# En polischef har genom att kritisera en anställd som skrivit en debattartikel i Polistidningen kränkt den anställdes yttrandefrihet

JO 2024-02-22 dnr 1180-2023

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                          2024-02-22              1180-2023          Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                         En polischef har genom att kritisera en anställd som skrivit en
                         debattartikel i Polistidningen kränkt den anställdes yttrandefrihet


                          Beslutet i korthet: En anställd vid Polismyndigheten kallades till ett s.k.
                          medvetandegörande samtal. Enligt Polismyndigheten är syftet med ett sådant samtal
                          att ta reda på orsakerna till misskötsamhet och tydliggöra vilka krav som ställs på ett
                          framtida agerande från medarbetarens sida. En av punkterna som togs upp vid
                          samtalet var en debattartikel i Polistidningen som den anställde hade skrivit.
                          Med utgångspunkt i Polismyndighetens beskrivning av ett medvetandegörande
                          samtal får enligt JO det som tas upp vid ett sådant samtal typiskt sett ses som en
                          tillrättavisning. Utrymmet att i samtalet ta upp frågor med anledning av att en anställd
                          använt sin yttrandefrihet är ytterst begränsat.
                          Vid mötet uttryckte sig lokalpolisområdeschefen på olika sätt negativt om att den
                          anställde hade skrivit artikeln. Enligt JO gick dessa uttalanden längre än vad som är
                          tillåtet och får ses som en överträdelse av repressalieförbudet i
                          tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Lokalpolisområdeschefen
                          kritiseras för detta.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 9 februari 2023 förde polisen AA fram
                         klagomål mot Polismyndigheten. Enligt AA hade Polismyndigheten vidtagit
                         repressalier mot henne för att hon publicerat en debattartikel i Polistidningen.
                         Repressalierna bestod i att hon kallats till ett s.k. medvetandegörande samtal där
                         debattartikeln var en av tre punkter som diskuterades. I den skriftliga
                         dokumentationen av samtalet som upprättades efteråt hade den del som avsåg
                         debattartikeln lyfts in i ett eget dokument men då var skadan redan skedd. AA
                         har till JO gett in bl.a. debattartikeln, en ljudinspelning av det
                         medvetandegörande samtalet och en transkribering.

## Utredning

Polismyndigheten (juristen BB) yttrade sig den 16 augusti 2023 efter att
                         upplysningar lämnats av berörda befattningshavare. Polismyndigheten lämnade
                         också in en promemoria med titeln Yttrandefriheten, som upprättats inom
                         myndigheten och bl.a. behandlar repressalieförbudet (daterad 2017-08-29).


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:          08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 1180-2023       Sid 2 (6)




Av Polismyndighetens yttrande framgår följande.

