# Fråga om lagligheten av en byggnadsnämnds utvisning av en gräns

JO 2002-10-30 dnr 1151-2002

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2002-10-30              1151-2002               1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Fråga om lagligheten av en byggnadsnämnds utvisning av en gräns

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Härryda kommun. Av anmälan
                        och bifogade handlingar framgick bl.a. följande. Under byggnation på AA:s
                        grannfastighet togs rör bort som varaktigt markerade en utstakad gräns mellan
                        fastigheterna. Härryda kommun, på uppdrag av ägaren till grannfastigheten,
                        ”återställde” gränsen den 30 maj 2000. I ett brev till kommunen daterat den 21 juni
                        2000 påpekade AA att gränsen inte hade återställts på ett korrekt sätt, bl.a. hade
                        gränspunkter markerats med sprayfärg och inte varaktigt med rör. Som svar fick
                        AA ett odaterat brev, skrivet på ”blankt” papper och undertecknat BB. I brevet
                        anfördes bl.a. följande:

                                  Samhällsbyggnadskontoret har på uppdrag av ägaren till (fastigheten), CC, utvisat
                                  gränsen mellan (fastigheten) och (fastigheten). Utvisningen har redovisats med
                                  sprayfärg.
                                  Gränsen är utvisad till skillnad från utstakad. Utvisning av gräns är en enklare metod
                                  att få reda på en gräns, men har inte samma juridiska status som en utstakad gräns.
                                  Utstakad gräns markeras varaktigt med t.ex. rör och berörda grannar har 1 års
                                  besvärstid på utmärkningen. – – –
                                  Vill Ni att gränsen skall utstakas, eventuellt att gränsen skall fastighetsbestämmas
                                  kan Ni prata med DD, Lantmäteriet – – –
                        I ett brev till AA den 15 december 2000 – på kommunens brevpapper och
                        undertecknat BB, Sektorn för samhällsbyggnad – uttalades bl.a. följande:
                                  –––
                                  Utstakning av gräns är en myndighetsuppgift som endast får utföras av Lantmäteriet.
                                  Gränsen markeras då varaktigt och samtliga berörda har ett års besvärstid på
                                  utmärkningen. Är det en tvist mellan två grannar handlägger Lantmäteriet ärendet
                                  som en fastighetsbestämning.
                                  Utvisning av en gräns är en enklare metod att få reda på en gräns, men har inte
                                  samma juridiska status som en utstakad gräns. Utvisning av gräns är vanligt
                                  förekommande t.ex. för att bygga ett staket, en mur etc. Naturligtvis gäller att
                                  utvisningen blir korrekt så att ett byggt staket inte hamnar på grannes tomt.
                                  Kommunen fick i uppdrag att återställa gränsen men informerade CC vad som ovan
                                  redovisats, som då valde utvisning av gräns.
                                  Kravet att Härryda kommun skall återställa berörda gränsmarkeringar avvisas då
                                  Härryda kommun inte har rätt eller möjlighet att subventionera grannars gränstvister.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 1151-2002     Sid 2 (4)



Utredning
Sedan ärendet remitterats uttalade kommunstyrelsen (kommunens
byggnadsnämnd) följande.

