# Försäkringskassan har påståtts bryta mot objektivitetsprincipen genom att belöna tjänstemän som fattar ett stort antal avslagsbeslut

JO 2018-12-18 dnr 1179-2018

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                    Sid
                                                                         2018-12-18             1179-2018             1 (4)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan har påståtts bryta mot objektivitetsprincipen
                        genom att belöna tjänstemän som fattar ett stort antal avslagsbeslut


                          Beslutet i korthet: Under en period våren 2018 kom det in flera anmälningar till JO
                          där det påstods att Försäkringskassan belönar tjänstemän som fattar ett stort antal
                          avslagsbeslut. Liknande påståenden förekom i media. JO inledde en utredning genom
                          att remittera en av anmälningarna till Försäkringskassan. Myndigheten uppgav att
                          påståendena om att avslagsbeslut premieras är direkt felaktiga. I beslutet uttalas att
                          det är både bekymmersamt och uppseendeväckande att flera personer under kort tid
                          har påstått att Försäkringskassan bryter mot objektivitetsprincipen. Det konstateras
                          dock att utredningen i ärendet inte ger de hållpunkter som krävs för att kunna avgöra
                          om Försäkringskassan agerat felaktigt men att ytterligare utredningsåtgärder inte
                          framstår som meningsfulla. JO konstaterar därför endast att det inte finns stöd för att
                          uttala någon kritik.

## Bakgrund

Under tiden februari – april 2018 kom det in ett tiotal anmälningar till JO där
                        det påstods att Försäkringskassan belönar tjänstemän som avslår många
                        ansökningar om framför allt sjukpenning. Anmälarna hänvisade i huvudsak till
                        generella uppgifter som kommit fram i media. En av anmälningarna innehöll
                        emellertid konkreta uppgifter om ett enskilt ärende. JO valde därför att utreda
                        frågan genom att remittera det ärendet.

## Anmälan

I en anmälan till JO anförde AA att en namngiven chef hos Försäkringskassan,
                        vid ett telefonsamtal med hennes make, hade medgett att myndigheten belönar
                        handläggare som avslår många ansökningar om sjukpenning. AA anförde
                        vidare att även ordföranden för fackförbundet ST:s avdelning på
                        Försäkringskassan menar att det nog förhåller sig på det sättet och därför
                        uppmuntrat henne att vända sig till JO. AA ställer sig frågande till om hennes
                        ärende bedömts på ett objektivt, korrekt och rättssäkert sätt. Till stöd för det hon
                        anfört fogade AA ett antal tidningsartiklar som behandlar frågan om ett
                        misstänkt belöningssystem hos Försäkringskassan.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 1179-2018         Sid 2 (4)




I en komplettering till sin anmälan framförde AA även synpunkter på
handläggningen av sitt ärende om sjukpenninggrundande inkomst.

Utredning
Försäkringskassans handlingar i ärendet hämtades in och granskades.
Myndigheten uppmanades därefter att yttra sig över det AA hade anfört i sin
anmälan. I sitt remissvar anförde Försäkringskassan följande:

## Utredning

Försäkringskassan har gått igenom dokumentationen och handläggningen i
      AA:s ärende. Vi finner inget stöd för att handläggaren vid övertagandet av
      ärendet skulle ha brustit i sin utredningsskyldighet. Det går heller inte att säga att
      den materiella tillämpningen i AA:s ärende är avvikande på ett sätt som gör att
      osakliga hänsynstaganden i beslutsfattandet kan misstänkas. Det finns slutligen
      inte heller någonting som tyder på att handläggaren skulle ha premierats för att
      fatta ett visst beslut. Handläggningen har skett enligt den process som finns för
      att främja en rättssäker och korrekt tillämpning. En viktig del i detta är att
      ärenden som leder till avslag alltid kvalitetssäkras av en annan person innan
      beslut tas.
      Det kan noteras att AA begärde omprövning av beslutet om avslag och då fick
      bifall. Detta förhållande i sig behöver dock givetvis inte innebära att
      grundbeslutet är fattat på osakliga grunder. I det aktuella fallet hade för övrigt
      också nya omständigheter tillkommit som lades till grund för
      omprövningsbeslutet.

