# Kritik mot Socialnämnden Nordost i Göteborgs kommun för att två handläggare inom ramen för en s.k. barnutredning genomförde ett oanmält hembesök, trots att det inte fanns skäl för det

JO 2021-10-18 dnr 1188-2020

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                    Sid
                                                                          2021-10-18               1188-2020             1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Socialnämnden Nordost i Göteborgs kommun för att två
                        handläggare inom ramen för en s.k. barnutredning genomförde ett
                        oanmält hembesök, trots att det inte fanns skäl för det


                          Beslutet i korthet: Socialtjänsten fick in en orosanmälan från två föräldrars
                          arbetsgivare. Paret hade nyss fått barn och nämnden inledde en s.k. barnutredning
                          mot bakgrund av uppgifterna i orosanmälan. Därefter genomförde två handläggare ett
                          oanmält hembesök hos paret.
                          Var och en är enligt 2 kap. 6 § regeringsformen skyddad mot bl.a. husrannsakan eller
                          liknande intrång från det allmännas sida. Skyddet mot intrång får endast begränsas i
                          lag. Socialtjänsten utgör en del av det allmänna och omfattas alltså av bestämmelsen
                          i regeringsformen. Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten rätt att
                          gå in i en enskilds bostad oavsett vad syftet med detta skulle vara.
                          För att socialtjänsten ska få genomföra ett hembesök inom ramen för en s.k.
                          barnutredning krävs att den enskilde samtycker till hembesöket. Frivilligheten måste
                          vara reell och det får inte vara fråga om att den enskilde samtycker till ett hembesök
                          för att han eller hon känner sig tvingad till det. Utrymmet för att genomföra oanmälda
                          hembesök är mycket begränsat och sådana besök bör endast kunna godtas i
                          undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det föreligger en nödsituation. Enligt
                          JO fanns det i ärendet inte någon anledning att befara att det rörde sig om en
                          nödsituation och handläggarna borde alltså i förväg ha hört av sig till paret innan
                          hembesöket genomfördes för att få deras samtycke till det.
                          I sitt svar till JO framhöll nämnden att den inte ville ge paret en möjlighet att ge en
                          tillrättalagd bild av förhållandena i hemmet. I beslutet understryker JO att
                          socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för enskildas integritet, och att
                          principerna om självbestämmanderätt och integritet är grundläggande för
                          socialtjänstens verksamhet. JO pekar även på att det finns en risk att allmänhetens
                          förtroende för socialtjänsten skadas om myndigheten genomför oanmälda hembesök
                          utan anledning och kritiserar nämnden för att hembesöket genomfördes oanmält.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten inom stadsdelsförvaltningen
                        Nordost (dåvarande stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg) i Göteborgs
                        kommun och uppgav i huvudsak följande: Socialtjänsten genomförde ett
                        oanmält hembesök hos henne och hennes sambo. De hade nyss fått barn, dottern
                        BB, och deras arbetsgivare hade gett in en orosanmälan till socialtjänsten.


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                            Dnr 1188-2020         Sid 2 (6)




Socialtjänsten borde ha hört av sig innan hembesöket, men så skedde inte utan
handläggarna klampade bara in i deras hem.

Utredning
JO hämtade in vissa handlingar från stadsdelsförvaltningen. Därefter begärde
JO att nämnden skulle yttra sig över AA:s anmälan.

I ett remissvar uppgav nämnden i huvudsak följande:

