# En tingsrätts handläggning av svarandens s.k. skyddade personuppgifter i ett FT-mål

JO 2003-07-08 dnr 1179-2002

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2003-07-08             1179-2002                1 (7)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        En tingsrätts handläggning av svarandens s.k. skyddade
                        personuppgifter i ett FT-mål

## Initiativet

I samband med en inspektion vid Karlstads tingsrätt den 11 och 12 februari 2002
                        framkom bl.a. följande vid granskning av akten i mål – – –.

                                  I en ansökan om betalningsföreläggande som kom in till Kronofogdemyndigheten i
                                  Karlstad, Örebrokontoret, den 12 december 2000, yrkade sökanden att svaranden
                                  skulle utge visst belopp jämte ränta och kostnader. Sökanden angav svarandens
                                  personnummer samt ”SKYDDAD ADRESS”. I kronofogdemyndighetens
                                  föreläggande den 13 december 2000, ställt till ”SKYDDADE
                                  PERSONUPPGIFTER”, gavs svaranden tillfälle att yttra sig över sökandens
                                  yrkanden. På ett delgivningskvitto, undertecknat den 29 december 2000, fanns
                                  svarandens namnteckning. På samtliga handlingar (fakturor, följesedlar m.m.) som
                                  hade fogats till sökandens begäran om att målet skulle överlämnas till tingsrätten för
                                  vidare handläggning angavs svarandens namn. På ett delgivningskvitto som var
                                  daterat den 2 mars 2001 fanns svarandens namnteckning med namnförtydligande
                                  och på ett annat delgivningskvitto som var daterat den 23 mars 2001 fanns, förutom
                                  svarandens namn även dennes postnummer samt telefonnummer till bostaden och
                                  till arbetet. Tingsrättens kallelse den 9 april 2001 till muntlig förberedelse i målet
                                  var ställd till ”Skyddade Skyddade Skyddad adress”. På delgivningskvittot, som i
                                  akten förvarades tillsammans med kallelsen, fanns svarandens namn, adress och
                                  telefonnummer antecknade. I protokollet från den muntliga förberedelsen yrkade
                                  sökanden att tredskodom skulle meddelas mot svaranden. I tredskodomen, som
                                  meddelades samma dag, angavs som svarandepart:
                        Namn skyddad, (ett angivet personnummer; här uteslutet) Adress skyddad

                                  I ett protokoll den 3 augusti 2001 avvisades svarandens ansökan om återvinning
                                  såsom för sent gjord. I protokollet angavs som svarande: ”Skyddade Skyddade, (ett
                                  angivet personnummer) Skyddad adress”.

## Utredning

Ärendet remitterades till Karlstads tingsrätt för upplysningar och yttrande enligt
                        följande.

                        1. Föranledde uppgiften i handlingarna från kronofogdemyndigheten att svaranden
                        hade skyddade namn- och adressuppgifter några kontrollåtgärder från tingsrättens
                        sida när målet kom in? Om så var fallet, vilka åtgärder vidtogs?




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 1179-2002     Sid 2 (7)




2. Vilken var grunden för att under handläggningen av målet hantera svarandens
namn- och adressuppgifter på sätt som skedde?

3. Vilken var anledningen till att svarandens exemplar av kallelsen till
förhandlingen tillställdes skatteförvaltningen?

4. Vilken var den rättsliga grunden för att utelämna svarandens namn och adress i
domshuvudet och i domslutet?

5. Sändes svarandens exemplar av tredskodomen direkt till parten eller
expedierades tredskodomen till skatteförvaltningen för vidarebefordran till
svaranden?

Karlstads tingsrätt (lagmannen AA) inkom med ett yttrande i vilket hänvisades till
ett bifogat yttrande från rådmannen BB.

