# Anmälan mot dåvarande Polismyndigheten i Dalarnas län för att en sekretessmarkerad uppgift om målsägandens namn togs in i
förundersökningsprotokollet

JO 2016-06-30 dnr 1136-2015

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2016-06-30              1136-2015              1 (7)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Anmälan mot dåvarande Polismyndigheten i Dalarnas län för att en
                        sekretessmarkerad uppgift om målsägandens namn togs in i
                        förundersökningsprotokollet


                          Beslutet i korthet: Samtidigt som det pågick en förundersökning bytte målsäganden
                          efternamn. Hon hade sekretessmarkering för sina personuppgifter på grund av den
                          misstänkte. Det nya efternamnet angavs i förundersökningsprotokollet och röjdes för
                          den misstänkte.
                          I beslutet konstaterar JO att den misstänkte har en ovillkorlig rätt att ta del av de
                          uppgifter som ingår i förundersökningsprotokollet. Eftersom målsägandens namn
                          enligt en bestämmelse i förundersökningskungörelsen ska ingå i
                          förundersökningsprotokollet, är det enligt JO inte möjligt att hemlighålla namnet för
                          den misstänkte.
                          JO uttalar att det är av grundläggande betydelse för den misstänktes möjligheter att
                          effektivt försvara sig att han eller hon känner till målsägandens identitet. Om
                          identiteten redan är känd för den misstänkte finns det emellertid normalt inte av
                          hänsyn till den misstänktes rättssäkerhet skäl att redovisa ett namn som
                          målsäganden bytt till under den tid förundersökningen pågått. Enligt JO bör en
                          ändring av den nuvarande regleringen övervägas i syfte att stärka sekretesskyddet för
                          en målsägande i en sådan situation. Beslutet lämnas därför över till
                          Justitiedepartementet.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot bl.a. dåvarande
                        Polismyndigheten i Dalarnas län. Hon var kritisk till polisens hantering av
                        hennes personuppgifter i en förundersökning och anförde i huvudsak följande.
                        På grund av sin före detta make – BB – har hon behövt skydd och fått
                        sekretessmarkering för såväl namn som övriga personuppgifter i
                        folkbokföringen. BB misstänktes för överträdelse av kontaktförbud avseende
                        henne. Under förundersökningen bytte hon efternamn. När polisen skulle skicka
                        förundersökningsprotokollet till BB för slutdelgivning uppdaterade polisen
                        hennes personuppgifter från folkbokföringen. Hennes nya efternamn framgick
                        därefter av protokollet och kom till BB kännedom, vilket har inneburit stora
                        säkerhetsrisker för henne.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 1136-2015       Sid 2 (7)




Utredning
Polismyndigheten (enhetschefen CC) yttrade sig efter att ha hämtat in yttrande
från polisregion Bergslagen. Polismyndigheten anförde följande.

      Detta ärende tar sin utgångspunkt i den förundersökning där AA varit
      målsägande. AA:s namn- och adressuppgifter är sekretessmarkerade hos
      Skatteverket då hon av särskilda skäl antas kunna bli utsatt för brott, förföljelser
      eller andra allvarliga trakasserier i det fall att hennes personuppgifter röjs. I
      samband med att BB i nämnda förundersökning blivit slutdelgiven, har AA:s nya
      efternamn felaktigt kommit denne till del. AA har vidare i sin anmälan till JO
      uppgivit att det är just den misstänkte som är den som föranlett hennes
      personskydd.
      Polisregion Bergslagen har skriftligen yttrat sig i ärendet, varav framgår
      följande.
      I samband med att förundersökningen slutredovisades till åklagare uppdaterade
      ansvarig utredare personuppgifterna i ärendet genom att i DurTvå gå in på
      aktuell person och klicka på Hämta om personen från persontjänsten.
      [DurTvå – en förkortning av Datoriserad Utredningsrutin med
      Tvångsmedelshantering – är det datorsystem, i vilket Polismyndigheten
      dokumenterar samtliga utredningsåtgärder inom ramen för en förundersökning.
      Det är alltså i DurTvå som förundersökningsprotokoll upprättas.] Detta skedde
      samma dag som ärendet redovisades, det vill säga den 28 januari 2015, och är
      normal rutin för att tillse att eventuella adressändringar och namnändringar följer
      med när ärendet redovisas till åklagaren. Namnet ändras då i alla de dokument
      som har upprättats i DurTvå. Under perioden från att anmälan gjordes till att
      ärendet redovisades har AA bytt namn och det nya namnet har således redovisats
      med utredningen.

