# Socialnämnden i Pajala kommun får allvarlig kritik för bl.a. långsam handläggning av en ansökan om utökning av personlig assistans enligt LSS

JO 2026-06-24 dnr 12016-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2026-06-24               12016-2025             1 (7)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Socialnämnden i Pajala kommun får allvarlig kritik för bl.a. långsam
                   handläggning av en ansökan om utökning av personlig assistans
                   enligt LSS


                    Beslutet i korthet: En vårdnadshavare ansökte i februari 2025 om utökning av
                    personlig assistans för sin son enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
                    funktionshindrade, LSS. Socialnämnden i Pajala kommun meddelade beslut i ärendet
                    efter drygt tio månader. JO konstaterar att handläggningstiden varit alldeles för lång.
                    Vidare konstaterar JO att dokumentationen i pojkens ärende är bristfällig. Det framgår
                    exempelvis inte när den aktuella ansökan gjordes. Dokumentationsbristerna gör att
                    det är svårt att följa handläggningen av ärendet. Bristerna har även försvårat JO:s
                    granskning.
                    Nämnden borde med anledning av tidsutdräkten i ärendet ha lämnat en underrättelse
                    om väsentlig försening enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900), FL. JO uttalar vidare
                    att när pojkens vårdnadshavare begärde att ärendet skulle avgöras inom en månad
                    borde nämnden, inom ramen för sin serviceskyldighet, ha informerat honom om att en
                    begäran enligt 12 § FL om att ärendet ska avgöras måste vara skriftlig.
                    Sammantaget anser JO att nämnden förtjänar allvarlig kritik för bristerna i
                    handläggningen av ärendet. JO understryker också allvaret i att han i två tidigare
                    beslut har riktat allvarlig kritik mot nämnden för brister i hanteringen av pojkens LSS-
                    ärenden.
                    I beslutet konstaterar JO också att nämnden inte har levt upp till sin skyldighet enligt
                    13 kap. 6 § regeringsformen att biträda JO i en utredning.
                    JO gör denna dag även uttalanden med anledning av en inspektion som han
                    genomförde hos nämnden den 14–16 april 2026. Vid inspektionen granskades bl.a.
                    handläggningen av LSS-ärenden.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 21 oktober 2025 klagade AA på Socialförvaltningen i
                   Pajala kommuns handläggning av hans son BB:s ansökan om utökning av
                   personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
                   funktionshindrade, LSS. AA uppgav bl.a. att en ansökan hade gjorts i februari
                   2025, men att nämnden ännu inte hade fattat beslut i ärendet. AA framförde
                   även att han vid ett telefonsamtal med förvaltningen den 29 augusti 2025 hade
                   begärt att myndigheten skulle fatta ett beslut i ärendet inom en månad.


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                  Dnr 12016-2025      Sid 2 (7)




Utredning
JO hämtade in handlingar från förvaltningen. Muntliga upplysningar hämtades
in från en verksamhetschef. Hon uppgav bl.a. att den aktuella ansökan inte
fanns registrerad i ärendehanteringssystemet och att hon varken kunde svara på
när ansökan hade kommit in eller om den hade gjorts skriftligt eller muntligt.

Därefter begärde JO att Socialnämnden i Pajala kommun skulle yttra sig över
det som hade framförts i anmälan. Nämnden skulle även besvara ett antal frågor
om handläggningen.

I sitt yttrande uppgav nämnden bl.a. följande. Nämnden har nu hittat ett e-
postmeddelande där det framgår att en muntlig ansökan om utökning av
personlig assistans gjordes den 7 februari 2025. Ansökan aktualiserades inte i
verksamhetssystemet. I början av juni 2025 kontaktade AA förvaltningen och
frågade hur det gick med handläggningen av ansökan. Den 31 juli 2025 hölls ett
utredningsmöte med vårdnadshavarna. Nämnden fattade ett beslut i ärendet den
23 december 2025. Handläggningen av ansökan har inte varit tillräcklig
skyndsam. AA har fått information om att nämnden behövde mer tid och om
försening av beslut enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900), FL. AA kom inte
in med någon skriftlig begäran om att ärendet skulle avgöras enligt 12 § FL.
Nämnden har dock brustit i att fatta ett beslut enligt samma bestämmelse.
Nämnden konstaterar att det brister i rättssäkerhet när det gäller handläggningen
av LSS-ärenden.

JO hämtade in ytterligare handlingar från förvaltningen samt kompletterande
muntliga upplysningar från verksamhetschefen.

