# Kritik mot en rådman vid Linköpings tingsrätt för att han inte flyttade på tidpunkten för ett sammanträde för muntlig förberedelse när ett ombud som vidtalats av käranden var upptaget av en annan förhandling

JO 2014-04-29 dnr 1141-2013

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2014-04-29            1141-2013              1 (4)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en rådman vid Linköpings tingsrätt för att han inte flyttade på
                        tidpunkten för ett sammanträde för muntlig förberedelse när ett ombud
                        som vidtalats av käranden var upptaget av en annan förhandling


                          Beslutet i korthet: I ett familjemål anlitade käranden en advokat som ombud. Advokaten
                          begärde att tidpunkten för ett sammanträde för muntlig förberedelse skulle flyttas fram
                          eftersom han hade andra åtaganden, men tingsrätten avslog hans begäran. I JO:s beslut
                          konstateras att det på grund av kärandens situation fanns skäl att flytta fram tidpunkten
                          för sammanträdet. Domaren får kritik för sitt beslut.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot rådmannen BB vid Linköpings tingsrätt
                        med anledning av handläggningen av en begäran om att flytta ett sammanträde för
                        muntlig förberedelse i ett mål gällande bl.a. vårdnad om barn. AA uppgav bl.a.
                        följande.

                        Han anmälde sig som ombud för CC vid tingsrätten. Eftersom han var upptagen av
                        en förhandling vid en annan tingsrätt den dag som målet var utsatt till sammanträde
                        för muntlig förberedelse (den 5 februari 2013) vände han sig till tingsrätten den 28
                        januari 2013 och begärde att sammanträdet skulle flyttas till ett senare datum. Den
                        29 januari 2013 meddelade tingsrätten genom BB följande beslut, vilket
                        antecknades på hans begäran:

                                  Enligt vid tingsrätten vedertagen ordning ställs förhandling inte in av den
                                  anledningen att ombud som anmält sig efter tingsrätten kallat har förhinder, såvida
                                  inte särskilda skäl är för handen. Hemställan avslås därför.
                        Han fick ingen ledning i frågan om vad som skulle kunna utgöra ”särskilda skäl”.
                        Han påpekade därefter i en skrivelse till tingsrätten att den person som han
                        företrädde levde under skyddad adress på ett särskilt skyddat boende och att hon
                        således befann sig i en särskilt utsatt situation. Detta utgjorde enligt ett beslut
                        meddelat av BB den 30 januari 2013 inte särskilda skäl att ändra tingsrättens beslut
                        den 29 januari 2013, och han förelades samtidigt att senast den 13 februari 2013
                        komma in med fullmakt. Detta besked fick till följd att han frånträdde uppdraget
                        och att klienten fick anlita ett nytt ombud.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 1141-2013     Sid 2 (4)




Utredning
Handlingar i tingsrättens mål T 4263-12 begärdes in och granskades. Av
handlingarna framgick bl.a. följande.

Den 30 november 2012 gav CC in en ansökan om stämning till tingsrätten och
framställde yrkanden om äktenskapsskillnad och ensam vårdnad om parternas barn.
Yrkandet om ensam vårdnad framställdes även interimistiskt. CC uppgav att hon
såg det som angeläget och brådskande att få ett interimistiskt beslut. Av ansökan
om stämning framgick även att CC:s dåvarande make var åtalad för brott mot
henne. Tingsrätten utfärdade stämning i målet, och den 20 december 2012 gavs ett
skriftligt svaromål in. Samma dag kontaktade CC:s målsägandebiträde i brottmålet
tingsrätten och bad domstolen påskynda handläggningen av vårdnadsmålet och
kalla till muntlig förberedelse så snart som möjligt. Den 2 januari 2013 kallade
tingsrätten till sammanträde för muntlig förberedelse den 5 februari 2013. Av en
anteckning i dagboken framgår att kallelsen till CC kom i retur den 9 januari 2013
och då skickades ut på nytt via Skatteverkets förmedlingsuppdrag. Den 28 januari
2013 gav AA in en skrivelse och uppgav att han hade kontaktats av käranden, att
han skulle träffa henne dagen därpå och att han därefter skulle komma in med en
fullmakt. Han uppgav också att han inte hade möjlighet att närvara vid den
muntliga förberedelsen den 5 februari 2013 – på grund av en annan förhandling –
och att han därför begärde att sammanträdet skulle flyttas till ett senare datum. Den
29 januari 2013 fattade BB beslut om att inte ställa in den muntliga förberedelsen.
Samma dag gav AA in en ny skrivelse där han ifrågasatte beslutet, varpå BB den
30 januari 2013 meddelade att beslutet från den 29 januari 2013 stod fast.

Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar och yttrande om
handläggningen av det aktuella målet såvitt avsåg de omständigheter som
framfördes i AA:s anmälan.

Tingsrätten (lagmannen DD) gav in följande remissvar.

      Med anledning av AA:s anmälan har BB avgivit följande under-yttrande till mig.
      Den i remissen upptagna beskrivningen av händelseförloppet är riktig, varför jag
      inte har något att tillägga i denna del. Vad beträffar synpunkterna i anmälan vill jag
      dock framhålla att fråga är om ett förberedande sammanträde bort flyttas, inte parts
      rätt att anlita valfritt ombud. För det fall sammanträdet inte flyttas kan biträde och
      närvaro ofta ske genom ställande av annan i ombudets ställe. Även om så inte sker
      innebär detta inte att ombudet inte kan biträda sin huvudman; handläggningen av
      målet upphör ju inte efter sammanträdet. Förberedelsen fortsätter skriftligt. Part
      kan också påkalla fortsatt muntlig förberedelse om det skulle finnas behov av detta.
      För egen del har jag följande synpunkter. Det är den för ett visst mål ansvarige
      domaren som avgör om en utsatt förhandling ska flyttas eller inte. ”Vedertagen
      ordning” betyder inte att tingsrätten har fattat något beslut om hur en begäran om
      flyttning ska behandlas. Jag kan inte minnas att vi domare ens har diskuterat den
      frågan under den tid om 3½ år som jag varit på tingsrätten. Men det är min tro och
      förhoppning att domarna är restriktiva med att flytta förhandlingar i situationer som
      den AA:s anmälan gäller. […]
      Det finns goda skäl för restriktivitet. Det är angeläget att handläggningen och
      avgörandet av mål inte fördröjs. Det gäller inte minst familjemål. Det numera i olika
                                                                       Dnr 1141-2013     Sid 3 (4)




      sammanhang betonade kravet på avgörande inom rimlig tid parat med domstolarnas
      arbetsbelastning, gör att det finns mindre utrymme än kanske förr att flytta på utsatta
      förhandlingar. När en part framför en begäran om att en utsatt förhandling ska flyttas
      fram, måste domstolen göra en avvägning mellan å ena sidan den partens önskemål
      och de framförda skälen för att parten ska få biträdas av en viss advokat och, å den
      andra sidan, kravet på effektivitet, tidsaspekter, målets karaktär och, inte minst,
      motpartens berättigade intressen. Ett nej på en begäran om flyttning innebär inte att
      parten inte får välja det ombud han eller hon vill. Som BB anfört finns det ofta
      möjlighet att lösa förhandlingsfrågan genom att ombudet sätter någon i sitt ställe.
      Det gäller inte minst vid en förberedelse i familjemål där ombudets uppgift nästan
      uteslutande består i att redogöra för sakförhållanden.
      ---
      Jag har numera funnit att JO vid ett par tillfällen prövat frågor som liknar den som
      AA väckt, t.ex. 1963 s. 76 och 1964 s. 50, som dock båda gällde brottmåls-
      förhandlingar. Som JO framhåller i fallet från 1963 är det en avvägnings- och
      bedömningsfråga om en utsatt förhandling ska ställas in eller inte när den advokat
      som parten vill anlita inte kan medverka på grund av engagemang i en annan
      samtidigt utsatt förhandling.
      I det mål som AA:s anmälan rör, framförde käranden i sin stämningsansökan – på
      goda grunder kan tyckas – att saken var brådskande och hon upprepade den
      synpunkten via sitt målsägandebiträde ett par veckor senare när hon begärde
      skyndsam handläggning. När sedan frågan om att flytta förhandlingen blev aktuell
      framförde hon inget egentligt skäl till varför hon vid den förberedande förhandlingen
      måste biträdas av just AA. Mot denna bakgrund tycker jag att BB gjorde en högst
      rimlig avvägning och bedömning när han bestämde att inte flytta förhandlingen.
AA kommenterade tingsrättens remissvar.

Rättslig reglering
En part har rätt att föra sin talan genom ombud (12 kap. 1 § första stycket
rättegångsbalken, RB).