      I normalfallet är namnet på den person som har skyddade personuppgifter redan
      känt för den misstänkte och det finns därför ingen anledning till att namnet ska
      skyddas. I stället är det uppgifter i form av adress och telefonnummer med mera
      som skyddas.
      I DurTvå syns endast namnet i de olika dokument som finns i förundersökningen
      när en person har skyddade personuppgifter. Kompletta personuppgifter
      förekommer endast på sidan med rubriken Involverade personer i protokoll och
      ingår i de handlingar som redovisas. Där finns en notering om att skyddade
      personuppgifter finns i ärendet.
      I samband med att DurTvå uppdateras med nya uppgifter från persontjänsten är
      personuppgifterna markerade med en röd ruta om personen i fråga har skyddade
      personuppgifter. Det kommer dock inte upp någon varning om det är så att
      personen har bytt namn sedan förra tillfället uppgifterna uppdaterades. I samband
      med uppdatering av personuppgifter ändras namnet i samtliga dokument som
      upprättats i DurTvå.
      Vad gäller frågan om huruvida AA:s nya namn kom [till] BB [kännedom] vid
      delgivningen är det troligt att det inte skedde vid det första delgivningstillfället
      eftersom delgivningen utfördes den 27 januari 2015 och uppdateringen av
      personuppgiften skedde först den 28 januari 2015. Dock delgavs BB ett
      tilläggsprotokoll den 24 februari 2015 där det nya namnet framgick.
      Utredaren kände till att namnbytet gjordes. Hon var dock av den uppfattningen
      att det som ansetts skyddsvärt var AA:s adress- och kontaktuppgifter. I övrigt har
      utredaren hanterat ärendet på det sätt som hon uppfattat vara den allmänna
      rutinen i dessa ärenden.
      Utredaren hade önskat att personskyddsgruppen, som var inblandad i ärendet,
      hade gjort henne uppmärksam på att AA:s namn skulle skyddas.
                                                                         Dnr 1136-2015         Sid 3 (7)




      DurTvå hanterar skyddade personuppgifter dels genom att markera sådana
      uppgifter med texten Skyddad personuppgift dels genom att utelämna
      adress- eller personuppgifter utöver namn i alla delar av förundersöknings-
      protokoll, frånsett sidan med rubriken Involverade personer i protokoll. I
      samband med att ärenden redovisas påminns användaren i DurTvå om att
      uppdatera personuppgifterna innan redovisningen slutförs genom att en ruta
      kommer upp där användaren måste klicka på OK för att komma vidare. Att
      uppdatera personuppgifter på de personer som förekommer i en förundersökning
      är en nödvändighet för att rätt adress ska redovisas, vilket i sin tur syftar till att
      underlätta för åklagare och tingsrätt att kontakta aktuell person.

## Rättslig reglering

Av 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) framgår att sekretess
      gäller i folkbokföringen för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om
      det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till
      denne lider men om uppgiften röjs.
      Vidare framgår av 11 kap. 4 § samma lag att om en myndighet hos en annan
      myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad
      behandling och en uppgift i denna upptagning är sekretessreglerad, blir
      sekretessbestämmelsen tillämplig även hos den mottagande myndigheten.
      Enligt 10 kap. 3 § samma lag utgör sekretess inget hinder för att en enskild eller
      en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan
      myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i
      handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet.
      En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i
      den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig
      vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska
      myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller
      i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta tillvara sin rätt och det
      kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.
Polisregion Bergslagen (tf. chefen DD) gjorde bedömningen att hanteringen av
ärendet inte är felaktig. Utredaren har följt gällande rutiner och det har inte med
önskvärd tydlighet framgått för denne att även namnet avsåg att skyddas.