AA fick möjlighet att kommentera yttrandet.

Bedömning
Handläggningen av ansökan
I LSS finns bestämmelser om vissa insatser som personer som omfattas av den
lagen har rätt till, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och behovet inte
tillgodoses på annat sätt. En av insatserna är personlig assistans. Målet med LSS
är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Genom insatserna ska
den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. (Se 1, 5, 7 och 9 §§ LSS.)

LSS är en rättighetslag. Det innebär att den enskilde kan kräva de rättigheter
som anges i lagen. Detta kan jämföras med socialtjänstlagen (2025:400), som
inte ger den enskilde en absolut rätt till en viss bestämd insats. Jag har i ett
tidigare beslut mer utförligt redovisat vad det innebär att LSS är en rättighetslag
(se JO 2025 s. 346, dnr 5244-2023).

Det finns inte någon särskild bestämmelse som reglerar inom vilken tid en
nämnd ska fatta beslut med anledning av en ansökan om en insats enligt LSS.
De generella bestämmelserna om ärendehandläggning i FL är därför tillämpliga.
Det innebär bl.a. att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och
                                                                  Dnr 12016-2025      Sid 3 (7)




kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § FL).
Nämnden måste alltså se till att ärendet drivs framåt och att utföra de
handläggningsåtgärder som krävs för att ärendet ska kunna avgöras inom en
rimlig tid. Det ligger i sakens natur att beslut i ärenden enligt LSS är av stor
betydelse för den enskilde. Det är därför särskilt angeläget att han eller hon inte
behöver vänta längre än nödvändigt på att få sin rätt till en viss insats prövad av
nämnden.

Jag har tidigare uttalat att en handläggningstid om tre till fyra månader är ett
rimligt riktmärke för ett ärende som rör personlig assistans. Alla ärenden
kommer dock inte kunna avgöras inom en sådan tidsperiod. För att en längre
handläggningstid ska anses godtagbar krävs att det föreligger omständigheter
som kan motivera det. Är det t.ex. fråga om ett komplext ärende där en rad
utredningsåtgärder varit nödvändiga kan en utredningstid om sju till åtta
månader vara nödvändig. För att en handläggningstid som överstiger sju till åtta
månader ska kunna godtas krävs typiskt sett att det varit fråga om ett ärende där
en mer omfattande utredning varit nödvändig. Det krävs också att nämnden hela
tiden har bedrivit ett aktivt utredningsarbete. Den enskilde ska inte behöva
vänta så länge på ett beslut i sitt ärende annat än i mycket speciella
undantagsfall. (Se JO 2019/20 s. 588, dnr 7477-2017.)

Av utredningen framgår att BB:s vårdnadshavare den 7 februari 2025 ansökte
om utökning av hans personliga assistans. Den 23 december 2025 fattade
nämnden ett beslut i ärendet. Verksamhetschefen har upplyst om att
vårdnadshavarna vid ett teamsmöte den 31 juli 2025 begärde en större utökning
av insatsen. Hon har även förtydligat att det beslut som nämnden fattade i
december 2025 omfattade såväl den ursprungliga ansökan om utökning av
personlig assistans som den begäran om utökning som gjordes därefter.

Jag kan alltså konstatera att det tog drygt tio månader från det att ärendet om
utökning av insatsen inleddes till dess att nämnden fattade ett beslut. Såvitt
framgår av journalanteckningarna vidtog nämnden inte några åtgärder med
anledning av ansökan förrän i juni 2025. Nämnden har konstaterat att
handläggningen inte har levt upp till kravet på skyndsamhet. Jag instämmer i
den bedömningen. Nämnden förtjänar kritik för den långsamma hanteringen.

Underrättelse om väsentlig försening
Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en
enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta
parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen
till förseningen. (Se 11 § FL.)

Syftet med bestämmelsen i 11 § FL är främst att minska risken för att bristande
information om handläggningen leder till onödig irritation hos den enskilde. Det
är god förvaltning att inte hålla den enskilde ovetande om vad som händer i
ärendet. En myndighet bör därför lämna information om handläggningen så
tidigt som möjligt. De överväganden som en myndighet gör i fråga om den ska
                                                                  Dnr 12016-2025      Sid 4 (7)




underrätta den enskilde bör dokumenteras. Det är viktigt att en underrättelse
enligt 11 § FL är tydligt utformad – det ska bl.a. framgå att det är fråga om en
underrättelse enligt den bestämmelsen och det är lämpligt att myndigheten
försöker uppskatta hur lång tid det beräknas ta innan ärendet avgörs. (Se t.ex.
JO 2023 s. 351, dnr 6473-2021, JO 2023 s. 368, dnr 7262-2022 och 7266-2022
samt JO:s beslut den 19 juni 2023, dnr 3232-2023.)