      Bakgrund och redovisning av dokumentationen
      Den 22 januari 2023 publicerades AA:s debattartikel i Polistidningen med
      rubriken ”Mitt förtroende är skadat sedan länge”. Artikeln handlar om etik och
      moral inom Polismyndigheten och AA tar bl.a. upp två exempel där hon
      kritiserar chefers hantering av olika beslut inom myndigheten.
      Den 1 februari 2023 kallades AA till ett medvetandegörande samtal. Vid
      samtalet närvarade, förutom AA, chefen för lokalpolisområdet, CC, DD
      (ordförande i Polisförbundet) samt EE (huvudskyddsombud). Samtalet spelades
      in av AA. Inspelningen har bifogats anmälan till JO och varit tillgänglig för
      Polismyndigheten.
      Av ljudinspelningen framgår att CC har kallat till ett medvetandegörande samtal,
      bl.a. till följd av händelser under föregående vecka. Han beskriver att ett
      medvetandegörande samtal är en mildare form av korrigerande samtal efter
      tillsägelse, att steget efter medvetandegörande samtal är erinran och därefter
      åtgärder enligt lagen om offentlig anställning. CC betonar dock att det aktuella
      samtalet handlar om samarbetssvårigheter snarare än misskötsamhet, och uppger
      att det har tre delar. De inledande delarna avser upplevda samarbetssvårigheter
      och negativ arbetsmiljömässig påverkan på medarbetare inom Polismyndigheten.
      Den avslutande delen avser den aktuella debattartikeln.
      CC inleder samtalspunkten om debattartikeln med att betona att AA har yttrande-
      och meddelandefrihet och att samtalet inte är ett ifrågasättande av hennes rätt att
      skriva en debattartikel i en tidning. Han konstaterar även att det finns ett
      repressalieförbud som innebär att han är förhindrad att kritisera AA för att hon
      har använt sig av sin meddelandefrihet. CC uppger vidare att han i egenskap av
      arbetsgivare har rätt att bemöta sakinnehållet i artikeln och ge sin syn på saken.
      DD frågar i det sammanhanget hur det är möjligt att göra arbetsgivarens
      bemötande av innehållet i artikeln till en punkt i ett medvetandegörande samtal.
      CC hänvisar då till en intern promemoria … som enligt honom ger stöd för att ta
      upp punkten i det medvetandegörande samtalet.
      CC anför att arbetsgivaren anser att flera av uppgifterna i debattartikeln är
      felaktiga, vilket lett till att berörda medarbetare mår dåligt och känner sig
      kränkta. Enligt CC har många medarbetare hört av sig till honom med anledning
      av artikeln, då det med lätthet går att härleda vilka personer som avses i texten.
      CC anför vidare att AA på detta sätt har skapat en dålig arbetsmiljö för de direkt
      inblandade, men även för närstående och kollektivet. CC återkommer under
      samtalet till att han inte förstår syftet med att AA uttryckt sig på det sättet hon
      har gjort i debattartikeln och att det inte skapar en god arbetsmiljö. CC
      poängterar i detta sammanhang även att AA är skyddsombud.
      DD ifrågasätter återkommande under det medvetandegörande samtalet att
      debattartikeln tas upp som en punkt i detta.
      Det medvetandegörande samtalet dokumenterades, i de delar som inte avsåg
      debattartikeln, på den blankett som myndigheten tagit fram för sådana samtal,
      ”Dokumentation vid medvetandegörande samtal”. Samtalet kring debattartikeln
      dokumenterades i en separat promemoria, ”Samtal kring artikel i
      Polistidningen”, vilket AA bifogat anmälan. Båda dokumenten är daterade den
      1 februari 2023. Den 8 februari 2023 återsamlades CC, AA och DD för att bl.a.
      läsa igenom dokumenten.

      Synpunkter från berörd befattningshavare
      Av yttrande från CC, chef för lokalpolisområde Västra Fyrbodal, framgår i
      huvudsak följande. Vid det medvetandegörande samtalet var hans uppfattning att
      han hade rätt att bemöta innehållet i AA:s debattartikel. Denna uppfattning hade
      han fått sedan han tagit del av en promemoria från Polismyndighetens
                                                                         Dnr 1180-2023        Sid 3 (6)




      rättsavdelning, avseende frågor kopplade till yttrandefrihet. Av promemorian
      framgår bl.a. följande på s. 3:
         ”Repressalieförbudet hindrar inte en arbetsgivare från att ha samtal med en
         anställd om dennes kritik mot arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan bemöta den
         anställdes kritik och ge sin syn på saken, såväl till allmänheten som till den
         anställde. Arbetsgivaren får dock inte angripa det förhållandet att den
         anställde har utnyttjat sin meddelarfrihet och vänt sig till pressen med sin
         kritik”.
      Gällande yttranden från anställda som kan uppfattas som kränkande framgår
      vidare på s. 3:
         ”I vissa ytterlighetssituationer kan arbetsledningsåtgärder godtas, t.ex. i syfte
         att förebygga förtroendeskador av ungefär samma slag som de som riskerar
         uppkomma vid jävsförhållanden. Ett utrymme finns vidare för att vidta
         åtgärder med anledning av allvarliga samarbetssvårigheter, även om dessa
         ytterst kan ha sin grund i att en arbetstagare utnyttjat sin yttrandefrihet.”
      Han tog dock till sig DD:s uppfattning att det medvetandegörande samtalet inte
      skulle omfatta bemötandet av artikeln. Efter mötet kontaktade han en av
      Polismyndighetens arbetsrättsjurister som gav rådet att bemötandet av artikeln
      inte skulle ingå i det medvetandegörande samtalet, och att det skulle
      dokumenteras separat. Han rättade sig efter detta och upprättade därför två olika
      dokument. I dokumentationen över det medvetandegörande samtalet nämns
      ingenting om artikeln och någon arbetsrättslig ”rättsverkan” är därmed utesluten.
      För att ytterligare förtydliga att bemötandet av AA:s artikel inte ingick i det
      arbetsrättsliga samtalet upprättades en separat promemoria över det samtalet.
      Syftet med att dela upp dokumentationen var att göra det tydligt att han ändrat
      sin bedömning och att det medvetandegörande samtalet inte skulle omfatta
      artikeln.
Polismyndigheten redovisade därefter följande bedömning.