Polismyndigheten gjorde följande bedömning.

      AA har en sekretessmarkering på såväl namn- som övriga personuppgifter i
      folkbokföringsregistret. Dessa uppgifter är således att betrakta som skyddade
      personuppgifter. Det som stadgas i 22 kap. 1 § OSL gäller därmed för hennes
      personuppgifter. I och med att dessa uppgifter hämtats via persontjänsten i
      DurTvå har de kommit myndigheten till del och sekretessen har därmed även
      överförts till Polismyndigheten i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. 4 §
      OSL. Det åvilar i och med detta den som har vård av handlingen, i detta fall
      registrerad utredare, att göra en sekretessprövning i samband med att uppgifterna
      blir föremål för ett utlämnande.
      I det aktuella fallet finns även en sekretessmarkering som indikerar att det finns
      uppgifter som inte bör lämnas ut. En sådan markering innebär i och för sig inte
      per automatik att det alltid råder sekretess för de skyddade uppgifterna men bör
      ändå ge upphov till en noggrann prövning av hur uppgifterna ska hanteras. En
      sådan prövning kan inte anses ha utförts i detta ärende.
      Den invändning som utredaren i den aktuella förundersökningen framfört om att
      hon anser att personskyddsgruppen borde ha gjort henne uppmärksam på att även
      efternamnet omfattades av skydd, fritar henne inte från sitt ansvar enligt 6 kap.
      3 § OSL att göra en sekretessprövning. En sådan prövning borde ha inneburit att
      ett ställningstagande gjordes om namnuppgifterna skulle anses vara
                                                                     Dnr 1136-2015       Sid 4 (7)




      sekretessbelagda med stöd av 22 kap. 1 § och 11 kap. 4 § OSL eller inte. Oavsett
      utredarens ansvar i detta borde likväl ett väl fungerande samarbete internt med
      personskyddsgruppen och henne ha kunnat leda fram till att hon
      uppmärksammats på problemställningen och därmed haft större möjlighet att
      undvika eventuella misstag.

      Polismyndigheten bedömer således att hanteringen av personuppgifterna varit
      bristfällig vilket myndigheten kan kritiseras för. Det som framkommit gör att
      rutinerna bör ses över men även att det finns behov av utbildningsinsatser inom
      området offentlighet och sekretess. Ett sådant arbete har nyligen påbörjats med
      myndighetens rättsavdelning som ansvarig. I samband med detta kommer den
      aktuella problematiken att särskilt uppmärksammas.
      Det kan vidare konstateras att det också finns en teknisk aspekt på hanteringen
      av denna fråga. Huruvida en tilläggsvarning i DurTvå, utöver den befintliga
      rödmarkeringen, som låter påminna om att även namn, och inte endast
      adressuppgifter, är en sådan personuppgift som kan vara skyddad, skulle kunna
      förhindra liknande brister av hanteringen av personuppgifter i framtiden bör
      diskuteras. Även denna fråga kommer nu att uppmärksammas inom
      myndigheten.

Rättsliga utgångspunkter
Skyddade personuppgifter
I folkbokföringen gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller
någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (se 22 kap. 1 § OSL).
Vid sidan av detta kan en enskild person, som exempelvis är utsatt för hot, få
olika former av skydd för sina personuppgifter. Sådant skydd förekommer i tre
nivåer: markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering),
kvarskrivning och fingerade personuppgifter. En sekretessmarkering utgör
endast en varning, avsedd att göra den myndighet som hanterar uppgiften
uppmärksam på att det kan finnas hinder mot att uppgiften lämnas ut.