Nämnden har uppgett att den informerade BB:s vårdnadshavare om att
nämnden behövde mer tid och att beslutet hade försenats. Jag kan konstatera att
det av dokumentationen inte framgår att nämnden vid något tillfälle skulle ha
övervägt eller lämnat en underrättelse om väsentlig försening enligt 11 § FL.
Som nämnts kan det i ett ärende om personlig assistans godtas att
handläggningstiden överstiger fyra månader om ärendet är mer komplext. Det
har inte kommit fram att J:s ärende varit av sådan beskaffenhet. Enligt min
mening borde nämnden därför redan när AA kontaktade nämnden den 5 juni
2025 ha lämnat en underrättelse om väsentlig försening. Jag är kritisk till
nämndens hantering även i detta avseende.

Dröjsmålstalan
Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans
senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska
avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan
begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.
(Se 12 § första stycket FL.)

I förarbetena förtydligas att bestämmelsen inte är tillämplig på en begäran som
görs muntligt. När en begäran om dröjsmålstalan görs muntligt bör
myndigheten, i enlighet med bestämmelserna i 6 § FL om myndigheternas
serviceskyldighet, upplysa parten om formkravet. (Se prop. 2016/17:180
s. 297.)

AA har uppgett att han vid ett telefonsamtal med verksamhetschefen den
29 augusti 2025 begärde att nämnden skulle fatta ett beslut i BB:s ärende inom
en månad. Det finns inte någon notering i journalen om att en begäran gjordes
det datumet. Jag noterar dock att det framgår av en journalanteckning den
5 september 2025 att AA begärde att nämnden skulle fatta ett beslut i ärendet
inom tre veckor.

Nämnden har inte ifrågasatt AA:s uppgift om att en begäran gjordes redan den
29 augusti 2025. Jag utgår därför från den uppgiften. När begäran gjordes hade
det gått mer än sex månader sedan ärendet inleddes hos nämnden. Nämnden
borde därför inom ramen för sin serviceskyldighet ha upplyst AA om att han
behövde göra en skriftlig begäran. Jag är kritisk till att nämnden inte
informerade honom om detta.
                                                                 Dnr 12016-2025      Sid 5 (7)




Dokumentationen
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om
olika slags insatser enligt LSS ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa
beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och
händelser av betydelse. (Se 21 a § LSS.)

Journalanteckningar och andra handlingar som upprättas och som hör till den
enskildes personakt ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Åtgärder
som vidtas vid handläggningen av ett ärende ska fortlöpande och utan oskäligt
dröjsmål dokumenteras i journalen. Av journalen ska det framgå bl.a. när en
handling av betydelse för handläggningen har kommit in eller upprättats i
ärendet. (Se 4 kap. 8 och 9 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
[SOSFS 2014:5] om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL,
LVU, LVM och LSS.)

Det är av flera anledningar viktigt att ett ärende journalförts på ett korrekt och
rättvisande sätt. Dokumentationen skapar förutsättningar för den enskilde att
följa handläggningen av sitt ärende och är även viktig för att andra, t.ex. JO och
domstolar, i efterhand ska kunna förstå vad som hänt i ärendet.

Nämnden har inte dokumenterat i BB:s journal att en ansökan gjordes i februari
2025. När JO inledningsvis hämtade in upplysningar kunde verksamhetschefen
inte svara på när ansökan kommit in eller om den var muntlig eller skriftlig.
Först i yttrandet till JO kunde nämnden lämna besked om att en muntlig
ansökan hade gjorts den 7 februari 2025.

Att en ansökan från en enskild inte dokumenteras hos nämnden är givetvis helt
oacceptabelt. Det är för mig förvånande att nämnden inte redan innan JO
inledde en utredning hade rett ut omständigheterna kring ansökan. Även i övrigt
är dokumentationen gällande handläggningen bristfällig. Som exempel kan
nämnas att nämnden i sitt yttrande angett att ett hembesök genomfördes den
16 september 2025. Detta framgår inte av journalen. Det går inte heller att
tydligt utläsa vilka dokumenterade åtgärder eller händelser som avser den
aktuella ansökan.