## BAKGRUND

Initialt inkommer orosanmälan från Aurorakliniken redan innan BB:s födelse. Oron rör
      mamma AA:s psykiska mående samt en misstanke om alkoholmissbruk. […]
      I samband med BB:s födelse kontaktar Specialförlossningen Socialjouren för att
      överlämna orosanmälan, sedan de noterat MVC:s journaler med uppmaning om detta.
      Då upptäcks även att AA folkbokfört sig i Kiruna, och kontakt tas med Kiruna. AA
      stannar på sjukhuset några dagar med BB […]
      Ytterligare orosanmälan inkommer från sjukhuset då BB och mamma AA skrivs
      ut från sjukhuset. Socialtjänsten gör ett planerat hembesök som genomförs
      tillsammans med personal från BVC och MVC.
      Under förhandsbedömningen framkommer att personalen på sjukhuset inte haft någon
      oro för BB, anknytning och amning har enligt dem fungerat fint. Inte heller MVC
      uttrycker någon oro, bortsett från att mamma AA beskrivs som skör och kan tänkas
      behöva stöd i sin föräldraroll.
      AA själv förnekar att hon skulle ha druckit alkohol under graviditeten. Hon har heller
      inte rökt eller tagit någon form av preparat sedan hon fick vetskap om att hon var
      gravid. Hon beskriver att hon inte är nöjd med det bemötande hon fått från
      Aurorakliniken […] AA berättar att hon lider av generaliserat ångestsyndrom och
      förlossningsfobi. Hon tycker det var en tuff period på sjukhuset då hon kände sig
      övervakad. Hon beskriver också en omotiverat hög ångest över att Socialtjänsten
      är inkopplad.
      Vidare framkommer att BB:s mormor är på besök från Kiruna och kommer att vara
      med den lilla familjen en tid. Pappa CC, som ej ännu är vårdnadshavare, är ett stöd för
      AA och de bor tillsammans i Göteborg och inte i Kiruna som man initialt fått uppgifter
      om. Beslut fattas att ej inleda utredning då ett stöd finns i nätverket samt att mamma AA
      kommer att kontakta Familjelinjen för att få stöd i föräldrarollen.
      2020-02-04 inkommer orosanmälan via telefon från pappa CC:s och mamma AA:s
      arbetsgivare, DD. Han uttrycker en mycket stor oro för BB och hennes livssituation.
      DD berättar att CC arbetat för företaget i 10 år och har en "strulig" bakgrund med
      hemlöshet och det har funnits misstankar om droganvändning. DD berättar vidare att
      sedan BB:s födelse har CC berättat för honom om att mamma AA inte vill ha med
      bebisen att göra, att hon stänger in sig på sitt rum. AA ringer CC på arbetet flera
      gånger om dagen och vill att han skall komma hem. DD säger att de diskuterat oron på
      arbetsplatsen och beslutat att de måste göra en orosanmälan då BB är så liten. DD
      beskriver en stark oro för hur AA skall mäkta med att ta hand om BB då CC arbetar
      och mormor, som ännu är med familjen, snart skall återvända hem.
      Bedömningen görs att akuta åtgärder ej är befogade under kvällen och natten.
      Anmälan inkommer strax före Socialkontorets stängning och för stunden är BB:s
      mormor enligt tidigare kännedom samt uppgift från anmälaren fortfarande i
      familjen som ett stöd. 2020-02-05 fattas beslut att inleda utredning enligt 11 kap.
      l och 2 §§ Socialtjänstlagen på grund av oro för anknytningen mellan mor och
      barn samt oro för brister i den grundläggande omsorgen.
                                                                   Dnr 1188-2020         Sid 3 (6)




FRÅGA 1
2020-02-06 inhämtas ytterligare kompletterande uppgifter från anmälaren DD
via telefon. DD berättar att AA arbetat sporadiskt på företaget, då CC bett om
arbete för hennes räkning. De perioder AA arbetat har hennes närvaro varit
instabil och DD uppfattar att hon har ”kämpat med sig själv”.
Enligt Barnkonventionen; punkt 3, framgår att vid alla beslut som rör barn ska i
första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. 2020-02-06 fattas, efter
en sammantagen bedömning utifrån orosanmälningarnas art och innehåll, vad
som framkommit i kompletterande samtal med anmälaren samt den tidigare
kännedom om oro för BB, beslut om att göra ett planerat oanmält hembesök. I
övervägandet har även tagits med att AA skrivit sig i Kiruna och bedöms kunna
lämna stadsdelen, att pappa CC inte är vårdnadshavare och därmed inte har några
formella möjligheter att skydda BB, att stor oro uttryckts för båda föräldrarnas
omsorgsförmåga samt att denna oro inkommer från föräldrarnas arbetsgivare
vilket är synnerligen ovanligt, att det är oklart hur länge BB:s mormor avser
stanna hos familjen samt att BB är ett spädbarn och i och med detta totalt
beroende av andra för sin överlevnad. Det bedöms i och med ovanstående vara
av yttersta vikt att få en överblick av BB:s livssituation utan att riskera att
ögonblicksbilden blir tillrättalagd eller ytterligare fördröjd. Enligt Socialtjänstens
bedömning skulle ett annat handläggningsförfarande än genom ett oanmält
hembesök vid den aktuella tidpunkten kunna innebära risker för BB:s hälsa och
utveckling.

