# Initiativärende. Kritik mot Rättspsykiatriska kliniken i Örebro, Örebro läns landsting, för klinikens generella ordningsregler om dator- och tv-spel

JO 2014-11-19 dnr 1170-2012

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2014-11-19              1170-2012               1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Initiativärende. Kritik mot Rättspsykiatriska kliniken i Örebro, Örebro
                        läns landsting, för klinikens generella ordningsregler om dator- och tv-
                        spel


                          Beslutet i korthet: Vid en inspektion av Rättspsykiatriska kliniken i Örebro kom det fram
                          att kliniken hade beslutat om generella ordningsregler som innebär att patienterna inte får
                          inneha vissa typer av dator- och tv-spel. JO beslutade att utreda om det finns rättsligt
                          stöd för sådana regler.
                          Chefsöverläkaren kan besluta om generella ordningsregler i lokala rutiner. Reglerna får
                          dock inte inskränka patienternas fri- och rättigheter på ett sätt som strider mot lag. Enligt
                          JO omfattas spel som kan spelas via en dator eller en tv av den informationsfrihet som
                          stadgas i 2 kap. 1 § regeringsformen, RF. Det krävs stöd i lag för att begränsa denna
                          frihet. Det finns dock inte något lagstöd för att generellt inskränka patienternas rätt att
                          inneha sådan egendom som det har varit fråga om här, och kliniken får kritik för
                          ordningsreglerna.
                          JO anser vidare att det inte är självklart att ett dator- eller tv-spel med angivet innehåll
                          kan – efter en bedömning i det enskilda fallet – omhändertas med stöd av 21 § lagen
                          (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Det kan finnas anledning att se över
                          lagstiftningen, varför en kopia av beslutet skickas till Socialdepartementet för kännedom.

## Initiativet

Vid min inspektion av Rättspsykiatriska kliniken i Örebro den 14–17 november
                        2011 kom det fram att kliniken hade utfärdat generella ordningsregler för dator-
                        och tv-spel. I ordningsreglerna angavs att patienterna på kliniken inte får inneha
                        spel med bl.a. ”realistiska våldsinslag” och ”avancerade och utmanande sexscener”
                        (JO:s inspektionsprotokoll i ärende dnr 5734-2011 s. 9).

                        Då jag ansåg att det kunde ifrågasättas om klinikens ordningsregler har rättsligt
                        stöd beslutade jag att ta upp saken till utredning i ett särskilt ärende (JO:s dnr 1170-
                        2012).

## Utredning

Efter remiss anförde Landstingsstyrelsen, Örebro läns landsting, följande.

                                  Enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård § 2 gäller föreskrifterna i Hälso- och
                                  sjukvårdslag (1982:763) om skyldighet för landsting att erbjuda hälso- och sjukvård




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 1170-2012     Sid 2 (4)




      även rättspsykiatrisk vård vilket innebär att den rättspsykiatriska vården ska bedrivas
      på ett sådant sätt att den uppfyller kraven på en god och säker vård.
      Rättspsykiatriska kliniken har många patienter som lider av bland annat ångest, oro
      och aggressioner. Att patienterna spelar data- och TV-spel med realistiska sex- eller
      våldsinslag kan bidra till att dessa problem tilltar och allvarligt försvåra för
      patienterna att tillgodogöra sig vård och behandling som syftar till att dämpa dessa
      problem. Inslag av våld och sex på rättspsykiatriska avdelningar kan också upplevas
      som hotfullt och kränkande och ha en skadlig inverkan på ordning och säkerhet.
      Aktuell ordningsregel är framtagen och avsedd för vårdpersonal som stöd i sin
      omvårdnad och sitt bemötande av patienterna i syfte att patienterna på bästa sätt ska
      kunna tillgodogöra sig vård och behandling samt känna sig trygga i sin vardagliga
      miljö på avdelningarna.
      Landstinget anser sig ha rättsligt stöd för ordningsregeln i Lag (1991:1128) om
      psykiatrisk tvångsvård § 21 där det klart framgår att en patient inte får inneha
      egendom som kan skada honom själv eller någon annan eller vara till men för
      vården eller ordningen på vårdinrättningen (punkt 5).
      Örebro läns landsting anser, i och med ovanstående, att landstinget har stöd i lag för
      den lokala ordningsregeln inom rättspsykiatriska kliniken avseende data- och TV-
      spel med realistiska sex- eller våldsinslag.

Bedömning
Enligt 2 kap. 1 § första stycket RF är var och en gentemot det allmänna
tillförsäkrad bl.a. dels frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor (yttrandefrihet), dels frihet
att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden
(informationsfrihet).

Av 2 kap. 20 § RF framgår att yttrandefriheten och informationsfriheten får
begränsas genom lag eller i viss utsträckning efter bemyndigande i lag genom
annan författning. En sådan begränsning får göras endast för att tillgodose ett
ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig
gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den
och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsikts-
bildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras
enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning
(2 kap. 21 § RF). De ändamål som får läggas till grund för inskränkningar i
yttrande- och informationsfriheten anges i 2 kap. 23 § RF. Bland dem nämns
allmän ordning och säkerhet samt förebyggande och beivrande av brott. Utöver de
särskilt angivna ändamålen får begränsningar av informationsfriheten endast göras
om det finns särskilt viktiga skäl för det.