      BB
      Undertecknad var handläggare av mål FT 278-01 t.o.m. den 13 juni 2001, när
      tredskodom i målet meddelades. Vid tiden för handläggningen av målet levde jag i
      föreställningen att uttrycket ”skyddade personuppgifter” innebar att uppgifterna var
      belagda med sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen. Mitt agerande i målet FT
      278-01 skedde alltså mot bakgrund av denna felaktiga föreställning. Med anledning
      av ett ökat antal mål vari anges att personuppgifter är skyddade gjorde jag mot slutet
      av sommaren 2001 en utredning av rättsläget, bl.a. hade jag därvid stor nytta av JO:s
      ämbetsberättelse 2000/01 s. 44 f. Resultatet av min utredning presenterade jag efter
      sommaren 2001 vid en sammankomst med tingsrättens jurister.
      De frågor som JO ställt rörande handläggningen av mål FT 278-01 vill jag besvara
      på sätt framgår nedan. Frågorna under p. 1 och 2 hänger intimt samman och jag
      väljer därför att besvara dem gemensamt.
      P. 1–2. I kronofogdemyndighetens beslut 2001-02-06 (aktbil. 1) anges att svaranden
      med visst angivet personnummer har skyddade personuppgifter. Namn och adress
      var utelämnade. Jag uppfattade detta som att det fanns ett beslut om sekretess
      gällande svarandens namn och hemadress. I den akt som översändes från
      kronofogdemyndigheten redovisas svarandens namn på ett flertal ställen (aktbil. 3–
      14). Dessa namnuppgifter härrör uppenbarligen inte från någon myndighet utan från
      käranden. I akten finns vidare ett delgivningskvitto (aktbil. 20) på vilket svaranden,
      såvitt det måste förstås, själv skrivit sitt namn. Överföring av sekretess enligt 12 kap.
      1 § sekretesslagen till domstolen kan endast ske från annan myndighet där
      sekretessen gäller. Jag gjorde bedömningen att det inte fanns någon
      sekretessbestämmelse som direkt av tingsrätten kunde tillämpas på svarandens
      namn. Min slutsats var, mot bakgrund av vad jag nu sagt, att svarandens namn inte
      kunde hållas sekret av tingsrätten. Däremot hade jag uppfattningen att dennes adress
      var sekret. Det kunde givetvis vara av intresse för tingsrätten att få reda på
      svarandens adress, inte minst för att kunna delge denne handlingar i målet. Jag visste
      sedan tidigare att skattemyndigheten i de fall när det anges att en adress är skyddad
      ofta kan hjälpa till med delgivning (se nedan p. 3). Något omedelbart behov av att få
      tillgång till svarandens hemadress såg jag inte. Jag framställde därför ingen begäran
      om att adressuppgiften skulle lämnas ut till tingsrätten. När målet kom in till
      tingsrätten gjordes, såvitt jag nu kan erinra mig, en muntlig kontroll hos
      skattemyndigheten rörande vilka personuppgifter som var skyddade. Det bekräftades
      därvid att svarandens namn och adress var skyddade. Det var vid denna kontroll –
      eller möjligen vid någon senare kontakt – som tingsrätten fick besked om att
      skattemyndigheten i aktuellt mål kunde hjälpa till med delgivning på sätt beskrivs
      under p. 3 nedan. Tyvärr kom inte kontakten(erna) med skattemyndigheten att,
                                                                  Dnr 1179-2002     Sid 3 (7)