      Försäkringskassans lönekriterier
      Inom Försäkringskassan sätts lön individuellt efter fyra olika lönekriterier som
      finns tydligt beskrivna i interna styrdokument. Kriterierna är:
       Ansvar (såväl för eget arbete som gruppens)
       Fokus för dem vi finns till för (genom bland annat kunskap, empati och
        förståelse)
       Resultat (såväl kvantitativa som kvalitativa)
       Samarbete (mellan såväl kollegor som samarbetsparters).
      Detta innebär att god kvalitet i handläggningen påverkar lönesättningen, men
      god kvalitet mäts inte som andelen avslag eller bifall och detta är inte ett av
      lönekriterierna. Det innebär dock inte att andelen avslag respektive bifall inte
      diskuteras. Det sker kontinuerligt och är nödvändigt för att säkerställa den
      rättsliga kvaliteten i handläggningen; lagens bedömningsutrymme ska tillämpas
      individuellt och om en handläggare alltid gör avslag eller alltid ger bifall kan
      detta vara en indikation på att bedömningsutrymmet inte används som avsett.
      Det kan i så fall behöva undersökas närmare för att avgöra kvaliteten i
      handläggningen. Men att enskilda avslag skulle leda till högre lön eller premieras
      på något annat sätt är direkt felaktigt.
      Om en chef har uttryckt sig på ett sätt som kan uppfattas som att
      löneutvecklingen är relaterad till antalet avslag är detta djupt olyckligt. Det innebär
      ett allvarligt avsteg från myndighetens principer och kriterier för lönesättning.
      Om enskilda medarbetare på Försäkringskassan tror att lönesättningen skulle
      påverkas av utfallet i enskilda ärenden är det naturligtvis mycket oroande. Förutom
      att besluten då kan riskera att fattas på osakliga grunder påverkar det dessutom
      allmänhetens förtroende för Försäkringskassans arbete och sätt att sköta sitt
      uppdrag. Vi tar därför detta på största allvar inom myndigheten.
                                                                      Dnr 1179-2018        Sid 3 (4)




      Försäkringskassan följer årligen upp utfallet från lönerevisionen tillsammans med
      de fackliga organisationerna men de påståenden som nu nått oss via medierna
      och JO-anmälningarna har inte tagits upp i det sammanhanget. Vi har därför inte
      haft anledning att vidta specifika åtgärder med anledning av påståendena tidigare,
      dvs. åtgärder som går utöver de strukturer som redan finns för att säkra en
      rättssäker och korrekt tillämpning samt en lönebildning som bygger på sakliga
      grunder utifrån myndighetens lönekriterier. Försäkringskassans ledning har
      emellertid nu, inför årets lönerevision, ytterligare tryckt på grunderna för
      lönesättningen och vikten av att cheferna löpande för en dialog med medarbetarna
      om innebörden av lönekriterierna.
AA kommenterade Försäkringskassans remissvar.

JO har vid telefonsamtal med Försäkringskassan den 26 september 2018 hämtat
in uppgiften att den chef som AA nämner i sin anmälan har fått yttra sig och
anfört att hon inte uttryckt sig på det sätt som påstås. Chefen menar att de pratat
om grunderna för lönesättning och att vissa ärenden är svårare än andra.

Bedömning
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att domstolar, förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet
på saklighet och opartiskhet brukar benämnas objektivitetsprincipen.
Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka
verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en
myndighet. Även hur myndighetens agerande har uppfattats är av betydelse
(se Regeringsformen, en kommentar, Thomas Bull och Fredrik Sterzel, 3 uppl.,
s. 54).

Inom förvaltningsrätten kan objektivitetsprincipen beskrivas som ett förbud för
myndigheterna att låta sig påverkas av andra intressen än dem de har till uppgift
att tillgodose eller att i sina avgöranden ta hänsyn till ovidkommande
omständigheter och beakta sådant som ligger utanför den tillämpliga
författningen, i det här fallet socialförsäkringsbalken. Objektivitetsprincipen
kommer till uttryck på olika ställen i lagstiftningen, sedan den 1 juli 2018 även
i förvaltningslagen (2017:900), FL. I 5 § FL regleras grunderna för god
förvaltning, där det uttryckligen sägs att myndigheten ska vara saklig och
opartiskt i sin verksamhet.

Att det under en kortare period har kommit in flera anmälningar från olika
personer som påstår att Försäkringskassan närmast satt i system att belöna
medarbetare som i hög grad avslår ansökningar är naturligtvis både
uppseendeväckande och bekymmersamt. Att sådana uppgifter dessutom florerar
i media gör inte saken bättre. Uppgifterna är av sådant slag att de riskerar att
allvarligt skada förtroendet för myndigheten och dess verksamhet även om de
senare skulle visa sig vara oriktiga.
                                                                  Dnr 1179-2018       Sid 4 (4)




Enligt Försäkringskassan är påståendena om att avslagsbeslut premieras direkt
felaktiga och den chefstjänsteman som AA namngett har förnekat att hon har
uttryckt sig på det sätt som påstås i anmälan.

Det som har kommit fram i denna del ger enlig min mening inte de hållpunkter
som krävs för att kunna avgöra om Försäkringskassan agerat felaktigt.
Jag noterar att Försäkringskassans yttrande till JO denna gång har beslutats av
t.f. generaldirektören och att det skett i närvaro bl.a. av verksamhetsansvarig
avdelningschef och en verksamhetsområdeschef. Jag drar därför slutsatsen att
Försäkringskassan ser på det inträffade med stort allvar och att myndighetens
utredning av påståendena också genomförts på initiativ av myndighetschefen
och chefer på en mycket hög nivån inom myndigheten. Givet det konstaterar jag
att ord står mot ord och att ytterligare utredningsåtgärder från min sida sannolikt
inte skulle leda till klarhet. Jag kan därför endast konstatera att det inte finns
stöd för att uttala någon kritik.

Det som AA har anfört i övrigt ger inte anledning till några vidare åtgärder eller
till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
