# Kritik mot Konkurrensverket för ett flertal brister i handläggningen av ett ärende om misstänkt missbruk av dominerande ställning

JO 2017-07-12 dnr 1145-2016

BESLUT
                                                                           Datum            DDnr                           Sid
                                                                           2017-07-12 11145-2016                         1 (19)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Konkurrensverket för ett flertal brister i handläggningen av
                        ett ärende om misstänkt missbruk av dominerande ställning


                          Beslutet i korthet: I en anmälan till JO har klaganden gjort gällande att Konkurrens-
                          verket har begått flera fel under en utredning av misstänkt missbruk av dominerande
                          ställning.
                          Enligt JO:s uppfattning har Konkurrensverkets utredning tagit väl lång tid.
                          Konkurrensverket får även kritik för att myndigheten i många fall dröjt alltför länge
                          med att upprätta tjänsteanteckningar under utredningen.
                          JO anser vidare att Konkurrensverket i samband med sekretessprövning gentemot
                          part i ärendet i ett antal fall har underlåtit att göra en ordentlig prövning av om
                          uppgifter kunde lämnas ut redan vid bolagets ursprungliga begäran. JO kritiserar
                          Konkurrensverket för detta. Konkurrensverket får även kritik för att en handling har
                          lämnats ut utan föregående sekretessprövning.
                          Anmälarens klagomål om att utredningen har varit alltför omfattande och betungande
                          samt att förhörspersoner inte har fått granska utskrifter av sina förhör leder inte till
                          någon kritik.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 19 februari 2016 framförde Novamedia
                        Sverige AB (Novamedia) klagomål mot Konkurrensverket om brister i hand-
                        läggningen av en utredning om misstänkt missbruk av dominerande ställning
                        mot bolaget. Klagomålen rörde att Konkurrensverket under hänvisning till
                        sekretess hade inskränkt Novamedias rätt till partsinsyn utan att ha grund för
                        det, att en handling lämnats ut trots att den innehöll uppgifter som omfattades
                        av sekretess, att tjänsteanteckningar inte upprättats inom rimlig tid, att
                        handläggningen av uppteckning och granskning av förhör brustit och att onödigt
                        betungande utredningsåtgärder hade riktats mot Novamedia.

## Utredning

Anmälan remitterades till Konkurrensverket för yttrande. I sitt remissvar den
                        9 maj 2016 anförde Konkurrensverket bl.a. följande:

                                  Allmänt om utredning av missbruk av dominerande ställning
                                  För att kunna bedöma hållbarheten av vad Novamedia framför i sin anmälan, är
                                  det nödvändigt att förstå komplexiteten i den typ av utredningar som ärendet



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                           Dnr 1145-2016         Sid 2 (19)




       handlar om. Utredningar av missbruk av dominerande ställning är oerhört
       komplexa, såväl rättsligt som ekonomiskt. Svårigheten ligger i att skilja situa-
       tioner där konkurrenter utestängs på grund av dominerande företags otillåtna
       förfaranden (missbruk av dominerande ställning), från situationer där konkur-
       renter utestängs på grund av regelrätt konkurrens. Om Konkurrensverket ingriper
       i fel fall skadas inte bara det aktuella företaget, utan även den konkurrens på
       marknaden som Konkurrensverket har i uppgift att skydda. På motsvarande sätt
       kan det uppstå en skada på konkurrensen om Konkurrensverket inte ingriper mot
       ett förfarande som är konkurrensbegränsande. För att kunna göra en välgrundad
       bedömning krävs ingående kännedom om hur marknaden fungerar och hur
       konkurrensen påverkas av det aktuella förfarandet.
       Initialt i utredningen av ett ärende befinner sig Konkurrensverket i ett informa-
       tionsunderläge i förhållande till part. Det är därför viktigt att träffa part och andra
       marknadsaktörer för att inhämta information om hur marknaden fungerar. I
       ärendets början kan frågorna vara ganska brett formulerade. I takt med att utred-
       ningen fortskrider och Konkurrensverket får bättre kännedom om marknaden blir
       det lättare för verket att ställa precisa frågor och följa upp svar som är ofullstän-
       diga eller undvikande.
       Till följd av komplexiteten i en missbruksutredning är det inte ovanligt, vare sig i
       Sverige, i andra europeiska länder eller på EU-nivå, att en missbruksutredning
       pågår under flera år. Europeiska kommissionens missbruksutredning avseende
       Deutsche Telecom1 pågick t.ex. under nästan fyra år, missbruksutredningarna
       avseende Intel2, Tomra3 och Astra Zeneca4 pågick under ca fem år och en miss-
       bruksutredning som kommissionen inledde mot Google i november 2010 5 är
       fortfarande pågående.

       Allmänt om Konkurrensverkets inställning till Novamedias anmälan
       Novamedia har i sin anmälan pekat på ett antal påstådda brister i Konkurrens-
       verkets handläggning. Konkurrensverket delar Novamedias uppfattning om att
       det i vissa fall har dröjt för lång tid att upprätta tjänsteanteckningar från möten
       med marknadsaktörer. Det stämmer också att Konkurrensverket vid ett tillfälle
       har lämnat ut en handling som innehöll uppgifter som verket har belagt med
       sekretess. Övriga påståenden i anmälan om handläggningsfel respektive
       påståenden om att verket inte agerat objektivt och myndighetsmässigt tillbaka-
       visas.
       I det följande bemöter Konkurrensverket Novamedias olika påståenden.

       Rutiner för sekretessgranskning
       Konkurrensverket tillbakavisar Novamedias påstående om att Konkurrensverket
       har varit för restriktiva med att ge partsinsyn i utredningen och att verket där-
       igenom brustit i sina rutiner för sekretessgranskning. Tvärtom har arbetet med att
       ge Novamedia partsinsyn i utredningen getts mycket hög prioritet.
       Utredningsakten består av mer än 1400 handlingar. Novamedia har löpande
       begärt ut handlingar som har tillförts ärendet. Omfattningen av Novamedias
       begäran har varierat utifrån hur ofta den har framställts. Under vissa perioder har
       begäran om att få ut handlingar framställts i princip varje vecka, under andra
       perioder har begäran framställts mer sällan, men då avsett ett större antal hand-




1 COMP/C-1/37.451, 37.578, 37.579 – Deutsche Telekom AG.
2 COMP/C-3/37.990 – Intel.
3 COMP/E-1/38.113 – Prokent-Tomra.
4 COMP/A. 37.507/F3 – AstraZeneca.
5 Se kommissionens pressmeddelande på http://europa.eu/rapid/press-release_IP-10-1624_en.htm
                                                                            Dnr 1145-2016          Sid 3 (19)




       lingar, som mest uppemot 50 handlingar i taget. Konkurrensverket har alltså
       ägnat betydande delar av utredningen åt att granska och lämna ut handlingar till
       Novamedia.
       Novamedia pekar i sin anmälan på totalt fyra fall där Konkurrensverket enligt
       Novamedia varit för restriktiva med att ge partsinsyn vid första sekretess-
       granskning och lämnat partsinsyn först efter begäran om omprövning.
       Konkurrensverket är väl medvetet om att verket enligt 10 kap. 3 § offentlighets-
       och sekretesslagen (2009:400), OSL, bara får sekretessbelägga uppgift mot part
       om det är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas ut, och att sekretesstämpeln
       inte ska användas på ett rutinmässigt sätt. I en utredning med mer än 1400 hand-
       lingar, där part regelbundet begär ut allt som tillförs akten, är det dock inte
       onaturligt om det vid enstaka tillfällen, i takt med att utredningen fortskrider,
       förekommer att Konkurrensverket vid en förnyad granskning är något mindre
       restriktiv med att ge partsinsyn än verket var vid den första granskningen. Om så
       har skett i något enstaka fall innebär det inte att Konkurrensverket brustit i sina
       rutiner för sekretessgranskning. Tvärtom. Det ytterst begränsade antal handlingar
       som det trots allt handlar om, samt att Konkurrensverket vid samtliga fall har
       omprövat sin bedömning på Novamedias begäran, visar enligt Konkurrens-
       verkets uppfattning att verkets rutiner för sekretessprövning fungerar bra.

       Felaktigt utlämnande av handling
       Det stämmer att Konkurrensverket sommaren 2014 av misstag lämnade ut en
       handling som innehöll uppgifter som verket hade belagt med sekretess enligt
       30 kap. 1 § OSL. Det handlar om ett åläggande som Konkurrensverket hade
       utfärdat till Novamedia. En av frågorna i åläggandet hade belagts med sekretess
       eftersom det innehöll ett kort citat från licens- och driftsavtalet mellan Nova-
       media och Postkodföreningen.6 Handlingen lämnades av misstag ut till Amnesty
       International, som är en av Postkodlotteriets förmånstagare. Konkurrensverket
       upptäckte snabbt misstaget och uppmärksammade omedelbart Novamedias
       ombud på detta. Detta ledde inte till någon reaktion från Novamedias sida.
       Misstaget berodde på den mänskliga faktorn och har enbart skett vid ett tillfälle.
       Konkurrensverket ser därför inget behov av att vidta några särskilda åtgärder till
       följd av det inträffade.