Enligt 32 kap. 4 § RB får rätten, om den före ett sammanträde finner att det
föreligger en omständighet som kan antas helt eller delvis utgöra hinder mot att
hålla sammanträdet, bestämma en ny tid för sammanträdet. Av 32 kap. 8 § RB
framgår vad som utgör s.k. laga förfall.

Rätten har ett ansvar för att driva förberedelsen i ett mål med inriktning på ett
snabbt avgörande av målet (42 kap. 6 § tredje stycket RB). Förberedelsen sker vid
sammanträde eller genom skriftväxling eller annan handläggning. Om det är
lämpligt får olika former av förberedelse förenas (42 kap. 9 § första stycket RB).
Rätten ska successivt besluta om de olika åtgärder som behövs under förberedelsen
och efter hand avgöra vilken form förberedelsen bör ha i olika skeden. När ett
skriftligt svaromål har kommit in till rätten ska sammanträde hållas så snart som
möjligt, om det inte med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare med fortsatt
skriftväxling (42 kap. 9 § tredje stycket RB). Snabbheten får dock inte drivas så
långt att rättssäkerheten kommer i fara. En förhandling kan t.ex. behöva ställas in
för att en part ska kunna biträdas av ett önskat ombud (se JO 1988/89, s. 345).
                                                                    Dnr 1141-2013     Sid 4 (4)




Bedömning
AA blev kontaktad av CC när det familjemål i vilket CC var kärande redan var
utsatt till sammanträde för muntlig förberedelse. CC ville att AA skulle vara
hennes ombud i målet. Eftersom AA var upptagen av en annan förhandling den dag
som sammanträdet skulle hållas kontaktade han tingsrätten och begärde att
tidpunkten för sammanträdet skulle flyttas till ett senare datum.

BB beslutade att inte flytta sammanträdet till ett senare datum. Inte heller sedan
AA uppgett att CC levde under skyddad adress på ett särskilt skyddat boende och
befann sig i en utsatt situation bestämde BB att tidpunkten för sammanträdet skulle
ändras.

CC:s situation och målets karaktär talar enligt min mening för att hon i möjligaste
mån borde ha fått möjlighet att företrädas av det ombud som hon kände förtroende
för och själv hade valt. Jag utgår vidare från att CC i sina kontakter med AA hade
förstått och accepterat att sammanträdet skulle behöva flyttas till en senare tidpunkt
om han skulle kunna företräda henne vid detta. I målet hade dock framförts
omständigheter som talade för att det fanns ett behov av skyndsam handläggning,
och ett sådant behov hade också påtalats av CC själv. AA hade såvitt är känt inte
företrätt CC tidigare, och det har inte framkommit att han av någon annan
anledning hade särskilt god kännedom om hennes förhållanden.

Jag är av uppfattningen att en domstol bör visa beredvillighet att tillmötesgå parters
och deras ombuds önskemål om tidpunkt för sammanträde för muntlig förberedelse
och att domstolar bör undersöka möjligheten att ändra en sådan tidpunkt om det
visar sig att det utsedda ombudet inte kan komma på den från början bestämda
tiden. Det kan dock inte krävas att ett sammanträde skjuts upp någon längre tid
därför att ombudet är förhindrad att infinna sig under en påtagligt lång tid. Hänsyn
måste också tas till domstolens arbetsförhållanden och det faktum att den har en
skyldighet att se till att mål blir handlagda så skyndsamt som möjligt.

Frågan om huruvida sammanträdet borde ha flyttats till en annan dag var alltså en
bedömningsfråga, och BB hade att väga olika intressen mot varandra. För min del
anser jag att upplysningarna om CC:s utsatta situation borde ha lett till slutsatsen
att det var särskilt angeläget att inte arrangera förfarandet så att det blev svårare för
henne än nödvändigt och att hänsynen till henne borde ha tillmätts en avsevärd
tyngd vid intresseavvägningen. BBs beslut medförde att CC med en veckas varsel
behövde hitta ett nytt ombud som hon hade förtroende för och som hade möjlighet
att komma till sammanträdet den 5 februari 2013. När BB avslog AA:s begäran om
att flytta sammanträdet beaktade han enligt min mening inte tillräckligt CC:s
intresse av att vid detta företrädas av det ombud som hon själv hade utsett. BB kan
inte undgå kritik för hur han hanterade frågan.

Vad AA i övrigt har anfört ger inte anledning till några ytterligare åtgärder eller
uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
