# Kritik mot Socialnämnden i Uppsala kommun för dröjsmål med att inleda en utredning enligt 6 kap. 6 § andra stycket socialtjänstlagen
om ett familjehems lämplighet

JO 2018-09-27 dnr 1142-2017

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                    Sid
                                                                         2018-09-27             1142-2017             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Socialnämnden i Uppsala kommun för dröjsmål med att
                        inleda en utredning enligt 6 kap. 6 § andra stycket socialtjänstlagen
                        om ett familjehems lämplighet


                          Beslutet i korthet: Socialnämnden beslutade i oktober 2015 att placera ett
                          ensamkommande barn i ett familjehem. Placeringen skedde utan att socialnämnden
                          dessförinnan hade utrett det aktuella familjehemmet. Först i november 2016 inledde
                          socialnämnden en utredning av familjehemmet. I nämndens utredning konstaterades
                          flera omständigheter som medförde att nämnden inte kunde godkänna att barnet
                          placerades i familjehemmet, och barnet omplacerades därefter till ett nytt familjehem.
                          Enligt 6 kap. 6 § andra stycket SoL får en socialnämnd inte placera ett barn i ett
                          familjehem utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för
                          vård i hemmet är utredda av socialnämnden.
                          I beslutet kritiseras socialnämnden för att ha placerat barnet i ett familjehem som
                          nämnden inte utrett före placeringen och som nämnden saknat tillräcklig kännedom
                          om.

## Bakgrund

AA kom till Sverige som ensamkommande barn under hösten 2015. En god
                        man förordnades för honom enligt reglerna i lagen (2005:429) om god man för
                        ensamkommande barn. Migrationsverket anvisade AA till Uppsala kommun
                        fr.o.m. den 13 oktober 2015. Samma dag beviljades han jourplacering med stöd
                        av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, i ett s.k. konsulentstött
                        familjehem. Familjehemmet låg i Tierps kommun.

                        I november 2016 inledde Socialnämnden i Uppsala kommun en utredning av
                        familjehemmet. Utredningen ledde till att AA den 21 februari 2017
                        omplacerades till ett nytt familjehem.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade BB, god man för AA, på Socialnämnden i Uppsala
                        kommun. Hon anförde bl.a. att AA hade placerats i ett familjehem under hösten
                        2015. Först mer än ett år senare gjorde socialnämnden en utredning av
                        familjehemmet. Utredningen ledde till att hemmet inte godkändes och att AA
                        plötsligt flyttades från ett välfungerande familjehem.


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 1142-2017        Sid 2 (5)




Utredning
Socialnämndens handlingar i ärendet begärdes in och granskades. JO begärde
därefter att Socialnämnden i Uppsala kommun skulle yttra sig över BB:s
anmälan. Yttrandet skulle särskilt besvara frågan om nämnden hade tillräckligt
underlag för att placera AA i hemmet och varför en fullständig
familjehemsutredning inleddes först i november 2016.

Socialnämnden i Uppsala kommun uppgav i sitt remissvar i huvudsak följande.

## Bakgrund

Hösten 2015 kom ett stort antal ensamkommande barn till Uppsala kommun
      efter anvisning från Migrationsverket. Oktober var en av de mest intensiva
      månaderna med ett antal anvisade barn varje arbetsdag. Befintliga resurser inom
      socialförvaltningen fick ta sig an dessa arbetsuppgifter och kommunens utredda
      familjehem förbrukades snabbt. Ett stort antal privata konsulentstödda företag som
      erbjöd familjehem för ensamkommande barn uppstod till följd av denna
      situation.
      En kreditprövning gjordes gällande företagen av strateg inom förvaltningen. En
      begäran att företaget skulle leverera en utredning och en registerkontroll av
      familjehemmen gjordes av en samordnare inom förvaltningen. En ansvarig
      socialsekreterare utsågs snarast till de ensamkommande barnen. De privata
      företagens anställda konsulenter hade en stödjande funktion i relation till sina
      familjehem.
      Socialsekreterare inom kommunen för en djupare utredning av dessa
      konsulentstödda familjehem har inte funnits att tillgå, därav den långa tid som
      förflutit innan, efter omdisponering av arbetsuppgifter denna viktiga utredning
      fullföljts. Arbetet med dessa djupare utredningar inleddes i början av 2016 och är
      nu fullföljt.
      ---
      Familjehemmet besöktes inte för en djupare utredning av familjens
      förutsättningar att fungera som ett bra familjehem innan placering. Pojken har
      följts enligt socialtjänstlagens krav gällande uppföljning av placerade barn,
      familjehemmet har inte utretts av kommunen innan hösten 2016.
      ---