       Rutiner för tjänsteanteckningar
       Konkurrensverket instämmer i att det i vissa fall har tagit för lång tid att upprätta
       tjänsteanteckning från möten med marknadsaktörer. Däremot tillbakavisar verket
       Novamedias påstående om det rör sig om en systematisk fördröjning. Konkur-
       rensverket delar inte heller Novamedias uppfattning om att fördröjningen kan ha
       lett till allvarliga negativa följder för Novamedia.
       Under Konkurrensverkets utredning av Novamedias påstådda missbruk har
       verket genomfört 44 möten och telefonkontakter med olika marknadsaktörer,
       varav merparten har ägt rum under hösten 2014 och 2015. Dessa möten och sam-
       tal har syftat till att ge Konkurrensverket den djupa marknadsförståelse som
       krävs för att kunna bedöma om, och i så fall hur, avtalen mellan Novamedia och
       Postkodlotteriets förmånstagare har påverkat konkurrensen på marknaden.
       Konkurrensverket är väl medvetet om vikten av att tjänsteanteckningar upprättas
       och färdigställs i nära anslutning till det aktuella mötet/samtalet, och instämmer i
       att detta i vissa fall har tagit för lång tid. Detta beror på flera faktorer, framförallt




6 Aktbilaga 174 i dnr 263/2013.
                                                                               Dnr 1145-2016       Sid 4 (19)




       hög arbetsbelastning i ärendet och svårigheter att få synpunkter från de aktuella
       marknadsaktörerna på innehållet i verkets utkast till tjänsteanteckning.
       Tjänsteanteckningarna har upprättats under perioder där Konkurrensverket har
       arbetat med flera olika utredningsåtgärder parallellt, vilket är betydligt mer
       effektivt och förmånligt för part än att utredningen sker sekventiellt. Periodvis
       har Konkurrensverket dessutom lagt betydande tid på att granska och lämna ut
       handlingar på begäran av Novamedia. En sådan begäran ska handläggas skynd-
       samt, vilket i vissa fall kan innebära att annat arbetet i ärendet, t.ex. med att
       färdigställa tjänsteanteckningar, måste läggas åt sidan. Två dagar efter ett av de
       möten som nämns i Novamedias anmälan, mötet med Svenska Spel 7, fick
       Konkurrensverket t.ex. en begäran från Novamedia om utlämnande av 27
       handlingar i ärendet. Detta bidrog givetvis till att det tog tid att färdigställa
       tjänsteanteckningen från mötet med Svenska Spel.
       Vid flera tillfällen har det dessutom tagit lång tid att få synpunkter från de aktu-
       ella marknadsaktörerna på Konkurrensverkets utkast till tjänsteanteckning.
       Konkurrensverket har vid flera tillfällen fått skicka flera påminnelser innan den
       aktuella aktören har återkommit med synpunkter. I och med att sakförhållandena
       är komplexa och tjänsteanteckningarna ofta är relativt långa8, är det inte ovanligt
       att aktören gör en del korrigeringar i utkastet. Eftersom uppgifterna dessutom har
       stor betydelse för Konkurrensverkets bedömning i ärendet, är det viktigt att
       säkerställa att Konkurrensverket har uppfattat uppgifterna korrekt innan tjänste-
       anteckningen registreras. Av dessa skäl är det oftast ett sämre alternativ för
       Konkurrensverket att registrera tjänsteanteckningen på handläggarens tjänste-
       mannaansvar, dvs. utan att ha fått marknadsaktörens synpunkter. Om Konkur-
       rensverket inte kan förlita sig på att uppgifterna i tjänsteanteckningen är
       korrekta, kan tjänsteanteckningen inte på samma sätt läggas till grund för
       Konkurrensverkets bedömning i ärendet. Konkurrensverket har inte heller några
       påtryckningsmedel gentemot marknadsaktörerna vid utebliven återkoppling, utan
       är hänvisade till att antingen fortsätta skicka påminnelser tills verket får svar,
       eller färdigställa tjänsteanteckningen utan att ha inhämtat synpunkter, dvs. på
       eget tjänstemannaansvar, med risk för att tjänsteanteckningen innehåller
       ofullständiga eller felaktiga uppgifter.
       Konkurrensverket ser löpande över sina rutiner för att se om hanteringen kan
       effektiviseras ytterligare och kommer vid översynen att ta dessa erfarenheter i
       beaktande. Det rör sig dock om sex tillfällen9 av totalt 44 möten/samtal och inte,
       som påstått, om någon systematisk fördröjning.
       Konkurrensverket delar inte heller Novamedias uppfattning om att verkets för-
       dröjning med att upprätta tjänsteanteckningar kan leda till allvarliga negativa
       följder för Novamedia. Som part har Novamedia enligt 17 § FL rätt till insyn i




7 Aktbilaga 675 och 684 i dnr 263/2013.
8 De tjänsteanteckningar som omfattas av anmälan är mellan tre och tio sidor långa.
9 För ordningens skull bör det påpekas att Novamedias anmälan innehåller vissa felaktigheter.

    Aktbilagorna 675 och 684 avser samma möte. Medan aktbilaga 675 är det utkast som Svenska Spel
     skickade tillbaka med ändringsmarkeringar är aktbilaga 684 den slutliga versionen av
     tjänsteanteckningen som Konkurrensverket aktbilagerade.
    Aktbilaga 760 avser ett möte som ägde rum den 27 februari 2015, inte 27 januari 2015, se akt-bilaga
     698. Att det i tjänsteanteckningen står januari beror på en felskrivning. Tiden mellan möte och
     registrering är alltså en månad kortare än vad som anges i anmälan.
    Påståendet på s. 7 om att Konkurrensverket, utöver de fall som listas i tabellen på s. 6 och 7, i ett fall
     har dröjt i mer än två veckor med att registrera en tjänsteanteckning stämmer inte. Den aktuella
     tjänsteanteckningen, aktbilaga 1137, färdigställdes den 9 november 2015 och registre-rades samma dag.
     Däremot har Konkurrensverket missat att ändra datum i den färdigställda versionen (från datum för
     utkast till datum för färdigställande).
                                                                           Dnr 1145-2016        Sid 5 (19)




       allt som tillförs ärendet. Insyn ska ges senast innan ärendet avgörs. FL uppställer
       ingen skyldighet att fortlöpande tillställa part det som tillförs ärendet. Att kom-
       municering sker i samband med beslut eller utkast till beslut är tillräckligt för att
       part ska kunna tillvarata sin rätt till försvar i ärendet.10 Därutöver ska partsinsyn
       givetvis ges på parts begäran, vilket skett löpande i aktuellt ärende. Utöver
       tjänsteanteckningar från mötena har Novamedia fått del av eventuella frågor eller
       diskussionsunderlag som har skickats ut till den aktuella marknadsaktören inför
       mötet. Konkurrensverket har därutöver genomfört tre statusmöten i ärendet där
       Konkurrensverket har redogjort för verkets misstankar och vad som är status i
       utredningen. Novamedia har således haft full möjlighet att tillvarata sin rätt till
       försvar.

       Förhör
       Novamedia påstår att Konkurrensverkets uppteckning och granskning av förhör
       med AA inte uppfyller kraven i 5 kap. 2 § KL. Detta verkar bero på ett miss-
       förstånd från Novamedias sida.
       Vid förhör enligt 5 kap. 1 § KL spelar Konkurrensverket in förhöret på band.
       Den som hörs har inte rätt att själv banda förhöret. Konkurrensverkets beslut om
       att inte tillåta bandinspelning kan inte överklagas. 11
       Förhöret med AA spelades in på band och skrevs senare ut i sin helhet i en så
       kallad dialogutskrift. Vid ett sådant tillvägagångssätt finns ingen rätt för den
       hörde att granska utskriften. Den kritik som JO framförde i sin ämbetsberättelse
       2014/15 s. 349 avsåg en situation då Konkurrensverket valt att upprätta en
       sammanfattande uppteckning av förhöret i stället för att upprätta en fullständig
       dialogutskrift. I en sådan situation finns givetvis ett behov för den hörde att
       granska sammanfattningen och korrigera eventuella missförstånd. Samma behov
       gör sig dock inte gällande när Konkurrensverket i stället bandar förhöret och
       skriver ut det i sin helhet. I denna typ av situationer har JO uttalat att en kontroll
       från den hördes sida är obehövlig.12
       Konkurrensverket hade alltså ingen skyldighet att låta AA granska dialog-
       utskriften. Dialogutskriften lämnades senare ut till AA och Novamedia, inte för
       granskning, utan med stöd av Novamedias rätt till partsinsyn i ärendet. Att
       utlämnandet dröjde en vecka från det datum som framgår på dialogutskriften
       beror på att Konkurrensverket anlitade extern hjälp för att skriva ut dialog-
       utskriften, vilket verket brukar göra, och att utskriften därefter behövde
       genomgås av en handläggare i projektgruppen för att justera uppenbara felskriv-
       ningar, såsom t.ex. felaktiga företags- eller produktnamn.
       Konkurrensverket har således inte agerat i strid med kraven i 5 kap. 2 § KL.

