# Fråga om det på grund av jäv förelåg hinder för en ledamot i en socialnämnd att delta i ett beslut om svar på ett brev

JO 2002-03-22 dnr 1128-1999

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                    Sid
                                                                           2002-03-22           1128-1999             1 (2)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om det på grund av jäv förelåg hinder för en ledamot i en
                        socialnämnd att delta i ett beslut om svar på ett brev


                        Mellan AA och BB har under flera år förelegat en konflikt angående vårdnad om
                        och umgänge med deras dotter CC. Frågor rörande vårdnaden och umgänget har
                        mer eller mindre kontinuerligt varit föremål för handläggning i olika domstolar och
                        hos andra myndigheter sedan år 1994.

                        Ärenden rörande CC har aktualiserats hos Socialnämnden i Linköpings kommun.
                        De har gällt utredningar med anledning av vårdnadstvisten och behovet av insatser
                        från socialtjänstens sida beträffande CC Socialtjänsten har även handlagt frågor i
                        samband med att AA haft umgänge med CC.

                        Den 29 juni 1999 förordnade Göta hovrätt i ett s.k. interimistiskt beslut att AA
                        skulle äga rätt till umgänge med CC under två timmar vid vissa tillfällen som
                        angavs i beslutet och att umgänget skulle ske i närvaro av en kontaktperson som
                        skulle utses av Socialnämnden i Linköpings kommun. Under en tid var DD, som
                        var ledamot i socialnämnden, kontaktperson vid umgängestillfällena.

                        I skrivelser till JO begärde AA att JO skulle granska hur Socialnämnden i
                        Linköpings kommun handlagt olika ärenden beträffande CC. En av de frågor som
                        AA väckte var om en ledamot i socialnämnden hade deltagit i ett beslut trots att
                        han varit jävig.

                        Efter företagen utredning anförde JO André i ett beslut den 22 mars 2002 följande
                        såvitt gällde frågan om jäv.

                        I en skrivelse daterad den 7 november 1997 som var ställd till ”Socialnämndens
                        ordförande EE och samtliga ledamöter i socialnämnden” framförde AA
                        synpunkter/klagomål beträffande socialnämndens handläggning av ärendena
                        angående CC. Hon uppehöll sig bl.a. vid kontaktpersonens, DD:s, agerande vid
                        några umgängestillfällen. Enligt AA hade kontaktpersonen hindrat bl.a. AA:s nye
                        mans barn från att vara med vid umgängestillfällena. I sin skrivelse hemställde AA
                        att socialnämnden skulle svara på frågor enligt sju punkter, bl.a. följande.

                                  1) Tycker Ni att det är humanitärt att när man som mor frågar om hur ens barn mår
                                  får som svar av socialsekr. FF att hon ej kan besvara den frågan pga sekretess.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 1128-1999      Sid 2 (2)



      2) Är det i CC:s intresse att bli berövad kontakten med sin mors släkt och vänner?
      6) Trots mycket starka rekommendationer från ledande barnpsykiatriker i Linköping
      och Stockholm (vgs kopior på anmälningar) anser §50 utredarna att någon utredning
      inom barnpsykiatrin ej var nödvändig för att klargöra CC:s situation hos sin far i
      Linköping. Anser Ni att socialsekreterare besitter sådan kunskap i barnpsykiatri att
      man kan göra egna bedömningar som ej överensstämmer med barnpsykiatrins?
      Varför är ingen remiss till barnpsykiatrin inskickad för utredning när flera
      bedömningar finns om inneliggande utredning?
      7) Anser Ni att det är acceptabelt av Era tjänstemän att inskicka bristfälligt material
      till rättsliga instanser – – –
AA:s brev torde ha föranlett ett ärende hos nämnden.

Socialnämnden beslutade vid ett sammanträde den 24 november 1999 att som svar
på AA brev sända en skrivelse som upprättats av kanslisekreteraren GG. I den
anfördes bl.a. följande.

      AA är känd av socialnämnden i ärenden enligt Socialtjänstlagen och i ärenden enligt
      Föräldrabalken. De frågor AA vill ha besvarade är till övervägande del typiskt
      sådana frågor som avhandlas i ovan nämnda ärenden. Det finns därför i detta
      sammanhang inte anledning för socialnämnden att uttala sig eller vidta någon åtgärd
      utöver vad som förekommer vid den formliga handläggningen av de ärenden som
      rör CC.
I nämndens beslut om svar på AA:s brev deltog ledamoten DD.

AA har ifrågasatt om DD var jävig och därför inte borde deltagit i beslutet.

Bestämmelser om jäv för ledamöter i en kommunal nämnd finns i 6 kap. 24–27 §§
kommunallagen (1991:900). Den som är jävig i ett ärende får inte delta i eller
närvara vid handläggningen av ärendet. En förtroendevald är jävig bl.a. om saken
angår honom själv eller om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att
rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

I nämndens remissyttrande har anförts att om frågan om jäv hade väckts skulle det
ha ”kunnat godtagits ett jävsförhållande i det aktuella ärendet – – – med hänvisning
till 6 kap. 25 § 4 . KL för att inte onödigt riskera förtroendet till det aktuella
beslutet”.

Det förekommer att en ledamot i en socialnämnd har ett uppdrag som t.ex.
kontaktperson enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Som regel torde
förhållandet inte medföra några problem ur jävssynpunkt. Det kan dock uppkomma
situationer då nämndledamotens uppdrag som kontaktperson kan vara ägnat att
rubba förtroendet för hans opartiskhet i ett ärende. Om nämnden ansett t.ex. att det
funnits skäl att entlediga DD från uppdraget som kontaktperson hade denne på
grund av jäv knappast kunnat delta i nämndens handläggning av frågan. AA:s brev
innefattade dock inte någon egentlig framställning om åtgärder från nämnden utan
hon ville i princip endast att nämnden skulle redovisa sin syn på olika frågor.
Frågorna rörde endast delvis och indirekt DD:s agerande. Jag finner därför inte skäl
att rikta någon kritik mot DD eller socialnämnden för att DD deltog i nämndens
beslut om svar på AA:s brev.