      Repressalieförbudet
      Av utredningen framgår att CC höll ett så kallat medvetandegörande samtal med
      AA. Syftet med ett sådant samtal är att ta reda på orsakerna till misskötsamhet
      och tydliggöra vilka krav som ställs på ett framtida agerande från medarbetarens
      sida.
      Av inspelningen av samtalet framgår att det inleds med en punkt om upplevda
      samarbetssvårigheter och därefter följer en punkt om påstådd negativ
      arbetsmiljömässig påverkan. Samtalets avslutande del berör en debattartikel som
      AA skrivit i Polistidningen och som innehåller kritik mot Polismyndigheten.
      Under samtalet uttrycker CC upprepade gånger att han inte avser att kritisera
      förhållandet att AA har använt sig av sin yttrande- och meddelarfrihet. Han
      förklarar även att han, mot bakgrund av det s.k. repressalieförbudet, inte har rätt
      att i egenskap av företrädare för AA:s arbetsgivare ifrågasätta att AA har gett
      uttryck för sina åsikter i en debattartikel, men att han såsom företrädare för
      arbetsgivaren däremot får bemöta innehållet i artikeln.
      I samtalet riktar dock CC kritik mot AA för att hon uttryckt sig som hon gjort i
      den aktuella debattartikeln. Han uttalar även att AA genom debattartikeln har
      skapat en dålig arbetsmiljö.
      CC har framfört att han i vart fall vid tidpunkten för samtalet inte uppfattat att
      aktuell kritik hänförlig till debattartikeln var i strid med repressalieförbudet. Han
      har hänvisat till ovan citerade avsnitt i en intern promemoria som bl.a. anger att
      det finns utrymme att vidta åtgärder i vissa ytterlighetssituationer i syfte att
      förebygga förtroendeskador (promemoria daterad 2017-08-29, se ovan…).
      Polismyndigheten noterar att det i direkt anslutning till nämnda citat i
      promemorian även nämns att de åtgärder som vidtas inte får ha karaktären av
                                                                         Dnr 1180-2023        Sid 4 (6)




      bestraffning eller någon slags sanktion mot arbetstagaren för att han eller hon har
      utnyttjat sin yttrandefrihet.
      Med hänsyn till vad CC framförde om debattartikeln vid det inspelade samtalet,
      och särskilt med beaktande av det sammanhang under vilket uppgifterna
      lämnades, dvs. inom ramen för ett medvetandegörande samtal, anser
      Polismyndigheten att AA svårligen kan ha uppfattat situationen på något annat
      sätt än att hon under samtalet utsattes för kritik från arbetsgivaren på grund av att
      hon skrev den aktuella artikeln. Polismyndigheten anser vidare att det genom
      utredningen inte är visat att det i detta fall förelåg en sådan ytterlighetssituation
      som beskrivs i den aktuella promemorian. Oavsett om CC:s avsikt var en annan,
      vilket det saknas anledning att betvivla, anser Polismyndigheten därför att
      utredningen ger stöd för att de aktuella uttalandena om debattartikeln var i strid
      med repressalieförbudet.