       Onödigt betungande åtgärder
       Novamedias påstående om att Konkurrensverkets ålägganden har varit onödigt
       betungande saknar grund. Samtliga ålägganden har varit nödvändiga och
       proportionerliga.
       Konkurrensverket får enligt 5 kap. 1 § KL ålägga företag att tillhandahålla
       sådana uppgifter och handlingar som behövs för att Konkurrensverket ska kunna
       fullgöra sina uppgifter. Denna bestämmelse ger Konkurrensverket befogenhet att
       inhämta uppgifter som part förfogar över, såsom korrespondens, avtal, redovis-




10 För ett liknande resonemang, se dom från Kammarrätten i Stockholm av den 24 oktober 2011 i mål nr

4991-11.
11 MD 2000:16.
12 JO 1998/99 s. 103, se även Fitger, Rättegångbalken, Del 2 s. 23:74b.
                                                                              Dnr 1145-2016     Sid 6 (19)




       ningsmaterial, försäljningsuppgifter mm. Att det är betungande för part att ta
       fram uppgifterna är inget hinder i sig, men part får enligt 5 kap. 13 § KL inte
       betungas i onödan. Häri ligger, såsom Novamedia påpekar, en skyldighet för
       Konkurrensverket att göra en proportionalitetsbedömning, dvs. att ställa upp-
       giftens värde för prövningen i relation till det intrång eller men som åläggandet
       innebär.
       Novamedia har i anmälan till JO framfört ett antal invändningar mot de åläggan-
       den som Konkurrensverket har utfärdat i ärendet. Innan Konkurrensverket går
       närmare in på dessa, bör det påpekas att samtliga ålägganden som har fattats i
       ärendet har varit överklagbara. Novamedia har dock inte i något fall utnyttjat
       möjligheten att överklaga.

       Några utgångspunkter för proportionalitetsbedömningen
       Vid proportionalitetsbedömningen måste det beaktas att misstankarna avser en
       allvarlig överträdelse av konkurrenslagen som kan leda till en skyldighet att
       betala konkurrensskadeavgift upp till tio procent av företagets omsättning.
       I mål om konkurrensskadeavgift är beviskraven oerhört höga. Europakonven-
       tionens oskuldspresumtion är tillämplig. Det innebär att Konkurrensverket måste
       lägga fram en utredning som är robust såtillvida att det såvitt man kunnat finna
       inte finns någon ytterligare utredning som hade kunnat påverka bevisvärdet.13
       Om domstolen bedömer att ytterligare utredning hade kunnat påverka bevis-
       värdet, kan Konkurrensverkets talan ogillas. Detta måste beaktas vid be-
       dömningen av vad som är proportionerligt. Företag som riskerar att få betala hög
       konkurrensskadeavgift har dessutom incitament att undanröja eller förvanska
       bevisning som de förfogar över.14 Detta gäller framförallt handlingar som stärker
       Konkurrensverkets misstankar, eller på annat sätt motsäger vad part har anfört i
       ärendet. Det kan t.ex. handla om strategidokument, affärsplaner, marknads-
       undersökningar eller kund- och konkurrentanalyser som part har upprättat innan
       Konkurrensverkets utredning inleddes, och där marknaden och konkurrens-
       situationen beskrivs på ett helt annat sätt än vad part i övrigt har gjort, eller vill
       göra gällande i sina svar till Konkurrensverket.
       När Konkurrensverket ålägger part att lämna in den här typen av handlingar till
       verket är det inte ovanligt att part lämnar ofullständig information, t.ex. genom
       att hävda att det inte finns några handlingar av det slag som Konkurrensverket
       efterfrågar. Konkurrensverket kan då välja att ålägga företaget igen, men preci-
       sera frågan ytterligare, eller kombinera åläggandet med vite. Det är inte ovanligt
       att Konkurrensverket måste ställa samma fråga flera gånger för att få in relevant
       information.
       Till skillnad från vad som gäller vid utredningar hos Europeiska kommissionen
       eller de flesta andra konkurrensmyndigheter i EU, finns det i Sverige inga lag-
       stadgade sanktioner mot företag som lämnar ofullständiga eller oriktiga uppgifter
       till Konkurrensverket. Om ett åläggande inte är förenat med vite riskerar
       företaget således inga rättsliga sanktioner om det inte efterkommer åläggandet.
       Konkurrensverket har i en skrivelse till regeringen påpekat att detta är ett
       problem. Taktiskt agerande i detta avseende är till nackdel för det allmänintresse
       Konkurrensverket är satt att företräda.15
       Nedan bemöter Konkurrensverket de huvudsakliga invändningar som Nova-
       media har framfört avseende Konkurrensverkets ålägganden.




13 Se t.ex. MD 2013:5 TeliaSonera AB ./. Konkurrensverket m.fl. s. 33-35.
14 Se t.ex. tingsrättens beslut 15 november 2013 i Ä 16351-13, Konkurrensverket ./. Assa AB m.fl. samt MD A

2/11, Konkurrensverket./. Posten Meddelande AB m fl.
15 Se Konkurrensverkets skrivelse till Näringsdepartementet, ab 5 i dnr 385/2015.
                                                                        Dnr 1145-2016       Sid 7 (19)




       Novamedias invändning om att samma information har efterfrågats flera gånger
       Det stämmer att Konkurrensverket vid vissa tillfällen har begärt in samma
       information flera gånger. Detta beror på att det i utredningen har funnits indi-
       kationer på att Novamedia har inkommit med ofullständig information till
       Konkurrensverket. Det har därför varit nödvändigt att efterfråga samma
       uppgifter flera gånger och till slut kombinera åläggandet med vite.
       Konkurrensverket har t.ex. vid två tillfällen ålagt Novamedia att inkomma med
       underlag rörande en prishöjning som företaget hade genomfört.
       Vid det första tillfället, i åläggande av den 20 februari 2015, ombads Novamedia
       att ”inkomma med interna och externa kundundersökningar, studier, rapporter,
       analyser och beslutsunderlag som låg till grund för beslutet att fr.o.m. 1 januari
       2013 höja lottpriset för PKL från 150 kr till 160 kr”.16 Som svar på åläggandet
       inkom Novamedia den 13 mars 2015 med en presentation på åtta sidor och upp-
       gav följande: ”Novamedia har inte i anledning av prisjusteringen genomfört
       någon särskild kundundersökning eller studie.” 17
       Konkurrensverket bedömde att det var osannolikt att ett företag i Novamedias
       storleksordning hade genomfört en betydande prishöjning utan att ha mer under-
       lag än en intern presentation på åtta sidor. I en handling som Konkurrensverket
       tidigare hade fått in i ärendet fanns dessutom en beskrivning av en känslighets-
       analys som Novamedia hade utfört inför prishöjningen, och som rimligtvis borde
       ha lämnats in som svar på Konkurrensverkets åläggande den 20 februari 2015.
       Konkurrensverket utfärdade därför ett nytt åläggande den 25 maj 2015, där
       Novamedia specifikt ombads att inkomma med ”de ingående känslighetsanalyser
       beträffande PKL:s prishöjning som nämns i 7 § i styrelseprotokollet upprättat
       2012-11-09 (aktbilaga 441), och som enligt protokollet entydigt visat att
       förväntat volymbortfall kompenseras av den ökande försäljningsintäkten.” 18
       Novamedia svarade den 23 juni 2015 att ”Det finns inga ytterligare rapporter
       eller dokument än det underlag som redan getts in av Novamedia, se ab 720.”19
       Den 23 oktober 2015 utfärdade Konkurrensverket för tredje gång ett åläggande
       där Novamedia ombads att inkomma med underlag till den aktuella prishöj-
       ningen.20 Denna gång preciserades frågan ytterligare och åläggandet kombine-
       rades med vite. Den 30 november 2015 och 12 februari 2016 inkom Novamedia
       med ett omfattande underlag avseende den aktuella prishöjningen. Underlaget
       bestod huvudsakligen av intern korrespondens, men Novamedia lämnade också
       in presentationsmaterial som inte tidigare hade lämnats in till Konkurrensverket
       och som borde ha lämnats in redan i samband med Konkurrensverkets första
       åläggande.21
       Det har således funnits god anledning i det aktuella ärendet att efterfråga samma
       uppgift flera gånger.
       Såvitt gäller de kund-, marknads- och konkurrentanalyser som Konkurrensverket
       har efterfrågat i ärendet, vill Konkurrensverket påpeka följande.
       Kund-, marknads- och konkurrensanalyser efterfrågades första gången i ett
       åläggande av den 1 juli 2014.22 Vid möte med Konkurrensverket den 3 juli 2015
       uppgav Novamedia att det fanns ett mycket stort antal undersökningar som