      Aktuell situation:
      Familjehemmet visade sig vid en djupare utredning och socialregisterkontroll ha
      stora bekymmer med flera av de sex barnen. Socialtjänsten i Tierp avrådde från
      familjehemsplacering i familjen pga förekomst sedan lång tid och fortsatt
      aktualitet för insatser. Den djupare utredningen innehöll frågor kring hälsa,
      ekonomi, tid och reflektionsförmåga.
      Pojken ville bli kvar i familjehemmet men lovades fortsatt kontakt med sin nära
      vän, fortsatt skolgång på samma skola och fritidsaktivitet. Han accepterade en
      omplacering och så skedde. Inledningsvis var han bedrövad men har nu funnit
      sig tillrätta.
BB fick tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av.

Rättslig reglering
När ett ensamkommande barn kommer till Sverige ska Migrationsverket anvisa
en kommun som ska ordna boende för barnet. När Migrationsverket har anvisat
en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som
                                                                   Dnr 1142-2017      Sid 3 (5)




avses i 2 a kap. 1 § SoL (se 3 § lagen [1994:137] om mottagande av
asylsökande m.fl.).

Vid handläggningen av ärenden som rör ensamkommande barn ska
socialnämnden tillämpa bestämmelserna i socialtjänstlagen om utredning och
placering m.m. Det följer av den s.k. normaliseringsprincipen som innebär att
samma regler ska gälla för alla barn som vistas i landet (se prop. 2005/06:46
s. 41).

Socialnämnden ska se till att den som behöver vård eller behöver bo i ett annat
hem än det egna tas emot i t.ex. ett familjehem. Ett familjehem är ett enskilt
hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot bl.a. barn för stadigvarande
vård och fostran.

Socialtjänsten kan anlita privata verksamheter för att få tillgång till familjehem.
Dessa s.k. konsulentstödda familjehem skiljer sig från andra familjehem på så
sätt att råd, stöd och annan sådan hjälp till hemmet i första hand lämnas av
konsulentverksamheten i stället för av socialtjänsten.

Ett barn får inte tas emot i ett enskilt hem utan att socialnämnden har lämnat
medgivande till det eller har beslutat om vård. Socialnämndens medgivande tar
sikte på s.k. privatplaceringar, medan beslut om vård avser situationer när
familjehemsplacering sker efter beslut av socialnämnden. Socialnämnden får
inte lämna ett medgivande eller fatta beslut om sådan vård utan att
förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård där är
utredda av en socialnämnd (6 kap. 6 § SoL). Med medgivande avses endast
sådana fall när inte annan medverkan av nämnden behövs i samband med
placeringen än att nämnden ska försäkra sig om att förhållandena i det hem där
placeringen ska ske är tillfredsställande.

Det är den socialnämnd som ska lämna medgivande eller fatta beslut om vård i
det aktuella familjehemmet som ansvarar för att en utredning har gjorts innan
medgivande lämnas eller beslut fattas. Den socialnämnden ansvarar även för
innehållet i utredningen.

Nämndens utredning av familjehemmet ska vara så utförlig och tillförlitlig att
den kan ligga till grund för en bedömning av om barnet kan ges nödvändig vård
i det aktuella hemmet. Familjehemsutredningen bör därför belysa familjehems-
föräldrarnas vilja och förmåga att ge barn den omsorg som barnet behöver. För
att socialnämnden ska kunna avgöra om det aktuella hemmet är lämpligt är det
en förutsättning att nämnden genom utredningen får kunskap om familjehems-
föräldrarnas förmåga i förhållande till behovet hos det barn som ska placeras.
Utredningen ställer stora krav på utredaren, inte minst när det gäller kunskaper
om barns förutsättningar och behov (se prop. 1989/90:28 s. 97 f.).

Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om vad en
familjehemsutredning ska och bör innehålla (se Socialnämndens ansvar för barn
                                                                Dnr 1142-2017       Sid 4 (5)




och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende [SOSFS
2012:11]). Där framgår att vid socialnämndens utredning av om ett familjehem
är lämpligt ska socialnämnden bedöma hemmets allmänna förutsättningar för att
erbjuda barn vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av
kontinuitet. Nämnden ska dessutom bedöma om hemmet har förutsättningar för
att tillgodose det tilltänkta barnets specifika behov. Socialnämnden ska särskilt
uppmärksamma förekomsten av våld mot närstående, annan brottslighet,
missbruk eller andra omständigheter i det tilltänkta familjehemmet som kan
äventyra ett barns trygghet och säkerhet. Hemmets lämplighet ska bedömas
genom en sammanvägning av det som har kommit fram under utredningen.
Bedömningen och de uppgifter som ligger till grund för den ska tillsammans
med övriga fakta sammanställas i en familjehemsutredning (se 4 kap. 1,
2 och 8 §§ SOSFS 2012:11).

JO har tidigare uttalat att förutom familjehemsföräldrarnas personliga
förutsättningar att ge barnet behövlig vård, måste en familjehemsutredning även
belysa de yttre omständigheter under vilka familjehemsföräldrarna lever, t.ex.
uppgifter om den ekonomiska situationen (se JO 2002/03 s. 210 och JO 2016/17
s. 527).

Utredningsskyldigheten gäller vid alla former av placeringar i enskilda hem,
och samma krav på utredningens omfattning och kvalitet ställs oavsett om det är
fråga om ett vanligt familjehem eller ett konsulentstött familjehem.

Bedömning
En utredning av AA:s familjehem synes ha gjorts först i november 2015, alltså
efter att AA placerats i hemmet. Den utredningen utfördes av det privata företag
som hade kontakt med och gav stöd till familjehemmet. Inte förrän den 7
november 2016 inledde socialnämnden en egen utredning av familjehemmet.
Den utredningen färdigställdes den 24 januari 2017.

I nämndens utredning konstaterades flera omständigheter som medförde att
nämnden inte kunde godkänna att AA placerades där, och att det var skälet till
att han omplacerades till ett nytt familjehem.

Syftet med familjehemsutredningar är bl.a. att utreda familjehemsföräldrarnas
förmåga att ge barnet den omsorg som barnet behöver. En väl genomförd
utredning av ett tilltänkt familjehem är vidare helt avgörande för att en
socialnämnd ska få kunskap om familjehemsföräldrarnas personliga förmåga i
förhållande till behovet hos det barn som ska placeras. Om det inte alls har
gjorts någon utredning saknas alltså helt grundläggande och nödvändig
information. En utredning som utförts av det företag som ger stöd till
familjehemmet kan inte ersätta den utredning som socialnämnden enligt lag ska
göra. Socialnämndens placering av AA i det aktuella familjehemmet har inte
gjorts med de krav på omsorg och noggrannhet som ställs vid en placering.
                                                                 Dnr 1142-2017      Sid 5 (5)




Socialnämnden i Uppsala kommuns underlåtenhet att göra en utredning innan
AA placerades i hemmet strider mot bestämmelsen i 6 kap. 6 § SoL.

Socialnämnden i Uppsala kommun har i sitt remissvar hänvisat till den
besvärliga situation som rådde under hösten 2015 och det stora antal
ensamkommande barn som Migrationsverket på kort tid anvisade till
kommunen.

Jag har förståelse för att situationen under hösten och vintern 2015 var mycket
ansträngd för landets socialtjänster. Situationen har tidigare behandlats av JO
(se JO 2017/18 s. 332). Det är dock inte acceptabelt att en socialnämnd placerar
ett barn i ett familjehem som nämnden över huvud taget inte har utrett och alltså
saknar tillräcklig kännedom om. Socialnämndens underlåtenhet ledde även till
negativa konsekvenser för AA. Mot bakgrund av det kan inte Socialnämnden i
Uppsala kommun undgå kritik för sin underlåtenhet att utreda förhållandena i
hemmet före placeringen.

Det som har kommit fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande eller
någon ytterligare åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