      Den 21 juni år 2000 skrev AA till Härryda kommun angående ”Härryda kommun
      utstakning av tomtgränser mellan (fastigheten) och (fastigheten)”.
      – – – Brevet innehöll en del missförstånd, sakfel och påståenden som kommunen
      genom mätningsingenjör BB svarade på i ett brev. – – – Brevet innehöll bl a en
      redogörelse för vem som beställt tjänsten, vad beställningen avsåg, vad som utförts
      och skillnaden mellan kommunens utvisning av gräns och lantmäteriets
      myndighetsutövning, utstakning av gräns. Brevet är underskrivet och diariefört men
      inte utskrivet på kommunens brevpapper. Dessutom saknar brevet datering. Brevet
      skickades i ett kuvert med kommunens logotyp.
      Brevet var skapat den 2001-07-04 (torde rätteligen vara 2000-07-04, JO:s anm.) på
      BB:s privata dator och besvarade på ett klart sätt de frågor som AA ställde. Det är ett
      misstag att brevet inte var daterat och att det inte framgår att brevet var skrivet i
      tjänsten. Det är uppenbart att det utförda arbetet inte var myndighetsutövning varför
      skriftväxling bedömts kunna ske på ett praktiskt sätt.
      I skrivelse 00-11-27 ställd till kommunstyrelsen kräver AA att Härryda kommun
      återställer gränsen mellan (fastigheten) och (fastigheten) på ett korrekt och varaktigt
      sätt. – – – I ett brev daterat 00-12-15 klargör BB återigen vilket uppdrag han haft
      och vilka regler som gäller för kommunens agerande.
      –––
      AA är missnöjd med kommunens besked och överklagar ärendet till länsstyrelsen
      01-01-04. – – – Rättsinstanserna, länsstyrelse, länsrätt och kammarrätt konstaterar
      att något beslut inte fattats i ärendet och avvisar klagomålen.
      I skrivelse till Riksdagens ombudsman JO daterad 02-03-25 klagar AA på att
      kommunen ”utövat maktutövning” utan att ha rätt att göra så. – – – Åter måste
      konstateras att AA trots utförliga förklaringar uppfattar den praktiska
      handläggningen av ärendet som orättmätig myndighetsutövning. AA påstår att
      gränsen har utstakats vilket inte är fallet. Sådan behörighet har endast
      Lantmäterimyndigheten i Göteborg. Kommunen kan endast med behörig personal
      och som ren serviceåtgärd utvisa gränsens läge vilket sedan normalt kan användas
      för iordningställande av tomter.
      Normalt föranleder detta förfarande inte någon tvist utan fastighetsägarna uppfattar
      åtgärden som både rättvis, praktisk och ekonomisk. Om någon fastighetsägare är
      missnöjd så finns det inget annat alternativ än att bestämma gränsen genom
      fastighetsbestämning enligt fastighetsbildningslagen, vilket beslut endast får tas av
      lantmäterimyndigheten. Kommunen har ingen skyldighet beställa sådan förrättning
      för att lösa tvister mellan grannar.

## Yttrande

Bristerna i skriftväxlingen i form av odaterad skrivelse på blankt papper är
      beklagliga men därav uppkomna eventuella missförstånd kan inte, vilket framgår av
      denna utredning och tidigare fullständiga genomlysning av ärendet, föranleda några
      men för klaganden AA och innebär inte på något sätt någon anledning från
      kommunens sida att rikta någon kritik mot mätningsingenjör BB.
AA anförde bl.a. följande med anledning av innehållet i remissvaret. Nytt är
kommunens påstående att mätningsingenjörens tjänsteutövning var en ren
serviceåtgärd och inte myndighetsutövning. AA hade varken bett om eller beställt
någon service från kommunen. Han var inte ens informerad. Genom sitt fönster såg
han två personer med Härryda kommuns namn på sina ryggar samt ägaren till
grannfastigheten markera med sprayfärg kryss på gräsmattan. På ett mycket
                                                                  Dnr 1151-2002   Sid 3 (4)




arrogant sätt fick han veta att ”nu går gränsen här”. Detta var ren
myndighetsutövning.

I ett beslut den 30 oktober 2002 anförde JO Berggren följande.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 3 § jordabalken har gräns som blivit lagligen bestämd den sträckning
som utmärkts på marken i laga ordning. Med lagligen bestämda gränser avses
sådana gränser som tillkommit vid exempelvis fastighetsbildning enligt
bestämmelserna i fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, men också andra
gränser enligt expropriationslagen, ledningsrättslagen, anläggningslagen m.fl.
Fastighetsbildningsfrågor prövas vid förrättning av en lantmäterimyndighet (2 kap.
2 § FBL). Med begreppet utmärkning på marken i laga ordning avses ett tekniskt
förfarande genom vilket en vid förrättning beslutad gräns genom
lantmäterimyndighetens försorg utmärks i behövlig omfattning (4 kap. 27 § FBL).
En åtgärd om gränsutmärkning utgör myndighetsutövning och får överklagas.

I 14 kap. FBL finns regler om fastighetsbestämning. Detta institut har till främsta
uppgift att tjäna som medel för att fastställa den gällande fastighetsindelningens
beskaffenhet. Fastighetsbestämningsfrågor handläggs, liksom
fastighetsbildningsfrågor, av en lantmäterimyndighet vid förrättning.

Av 2 § mätningskungörelsen (1974:339) framgår, såvitt nu är av intresse, följande.
Återställande av ett förkommet eller skadat gränsmärke utan samband med en
fastighetsbildningsförrättning vidtas av en lantmäterimyndighet som en särskild
åtgärd, om fastighetsbestämning enligt 14 kap. FBL inte erfordras. Berörda
sakägare skall underrättas i god tid angående en åtgärd om återställande. Åtgärder
som avses i 2 § kan, enligt 16 §, överklagas hos Lantmäteriverket inom ett år från
det att åtgärden slutfördes.