16 Aktbilaga 696 i dnr 263/2013.
17 Aktbilaga 718 i dnr 263/2013.
18 Aktbilaga 788 i dnr 263/2015.
19 Aktbilaga 849 i dnr. 263/2013.
20 Aktbilaga 1101 i dnr 263/2013.
21 Aktbilaga 1378 i dnr 263/2013.
22 Aktbilaga 174 i dnr 263/2013.
                                                                              Dnr 1145-2016     Sid 8 (19)




       omfattades av den aktuella frågan. Novamedia hävdade att det därför var nöd-
       vändigt att begränsa åläggandets omfattning, och föreslog att Novamedia bara
       skulle komma in med externa undersökningar som de hade låtit utföra under den
       angivna perioden.23 Detta accepterades av Konkurrensverket.
       I situationer som den ovan nämnda, då det uppstår behov av att inskränka ett
       åläggande genom att göra ett urval av handlingar, bör urvalet inte göras av den
       som är föremål för utredningen. För Konkurrensverket kan det dock vara svårt
       att göra ett relevant urval utan att ha full översikt över vilka handlingar part
       förfogar över.
       Baserat på Novamedias uppgift om att det fanns ett mycket stort antal under-
       sökningar utöver de som hade lämnats in till Konkurrensverket, och att det var
       mycket arbetskrävande att lämna in samtliga undersökningar, ålades Novamedia
       den 25 maj 2015 att inkomma med en förteckning över samtliga undersökningar
       som Novamedia hade utfört eller låtit utföra från och med 2003. Novamedia
       ålades även att ange vem som hade utfört undersökningen, samt vad som var
       undersökningens syfte och slutsats.24 Syftet var att göra det möjligt för Konkur-
       rensverket att få full inblick i vilka handlingar som fanns hos Novamedia, så att
       verket skulle kunna göra ett relevant urval och avgöra vilka handlingar som
       skulle begäras in, utöver de som Novamedia redan hade lämnat in. Konkurrens-
       verket har dock inte ålagt Novamedia att göra sammanfattningar av under-
       sökningarna. Det är oklart vad Novamedia grundar detta påstående på.

       Novamedias invändning om att Konkurrensverket har efterfrågat information som
       verket har bättre förutsättning att producera med egna resurser
       Novamedia påstår att Konkurrensverket har efterfrågat information som verket
       har bättre förutsättning att producera med egna resurser. Konkurrensverket har
       svårt att förstå Novamedias invändning i denna del.
       Påståendet är för det första felaktigt. De kund- och marknadsundersökningar som
       Novamedia självt har tagit fram har ett betydande värde utöver de undersök-
       ningar som Konkurrensverket kan utföra i ärendet. Framförallt eftersom de inte
       är begränsade till nutid utan även beskriver den marknads- och konkurrens-
       situation som gällde under den tid då avtalen tillämpades.
       Påståendet är för det andra irrelevant. Konkurrensverkets befogenhet att inhämta
       information enligt 5 kap. 1 § KL är inte sekundär på så sätt att verket bara kan
       begära in information som verket inte kan producera själv. Konkurrensverket har
       rätt att begära in allt bevismaterial som part förfogar över, om inte åläggandet
       kan anses onödigt eller oproportionerligt, vilket inte varit fallet i aktuellt ärende.

       Omfattande åläggande sent i utredningen
       Det stämmer att Konkurrensverket utfärdade ett omfattande åläggande sent i
       utredningen, som dessutom kombinerades med vite.
       Enligt 6 kap. 1 § KL kan Konkurrensverket kombinera ålägganden med vite. Det
       uppställs inga ytterligare krav än de som uppställs i 5 kap. 1 § KL. Det är alltså
       upp till Konkurrensverket att bedöma om det finns behov av att kombinera ett
       åläggande med vite.
       Det finns inte heller något som hindrar Konkurrensverket från att utfärda
       ålägganden sent i utredningen. Tvärtom är det, såväl ur effektivitetssynpunkt
       som ur proportionalitetsynpunkt, naturligt att omfattningen på Konkurrens-
       verkets ålägganden ökar i takt med att misstankarna i ärendet stärks. Ålägganden




23 Se tjänsteanteckning från möte den 3 juli 2014, aktbilaga 188 i dnr 263/2013.
24 Aktbilaga 788 i dnr 263/2015.
                                                                            Dnr 1145-2016          Sid 9 (19)




       enligt 5 kap. 1 § KL kan således utfärdas ända fram till den tidpunkt då
       Konkurrensverket fattar slutligt beslut eller lämnar in en stämningsansökan till
       tingsrätten.
       Hösten 2015 hade Konkurrensverket indikationer på att Novamedia vid två till-
       fällen hade inkommit med ofullständig information som svar på Konkurrens-
       verkets ålägganden, något som senare visade sig stämma. Inför Konkurrens-
       verkets ställningstagande i ärendet fanns det ett behov av att säkerställa att verket
       hade fått in all relevant bevisning. Konkurrensverket utfärdade därför ett relativt
       omfattande åläggande, vilket kombinerades med vite för att säkerställa fullstän-
       diga svar. Svarsfristen var ursprungligen en månad, men på Novamedias begäran
       beviljade Konkurrensverket omfattande anstånd.
       Konkurrensverket framställde aldrig några krav på att Novamedia skulle anlita
       IT-forensisk expertis för att hinna inkomma med svar i tid. Frågan uppkom när
       Novamedia begärde omfattande anstånd för att svara på åläggandet. Konkurrens-
       verket bad då Novamedia om att utveckla skälen till att det var svårt att inkomma
       med svar i tid och frågade om företaget skulle genomföra sökningen självt eller
       med hjälp av extern expertis. Konkurrensverket ställde dock inga krav om att
       Novamedia skulle anlita extern expertis för att hinna svara i tid. Tvärtom bevil-
       jade Konkurrensverket anstånd, som längst två och en halv månad, utifrån
       Novamedias beskrivning av hur arbetskrävande det var att ta fram svaren. 25
       Det kan tilläggas att Konkurrensverket, när det finns indikationer på att part inte
       inkommer med fullständiga svar på verkets ålägganden, även kan ansöka om att
       få göra en platsundersökning enligt 5 kap. 3 § KL. En platsundersökning är
       betydligt mer ingripande för företaget än ett åläggande vid vite. Det finns inget
       som hindrar att en platsundersökning genomförs i ett sent skede av utredningen.

       Undersökningens ordningsföljd
       Novamedia hävdar att Konkurrensverket hade kunnat undvika en onödig arbets-
       belastning genom att fokusera på en prejudiciell fråga i taget.
       Konkurrensverket bedömer i varje enskilt fall hur utredningen kan utföras mest
       effektivt. I vissa fall kan det vara mest effektivt att fokusera på att utreda ett
       rekvisit i taget, men i regel är det mest effektivt att utreda flera rekvisit parallellt.
       I aktuellt ärende har Konkurrensverket, både för att utreda effektivt och för att
       undvika att belasta Novamedia i onödan, successivt utökat omfattningen på sina
       ålägganden i takt med att misstankarna i ärendet har stärkts. Det mest omfattande
       åläggandet har utfärdats sent i utredningen, vid en tidpunkt då det har ansetts
       nödvändigt att samla bevisning för att nå upp till beviskraven i en eventuell
       domstolsprocess. Konkurrensverket har således inte belastat Novamedia i
       onödan.

       Påstående om att Konkurrensverket har lagt bevisbördan på Novamedia
       Konkurrensverket tillbakavisar slutligen Novamedias påstående om att verket
       har lagt utrednings- och bevisbörda på Novamedia. Påståendet är grovt
       missvisande.




