# Kritik mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, för genomförande av kroppsbesiktningar i samband med grundliga visitationer av intagnas bostadsrum

JO 2026-09-07 dnr 11403-2025

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                    2026-09-07              11403-2025              1 (5)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, för genomförande av
                   kroppsbesiktningar i samband med grundliga visitationer av intagnas
                   bostadsrum


                     Beslutet i korthet: I häktet Kronoberg genomförs kroppsbesiktningar av intagna i
                     samband med s.k. grundliga visitationer av deras bostadsrum. Även om
                     Kriminalvårdens remissvar är otydligt drar JO slutsatsen att undersökningarna görs
                     rutinmässigt, dvs. även om det i det enskilda fallet inte finns någon konkret misstanke
                     mot den intagne, och att det gällt även för den intagne som gett in anmälan i ärendet.
                     Hon menar att kroppsbesiktningarna av den intagne framstår som högst tveksamma
                     och att det verkar som att häktet Kronoberg har rutiner som saknar stöd i regleringen.
                     Häktet får kritik för detta och uppmanas att se över de aktuella rutinerna. Eftersom
                     den behandlade saken rör personella tvångsmedel och är av central vikt finner JO
                     skäl att skicka en kopia av det här beslutet till Kriminalvårdens huvudkontor för
                     kännedom.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Kriminalvården, häktet
                   Kronoberg. Han beskrev sammanfattningsvis att han rutinmässigt, en till två
                   gånger per vecka, tvingas genomgå kroppsbesiktningar naken i samband med
                   att hans bostadsrum visiteras.

## Utredning

Kriminalvården uppmanades att yttra sig över AA:s klagomål. I sitt remissvar
                   anförde myndigheten, genom regionchefen i Region Stockholm, i huvudsak
                   följande:

                            Uppgifter i ärendet har inhämtats från ledningen vid häktet Kronoberg och
                            kriminalvårdsregistret.
                            Beslut om yttre kroppsbesiktning (YKB) i samband med en grundlig visitation
                            av ett bostadsrum fattas av en kriminalvårdsinspektör (kvinsp). En sådan
                            grundlig visitation av bostadsrummet kan ofta vara meningslös om det inte
                            samtidigt görs en YKB av den vars rum visiteras. Det kan också vara så att en
                            YKB bör genomföras för att det kommit fram uppgifter som talar för att en
                            intagen kan ha något otillåtet eller farligt föremål på sig. Beslut om YKB kan
                            fattas före en grundlig visitation av bostadsrum, t.ex. på ett morgonmöte, eller i
                            samband med en sådan visitation om kriminalvårdspersonal hör av sig om att det
                            finns behov av ett sådant beslut.


    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                   Dnr 11403-2025         Sid 2 (5)




Häktets personal har varit väl införstådda med AA:s unga ålder samt haft
förståelse för obehaget i att nödgas klä av sig och vara naken inför personal och
bemött AA med största respekt inför hans situation.
AA vistades under perioden den 18 mars – 22 oktober 2025 i häktet Kronoberg.
Av häktets visitationsliggare framgår att inte fler visitationer än tre gånger per
månad har genomförts, vilket är i enlighet med häktets rutiner.
Visitation genomfördes enligt följande:
24 mars
2, 12 och 27 april
5 och 14 maj
12, 21 och 29 juni
7, 15 och 23 juli
1, 11 och 23 augusti
4, 11 och 19 september
3 och 20 oktober
Vid något enstaka tillfälle kan en grundlig visitation genomförts av bostads-
rummet utan att det samtidigt skedde en YKB med anledning av att AA varit
iväg på rättegång.
Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611), HäL, ska varje intagen bemötas med
respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med frihetsberövandet.
Enligt 1 kap. 6 § HäL får verkställigheten inte innebära andra begränsningar i
den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att
ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig
proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig
ska den användas.
Av 4 kap. 1 § HäL framgår att en intagens bostadsrum och hans eller hennes
tillhörigheter får kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt för att
ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Av 4 kap 3 § HäL framgår att en intagen får kroppsvisiteras eller
kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål om
1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på
honom eller henne,
2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför förvaringslokalen,
3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i 3
kap. 2 §, eller
4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning
som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom förvaringslokalen och den
intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.
Kriminalvårdens bedömning
AA har varit häktad med anledning av att han var misstänkt för att ha begått
allvarlig brottslighet. Häktet har följt sina rutiner och inte haft tätare visitationer
av AA:s bostadsrum än någon annan intagens. Vidare görs en bedömning i fall
en ytlig kroppsbesiktning ska ske eller ej i samband med visitationen. Utifrån
vad som framkommit i ärendet anser Kriminalvården att övervägandena har varit
proportionerliga.
                                                                 Dnr 11403-2025      Sid 3 (5)




AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag vill komplettera
redovisningen enligt följande.

Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. kroppsvisitation,
husrannsakan och liknande intrång. Begränsningar av det skyddet får enbart ske
genom lag. (Se 2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen.) Sådana inskränkningar har
gjorts i 4 kap. häkteslagen (2010:611), HäL, där det framgår under vilka förut-
sättningar som intagna får kroppsvisiteras respektive kroppsbesiktigas. Med
kroppsvisitation avses att en persons kläder eller annat som denne bär på eller
med sig undersöks, medan en kroppsbesiktning innebär en undersökning av,
eller provtagning från, själva kroppen. En kroppsbesiktning utgör ett betydligt
större intrång i den personliga integriteten än en kroppsvisitation, och får i ett
enskilt fall endast användas om inte syftet med åtgärden kan uppnås genom en
kroppsvisitation eller någon annan mindre ingripande åtgärd. (Se 1 kap. 6 §
andra stycket HäL och prop. 2009/10:135 s. 151.)

Förutsättningarna för att kroppsbesiktiga intagna genom att undersöka deras
kroppar regleras uttömmande i 4 kap. 3 § HäL. Där framgår att en sådan
undersökning får göras i syfte att söka efter otillåtna föremål i följande fem
situationer:
- om det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på
den intagne (punkten 1),
- efter en vistelse utanför förvaringslokalen (punkten 2),
- om den intagne ska ha eller har haft ett okontrollerat besök (punkten 3),
- i en stickprovskontroll (första ledet i punkten 4) samt
- i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett
utrymme inom förvaringslokalen och den intagne har eller har haft särskild
anknytning till utrymmet (andra ledet i punkten 4).
I det förstnämnda fallet krävs att det finns en individuell och konkret misstanke
om att den intagne har ett otillåtet föremål på sig. I de övriga situationerna får
kontrollen äga rum rutinmässigt eller efter slumpmässigt urval. (Se prop.
2009/10:135 s. 151 och s. 196.)

Bedömning
Av utredningen framgår att det i häktet Kronoberg genomförs kropps-
besiktningar av intagna i samband med s.k. grundliga visitationer av deras
bostadsrum. Kriminalvården och AA har lämnat olika uppgifter om hur frekvent
detta har skett i hans fall. Enligt myndigheten ägde det rum högst tre gånger per
månad, enligt AA oftare än så. Med tanke på den sanningsplikt som
myndigheten har i förhållande till JO får jag utgå från uppgifterna i remissvaret
i det här avseendet.
                                                                 Dnr 11403-2025      Sid 4 (5)




Kriminalvården har å ena sidan uppgett att kroppsbesiktningen kan motiveras
av att det framkommit uppgifter som talar för att en intagen har något otillåtet
eller farligt föremål på sig, och att det görs en bedömning av om undersök-
ningen ska ske eller inte. Å andra sidan konstateras att visitationen av
bostadsrummet ofta kan vara meningslös om det inte samtidigt görs en
kroppsbesiktning av den intagne. Det sägs också att det bara vid något enstaka
tillfälle, när AA varit iväg på förhandling, kan ha genomförts en grundlig
visitation av hans bostadsrum utan att han samtidigt har fått genomgå en ”ytlig
kroppsbesiktning”. Även om remissvaret är otydligt drar jag slutsatsen att
kroppsbesiktningarna faktiskt genomförs rutinmässigt i samband med de
grundliga visitationerna av bostadsrummen, dvs. även om det i det enskilda
fallet inte finns någon konkret misstanke mot den intagne, och att det har gällt
även för AA.