I Lantmäteriverkets handbok Mätning, Kartläggning (HMK) – Geodesi, markering
finns angivet under vilka förutsättningar återställande av gränsmärke kan ske som
tekniskt uppdrag. Det får inte finnas någon tvekan om gränsmarkeringens
ursprungliga läge. Det får inte heller vara oenighet mellan sakägarna.
Uppdragsgivarna bör vid oenighet uppmanas att återkalla uppdraget och i stället
ansöka om fastighetsbestämning.

Bedömning
Fastighetsgränser och deras markeringar har en speciell ställning när det gäller vem
som får göra vad med dem. Markeringar och märken som har tillkommit i syfte att
vara gränsmärken är skyddade enligt 14 kap. 8 § brottsbalken. Föremålet för
straffskyddet är märken som har rättslig betydelse, främst märken som markerar
gränslinjer. Fastighetsägarna har ansvaret för underhållet av gränslinjer och
markeringar. Om en markering saknas, skadats eller rubbats får den enskilde inte
utan vidare åtgärda markeringen. Endast en lantmäterimyndighet får utmärka en
gräns med ett gränsmärke. Utmärkning är den term som anges i jordabalken (1 kap.
3 §) och FBL avseende en åtgärd i anslutning till en förrättning. En sådan
                                                                     Dnr 1151-2002    Sid 4 (4)




utmärkning görs varaktig, exempelvis med rör, och har enligt jordabalken ett högre
bevisvärde än karta och handling.

Vid tillkomsten av FBL förutsattes att ett förenklat förfarande för återställande av
gränsmarkeringar som raserats vid exempelvis bygg- eller anläggningsarbeten
skulle kunna tillämpas i vissa fall (prop. 1969:128 s. B 800). Som framgår ovan
finns bestämmelser om ett sådant förfarande i mätningskungörelsen. Åtgärden
återställande av förkommet eller skadat gränsmärke begärs och utförs av en
lantmäterimyndighet. Återställande får inte användas om tveksamhet råder om var
det skadade eller förkomna gränsmärket skall placeras. I ett sådant fall skall
fastighetsbestämning tillgripas. Det är lantmäterimyndigheten som avgör om
återställande kan ske. (Se Lantmäteriverkets Handbok till mätningskungörelsen,
Juridik, 1994, s. 113 f.)

Såväl fastighetsbestämning som återställande är myndighetsutövande åtgärder som
endast får prövas av en lantmäterimyndighet. Det förekommer emellertid att en
fastighetsägare, när t.ex. gamla gränsmarkeringar blivit övervuxna eller av annan
anledning inte går att återfinna, vänder sig till kommunen med en begäran att
gränsen skall utvisas. Om det med hjälp av exempelvis kartor och s.k. koordinater
med säkerhet går att fastställa var gränsen går, kan kommunen i ett sådant fall åta
sig att visa ut gränsen. En sådan utvisning är inte rättsligt reglerad och gränsen kan
inte hävdas juridiskt. Gränsen får i detta fall inte utmärkas på ett varaktigt sätt. Inte
heller betraktas uppdraget som myndighetsutövning.

AA:s anmälan avser dels omständigheterna då åtgärden rörande gränsen vidtogs,
dels att kommunen enligt hans uppfattning borde vara skyldig att varaktigt
återställa de borttagna gränsmärkena.

Som framgått av utredningen utgjorde den åtgärd som tjänstemännen från
samhällsbyggnadskontoret utförde på uppdrag av AA:s granne en gränsutvisning.
Jag har – utan att ta ställning till om det var tekniskt möjligt att i denna förenklade
form visa den rätta sträckningen av gränsen – inget att erinra mot uppdraget som
sådant. Mot bakgrund av vad AA uppgett ifrågasätter jag endast att kontoret inte
hade underrättat honom innan uppdraget utfördes. Enligt min mening hade det varit
lämpligt att så skett då tjänstemännen synes ha befunnit sig på AA:s fastighet och
sprayat gränsen.

Som påpekats i remissvaret åligger det inte kommunen (byggnadsnämnden) att
vidta åtgärder rörande gränsutmärkning. Som jag uttalat ovan är det
fastighetsägarna som har ansvaret för underhållet av gränslinjer och markeringar.
Det åligger således den som upptäcker att en markering är borttagen, skadad eller
dylikt att rapportera detta till lantmäterimyndigheten och det kan då bli aktuellt
med en återutsättning eller en fastighetsbestämning.

När det sedan gäller utformningen av den skrivelse som AA fick som svar på sitt
brev i juni 2000 vill jag endast erinra om vikten av att tjänsteskrivelser utformas på
ett korrekt sätt.

Med dessa besked avslutar jag ärendet.