25 Frist för att inkomma med svar enligt åläggandet var den 23 november 2015. På Novamedias begäran

beviljades anstånd för att inkomma med svar på frågorna 1(a) och 1 (b) till den 30 november 2015 och för
frågorna 6(a) och 6(c) till den 11 december 2015. Avseende frågorna 1(c), 1(d), 4(e), 4(f), 4(g) och 6(b)
beviljas Novamedia anstånd till den 12 februari 2016. Novamedia medgavs vidare möjlighet att komplettera
sina svar på frågorna 1(a), 1(b), 6(a) och 6(c) senast den 12 februari 2016.
                                                                         Dnr 1145-2016        Sid 10 (19)




       Novamedia har vid flera tillfällen påpekat att det är belastande för företaget att
       vara part i en pågående tillsynsutredning. Novamedia har framfört att Konkur-
       rensverkets misstankar är ogrundade, av flera skäl, och har frågat om det är något
       företaget kan göra för att få Konkurrensverket att snabbt skriva av ärendet.
       Konkurrensverket har vid dessa tillfällen redogjort för vad som ligger till grund
       för verkets misstankar och angett varför det inte varit aktuellt att skriva av
       ärendet. Konkurrensverket har samtidigt förklarat att verket gärna tar emot fakta
       och argument som enligt Novamedias uppfattning bidrar till att undergräva
       misstankarna i ärendet. Detta har Konkurrensverket givetvis inte gjort för att
       självt slippa utreda sådant som talar till Novamedias fördel, utan för att precisera
       att Novamedia gärna får lämna in fakta och argument som verket, enligt Nova-
       medias uppfattning, saknar kännedom om eller inte har beaktat i tillräcklig grad.
       Novamedia har också specifikt frågat om det skulle vara till någon nytta för
       utredningen om Novamedia kom in med egen ekonomisk analys i ärendet.
       Konkurrensverket har då svarat att verket gör egen ekonomisk analys i ärendet
       men att verket givetvis även tar emot och beaktar ekonomisk analys som Nova-
       media låter genomföra.26 Konkurrensverket har dock inte vid något tillfälle bett
       Novamedia att inkomma med sådan analys.
       Konkurrensverket har således inte försökt lägga någon utrednings- eller bevis-
       börda på Novamedia.

       Sammanfattande slutsats – åläggandena har varit nödvändiga och proportionerliga
       Sammanfattningsvis har Konkurrensverkets ålägganden i ärendet varit nöd-
       vändiga och proportionerliga.
       De har utfärdats inom ramen för ett ärende som avser misstanke om en allvarlig
       överträdelse av konkurrenslagen, där det föreligger incitament för part att
       undanhålla eller förvanska information och där det dessutom har funnits
       indikationer på att part tidigare har inkommit med ofullständig information.
       Novamedia är ett ekonomiskt starkt företag som har haft god möjlighet att
       efterkomma åläggandena utan negativ inverkan på företagets verksamhet.
       Frågorna har avsett förhållanden som haft stor betydelse för utredningen. De svar
       och handlingar som har lämnats in, framförallt som svar på Konkurrensverkets
       senaste åläggande, har dessutom i hög grad bidragit till bedömningen av om en
       överträdelse ägt rum.
Novamedia kommenterade remissvaret, och Novamedias yttrande remitterades
till Konkurrensverket för förnyat yttrande. I sitt förnyade remissvar den 17
augusti 2016 anförde Konkurrensverket bl.a. följande:
       Vad gäller Konkurrensverkets rutiner för upptecknande av förhör bör det
       påpekas att rutinerna varit föremål för JO:s granskning (se JO 2014/15:JO1
       dnr 6358-2012) men också så sent som under hösten 2014 i samband med JO:s
       inspektion hos Konkurrensverket varvid frågan om genomförande av förhör
       också berördes. Av protokollet från inspektionen framgår att chefsJO ämnade
       återkomma till Konkurrensverkets rutin för upptecknande av förhör. JO lät också
       anteckna att det för närvarande saknades skäl att utreda frågan. 27




26 När Novamedia senare inkom med egen ekonomisk analys granskades denna av Konkurrensverkets

ekonomer. Novamedias ekonomiska rådgivare fick även komma till verket och presentera denna. Vid mötet
påpekade Konkurrensverkets ekonomer flera brister i analysen och förklarade varför den inte avfärdade
Konkurrensverkets misstankar om missbruk i ärendet.
27 Protokoll från JO:s inspektion av Konkurrensverket 22-23 oktober 2014, dnr 5736-2014 s. 7.
                                                                Dnr 1145-2016        Sid 11 (19)




Ärendets status
Konkurrensverket har den 26 juli 2016 meddelat sin preliminära bedömning i
ärendet genom ett utkast till stämningsansökan som skickats till Novamedia för
yttrande. Konkurrensverket bedömer att Novamedia har överträtt förbudet mot
missbruk av dominerande ställning i 2 kap. 7 § KL och artikel 102 FEUF och
anser att Novamedia ska betala konkurrensskadeavgift för den tid överträdelsen
har pågått. Novamedia har fått en svarsfrist till den 15 september 2016 att yttra
sig över utkastet. Konkurrensverket kommer att ta slutlig ställning till om verket
ska väcka talan i domstol efter att ha analyserat Novamedias synpunkter på
utkastet till stämningsansökan. Konkurrensverket vidhåller därför att den
misstänkta överträdelsen är en allvarlig överträdelse. Vad Novamedia framhåller
i denna del ändrar inte Konkurrensverkets uppfattning.
Det förtjänar att nämnas att det av regleringsbrevet för Konkurrensverket
(N2015/08867 SUN N2015/08707 KLS (delvis) N2015/01752 SUN m.fl.)
beträffande organisationsstyrning särskilt poängteras att lagtillämpningen utgör
en väsentlig del av verksamheten och särskild vikt ska läggas vid
kartellbekämpning och vid att ingripa mot privata och offentliga aktörer som
missbrukar en dominerande ställning på marknaden. Av Konkurrensverkets
prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten (Admnr 67/2016 av den 20 april
2016) framgår också att missbruksärenden prioriteras av verket.
Det finns således goda skäl för Konkurrensverket att utreda ärendet med en
inriktning mot att driva en talan mot Novamedia om konkurrensskadeavgift för
den tid överträdelsen har pågått.

Omfattningen av ingivet material
Konkurrensverket delar inte heller Novamedias bedömning att utredningen har
varit onödigt betungande.
Som Konkurrensverket redogjort för i det tidigare yttrandet tillhör missbruks-
ärenden de mest komplexa ärenden som Konkurrensverket har att utreda. Varje
ärende är dock unikt. Det är därför svårt att på ett rättvisande sätt jämföra
handläggningstiden i olika ärenden.
Det är inte meningsfullt att jämföra antalet handlingar som har lämnats in i
utredningen av Novamedia med antalet handlingar som har lämnats in i andra
missbruksärenden. Novamedias jämförelse med dnr 629/2010 Nasdaq OMX är
direkt missvisande, eftersom Konkurrensverket i detta ärende hämtade in
omfattande information genom en oanmäld platsundersökning. I den nu aktuella
utredningen av Novamedia har Konkurrensverket inte genomfört någon
platsundersökning. Det har därför funnits ett större behov att inhämta
information genom skriftliga ålägganden.
Det bör även nämnas att tillämpningen av missbruksförbudet under de senare
åren har övergått från att i hög utsträckning vara formbaserad till att i dag vara
mera effektbaserad. Till skillnad från vad som gällde tidigare, är det i dag inte
längre möjligt att utifrån ett förfarandes form hävda att det föreligger ett
missbruk av dominerande ställning. Konkurrensmyndigheter måste kunna visa
att förfarandet har förmågan att orsaka negativa effekter på konkurrensen. Denna
utveckling har generellt välkomnats av företagen, eftersom det minskar risken
för felaktiga ingripanden från konkurrensmyndigheternas sida. Utvecklingen
leder dock till att utredningarnas omfattning tenderar att öka.
Utredningen av Novamedia är inget undantag. För att kunna avgöra om
Novamedia har brutit mot missbruksförbudet har det varit nödvändigt att
inhämta omfattande information, både om de olika spelprodukterna som finns på
marknaden, de aktuella avtalen och de potentiella effekterna till följd av
förfarandet. Lotterimarknaden har inte tidigare varit föremål för någon utredning
med bäring på lagtillämpning och därför har en grundlig inventering behövt
                                                                          Dnr 1145-2016         Sid 12 (19)




       genomföras vilket bl.a. innefattat möten med ett stort antal marknadsaktörer och
       genom insamling av omfattande information.
       Att Konkurrensverket vid vissa tillfällen under utredningen har ställt upprepade
       frågor till Novamedia om samma förhållanden beror inte, såsom Novamedia
       hävdar, på en oförmåga att förstå vad Novamedia har svarat, utan snarare på ett
       välgrundat ifrågasättande av om informationen har varit fullständig. Företag som
       riskerar att betala konkurrensskadeavgift har ett naturligt incitament att inte alltid
       lämna fullständig information. Därtill kommer att det, till skillnad från vad som
       gäller i de flesta andra medlemsländer i EU, i Sverige inte finns några
       lagstadgade sanktioner mot företag som lämnar oriktiga eller ofullständiga
       uppgifter i samband med en konkurrensrättslig utredning. Det är därför naturligt
       att Konkurrensverket ibland ifrågasätter påståenden från företagen om den
       efterfrågade informationen inte finns tillgänglig. Som Konkurrensverket tidigare
       har påpekat har det dessutom i det aktuella ärendet funnits konkreta indikationer på
       att Novamedia inte lämnat fullständiga uppgifter. Vad Novamedia anför i sitt
       senaste yttrande ändrar inte Konkurrensverkets uppfattning i denna del.