Sekretesskyddet för uppgift om målsägandens namn i ett
förundersökningsförfarande
Om en myndighet som har elektronisk tillgång till folkbokföringsregistret
hämtar uppgifter från registret gäller bestämmelsen i 22 kap. 1 § OSL även hos
den myndigheten (11 kap. 4 § OSL). Om det finns en annan primär
sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ OSL till skydd för samma
intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten ska
dock den bestämmelsen tillämpas i stället (11 kap. 8 § OSL).

I en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål gäller
sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
honom eller henne lider skada eller men (35 kap. 1 § första stycket OSL). För
uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild gäller sekretessen enligt 1 §
första stycket, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om
det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat
allvarligt men om uppgiften röjs (35 kap. 2 § OSL).
                                                                   Dnr 1136-2015      Sid 5 (7)




I ett förundersökningsprotokoll ska en målsägandes fullständiga namn
antecknas. Målsägandens övriga personuppgifter ska antecknas i protokollet
endast om uppgiften har betydelse för brottsutredningen och annars på en
särskild handling. (Se 21 och 21 a §§ förundersökningskungörelsen, FUK.)

Den misstänktes rätt till insyn i förundersökningsmaterialet
Den misstänkte och försvararen har rätt att fortlöpande ta del av vad som
förekommit vid förundersökningen, i den mån det kan ske utan men för
utredningen (23 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, RB.) Vid den s.k.
slutdelgivningen får den misstänkte och försvararen vanligen var sitt exemplar
av det preliminära förundersökningsprotokollet (se t.ex. JO 1996/97 s. 72,
dnr 4276-1994, JO 2007/08 s. 87, särskilt s. 96, dnr 2181-2005, och Peter Fitger
m.fl., Rättegångsbalken [1 oktober 2015, Zeteo], kommentaren till 23 kap.
18 §). Vid den tidpunkten anses det inte längre möjligt att med stöd av
rättegångsbalkens bestämmelser undanhålla försvaret några uppgifter i
förundersökningen. Det gäller oavsett om de har tagits in i ett preliminärt
förundersökningsprotokoll eller finns i sidomaterialet. (Se t.ex. SOU 2010:14
s. 66, JO 1964 s. 212, särskilt s. 214, och JO 2007/08 s. 87, särskilt s. 99–100.)

Enligt 10 kap. 3 § första stycket OSL hindrar sekretess inte att en enskild som är
part i ett mål eller ärende hos en domstol eller annan myndighet och som på
grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av
handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett
sådant material får dock inte lämnas ut till parten om det är av synnerlig vikt att
en sekretessbelagd uppgift inte röjs. Enligt andra stycket innebär sekretess inte
någon begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla
omständigheter som läggs till grund för ett avgörande i ett mål eller ärende.

Jag har i ett annat beslut som meddelats i dag (dnr 6673-2014) konstaterat att
10 kap. 3 § OSL är tillämplig på den rätt till insyn som den misstänkte har enligt
rättegångsbalken, och alltså begränsar den rätten.

Så snart åtal beslutats har den misstänkte eller försvararen rätt att på begäran få
ett exemplar av förundersökningsprotokollet. Om en offentlig försvarare har
förordnats för den misstänkte ska protokollet utan särskild begäran sändas till
försvararen. (Se 23 kap. 21 § fjärde stycket RB.) Någon begränsning av rätten
att ta del av förundersökningsprotokollet får inte ske av sekretesskäl (se prop.
1986/87:89 s. 145 f., JO 1995/96 s. 29, särskilt s. 52, dnr 2388-1990, SOU
2010:14 s. 98 och Karnov Internet, offentlighets- och sekretesslagen 10 kap.
3 §, not 104, den 1 april 2016).