      Dokumentationen
      Av utredningen framgår att samtalet avseende debattartikeln har dokumenterats i
      en separat promemoria, skild från dokumentationen av det medvetandegörande
      samtalet. I själva verket genomfördes samtalen vid ett och samma möte och i ett
      sammanhang. Den upprättade dokumentationen riskerar därför att ge en
      ofullständig och inkorrekt bild av vad som förevarit. Det är självklart inte
      godtagbart, oavsett vad som är förklaringen till detta.

## Avslutande synpunkter

Ett bemötande från arbetsgivarens sida av kritik som en medarbetare har uttryckt
      i kraft av sin yttrandefrihet, exempelvis i en debattartikel, ska självklart hanteras
      på ett sätt som inte riskerar att uppfattas som en form av repressalie. Såväl
      generellt som i det aktuella fallet framstår det ur ett yttrandefrihetsperspektiv
      som olämpligt att bemöta kritiken inom ramen för ett medvetandegörande
      samtal. Polismyndigheten beklagar det inträffade.

Rättsliga utgångspunkter
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med det avses
frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt
uttrycka tankar, åsikter och känslor. (Se 2 kap. 1 § första stycket 1
regeringsformen.)

Yttrandefriheten har ett särskilt skydd genom tryckfrihetsförordningen, TF, och
yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Enligt TF står det var och en fritt att uttrycka
tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i
övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. TF gäller tryckta skrifter som är
utgivna och bestämmelsen avser således exempelvis offentliggörande i tryckta
tidningar. En motsvarande reglering finns i YGL och den gäller t.ex.
tidningsföretags och nyhetsbyråers verksamhet på internet. (Se 1 kap. 1 § andra
stycket TF samt 1 kap. 1 § första stycket och 4 § första stycket YGL.)

Den som använder sin yttrandefrihet i någon av de former som är särskilt
reglerade i TF och YGL får inte utsättas för andra sanktioner från det allmännas
sida än sådana som är uttryckligt angivna i dessa grundlagar, det s.k.
repressalieförbudet (se 3 kap. 6 § TF och 2 kap. 6 § YGL).

Repressalieförbudet innebär inte att varje åtgärd som har samband med att en
arbetstagare yttrat sig i t.ex. en debattartikel är förbjuden. Arbetsgivaren kan
                                                                    Dnr 1180-2023      Sid 5 (6)




bemöta kritiken och ge sin syn på saken. För att stå i strid med
repressalieförbudet ska det vara fråga om sådana ingripanden som framstår som
en bestraffning eller en reprimand mot den som har utnyttjat sin yttrandefrihet.
Det kan t.ex. röra sig om uppsägning, disciplinpåföljd eller fråntagna
arbetsuppgifter, men också mindre påtagliga konsekvenser för den enskilde kan
vara otillåtna. (Se prop. 2009/10:81 s. 40 f. och bl.a. JO 2010/11 s. 600,
dnr 6769-2008, och JO 2015/16 s. 642, dnr 4945-2013.)

JO och JK har upprepade gånger uttalat att en myndighet inte får försöka
motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare får
inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall försöka påverka de
anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om den egna
myndigheten eller dess verksamhet (se bl.a. JK:s beslut den 27 juni 2013,
dnr 8564-12-22, och JO 2014/15 s. 663, dnr 5051-2012). Vid bedömningen av
om en myndighets åtgärd varit otillåten har det i praxis även beaktats hur den
enskilde med fog har uppfattat det inträffade (se JO 2009/10 s. 456, dnr 3852-
2007, och JO 2022/23 s. 220, dnr 3567-2020).

Bedömning
Polischefen överträdde repressalieförbudet
Av utredningen framgår att lokalpolisområdeschefen CC ansåg sig behöva
bemöta innehållet i AA:s debattartikel. Artikeln var införd i Polistidningen som
omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

CC har med hänvisning till den interna promemorian pekat på att han var av
uppfattningen att det fanns ett utrymme för honom att i egenskap av
arbetsgivare bemöta det som AA fört fram i artikeln inom ramen för ett
medvetandegörande samtal.