       Ärendets handläggningstid
       Konkurrensverket delar inte Novamedias uppfattning att handläggningstiden har
       varit onödigt lång. Ärendet har handlagts så skyndsamt som möjligt utifrån
       ärendets komplexitet. Konkurrensverket vill understryka att det inte går att dra
       några långtgående slutsatser av handläggningstiden i andra missbruksärenden
       eftersom varje ärende är unikt både vad gäller komplexitet och vad gäller
       omfattning av utredningsmaterial. Antalet aktbilagor i ett ärende utgör inte heller
       en måttstock på svårighetsgraden i ärendet.
       Den jämförelse som Novamedia gör i tabellen på s. 13 av handläggningstiden i
       olika missbruksärenden är direkt missvisande. Flertalet ärendet i tabellen avser
       antingen avskrivningsbeslut, där det inte har varit nödvändigt att ta ställning till
       om en överträdelse har ägt rum, interimistiska beslut, som enbart gäller i
       avvaktan på slutligt beslut, eller åläggandebeslut. Konkurrensverket anser inte
       att det är relevant att jämföra handläggningstiden i denna typ av ärenden med
       handläggningstiden i ärenden som verket tar till domstol med yrkande om
       konkurrensskadeavgift.
       De ärenden som Novamedia redogör för i sin tabell och som kan uppvisa
       liknande drag som den nu aktuella utredningen av Novamedia är de ärenden som
       Konkurrensverket har tagit till domstol med yrkande om konkurrensskadeavgift,
       dvs. dnr 1076/2001 Telia Sonera (3 år och 3 månader), dnr 415/2012 Swedish
       Match (2 år och 5 månader) och 629/2010 Nasdaq OMX (4 år och 5 månader).
       Av dessa tre är det bara ett ärende, dnr 1076/2001 Telia Sonera, där det
       föreligger en lagakraftvunnen dom som klart indikerar hur omfattande
       utredningsskyldigheten är i ärenden av nu aktuellt slag. I domen uttalade
       Marknadsdomstolen att Konkurrensverkets utredning var bristfällig. 28
       Konkurrensskadeavgiften reducerades från yrkat belopp om 144 mkr till 35 mkr
       och Telia Sonera tillkändes ersättning för hälften av sina rättegångskostnader.
       Domen visar vikten av att Konkurrensverket genomför en robust utredning innan
       ärendet tas till domstol.

       Konkurrensverkets handläggning
       När det gäller påstådda överträdelser av 2 kap. 1 och 7 §§ KL har
       Konkurrensverket möjlighet att självt, utifrån verkets prioriteringspolicy,
       bestämma vilka utredningar som ska drivas och därmed styra resurserna dit de




28 MD 2013:5 p. 265. Se även p. 183, 184, 300 och 301.
                                                                 Dnr 1145-2016        Sid 13 (19)




behövs mest. När det gäller t.ex. företagskoncentrationer och remisser föreligger
inte samma möjlighet. Detta har under vissa perioder påverkat utredningen av
förevarande ärende.
Det stämmer att Konkurrensverket under den inledande utredningen vidtog ett
begränsat antal externa utredningsåtgärder. Konkurrensverket ville undvika att
belasta Novamedia och andra marknadsaktörer i onödan innan verket hade gjort
en första intern analys av det påstådda missbruket och säkerställt att det inte
fanns några betydande effektivitetsskäl eller andra godtagbara skäl som gjorde
det uppenbart tillåtet för Novamedia att tillämpa de aktuella avtalen.
Vad gäller tidplan stämmer det att Konkurrensverket våren 2015 meddelade
Novamedia en preliminär tidsplan som senare ändrades. Detta är dock inget
anmärkningsvärt. Som Konkurrensverket vid flera tillfällen har påpekat för
Novamedia är alla besked som ges av projektgruppen under utredningen
preliminära. Konkurrensverket är ett enrådighetsverk och bindande beslut fattas
av generaldirektören. Projektgruppen har ingen behörighet att ge bindande
besked, vare sig det gäller materiella bedömningar eller tidplan. För att öka
transparensen och förutsägbarheten kommunicerar dock projektgrupperna
normalt löpande preliminära bedömningar och tidplaner och ställningstaganden i
olika frågor. En transparent handläggning av Konkurrensverkets ärenden
förutsätter en förståelse för att sådana preliminära besked kan komma att ändras.

Tjänsteanteckningar
Som Konkurrensverket har angett i yttrandet av den 9 maj 2016 delar verket
Novamedias uppfattning om att det i vissa fall har dröjt för lång tid att upprätta
tjänsteanteckningar från möten med marknadsaktörer. Detta har, som tidigare
nämnts, berott på en kombination av hög arbetsbelastning och svårigheter att få
synpunkter från de aktuella marknadsaktörerna på innehållet i verkets utkast till
tjänsteanteckningar.
Konkurrensverket vidhåller dock att detta inte har lett till några allvarliga
negativa följder för Novamedia. Till skillnad från vad Novamedia gör gällande
har fördröjningen inte lett till någon risk att tjänsteanteckningarna har fått ett
inkorrekt innehåll. Som framhållits i Konkurrensverkets tidigare yttrande är det
tvärtom vikten av ett korrekt innehåll som varit ett av de huvudsakliga skälen till
tidsutdräkten med upprättandet.
I samband med utskick av utkast till stämningsansökan har Konkurrensverket
kommunicerat alla handlingar som Konkurrensverket grundat sin preliminära
bedömning på. Novamedia har därigenom fått full möjlighet att bemöta de
omständigheter som det framtida beslutet kan komma att grundas på och på så
sätt tillvarata sin rätt till försvar i ärendet.

Felaktigt utlämnande av handling
Till förtydligande av vad Konkurrensverket tidigare har anfört i anledning av det
felaktiga utlämnandet vill verket påpeka att det rör sig om en mening av mycket
allmän karaktär och att det är tveksamt om villkoren för sekretess enligt 30 kap.
1 § OSL är uppfyllda. Det handlar om ett kort citat från licens- och driftsavtalet
mellan Novamedia och Postkodföreningen. Det är alltid svårt att med säkerhet
avgöra om en uppgift kan antas skada uppgiftslämnaren vid ett utlämnande.
Uppgifter i avtal är ofta hemliga för tredje man, men behöver inte vara det. I det
aktuella fallet bedömde Konkurrensverket initialt att det fanns skäl att sekretess-
belägga uppgiften mot tredje man. I takt med att utredningen har fortskridit
bedömer Konkurrensverket att det är tveksamt om uppgiften är av en sådan
karaktär att den kan antas skada Novamedia eller Postkodföreningen vid ett
utlämnande. Att utlämnandet skedde till Amnesty, som är en av Novamedias
förmånstagare, gör det ännu svårare att tro att utlämnandet kan antas ha lett till
någon skada för Novamedia. Oavsett om villkoren för sekretess enligt 30 kap.
                                                                        Dnr 1145-2016        Sid 14 (19)




       1 § OSL är uppfyllda eller inte rör det sig enligt Konkurrensverkets bedömning
       om ett ringa fall där straffrättsligt ansvar inte torde kunna komma ifråga 29
       Att Konkurrensverket i ett fall har polisanmält ett ombud som brutit mot
       tystnadsplikten visar att verket ser allvarligt på röjandet av sekretessbelagda
       uppgifter. Det bör dock påpekas att det, till skillnad från det nu aktuella fallet,
       rörde sig om information som var oerhört känslig och inte ens kunde lämnas ut
       till part utan förbehåll. Uppgifterna lämnades ut med ett förbehåll enligt 10 kap.
       4 § OSL som begränsande såväl mottagarkrets som användningsområde. När
       uppgifterna senare vidarebefordrades till personer utanför mottagarkretsen fanns
       det skäl att se allvarligt på utlämnandet. Enligt Konkurrensverkets uppfattning
       var det inte ett ringa fall där inget straffrättsligt ansvar skulle kunna utdömas.
       Konkurrensverket beslöt därför att polisanmäla ombudet och överlämna till polis
       och åklagare att bedöma om åtal skulle väckas.
Novamedia kommenterade även det förnyade remissvaret.