såsom borde ha skett, dokumenteras i akten. Mot bakgrund av min dåvarande
uppfattning om vad som avses med skyddade personuppgifter ställdes aldrig till
skattemyndigheten frågan om det fanns något beslut om sekretess avseende
svarandens personuppgifter. Genom en nyligen gjord kontroll med
skattemyndigheten i Karlstad har tingsrätten underrättats om att svarandens namn
och adress inte skulle ha lämnats ut till obehörig person under hänvisning till 7 kap.
15 § sekretesslagen.
P. 3. Avsikten med att tillställa skattemyndigheten svarandens kallelse var att
myndigheten skulle hjälpa till med delgivningen av aktuell person. Tingsrätten har
fått information om att skattemyndigheten i sådana fall antingen skickar över den
handling som skall delges personen ifråga eller anmodar personen att komma och
hämta handlingen på myndigheten. Detta delgivningsförfarande, som med framgång
använts tidigare, bedömde jag vara lämpligt att tillämpa i nu aktuellt fall. Det visade
sig att det av mig valda delgivningsförfarandet ledde till att svaranden delgavs
kallelsen.
P. 4. Det finns i rättegångsbalken, när det gäller tvistemål, inga preciserade
bestämmelser om vilka uppgifter om parterna som skall anges i domen. Ett
grundläggande krav måste dock vara att det utan någon som helst tvekan framgår av
domen vem som är part, inte minst därför att domen skall kunna verkställas mot rätt
person. Namn och adress kan ändras på en person men personnumret är alltid
detsamma. Jag bedömde i nu aktuellt fall att personnumret var en tillräcklig uppgift
för att ange svaranden. Även om jag hade uppfattningen att svarandens namn inte
kunde hållas sekret gjorde jag bedömningen att uppgiften kunde utelämnas i domen.
Bakgrunden till detta var en önskan från min sida att, oberoende av de formella
reglerna, tillgodose svarandens önskemål, som jag uppfattade det, att inte
offentliggöra hans namn i onödan, allt inom ramen för vad jag då ansåg tillåtligt
enligt 17 kap. 7 § rättegångsbalken. Det var uppenbart att käranden (CC AB) kände
till svarandens namn.
P. 5. Tredskodomen expedierades till skattemyndigheten för vidarebefordran till
svaranden. Notera att svaranden själv på delgivningshandling angett sin adress som
”651 89 KARLSTAD” vilket är adressen till skattemyndigheten. Skattemyndigheten
i Karlstad har, efter en nyligen gjord förfrågan från undertecknad, upplyst att
myndigheten är skyldig att vidarebefordra post till personer som har skyddad adress
och att svaranden hämtar sin post hos myndigheten varje fredag.
Efter den utredning om rättsläget som jag gjorde under sommaren 2001 har rutinerna
ändrats vad avser personuppgifter som anges vara skyddade. Numera kontrolleras
alltid i sådana fall med skattemyndigheten hur det förhåller sig med
personuppgifterna. Utfallet av kontrollen skall redovisas på dagboksbladet i akten.
Om det finns ett beslut om sekretess – vilket sedan rutinerna ändrades ännu inte
förekommit i något mål på min rotel – skall kopia av beslutet begäras in och
aktbilageras. Parten måste vidare kunna delges handlingar på ett lagenligt sätt.
Dessutom måste även tas hänsyn till att parten inte skall tvingas att uppge
sekretessbelagd personuppgift med konsekvens att uppgiften inte längre kan hållas
hemlig. Sistnämnda hänsyn utesluter, såvitt jag kan se, att någon form av
postdelgivning används. Om parten medverkar till delgivningsåtgärder torde
delgivning i de flesta fall kunna ske på så sätt att vederbörande, möjligen med
biträde av skattemyndigheten, anmodas att besöka tingsrätten och mot legitimering
utfå handlingen. Tjänsteman på tingsrätten kan notera på dagboksbladet att en
person med visst personnummer (som förutsatts inte vara hemligt) hämtat
handlingen. Delgivning bör därmed anses ha skett (jfr 19 § 1 st delgivningslagen).
Mer problematisk kan delgivning bli i de fall part som söks för delgivning inte vill
medverka till delgivningen. Det får från fall till fall prövas hur delgivning i sådana
fall kan ske men jag föreställer mig att stämningsmannadelgivning ofta kan bli
aktuellt. För det fall tingsrätten väljer att från skattemyndigheten inhämta
sekretessbelagda personuppgifter – vilket i de flesta fall torde vara lämpligt – måste
överföringsregeln i 12 kap. 1 § sekretesslagen beaktas. Under målets handläggning
skall dessutom beaktas innehållet i 15 kap. 3
                                                                       Dnr 1179-2002     Sid 4 (7)