FRÅGA 2
I l kap. 2 § SoL framgår att det vid åtgärder som rör barn skall barnets bästa
särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård eller
behandlingsinsatser för barn skall vad som är bäst för barnet vara avgörande. Vid
det oanmälda, men planerade, hembesöket närvarade Socialsekreterare EE,
vilken tidigare träffat AA i samband med anmält hembesök i samband med
tidigare inkommen oro. Även Socialsekreterare FF närvarade utifrån SDF Östra
Göteborgs rutiner för möten och hembesök. Då Socialsekreterarna knackade på
ytterdörren och den öppnades presenterade sig Socialsekreterarna, blev
igenkända och släpptes frivilligt in.
11 kap. l a § första stycket SoL beskriver att när en anmälan rör barn skall
Socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov
av skydd. En sådan bedömning skall dokumenteras. Barnets eller den unges
behov av skydd kan behöva övervägas vid flera tillfällen under en utredning om
skydd eller stöd.
Det framgår med stor tydlighet att Socialtjänstens arbete skall ta sin
utgångspunkt i vad som är barnets bästa. Vid tidpunkten för orosanmälningarna
och bedömning om oanmält hembesök var BB några veckor gammal. Ett så litet
barn är totalt skyddslöst och fullständigt utlämnat till sin omgivning. För sin
överlevnad är ett spädbarn beroende av sina omsorgsgivare, deras förmåga att
uppfatta och tolka barnets signaler samt prioritera barnets behov före sina egna.
Enligt Barnkonventionen; punkt 19 framgår att barn skall skyddas mot alla
former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller
försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella
övergrepp.
Det står tydligt och klart för Socialtjänsten att mamma AA endast ser till sin
egen problematik och vad det gör för skada för henne att Socialtjänsten gör
bedömningen att göra en skyddsbedömning vid tiden för hembesöket. Det är
vanligt att man under utredningstiden måste göra förnyade skyddsbedömningar
utefter vad som kan framkomma under utredningstiden. Vid tiden för
hembesöket var den sammantagna oron av flera orosanmälningar så hög att
hänsyn inte kunde tas till mamma AA:s eventuella psykiska ohälsa. Snarare blev
oron högre då det redan innan fanns misstankar såsom att AA var skör, psykiskt
instabil […]
                                                                    Dnr 1188-2020        Sid 4 (6)




      Socialtjänsten bedömer att det fanns en laglig grund för att genomföra en
      skyddsbedömning. Detta bedömdes nödvändigt för att få en icke tillrättalagd bild
      av situationen i hemmet.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan
föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453],
SoL).

När en anmälan rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en
bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd, en s.k.
skyddsbedömning (11 kap. 1 a § SoL). Skyddsbedömningen ska göras samma
dag som anmälan kommer in, eller senast dagen efter, om anmälan kommer in
sent den dagen (se prop. 2012/13:10 s. 60).

Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors
självbestämmande och integritet (1 kap. 1 § tredje stycket SoL).
Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras
tillsammans med honom eller henne (3 kap. 5 § SoL).

Var och en är skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång från det
allmännas sida (2 kap. 6 § regeringsformen, RF).

Omständigheterna i ärendet
Av utredningen i ärendet framgår att AA:s arbetsgivare DD den 4 februari 2020
gjorde en orosanmälan till socialtjänsten. I anmälan uttryckte DD oro över AA:s
föräldraförmåga och kände sig tvingad att göra en orosanmälan med tanke på
barnet BB:s låga ålder. Vidare uppgav DD i anmälan att BB:s mormor var på
besök hos AA och att hon hjälpte till att ta hand om BB, men snart skulle åka
hem.

Samma dag som orosanmälan kom in gjordes en s.k. skyddsbedömning där en
handläggare antecknade att BB:s mormor hjälpte AA med BB:s omvårdnad och
att det vid tiden för skyddsbedömningen inte fanns något behov av omedelbart
skydd för BB.

Den 5 februari 2020 inledde nämnden en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL på
grund av oro för anknytningen mellan mor och barn, och oro för brister i den
grundläggande omsorgen. Den 6 februari 2020 ringde en handläggare till DD
för att ställa kompletterande frågor. I en tjänsteanteckning från samtalet
antecknades att AA arbetat sporadiskt för företaget, att hon haft en instabil
närvaro, och att hon uppfattades ha kämpat med sig själv. Senare samma dag
genomförde två handläggare ett oanmält hembesök hos AA. Handläggarna
kontaktade inte AA eller hennes sambo före besöket.
                                                                  Dnr 1188-2020       Sid 5 (6)




Bedömning av det oanmälda hembesöket
Socialtjänsten utgör en del av det allmänna och omfattas alltså av bestämmelsen
i 2 kap. 6 § RF som ger var och en skydd mot bl.a. husrannsakan eller liknande
intrång. Med husrannsakan avses varje undersökning av hus, rum eller slutet
förvaringsställe som görs av en myndighet, oavsett syftet med undersökningen.
I begreppet liknande intrång ryms sådana intrång i någons bostad som inte sker i
förundersökningssyfte (se prop. 1975/76:209 s. 147). Skyddet mot intrång i
2 kap. 6 § RF får endast begränsas genom lag (2 kap. 20 § RF).

Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten rätt att gå in i en
enskilds bostad oavsett vad syftet med detta skulle vara. Skyddet mot intrång i
den enskildes bostad gäller dock bara påtvingade ingrepp. Den enskilde kan
alltså samtycka till att nämndens personal besöker honom eller henne i
bostaden. JO har i flera tidigare beslut poängterat att ett sådant samtycke måste
vara reellt. Det får inte vara fråga om att den enskilde samtycker till ett
hembesök för att han eller hon känner sig tvungen att göra det. Utrymmet för att
genomföra oanmälda hembesök är mycket begränsat och sådana besök bör
endast kunna godtas i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det
föreligger en nödsituation. (Se t.ex. JO 2011/12 s. 392, JO 2013/14 s. 392 och
JO 2020/21 s. 470.)

I sitt svar till JO har socialnämnden uppgett att handläggarna åkte till AA:s
bostad för att nämnden gjorde bedömningen att ett annat förfarande än ett
oanmält hembesök vid den aktuella tidpunkten kunde innebär risker för BB:s
hälsa och utveckling. Jag vill i detta sammanhang peka på att det inte framgår
av dokumentationen i ärendet att nämndens handläggare, efter samtalet med
DD, bedömde att det fanns ett akut behov av att säkerställa skyddet för BB.
Detta är givetvis en brist, vilket försvårar min granskning.

Vad som däremot framgår av dokumentationen i ärendet är att en handläggare
den 4 februari 2020 gjorde en s.k. skyddsbedömning efter det att orosanmälan
från DD kommit in. Då bedömdes att det inte fanns anledning till någon
omedelbar åtgärd. Därefter hade nämnden inte tillgång till någon ny information
i ärendet, utöver samtalet med DD som skedde samma dag som hembesöket.
Det samtalet bör enligt min mening inte ha ökat oron för BB eller AA i och med
att det då inte kom fram någon ny information eller någon alarmerande uppgift
om förhållandena i AA:s hem. Jag har därför svårt att se att det i detta fall fanns
anledning för nämnden att befara att det rörde sig om en nödsituation som
skulle ha kunnat motivera ett oanmält hembesök.

I och med att det inte rörde sig om någon nödsituation skulle alltså
handläggarna i detta fall ha hört av sig till AA och hennes sambo innan
hembesöket genomfördes för att få deras samtycke till det. Så skedde inte, utan
hembesöket genomfördes oanmält. När ett hembesök sker oanmält får den
enskilde mycket kort, eller i det närmaste obefintlig tid på sig att överväga om
han eller hon vill släppa in socialtjänsten. I en situation när socialtjänstens
                                                                   Dnr 1188-2020       Sid 6 (6)




handläggare gör oannonserade besök finns det en uppenbar risk att den enskilde
inte anser sig ha något annat val än att släppa in dem. Det kan mot den
bakgrunden sättas i fråga hur reellt ett samtycke då egentligen är.

Av nämndens remissvar framgår att den inte ville ge AA eller hennes sambo en
möjlighet att ge en ”tillrättalagd” bild av förhållandena i hemmet. Det går att
tolka nämndens svar i denna del som att det egentliga syftet med hembesöket
var att överrumpla AA och hennes sambo. Jag vill därför noga understryka för
nämnden att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för enskildas
integritet. Principerna om självbestämmanderätt och integritet är grundläggande
för socialtjänstens verksamhet och det finns en risk att allmänhetens förtroende
för socialtjänsten skadas om myndigheten genomför oanmälda hembesök utan
anledning. Huvudregeln är att hembesök ska ske i samråd med den enskilde,
och utrymmet för att göra oanmälda hembesök är begränsat och bör som angetts
endast kunna godtas i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det
föreligger en nödsituation. I andra fall ska socialtjänsten, om den anser att det är
nödvändigt med ett hembesök, diskutera saken med den enskilde så att denne
får en möjlighet att ta ställning till om han eller hon vill acceptera det intrång
som ett hembesök tveklöst utgör.

När det som i detta fall inte föreligger en nödsituation måste alltså nämndens
handläggare i förväg höra av sig till den enskilde innan ett hembesök är tänkt att
genomföras. Jag ser allvarligt på att så inte skedde i AA:s fall och
Socialnämnden Nordost i Göteborgs kommun förtjänar kritik för att ha
genomfört det oanmälda hembesöket.

Det som i övrigt har kommit fram ger inte anledning till någon åtgärd från min
sida.

Ärendet avslutas.