Från Konkurrensverket fick JO den 7 februari 2017 uppgiften att ärendet
fortfarande var öppet hos myndigheten och att Konkurrensverket hade som mål-
sättning att fatta beslut under våren om huruvida stämningsansökan skulle
lämnas in till domstol. Den 19 juni 2017 uppgav företrädare för Konkurrens-
verket att ärendet fortfarande är öppet hos myndigheten.

Bedömning
Inledning
Detta ärende handlar om Konkurrensverkets utredning av Novamedia, när det
gäller misstänkt missbruk av dominerande ställning. I ärendet har det skett en
relativt omfattande skriftväxling, och många aspekter av utredningen och
aktörernas agerande har varit föremål för argumentation från Novamedia och
Konkurrensverket.

JO granskar främst att myndigheterna har handlagt ärenden på ett korrekt sätt
och brukar inte ta ställning till om beslut är riktiga i sak. Bedömningen från
JO:s sida begränsas i detta ärende till utredningens handläggningstid,
ålägganden m.m., sekretessprövning, utlämnande av handling som kan ha
innehållit uppgifter som omfattades av sekretess, tjänsteanteckningar och
förhör. Den rättsliga reglering som är relevant för JO:s prövning redovisas i
början av varje avsnitt.

Utredningens handläggningstid
Enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223) ska varje ärende där någon enskild är
part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten
eftersätts. Konkurrensverkets utredning rör ett eventuellt påförande av konkurr-
ensskadeavgift gentemot Novamedia. Av 3 kap. 20 § konkurrenslagen
(2008:579) framgår att konkurrensskadeavgift bara får påföras om stämnings-




29 Jfr Brottsbalken 20 kap. 3 § andra stycket andra meningen.
                                                                  Dnr 1145-2016       Sid 15 (19)




ansökan har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från det att
överträdelsen upphörde.

Novamedia har anfört att Konkurrensverkets handläggning av utredningen om
misstänkt missbruk av dominerande ställning inte har bedrivits på ett så snabbt
och effektivt sätt som kan krävas med hänsyn till ärendets omfattning och svår-
ighetsgrad. Konkurrensverket har tillbakavisat Novamedias påståenden.

Ärendet inleddes i slutet av april 2013 och pågår ännu. Enligt Konkurrensverket
meddelade myndigheten den 26 juli 2016 sin preliminära bedömning i ärendet
genom att skicka ett utkast till stämningsansökan till Novamedia för yttrande,
vilket kom in till Konkurrensverket i november 2016. I januari 2017 hölls ett
möte mellan Konkurrensverket och Novamedia med anledning av yttrandet, och
Konkurrensverket hade som målsättning att fatta ett beslut om huruvida verket
skulle ansöka om stämning mot Novamedia under våren 2017. Något beslut har
dock ännu inte fattats.

Att uppskatta vad som är en rimlig tidsåtgång i dylika ärenden låter sig inte
göras med någon högre grad av exakthet. Eftersom det gjorts relativt få
utredningar av den här typen och de skiljer sig mycket åt sinsemellan är det
också svårt att göra några detaljerade jämförelser med andra ärenden när det
gäller omfattning och tidsåtgång. Utifrån vad som går att se i Konkurrens-
verkets dagboksblad framstår det inte som att det har förekommit några längre
uppehåll i handläggningen från Konkurrensverkets sida. Utredningsåtgärder har
utförts löpande, och det har hämtats in stora mängder material. Jag har givetvis
förståelse för Konkurrensverkets behov av en utredning som är tillräckligt
robust för att tillgodose domstolarnas krav, men måste samtidigt framhålla att
det finns ett starkt rättssäkerhetsintresse av att inte behöva vara föremål för den
här typen av utredning under alltför lång tid. Jag kan konstatera att Konkurrens-
verket inledde sin utredning av Novamedia för mer än fyra år sedan och att den
ännu inte har avslutats. Det har också gått lång tid sedan myndigheten i juli
förra året gjorde sin preliminära bedömning i ett utkast till stämningsansökan.
Det som har framkommit i ärendet visar enligt min mening sammanfattningsvis
att utredningen tagit väl lång tid. Konkurrensverket kan inte undgå kritik för den
utdragna handläggningen.

Ålägganden m.m.
För att Konkurrensverket ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt konkurrens-
lagen får verket enligt 5 kap. 1 § första stycket 1 ålägga ett företag att till-
handahålla uppgifter, handlingar eller annat. Av 6 kap. 1 § framgår att ett sådant
åläggande får förenas med vite. Den som åläggandet riktas emot har enligt
7 kap. 1 § första stycket 2 rätt att överklaga detta beslut till domstol.

Enligt 5 kap. 13 § konkurrenslagen får den som är uppgiftsskyldig eller föremål
för utredning enligt samma lag inte betungas onödigt. Proportionalitetsprincipen
är en grundläggande princip i alla sammanhang där myndigheter agerar med
någon form av tvång gentemot enskilda. En myndighet måste alltid väga
                                                                   Dnr 1145-2016       Sid 16 (19)




nödvändigheten av en viss åtgärd för att uppnå ändamålet med den, mot det
intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den enskilde.

Novamedia menar att Konkurrensverket har ålagt bolaget, i vissa fall vid vite,
att inkomma med information under utredningen i en utsträckning som har varit
oskäligt betungande och orsakat betydande kostnader för bolaget. Novamedia
har vidare anfört att den utdragna utredningen har inneburit goodwillförluster
genom negativ medierapportering om bolaget.

Konkurrensverket har tillbakavisat dessa påståenden och påpekat att det i vissa
andra ärenden i stället har gjorts platsundersökningar vid vilka material har
omhändertagits, vilket måste anses vara mer ingripande för den granskade.
Konkurrensverket har vidare anfört att vissa ålägganden har motiverats med att
det har funnits skäl att misstänka att Novamedia har haft ytterligare information
som bolaget först har hävdat att det inte har haft. Novamedia har dock invänt att
någon sådan information inte har funnits.

Som jag har konstaterat i det föregående är det svårt att avgöra vad som är en
rimlig tidsåtgång i ett ärende av detta slag. Detsamma gäller omfattningen av
utredningen. Det ligger emellertid i sakens natur att en utredning av misstänkt
missbruk av dominerande ställning på en relativt komplex marknad kräver att
stora mängder material samlas in och analyseras.

Så som Konkurrensverket har pekat på har det inte gjorts någon platsunder-
sökning inom ramen för utredningen, och detta medför ett större behov av att
begära in material bl.a. från det undersökta företaget. En platsundersökning
måste anses innebära en mer ingripande åtgärd än att begära in material, även
om ett sådant åläggande förenas med vite. Ett beslut om en sådan åtgärd är dess-
utom möjligt att överklaga. Min slutsats är att utredningsåtgärderna, utifrån vad
som har framkommit genom utredningen i detta ärende, inte kan anses ha varit
onödigt betungande och således har befunnit sig inom gränsen för det lagliga.

Sekretessprövning
Jag vill inledningsvis understryka vikten av att en part så långt det är möjligt får
ta del av de uppgifter som tillförs ett ärende som rör parten. Rätten till parts-
insyn fastslås i 16 § förvaltningslagen, och enligt 10 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) får en myndighet endast vägra att lämna ut en uppgift
till en part med hänvisning till sekretess om det är av synnerlig vikt att
uppgiften inte röjs.

Novamedia har framfört klagomål om att Konkurrensverket i stor utsträckning
har maskerat uppgifter med hänvisning till att dessa omfattas av sekretess, men
att myndigheten vid en senare, förnyad begäran har lämnat ut många av
uppgifterna. Det har då visat sig att maskeringen i ett antal fall hade omfattat
uppgifter som knappast var sådana att de kunde undanhållas part med stöd av
10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.
                                                                    Dnr 1145-2016       Sid 17 (19)




I protokollet över JO:s inspektion av Konkurrensverket den 22–23 oktober 2014
(dnr 5736-2014) noterades att Konkurrensverket i stor utsträckning
sekretessmarkerade inkomna handlingar. JO uttalade i detta sammanhang att
även om en sekretessmarkering bara utgör en ”varningsklocka” är detta inte ett
skäl att ta det säkra före det osäkra och använda sekretesstämpeln på ett
rutinmässigt sätt. Ett beslut om att sekretessmarkera en handling måste föregås
av en prövning av om den aktuella handlingen kan antas innehålla uppgifter
som omfattas av sekretess. JO framhöll samtidigt att sekretessmarkeringen inte
innebär något bindande avgörande av sekretessfrågan utan bara fungerar som en
påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning vid en begäran om
att få ta del av handlingen. Jag kan för egen del bara framhålla vikten av att
sådana markeringar inte leder till otillåtna inskränkningar i rätten till partsinsyn.