      § 1 st sekretesslagen. I rutinerna ingår också att den part som sekretessen gäller för
      skall informeras om att han/hon inte själv bör lämna sekretessbelagda
      personuppgifter till tingsrätten eftersom detta medför att uppgiften inte kan hållas
      hemlig i domstolen. Denna information skall lämnas första gången kontakt tas med
      parten. För det fall det inte finns något sekretessbeslut gällande personuppgifter
      begär jag eller annan på roteln att personuppgifterna lämnas ut. I sådana fall sker
      numera ingen särbehandling av uppgifterna vid handläggningen av målet. Vad avser
      vilka personuppgifter som bör redovisas i domen/slutliga beslutet är detta, som jag
      sagt ovan, en lämplighetsfråga. Utgångspunkten är att namn, adress och
      personnummer skall anges i domen. Har sekret uppgift överförts till tingsrätten
      måste det i domen/slutliga beslutet förordnas om fortsatt sekretess. Den
      sekretessbelagda uppgiften behandlas i domen/slutliga beslutet på en sådant sätt att
      den inte röjs för obehöriga. Vid expediering beaktas regeln i 14 kap. 5 §
      sekretesslagen.
      Jag vill avslutningsvis något kommentera uttrycket ”skyddade personuppgifter”. Att
      något är skyddat innebär närmast, språkligt sett, att det finns ett skydd och inte att
      det kan komma att finnas ett skydd om någon (i detta fall en myndighet) fattar ett
      beslut om skydd (= beslut om sekretess). Genom de kontakter jag haft med personer
      som har skyddade personuppgifter står klart att dessa nästan undantagslöst tror att
      det faktiskt finns ett förbud för skattemyndigheten att lämna ut personuppgifterna till
      utomstående och att skyddet även gäller för uppgiften när den förekommer i
      domstolen. Att uttrycket ”skyddade personuppgifter” endast innebär en markering
      för särskild sekretessprövning kommer som en negativ överraskning för de flesta
      berörda. Min erfarenhet är att även tjänstemän på skattemyndigheten inte alltid har
      klart för sig skillnaden mellan att en personuppgift är skyddad och att den är belagd
      med sekretess. I brottmålsdomar anges sekretessbelagd adressuppgift som ”skyddad
      adressuppgift”. Till förebyggande av missförstånd av olika slag och för att öka
      säkerheten för den enskilde som behöver skydd för sina personuppgifter tror jag att
      det vore bra om man kunde finna ett annat uttryck –möjligen ”skyddsbegärda
      personuppgifter” som bättre återspeglar vad som faktiskt gäller för personuppgifter
      som nu anges som skyddade. Om det hos skattemyndigheten finns ett beslut om
      sekretess gällande personuppgiften bör detta klart framgå, exempelvis genom att det
      för uppgiften ifråga anges ”sekretessbelagd personuppgift”.

      AA
      I ärendet har av den ansvarige handläggaren, rådmannen BB, gjorts en fyllig
      redovisning av handläggningen av målet jämte de rutiner som nu tillämpas i fall som
      motsvarar eller liknar det undersökta. Tingsrätten hänvisar till BB:s skrift och
      tillägger följande.
      Såsom BB själv konstaterar saknades laglig grund att hålla tillgänglig uppgift om
      svarandens namn hemlig. Detsamma gäller den av svaranden uppgivna adressen, låt
      vara att denna var skattemyndighetens. Uppgifterna borde därför ha tagits in i
      domen. Vidare borde, såsom BB uttalar, kontakten med skattemyndigheten och vad
      därvid framkom ha dokumenterats i akten.
      Det bekräftas, att BB – före JO:s inspektion – uppmärksammade övriga tingsrättens
      domare på de rutiner han avsåg att tillämpa i fall då en part angavs som ”skyddade
      personuppgifter” i förening med ett personnummer. Därigenom har genom hans
      försorg hos domarkollektivet initierats skärpt vaksamhet i berörda fall och getts
      förutsättningar att tillämpa enhetliga rutiner vid handläggningen.
I ett beslut den 8 juli 2003 anförde chefsJO Eklundh bl.a. följande.