I 21 § första stycket LPT ges bestämmelser om förbud att inneha viss egendom,
däribland narkotika, alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel. Enligt
paragrafens femte punkt får en patient inte heller inneha annan egendom som kan
skada honom själv eller någon annan eller vara till men för vården eller ordningen
på vårdinrättningen. Om sådan egendom som avses i första stycket påträffas ska
den omhändertas. (Före den 1 oktober 2014 var bestämmelsen fakultativt utformad,
dvs. egendom ”fick” omhändertas.) Dessa bestämmelser gäller även vid vård enligt
lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV (se 8 § LRV). Ett
                                                                    Dnr 1170-2012       Sid 3 (4)




omhändertagande av egendom enligt 21 § LPT ska föregås av en bedömning i det
enskilda fallet.

I förarbetena till lagstiftningen (prop. 1990/91:58 s. 262) uttalades att ”annan
egendom” som kan vara till skada för patienten eller till men för vården kan vara
t.ex. gamla läkemedel samt vapen och tillhyggen som kan innebära risker för såväl
patienten som andra patienter och vårdpersonal. JO har i tidigare ärenden (JO
1996/97 s. 301, dnr 723-1995 och JO 2000/01 s. 343, dnr 2563-1999) gjort
bedömningen att begreppet ”annan egendom” kan anses innefatta pengar eller
bankkort (”minutenkort”).

En vårdgivare ska enligt 2 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) ge skriftliga
direktiv och säkerställa att ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet
innehåller rutiner som säkerställer att psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk
vård ges i överensstämmelse med LPT och LRV. Av 2 kap. 4 § i föreskrifterna
framgår att verksamhetschefen ska ansvara för att det finns rutiner som säkerställer
att inskränkningar i en patients rätt att bl.a. inneha viss egendom endast görs med
stöd av lag.

Av det anförda följer att chefsöverläkaren kan besluta om generella ordningsregler
i lokala rutiner. Områden där ordningsregler kan behövas är t.ex. besökstider,
användande av mobiltelefoner i gemensamma utrymmen och vilken egendom
patienterna får ha på sina patientrum. Ordningsreglerna får dock inte inskränka
patienternas fri- och rättigheter på ett sätt som strider mot den gällande
lagstiftningen.

I detta fall har kliniken med hänvisning till 21 § LPT utfärdat generella
ordningsregler som innebär förbud för patienterna att inneha vissa typer av dator-
och tv-spel. Spel som kan spelas via en dator eller en tv omfattas av den
informationsfrihet som stadgas i 2 kap. 1 § RF (jfr prop. 1997/98:43 s. 109 f. och
151). För att en begränsning av denna grundlagsskyddade frihet ska kunna göras
krävs, som jag har redovisat ovan, stöd i lag.

Det finns inte något lagstöd för att generellt inskränka patienters rätt att inneha
sådan egendom som det här har varit frågan om. Klinikens ordningsregler för
dator- och tv-spel saknar alltså rättsligt stöd. Jag förutsätter att ordningsreglerna
justeras i det aktuella avseendet, om detta inte redan har gjorts.

Den fråga som då väcks är om ett dator- eller tv-spel med ”realistiska våldsinslag”
eller ”avancerande och utmanande sexscener” – efter en bedömning i det enskilda
fallet – kan omhändertas med stöd av 21 § LPT.

Landstingsstyrelsen har i remissvaret uppgett att vissa spel allvarligt kan försvåra
patienternas möjlighet att tillgodogöra sig vård och behandling och att de även kan
ha en skadlig inverkan på ordning och säkerhet. Jag har förståelse för att det när det
gäller vissa patienter finns behov av att begränsa innehavet av vissa dator- och
                                                                 Dnr 1170-2012    Sid 4 (4)




tv-spel. Det är emellertid problematiskt att ge en bestämmelse om
tvångsbefogenheter ett alltför vidsträckt tillämpningsområde. I detta fall
tillkommer även den viktiga omständigheten att den grundlagsskyddade
informationsfriheten måste beaktas (jfr JO 2000/01 s. 310, dnr 1138-1999, och
2009/10 s. 316, dnr 3489-2007).

Enligt min mening är det inte självklart att 21 § LPT, som den är utformad,
innefattar en sådan i lag tillåten begränsning av den grundlagsskyddade
informationsfriheten som avses i 2 kap. 20 § RF. Det bör i sammanhanget noteras
att bestämmelsen numera, efter den skärpning av bestämmelsen som trädde i kraft
den 1 oktober 2014, innefattar en skyldighet att omhänderta egendom som kan vara
till men för vården eller ordningen på vårdinrättningen. Det är inte minst mot den
bakgrunden otillfredsställande att det finns utrymme för olika uppfattningar i
frågan om huruvida bestämmelsen över huvud taget kan tillämpas i det aktuella
hänseendet.

Det kan också konstateras att beslut enligt 21 § LPT inte kan överklagas.
Bestämmelsen är dock inte helt okomplicerad att tillämpa. Även i andra fall än det
aktuella kan det vara svårt att bestämma vad som ingår i begreppet ”annan
egendom”. En överklagandemöjlighet skulle kunna bidra till att, genom utveckling
av praxis, skapa en enhetlig rättstillämpning och vara till stöd för de bedömningar
som görs vid sjukvårdsinrättningarna såvitt nu är i fråga. Det skulle även bidra till
en ökad rättssäkerhet för dem som vårdas vid klinikerna.

Sammantaget leder det nu sagda till slutsatsen att det kan finnas anledning att se
över lagstiftningen i dessa avseenden. Jag skickar därför en kopia av detta beslut
till Socialdepartementet för kännedom.

Ärendet avslutas med den kritik mot de generella ordningsreglerna som framgår
ovan.