Dokumentationen i BB:s ärende lever inte upp till lagstiftningens krav och det
går inte att följa handläggningen på ett tillfredställande sätt med hjälp av
journalen. Den bristfälliga dokumentationen har påtagligt försvårat min
granskning. Jag är mycket kritisk till detta.

Nämnden förtjänar allvarlig kritik för sin handläggning av ärendet
Jag har i två tidigare beslut riktat allvarlig kritik mot nämnden för
handläggningen av BB:s ärenden enligt LSS. I det första beslutet var det fråga
om bl.a. långsam handläggning och bristande dokumentation i ett ärende om
personlig assistans (se JO 2024 s. 399, dnr 5149-2023). I det andra beslutet hade
nämnden dröjt med att verkställa en boendeinsats enligt LSS efter det att en
                                                                  Dnr 12016-2025       Sid 6 (7)




domstol hade återförvisat målet för fortsatt handläggning och nytt beslut
(se JO:s beslut den 9 april 2026, dnr 2129-2025).

Handläggningen av BB:s ärende om utökning av personlig assistans är
bristfällig i flera avseenden. Precis som i de tidigare kritikbesluten handlar det
om brister i helt grundläggande moment i ärendehandläggningen. Sammantagna
är bristerna även i detta ärende sådana att nämnden förtjänar allvarlig kritik.

Att jag nu för tredje gången riktar allvarlig kritik mot nämnden för
handläggningen av BB:s ärenden enligt LSS är helt oacceptabelt. Jag ser med
stort allvar på att nämnden inte kommit tillrätta med de brister som jag pekade
på i mitt första kritikbeslut. Jag förutsätter att nämnden nu säkerställer en
korrekt handläggning av ärenden enligt LSS. Jag avser att följa den saken i mitt
fortsatta tillsynsarbete.

Jag gör denna dag även uttalanden med anledning av den inspektion som jag
genomförde hos nämnden den 14–16 april 2026 (se dnr 2680-2026). Vid
inspektionen granskade jag bl.a. nämndens handläggning av LSS-ärenden. Mina
uttalanden finns att ta del av i ett inspektionsprotokoll på JO:s hemsida.

Skyldigheten att biträda JO i en utredning
För att kunna fullgöra sitt tillsynsuppdrag måste JO få tillgång till ett korrekt
beslutsunderlag. En myndighet är därför enligt 13 kap. 6 § regeringsformen
skyldig att lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. JO
har alltså en grundlagsfäst rätt att påkalla biträde i sitt utredningsarbete. När JO
begär utredning eller upplysningar från en myndighet är syftet att få ett sakligt
underlag för prövningen. De frågor som JO ställer till myndigheten måste
besvaras med omsorg och så noggrant som möjligt. Det är av stor vikt att
myndigheter är transparenta och tydliga gentemot JO och lämnar korrekta och
fullständiga uppgifter om relevanta omständigheter. För berörda tjänstemän
medför grundlagsbestämmelsen en skyldighet att sanningsenligt och utan att
dölja något uppge alla sakförhållanden som rör tjänsten och t.ex. ge besked om
de tjänsteåtgärder de har vidtagit i form av beslut eller på andra sätt. En
befattningshavare kan alltså inte avstå från att lämna upplysningar om dessa har
betydelse för JO:s utredning. (Se t.ex. JO 2023 s. 39, dnr 7766-2022 m.fl., och
JO 2024 s. 399, dnr 5149-2023.)

Min granskning av handläggningen i BB:s ärende om personlig assistans har
varit förenad med svårigheter. Först i samband med att nämnden yttrade sig till
JO kunde besked lämnas om när ansökan kommit in och att den hade gjorts
muntligt. Nämndens redogörelse i yttrandet när det gäller handläggningen av
BB:s ansökan är varken fullständig eller så tydlig som kan krävas. Ytterligare
kontakter behövde därför tas från JO:s sida för att försöka klarlägga vad som
hade hänt i ärendet. Det var först i samband med dessa kontakter som det stod
klart att beslutet den 23 december 2025 avsåg både den ansökan som gjordes
den 7 februari 2025 och en senare begäran om utökning som gjordes den 31 juli
                                                                 Dnr 12016-2025      Sid 7 (7)




2025. Nämnden har inte bidragit till utredningen i ärendet på ett godtagbart sätt.
Det ser jag med stort allvar på.

Övrigt
Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Lovisa Falkman har föredragit ärendet byråchefen Sandra
Lundgren har deltagit i beredningen.