Utifrån vad som har framkommit i det nu aktuella ärendet kan jag inte dra
någon annan slutsats än att Konkurrensverket i ett antal fall, t.ex. när det gäller
de mötesanteckningar och det yttrande som räknas upp i Novamedias anmälan,
har underlåtit att göra en ordentlig prövning av vilka uppgifter som kunde
lämnas ut till Novamedia redan vid bolagets ursprungliga begäran.
Konkurrensverket förtjänar kritik för detta.

Utlämnande av handling som kan ha innehållit uppgifter som omfattades
av sekretess
Som jag nyss framhållit måste en myndighet vid varje utlämnande av
handlingar vara noggrann med att pröva om det finns uppgifter i dessa som kan
vara skyddade av sekretess. Att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess är,
i vissa fall, förenat med straffansvar.

Det är i ärendet klarlagt att Konkurrensverket har lämnat ut en handling utan att
denna först sekretessprövades. Konkurrensverket har vidgått detta. Myndig-
heten har i sitt remissvar emellertid tonat ned betydelsen av det inträffade och
anfört att det rört sig om ett misstag och att man omgående kontaktade berörda
parter efteråt. Novamedia har i sina yttranden gett uttryck för att Konkurrens-
verket tidigare har reagerat mycket starkt på att andra har gjort liknande misstag
men att myndigheten när det rör sig om ett eget misstag bagatelliserar det
inträffade.

Trots att det tycks ha rört sig om ett enskilt misstag att den aktuella handlingen
har lämnats ut utan föregående sekretessprövning är detta allvarligt, oavsett
vilka åtgärder Konkurrensverket har vidtagit efteråt. I en situation där en
handling lämnas ut finns ingen möjlighet att överklaga beslutet, och skadan kan,
i och med att uppgiften har röjts, redan vara skedd. Det är inte utrett om den
handling som lämnades ut faktiskt innehöll uppgifter som omfattades av
sekretess, men Konkurrensverket förtjänar kritik för att det inte gjordes någon
prövning före utlämnandet.
                                                                    Dnr 1145-2016       Sid 18 (19)




Tjänsteanteckningar
Det finns inga författningsbestämmelser som reglerar inom vilken tid efter
exempelvis ett samtal eller ett möte som en tjänsteanteckning ska upprättas. I
normalfallet bör emellertid tjänsteanteckningen skrivas i direkt anslutning till
samtalet, eftersom tjänstemannens minnesbild av det som har sagts med
nödvändighet bleknar ju längre tid som går. Konkurrensverket tillämpar dock
enligt vad som har kommit fram en metod som går ut på att ett utkast till
tjänsteanteckning upptecknas och sedan kommuniceras med den eller de som
har deltagit i det aktuella mötet eller samtalet, för eventuella kommentarer.
Tjänsteanteckningen får sin slutliga utformning efter att kommuniceringen har
avslutats.

Novamedia har anfört att Konkurrensverket vid ett flertal tillfällen har dröjt
oskäligt länge med att upprätta tjänsteanteckningar efter möten och samtal.
Konkurrensverket har uppgett att det rör sig om ett begränsat antal sådana
tillfällen. Novamedia har vidare angett att Konkurrensverket vid tiden för
anmälan till JO hade hållit 39 möten och samtal i ärendet som lett till en tjänste-
anteckning. Efter minst 21 av dessa har det dröjt mer än tre kalenderveckor
innan en tjänsteanteckning har upprättats, och i 17 fall har tiden överstigit en
månad. Vid sex tillfällen har mer än två månader gått innan en tjänstean-
teckning har upprättats. Konkurrensverket har inte invänt mot Novamedias
redovisning.

Novamedia har hänvisat till ett uttalande i JO:s tidigare nämnda inspektions-
protokoll om inom vilken tid efter ett möte eller samtal som tjänsteanteckningar
bör upprättas. Det aktuella uttalandet, om att upprättande efter över en månad
får anses vara för sent, gjordes emellertid av företrädare för Konkurrensverket
och ger således inte någon närmare ledning när det gäller tidsramen för
upprättande av tjänsteanteckningar generellt. Novamedias resonemang om att
minnesbilderna bleknar även hos de som deltagit i möten och samtal om för
lång tid går innan ett utkast till tjänsteanteckning kommer dem till handa för
kommentarer framstår dock som självklart.

Även om Konkurrensverkets tillvägagångssätt för att upprätta tjänste-
anteckningar innebär att dessa ofta inte kan fastställas i direkt anslutning till det
aktuella mötet eller samtalet finns det en bortre gräns för när det måste anses ha
gått för lång tid för att ändamålet med anteckningarna ska vara uppfyllt.
Utgångspunkten måste vara att en tjänsteanteckning ska färdigställas så snabbt
som möjligt, och även om många personer ska yttra sig är en tidsperiod på tre
till fyra veckor normalt en väl lång tid. Konkurrensverket förtjänar kritik för att
det i många fall har tagit betydligt längre tid än så att upprätta tjänste-
anteckningar under den aktuella utredningen.

Förhör
Inom ramen för Konkurrensverkets utredning har förhör hållits med stöd av
5 kap. 1 § konkurrenslagen. Enligt 5 kap. 2 § konkurrenslagen ska utsaga av den
                                                                 Dnr 1145-2016       Sid 19 (19)




som förhörs upptecknas. Utsagan ska läsas upp eller tillfälle ges den förhörde
att på annat sätt granska uppteckningen. Vad det senare innebär i praktiken har
Novamedia och Konkurrensverket olika uppfattningar om.

Novamedia har anfört att Konkurrensverket har en skyldighet att låta förhörs-
personen granska dialogutskriften från sitt förhör, medan Konkurrensverket har
tillbakavisat att det skulle finnas en sådan skyldighet. Konkurrensverket har
uppgett att myndigheten tar upp förhören på band och att det då inte finns någon
skyldighet att låta förhörspersonen granska dialogutskriften. Skyldigheten att
låta personen granska en utskrift gäller dock enligt Konkurrensverkets upp-
fattning när det rör sig om en sammanfattande uppteckning av förhöret.

JO har i ett tidigare beslut gjort uttalanden om Konkurrensverkets uppteckning
av förhör enligt konkurrenslagen (JO 2014/15 s. 349). JO konstaterar i beslutet
att det i avsaknad av bestämmelser avseende vilket sätt protokollföringen av
förhör enligt konkurrenslagen ska ske faller sig naturligt att stödja sig på
regleringar som styr näraliggande verksamheter, som exempelvis förunder-
sökningskungörelsen. Samtidigt måste hållas i åtanke att Konkurrensverket inte
ägnar sig åt en brottsutredande verksamhet i strikt mening. Beslutet ger ingen
direkt ledning i fråga om skyldigheten att låta förhörspersonen få granska
utskriften om den har gjorts i dialogform och förhöret har spelats in.

JO har tidigare uttalat att en kontroll från den hördes sida är obehövlig om
förhöret spelas in på band och skrivs ut i sin helhet (JO 1998/99 s. 98). Jag
ansluter mig till denna uppfattning och anser att Konkurrensverkets rutin för
hantering av förhörsutskrifter är förenlig med de krav som uppställs i 5 kap. 2 §
konkurrenslagen. Det kan tilläggas att en motsvarande huvudregel numera har
kommit till uttryck i 23 kap. 21 § andra stycket rättegångsbalken, såvitt avser
förundersökningar. Jag vill dock framhålla att det i vissa situationer ändå kan
vara lämpligt att låta den hörde kontrollera även en fullständig skriftlig
uppteckning av ett förhör. Exempelvis kan detta bli aktuellt om det finns skäl att
tro att en sådan uppteckning innehåller felaktigheter på grund av bristande
kvalitet på inspelningen (se prop. 2016/17:68 s. 47).

Avslutning
Sammanfattningsvis har jag inte funnit grund för kritik när det gäller
Novamedias klagomål om att Konkurrensverkets utredningsåtgärder skulle ha
varit onödigt betungande, men anser att myndigheten inte kan undgå kritik för
den utdragna handläggningstiden. Konkurrensverket förtjänar också kritik för
sin handläggning av frågor som rör sekretess och upprättande av tjänste-
anteckningar. När det gäller myndighetens rutin för hantering av förhörs-
utskrifter anser jag att den är förenlig med de krav som uppställs i konkurrens-
lagen.

Ärendet avslutas.
