# Två chefer vid Vård- och omsorgsnämnden i Köpings kommun får kritik för att ha bemött en enskild på ett sätt som strider mot kravet på saklighet. Nämnden får kritik bl.a. för att ha skickat uppgifter som omfattades av sekretess till en utomstående person

JO 2026-10-20 dnr 11679-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                    2026-10-20               11679-2025              1 (4)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Två chefer vid Vård- och omsorgsnämnden i Köpings kommun får
                   kritik för att ha bemött en enskild på ett sätt som strider mot kravet på
                   saklighet. Nämnden får kritik bl.a. för att ha skickat uppgifter som
                   omfattades av sekretess till en utomstående person


                    Beslutet i korthet: Två chefer vid nämnden har i e-postmeddelanden till en enskild
                    uttryckt sig på ett sätt som strider mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regerings-
                    formen, RF. En av cheferna uppgav bl.a. att anledningen till att den enskilde inte fick
                    några svar var att hon hade ”en skev verklighetsuppfattning” och att det hon förde
                    fram tagit fäste i hennes ”märkliga hjärna”. JO konstaterar att beskrivningen var
                    nedlåtande och närmast hade karaktären av personangrepp. Den andra chefen
                    uttryckte sig på ett sätt som inte var professionellt och inte heller relevant för den
                    fråga som myndigheten hade att hantera i den aktuella situationen. JO kritiserar
                    cheferna för att formuleringarna inte varit förenliga med RF:s krav på saklighet.
                    I beslutet kritiserar JO även nämnden för att den skickat uppgifter som omfattades av
                    sekretess till en utomstående person och för att inte ha levt upp till service-
                    skyldigheten.


                   Bakgrund och mina beslut om initiativ
                   JO tog i juli 2025 emot en anmälan mot socialtjänsten i Köpings kommun om
                   bl.a. hur en tjänsteman bemött NN, vars far hade hemtjänstinsatser från
                   kommunen. Till anmälan fogades bl.a. ett e-postmeddelande där
                   verksamhetschefen AA skrev följande till NN den 2 februari 2025.

                            Hej [NN]!
                            Kommer inte att hända. Det utbetalas inga pengar. Anledningen till att vi inte
                            svarar är att du har en skev verklighetsuppfattning. Huvuddelen av det du anför
                            beror på saker som du inte kan belägga men som tagit fäste i din märkliga hjärna.
                            Inget som vi kan göra något åt. Om din far, som är mottagare av våra tjänster,
                            någonsin uttryckt missnöje så hade vi tagit det under beaktande men eftersom
                            aldrig hänt avvaktar vi. Fortsätt gärna att skicka dina synpunkter ... från Holland.
                   I oktober 2025 kom det in ytterligare en anmälan till JO. Enligt den hade en
                   förvaltningschef fortfarande inte besvarat klagomål som NN framställt i juni
                   2024. Det framgick också att enhetschefen BB den 6 maj 2024 hade skickat ett
                   e-postmeddelande till NN, med kopia till bl.a. en utomstående privatperson.
                   Enhetschefen avslutade meddelandet så här.

    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 11679-2025        Sid 2 (4)




      Förslagsvis tänker jag att du får sköta ditt och låta hemtjänsten sköta sitt jobb när
      du är hemma hos din pappa. Dom gör sitt jobb.
Med anledning av det som kommit fram i anmälningarna beslutade jag att
utreda de här frågorna i ett särskilt ärende.

Utredning
JO begärde att Vård- och omsorgsnämnden i Köpings kommun skulle yttra sig
över hur AA:s och BB:s formuleringar i e-postmeddelanden som de skickat till
NN förhöll sig till bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF. Begäran om
yttrande omfattade även frågan hur BB:s agerande förhöll sig till
bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Slutligen
skulle nämnden yttra sig över uppgiften om att förvaltningschefen inte hade
svarat på ett e-postmeddelande med ett klagomål på mer än ett år.

Nämnden framförde sammanfattningsvis följande. Tjänstemännen har inte
uttryckt sig professionellt i de aktuella e-postmeddelandena. Detta har varit i
strid med lagstiftningen. Kommunen strävar alltid efter ett professionellt och
serviceinriktat agerande gentemot brukare, anhöriga och andra personer.
Ärendet har dock visat att det inom förvaltningen krävs kunskapshöjande
insatser kring de skyldigheter och lagkrav som tjänstemän ska förhålla sig till
och i hur information och handlingar ska hanteras korrekt utifrån både OSL och
annan lagstiftning. Det planeras utbildningsinsatser för berörd personal under
2026.

Bedömning
Två chefer kritiseras för att ha brustit i kravet på saklighet
Förvaltningsmyndigheter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen
samt iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Detta framgår av
1 kap. 9 § RF. Principen kommer också till uttryck i 5 § andra stycket
förvaltningslagen (2017:900), FL.

Kravet på saklighet i regeringsformen innebär att anställda vid myndigheter har
en skyldighet att bemöta dem som vänder sig till myndigheten på ett korrekt sätt
och att en myndighetsperson ska hålla sig till den sakfråga som myndigheten
ska avgöra visavi den enskilde. Ett gott bemötande är viktigt både för att den
enskilde har rätt till det och för att förtroendet för den offentliga förvaltningen
ska kunna upprätthållas. Det grundlagsstadgade kravet på saklighet innebär att
en tjänsteman inte bara ska uttrycka sig och uppträda korrekt utan också neutralt
och professionellt. (Se t.ex. JO 2022/23 s. 536, dnr 6978-2021.)