Rättslig reglering
I 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen (1980:100) stadgas att sekretess gäller i
verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av
                                                                   Dnr 1179-2002      Sid 5 (7)




befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan
verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen, för uppgift
om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Bestämmelsen innebär att det normalt inte gäller någon sekretess för
personuppgifter i de register som åsyftas. För att en sådan uppgift skall få hållas
hemlig krävs att det finns någon särskild anledning till detta. Om det kan antas att
utlämnande av uppgifter rörande en viss person innebär men för personen,
exempelvis risk för förföljelse, kan skattemyndigheten i folkbokföringsregistret
lägga in en markering för särskild sekretessprövning, s.k. sekretessmarkering
(spärrmarkering). Sekretessmarkeringen innebär att särskild försiktighet bör iakttas
vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut. Normalt skall
de skäl som ligger till grund för införandet av sekretessmarkering vara tillräckliga
för att vägra ett utlämnande med stöd av folkbokföringssekretessen när någon
begär att få ut uppgifterna. Sekretessmarkering motsvarar det som gäller för den
hemligstämpel som enligt 15 kap. 3 § sekretesslagen kan åsättas en allmän
handling (prop. 1997/98:9 s. 33 f.).

Om en person riskerar att bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet kan han eller
hon under vissa förutsättningar enligt lagen (1991:483) om fingerade
personuppgifter få använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga, s.k.
fingerade personuppgifter. Regler om sekretess för sådana uppgifter finns i 7 kap.
15 § andra stycket sekretesslagen.

Sekretess enligt 7 kap. 15 § andra stycket sekretesslagen fortsätter att gälla för
uppgiften även om den lämnas till någon annan myndighet. Sekretess enligt 7 kap.
15 § första stycket sekretesslagen gäller däremot utanför det område som anges i
paragrafen endast i den begränsade omfattning som följer av sekretesslagens olika
bestämmelser om överföring av sekretess. För uppgifter som lämnas till en domstol
kan sekretess överföras enligt 12 kap. 1 § sekretesslagen. Erhåller domstol i sin
rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från domstol eller annan myndighet
uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos domstolen (s.k.
sekundär sekretess). Av samma lagrum framgår att överföring av sekretess inte
äger rum om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är
tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen.

Av 14 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen framgår att sekretess inte hindrar att
uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en
myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen
(1970:428).

Att vissa uppgifter hos en domstol eller annan myndighet är sekretessbelagda
innebär inte automatiskt att sekretessen gäller gentemot en part, se 14 kap. 5 §
sekretesslagen.
                                                                  Dnr 1179-2002       Sid 6 (7)




Regler om vilka uppgifter en tvistemålsdom skall innehålla finns i 17 kap. 7 §
rättegångsbalken. Där föreskrivs att en dom skall avfattas skriftligen och i skilda
avdelningar ange bl.a. parterna och deras ombud eller biträden samt domslutet.

Bedömning
I målet om betalningsföreläggande hade sökanden angett svarandens
personnummer och ”SKYDDAD ADRESS”. Kronofogdemyndigheten hade
genomgående kallat svaranden ”SKYDDADE PERSONUPPGIFTER” med
angivande av personnummer. Av BB:s yttrande framgår att tingsrätten, i samband
med att målet kom in dit, vid en kontroll med skattemyndigheten fick uppgift om
att svarandens namn och adress var skyddade. Av den informationen kan man dra
slutsatsen att det fanns en s.k. spärrmarkering beträffande dessa uppgifter.