Kriminalvården har inte klargjort vilket rättsligt stöd man menar finns för detta.
Utöver 4 kap. 3 § HäL, som alltså reglerar förutsättningarna för att
kroppsbesiktiga intagna, redogörs i remissvaret även för 1 § i samma kapitel.
Den sistnämnda bestämmelsen ger häktet befogenhet att rutinmässigt
kontrollera intagnas bostadsrum i den utsträckning det är nödvändigt av
ordnings- eller säkerhetsskäl. Den ger emellertid inte utrymme för att
regelmässigt genomföra kroppsbesiktningar av de berörda intagna i samband
med sådana kontroller. Jag förutsätter att myndigheten är införstådd med att ett
sådant rättsligt stöd överhuvudtaget inte finns.

Den enda bestämmelse som möjligen skulle kunna ge stöd för den beskrivna
ordningen är som jag ser det den i 4 kap. 3 § om kroppsbesiktning i anslutning
till en större undersökning av ett utrymme inom förvaringslokalen (andra ledet
i punkten 4). Huruvida Kriminalvården menar att det här är fråga om sådana
större undersökningar framgår inte. Som jag tidigare uttalat avseende
motsvarande reglering i fängelselagen (2010:610) måste förarbetena dock
förstås så att bestämmelsen inte tar sikte på kroppsbesiktningar eller
kroppsvisitationer vid löpande kontroller av intagnas celler (se mitt beslut den
14 november 2023, dnr 4731-2022, och där gjorda hänvisningar). Även vid
sådana större undersökningar som avses i bestämmelsen måste det därtill göras
en bedömning av om en kroppsbesiktning är proportionerlig. Att rutinmässigt
utsätta intagna för sådana ingripande tvångsåtgärder, utan några överväganden i
det enskilda fallet, kan alltså inte komma i fråga.

Kroppsbesiktningarna av AA framstår mot den här bakgrunden som högst
tveksamma. Dessutom tyder utredningen på att häktet Kronoberg har rutiner
som saknar stöd i regleringen. Jag är kritisk till detta. Enligt min mening bör
häktet se över dem för att säkerställa att arbetssättet är i enlighet med
lagstiftningen.

Som jag påtalade i mitt beslut i november 2023, som gällde rutinmässiga
kroppsvisitationer, är det av helt grundläggande betydelse att Kriminalvården
                                                                   Dnr 11403-2025      Sid 5 (5)




har tydligt stöd i författning för alla tvångsåtgärder som vidtas mot intagna.
Detta gäller i synnerhet när det är frågan om personella tvångsmedel. Enskilda
befattningshavare måste också ha klart för sig vilket stöd som finns för en
åtgärd i det enskilda fallet. I det tidigare ärendet framhölls att kontrollerna hade
skett i enlighet med Kriminalvårdens säkerhetshandbok, och jag uppmanade
därför myndigheten att se över sina anvisningar på området. Remissvaret i det
nu behandlade fallet berör inte handboken utan häktet har som det får förstås
tillämpat egna rutiner. Som jag nyss uttalade framstår det som angeläget att
rutinerna ses över, men i förekommande fall gäller det också för
myndighetsgemensamma anvisningar.

Jag har alltså tidigare uttalat mig om kroppsvisitationer i samband med
kontroller av bostadsrum i anstalter (se det nämnda beslutet i dnr 4731-2022).
Det här beslutet rör kroppsbesiktningar i motsvarande situation i
häktesverksamheten. Därtill finns det enligt min mening anledning
uppmärksamma att ordningen för hur kroppsbesiktningar genomförs efter
kontrollerade besök i just häktet Kronoberg relativt nyligen har granskats
(se JO:s beslut den 20 maj 2025, dnr 41-2024). Även i det fallet konstaterades
vissa brister i uppgifterna i remissvaret från Kriminalvården. Med hänsyn till
vad som emellertid kom fram uppmanade JO häktet att se över sina rutiner i de
aktuella delarna. Den behandlade saken rör personella tvångsmedel och är av
central vikt. Jag finner därför skäl att skicka en kopia av det här beslutet till
Kriminalvårdens huvudkontor för kännedom.

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Emma Söderberg Majanen har föredragit ärendet och
byråchefen Jessica Sjöstrand har deltagit i beredningen.
