 2009 i Försäkringskassans vägledning 2001:7 Omprövning, ändring
      och överklagande av Försäkringskassans beslut. Där anges i huvudsak följande.
      Domar eller beslut ska av domstolen skickas till den omprövningsenhet som
      levererat överklagandet till domstolen. Om domen avser ändring av Försäkrings-
      kassans beslut ska omprövningsenheten snarast lämna domen och akten vidare
      till någon av Försäkringskassans processjuridiska enheter samt registrera domen i
      diarieföringssystemet Diabas och notera till vilken enhet domen skickats. Den
      processjuridiska enheten ska granska domen och ta ställning till om domen ska
      överklagas och vid överklagande ta ställning till om inhibition ska begäras. Om den
      processjuridiska enheten bedömer att domen inte ska överklagas ska enheten snarast
      meddela sitt ställningstagande till såväl omprövningsenheten som den enhet som
      handlägger förmånen i fråga för den försäkrade. Detta ska dokumenteras i Diabas.
      Med hänsyn till metodstödet går det idag klart att följa en dom om ändring från det
      att den kommit in till myndigheten fram till ställningstagandet att den inte ska
      överklagas utan verkställighet ska ske.

      Ansökan om sjukersättning
      Enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223), FL, får ett ärende som avser myndighets-
      utövning mot någon enskild inte avgöras utan att den som är sökande, klagande
      eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom
      någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den. I vissa
      situationer får myndigheten emellertid avgöra ärendet utan att kommunicering skett
      och det gäller bl.a. när avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar
      betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga
      (17 § första stycket 1 AFL).
      I beslutet den 22 oktober 2008 beviljade Försäkringskassan AA:s ansökan.
      Det fanns därför inte någon skyldighet att kommunicera de uppgifter som tillförts
      ärendet från någon annan än henne själv. Kommuniceringsskyldigheten i förvalt-
      ningslagen innebär bara en skyldighet för myndigheten att låta den enskilde yttra
      sig över de uppgifter som kommuniceras. Den innebär inte någon skyldighet för
      myndigheten att informera den enskilde om vilket beslut som myndigheten över-
      väger att fatta i ärendet. I Försäkringskassan tillämpas dock den principen att
      myndigheten i samband med kommuniceringen även informerar om det beslut som
      myndigheten överväger att fatta. I de fall kommunicering inte sker är det av natur-
      liga skäl inte heller aktuellt att informera den enskilde om det beslut som övervägs.
      Ändringsbeslutet den 3 december grundades på uppgifter som tillförts av parten och
      det kunde därför fattas utan föregående kommunicering.
      Försäkringskassan anser att myndigheten inte begått något formellt fel i hand-
      läggningen av AA:s ärende om sjukersättning. Beslutet var dock grundat på
      missförstånd om att hennes ansökan om sjukersättning kvarstod och om hennes
      arbetsförhållanden hos arbetsgivaren. Detta hade naturligtvis kunnat undvikas om
      Försäkringskassan haft en kontakt med CC innan beslutet fattades. Ärendet belyser
      vikten av tydlighet i kontakterna mellan Försäkringskassan och den enskilde.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Inledningsvis vill jag framhålla att JO:s granskning är av rättslig art och främst
avser en kontroll av att myndigheterna följer de regler som gäller för förfarandet.
JO kan inte ändra eller upphäva myndigheters beslut. Granskningen är inte heller
avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som kan eller har kunnat ske i
ordinarie ordning. Jag kommer således inte att uttala mig om Försäkringskassans
                                                                    Dnr 1115-2009   Sid 5 (6)



bedömningar i de aktuella sakfrågorna. Det ankommer inte heller på JO att pröva
frågor om skadestånd.

Dröjsmålet med verkställigheten av länsrättens dom
Enligt 8 kap. 12 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring jämförd med 20 kap.
13 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring ska domstols beslut
gälla omedelbart, om inte annat har föreskrivits i beslutet eller bestäms av den
domstol som har att pröva beslutet.

Att ett beslut gäller omedelbart innebär inte endast att det är verkställbart utan
också att det ska verkställas så snart som möjligt. Ett visst dröjsmål med verk-
ställigheten kan godtas i de fall då Försäkringskassan har framställt ett yrkande om
inhibition av länsrättens dom och avvaktar beslut i denna fråga. Denna situation var
dock inte aktuell i AA:s ärende.

Av remissvaret framgår att länsrättens dom den 9 juli 2008 inkom till Försäkrings-
kassan den 11 juli 2008, att handläggningen påbörjades den 18 september 2008
och att domen verkställdes först den 17 oktober 2008. Den sammanlagda hand-
läggningstiden uppgick således till mer än tre månader vilket är en oacceptabelt
lång tid. Försäkringskassan förtjänar kritik för sitt dröjsmål. Självfallet är det, som
Försäkringskassan anför i sitt remissvar, också otillfredsställande att det inte gått
att följa var hos kassan domen befunnit sig under ärendets gång. Jag ser positivt på
att Försäkringskassan har sett över sina rutiner i detta avseende.

Om kommunicering
Enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223), FL, får ett ärende som innebär myndig-
hetsutövning inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part
har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än
honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten får dock
avgöra ärendet utan att så har skett om t.ex. avgörandet inte går parten emot, om
uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är
uppenbart obehövliga.

Försäkringskassan har i sitt remissvar framfört synpunkten att någon kom-
municeringsskyldighet enligt 17 § FL inte förelåg eftersom kassan beviljade AA:s
ansökan. Jag anser inte att Försäkringskassan har brustit i sin kommunicerings-
skyldighet men vill i sammanhanget erinra om de svårigheter som ofta föreligger –
inte minst vid beslut om sjukersättning – att avgöra om ett avgörande gått den för-
säkrade emot. Det finns inom ramen för detta ärende vidare anledning att påminna
om att förvaltningslagen endast anger en minimistandard för handläggningen. Det
yttersta skälet för kommuniceringsskyldigheten i 17 § är att säkerställa att myndig-
heten fattar materiellt riktiga beslut. Av samma skäl kan det finnas anledning att
vara särskilt noggrann i kontakten med den enskilde även i fall då en uttrycklig
kommuniceringsskyldighet saknas.

Övrigt
Vad AA har anfört i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida.
                                                                   Dnr 1115-2009   Sid 6 (6)



Med den kritik som ligger i det ovan sagda avslutar jag ärendet.