Det material som är av betydelse för åklagaren som underlag för
ställningstagandet i åtalsfrågan är i praktiken normalt detsamma som det
preliminära förundersökningsprotokollet och den bevisning som åklagaren
överväger att åberopa om han eller hon beslutar att väcka åtal. Det underlaget
anses utgöra sådana omständigheter som läggs till grund för ett avgörande som
                                                                 Dnr 1136-2015      Sid 6 (7)




avses i 10 kap. 3 § andra stycket OSL, och som alltså aldrig kan hemlighållas
för den misstänkte. (Se SOU 2010:14 s. 95.)

Bedömning
Av utredningen framgår att AA hade bytt efternamn sedan förundersökningen
inleddes och att hon hade en sekretessmarkering i folkbokföringsregistret som
omfattade såväl hennes nya namn som andra personuppgifter i registret. Det
framstår som klart att den nya namnuppgiften omfattades av sekretess enligt
35 kap. 1 § OSL. Frågan i ärendet är om det var fel av polismyndigheten att ta
med AA:s nya efternamn i det preliminära förundersökningsprotokoll som
skickades ut till BB vid slutdelgivningen.

Som framgått ovan ska målsägandens fullständiga namn alltid antecknas i
förundersökningsprotokollet. De uppgifter som finns med i förundersöknings-
protokollet anses vara sådana omständigheter som läggs till grund för ett
avgörande i den mening som avses i 10 kap. 3 andra stycket OSL – i detta fall
avgörandet av frågan om åtal ska väckas eller inte. Bestämmelsen innebär att
den rätt som den misstänkte enligt rättegångsbalken har att få del av
förundersökningsprotokollet inte kan begränsas med hänvisning till sekretess.
Någon möjlighet att hålla målsägandens namn hemligt för den misstänkte i det
slutliga förundersökningsprotokollet finns alltså inte. Vid slutdelgivningen får
den misstänkte vanligen ett exemplar av det preliminära förundersöknings-
protokollet, och detta innehåller normalt de uppgifter som ska finnas med i det
slutliga protokollet. Det finns mot denna bakgrund inte anledning att kritisera
polismyndigheten för att AA:s nya efternamn fanns med i det preliminära
förundersökningsprotokoll som delgavs BB.

Det är av grundläggande betydelse för den misstänktes möjligheter att effektivt
försvara sig att han eller hon känner till målsägandens identitet. Det kan därför
framstå som både följdriktigt och ändamålsenligt att målsägandens fullständiga
namn alltid ska anges i förundersökningsprotokollet. Om målsägandens identitet
redan är känd för den misstänkte finns det emellertid normalt inte av hänsyn till
den misstänktes rättssäkerhet skäl att i förundersökningsprotokollet redovisa ett
namn som målsäganden bytt till under förundersökningen. Däremot kan ett
avslöjande av det nya namnet få allvarliga konsekvenser för målsäganden och
spoliera de ansträngningar som han eller hon har gjort för att skapa sig en ny
tillvaro. Detta framstår som särskilt stötande när det är den misstänktes
agerande mot målsäganden som är orsaken till namnbytet.

Det som kommit fram i ärendet tydliggör de konsekvenser för en målsägande
som bestämmelsen i 21 § FUK kan ge upphov till. En ändring av den nuvarande
regleringen bör enligt min mening övervägas i syfte att stärka sekretesskyddet
för en målsägande i en sådan situation som är aktuell här. En målsägande ska
inte behöva vara hänvisad till att ansöka om fingerade personuppgifter för att
                                                                   Dnr 1136-2015   Sid 7 (7)




kunna åtnjuta sådant skydd. Jag lämnar därför över beslutet till
Justitiedepartementet.

Det är ur integritetsskyddssynpunkt av stor vikt att sekretessbelagda uppgifter
hanteras korrekt. Även om det inte är möjligt att hålla målsägandens namn
hemligt för den misstänkte, finns det ett starkt intresse av att skyddade
namnuppgifter inte sprids i onödan. Jag ser därför positivt på att
Polismyndigheten ser över sina rutiner för hur skyddade personuppgifter ska
hanteras.

Ärendet avslutas.