Som redovisats ovan skrev AA i ett e-postmeddelande till NN bl.a. att hon har
”en skev verklighetsuppfattning” och att ”saker som du inte kan belägga men
som tagit fäste i din märkliga hjärna”. Det har även kommit fram att BB i ett
e-postmeddelande till NN bl.a. skrev att ”du får sköta ditt och låta hemtjänsten
sköta sitt”.
                                                                    Dnr 11679-2025    Sid 3 (4)




Nämnden har i sitt yttrande uppgett bl.a. följande. AA:s meddelande skickades i
en period av intensiv kontakt mellan NN och förvaltningen. Hemtjänst-
personalen kände sig hotade av NN. AA och BB lyckades inte nå fram i
dialogen trots flera försök. Oavsett den aktuella situationen har AA formulerat
sig på ett oacceptabelt sätt. Även BB:s formulering är olämplig utifrån kravet på
saklighet.

Mot bakgrund av att NN framställt klagomål till nämnden hade de två cheferna
anledning att svara henne. Av AA:s meddelande framgår att han och NN hade
olika uppfattningar om kommunens skyldigheter. Meddelandet präglas av en
mycket irriterad ton och innehåller formuleringar som inte syftade till att svara
på NN:s synpunkter när det gällde utförandet av hemtjänstinsatser hos fadern.
AA använde sig i meddelandet av nedlåtande beskrivningar om NN som
närmast hade karaktären av personangrepp. Den typen av uttalanden får givetvis
inte förekomma i kontakter med enskilda. Det kan aldrig godtas att en
tjänsteman uttrycker sig på det sättet. Av BB:s e-postmeddelande framgår en
frustration i kontakten med NN. BB var, oaktat om hon upplevde situationen
som besvärlig, skyldig att bemöta NN på ett korrekt sätt. BB:s uppmaning till
NN om att sköta sitt var inte professionell och inte heller relevant för den fråga
som BB hade att hantera i den aktuella situationen.

Formuleringarna i e-postmeddelandena var inte förenliga med regeringsformens
krav på saklighet. AA och BB ska båda kritiseras för hur de bemötte NN.

Nämnden kritiseras för att ha skickat uppgifter som omfattades av
sekretess till en utomstående person
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § OSL). Bestämmelsen
innebär att det råder en presumtion för sekretess. Uttrycket personliga
förhållanden omfattar i princip alla uppgifter som hänför sig till den berörda
personen.

JO har vid upprepade tillfällen påtalat vikten av att uppgifter som omfattas av
sekretess hanteras med stor noggrannhet. En tjänsteman som hanterar sådan
information har ett personligt ansvar för att se till att sekretessen upprätthålls.
(Se t.ex. JO 2018/19 s. 461, dnr 5606-2017 m.fl.).

Av utredningen framgår att NN i början av maj 2024 klagade till nämnden på
faderns hemtjänst. Klagomålet berörde frågor om faderns hälsotillstånd och hur
hemtjänsten utfördes hos honom. När BB svarade på NN:s e-postmeddelande
skickade hon en kopia av svaret även till ordföranden i faderns bostadsrätts-
förening.

Nämnden har uppgett bl.a. följande. BB agerade olämpligt genom att skicka
meddelandet till NN även till en extern mottagare. Hanteringen var i strid med
                                                                Dnr 11679-2025     Sid 4 (4)




OSL. BB har för egen del uppgett att bostadsrättsföreningens ordförande lades
till i e-postmeddelandet av obetänksamhet.

Det har inte kommit fram att BB gjorde en sekretessprövning innan
meddelandet skickades till bl.a. bostadsrättsföreningens ordförande. Jag ser
därför anledning att påtala vikten av att myndigheter alltid gör noggranna
överväganden utifrån relevanta sekretessbestämmelser i varje enskilt fall innan
uppgifter lämnas ut. NN:s meddelande till nämnden innehöll flera uppgifter om
faderns personliga förhållanden. Uppgifter som omfattades av sekretess
skickades alltså med e-post till en utomstående person. Det är naturligtvis inte
acceptabelt. Nämnden förtjänar kritik för detta.

Nämnden kritiseras för att inte ha besvarat en fråga från en enskild
Myndigheters serviceskyldighet regleras i 6 § FL. I bestämmelsen anges att en
myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Det ankommer på en myndighet att från fall till fall avgöra i vilken omfattning
och på vilket sätt frågor från enskilda ska besvaras, men någon form av svar bör
alltid lämnas. I den mån det är möjligt och lämpligt bör myndigheten lämna
svar på de frågor som ställts och som rör myndighetens verksamhetsområde.
(Se t.ex. JO 2003/04 s. 447, dnr 3046-2001.)

NN har fört fram att hon på över ett år inte fått svar på ett klagomål som hon
framställde i juni 2024. Av utredningen framgår att förvaltningschefen den
3 juni 2024 skrev till NN att hon hade tagit emot klagomålen och skulle
återkomma när hon gått igenom ärendet.

Nämnden har uppgett att NN:s meddelande inte har besvarats och att chefen
därigenom brustit i sina skyldigheter. Jag instämmer i detta. Nämnden har inte
levt upp till sin serviceskyldighet och förtjänar kritik för detta.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Johanna Cervin-Ellqvist har föredragit ärendet och byråchefen
Sandra Lundgren har deltagit i beredningen.