Repressalieförbudet hindrar inte i och för sig att en myndighet följer upp vad
som sagts i exempelvis en debattartikel. En arbetsgivare är inte heller
förhindrad att söka dialog med anställda om deras kritik mot verksamheten och
försöka reda ut eventuella missförstånd. Sakinnehållet kan bemötas och
myndigheten kan tillbakavisa påståenden som myndigheten anser är felaktiga.

Det är dock avgörande att arbetsgivaren stannar vid just att bemöta
sakinnehållet och inte går längre och uttalar sig på ett sätt som i realiteten är en
tillrättavisning eller kritik för att den anställde använt sin yttrandefrihet. Vid
bedömningen av om repressalieförbudet respekterats måste de närmare
omständigheterna kring hur och i vilket sammanhang arbetsgivaren för fram sin
uppfattning beaktas.

I det aktuella fallet förde CC fram sina synpunkter i samband med ett s.k.
medvetandegörande samtal. Enligt Polismyndigheten är syftet med ett sådant
samtal att ta reda på orsakerna till misskötsamhet och tydliggöra vilka krav som
ställs på ett framtida agerande från medarbetarens sida. Vid samtalet närvarade
också ordföranden i en arbetstagarorganisation och huvudskyddsombudet.
                                                                   Dnr 1180-2023       Sid 6 (6)




Frågan om AA:s debattartikel togs upp som den sista av tre punkter och efter att
mötet pågått i över två timmar. Det framgår av utredningen att det ifrågasattes
att debattartikeln behandlades under samtalet.

Med utgångspunkt i Polismyndighetens beskrivning av ett medvetandegörande
samtal får det som tas upp vid ett sådant samtal typiskt sett ses som en
tillrättavisning. Med beaktande av det framstår utrymmet som ytterst begränsat
att då också ta upp frågor med anledning av att en anställd använt sin
yttrandefrihet. Risken för att den anställde uppfattar det som förs fram som en
otillåten reaktion på yttrandet är beaktansvärd.

Av inspelningen framgår att CC flera gånger uttalade att AA hade yttrande- och
meddelarfrihet och att samtalet inte var ett ifrågasättande av hennes rätt att
skriva en debattartikel. Han konstaterade också att han med hänsyn till
repressalieförbudet var förhindrad att kritisera AA för att hon använt sig av sina
rättigheter men att han i egenskap av arbetsgivare kunde bemöta innehållet i
sak.

Ljudinspelningen visar emellertid också att CC uttryckte sig negativt om att AA
skrivit artikeln. Han sa bl.a. att han inte förstod vad hennes syfte var, att
inkorrekta uppgifter spär på ett sämre varumärke för polisen och att hon genom
att skriva artikeln hade bidragit till en dålig arbetsmiljö. CC förde också fram att
flera personer känt sig utpekade och blivit kränkta. Dessa uttalanden går längre
än vad som är tillåtet och får ses som en överträdelse av repressalieförbudet.
Oavsett vilka slutsatser CC dragit av den interna promemorian ska han kritiseras
för sitt agerande.

Dokumentationen borde inte ha delats upp
Av utredningen framgår att CC dokumenterade den del av samtalet som
handlade om debattartikeln i en särskild handling. Enligt CC delades
dokumentationen upp i enlighet med ett råd han fått av en av Polismyndighetens
arbetsrättsjurister. Uppgiften har inte ifrågasatts av myndigheten i yttrandet till
JO.

Debattartikeln diskuterades inom ramen för det medvetandegörande samtalet.
Dokumentationen av samtalet borde ha hållits samman och således även
omfattat frågan om debattartikeln. Nu ger dokumentationen en ofullständig och
inkorrekt bild av vad som förekom. Det är inte godtagbart. CC:s agerande i den
här delen var olämpligt.

Med den kritik som ligger i det nu sagda avslutas ärendet.

Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Rebecka Olsson har föredragit ärendet och byråchefen Sara
Johannesson har deltagit i beredningen.