I målet hade emellertid såväl sökanden som svaranden själv redan till
kronofogdemyndigheten gett in handlingar med uppgift om svarandens namn. På
delgivningskvitton till tingsrätten angav svaranden sitt namn och adressen till
skattemyndigheten.

Någon motsvarighet till den regel som finns beträffande sekretess i ärende om
fingerade personuppgifter (7 kap. 15 § andra stycket sekretesslagen), dvs. att
sekretess även gäller hos den myndighet till vilken en sådan sekretessbelagd
uppgift har lämnats, finns inte i fråga om uppgifter som är sekretessbelagda enligt 7
kap. 15 § första stycket sekretesslagen. Som angetts under den rättsliga regleringen
är sekretessbestämmelsen i 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen så avfattad att
sekretessen endast gäller i sådan verksamhet för förande av register som anges där
och att sekretessen endast i mycket begränsad omfattning följer med uppgifterna
om de lämnas till någon annan myndighet.

Överföring av sekretess enligt 12 kap. 1 § sekretesslagen kan ske endast
beträffande uppgifter som en domstol erhåller från en annan myndighet där
uppgifterna omfattas av sekretess. Det kan alltså inte bli fråga om
sekretessöverföring beträffande uppgifter som parterna själva ger in i målet eller
ärendet. Inte heller någon annan sekretessbestämmelse har gällt vid tingsrätten för
svarandens namn eller för den uppgivna adressen i målet.

Om skattemyndigheten med stöd av 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen har
beslutat att inte lämna ut en viss personuppgift till den som begärt att få del av den
innebär detta, liksom beträffande sekretessmarkerade personuppgifter i övrigt, inte
att sekretess beträffande personuppgiften automatiskt gäller vid andra myndigheter.
Den myndighet som mottar en personuppgift från skattemyndigheten, har att med
beaktande av reglerna om överföring av sekretess självständigt avgöra om sekretess
föreligger för uppgifterna och kan därmed komma fram till att de skall lämnas ut.

Under utredningen har det framkommit att den adress som svaranden angett som
sin i målet har varit skattemyndighetens adress. BB har uppgett att tingsrätten
också fick besked att man från skattemyndighetens sida kunde hjälpa till med
                                                                  Dnr 1179-2002   Sid 7 (7)




delgivning med svaranden. Tingsrätten skickade därför svarandens kallelse till
förhandlingen samt dennes exemplar av tredskodomen till skattemyndigheten. Mot
bakgrund av den adressuppgift som svaranden lämnat och skattemyndighetens
besked i frågan har jag inga synpunkter på förfarandet att skicka kallelsen och
tredskodomen till skattemyndigheten. Kontakterna med skattemyndigheten
dokumenterades emellertid inte i akten. Som tingsrätten har anfört borde detta
naturligtvis ha skett.

Med anledning av BB:s uttalande att han var tveksam till att från
skattemyndigheten begära in svarandens adress för delgivningsändamål vill jag
erinra om bestämmelsen i 14 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen enligt vilken
sekretess inte hindrar att uppgift bl.a. om enskilds adress lämnas till en myndighet,
om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen. Om en domstol
inhämtar personuppgifter från skattemyndigheten med stöd av denna bestämmelse
överförs eventuell sekretess beträffande uppgifterna till domstolen enligt 12 kap. 1
§ sekretesslagen.

I 17 kap. 7 § rättegångsbalken föreskrivs att parterna skall anges i domen. Det finns
inga bestämmelser som reglerar vilka uppgifter beträffande parterna som därvid
skall anges. Enligt stadgad domstolspraxis anges i domen, när det gäller fysiska
personer, parternas namn, personnummer och adress. Syftet med att ange parterna i
domen är naturligtvis att dessa skall kunna identifieras så att domen kan
verkställas. När det inte föreligger sekretess beträffande några personuppgifter är
det, såsom tingsrätten uppgett, en lämplighetsfråga vilka av dessa uppgifter som
skall anges i domen.
