# Kritik mot Värmlands tingsrätt för handläggningen av en fråga om entledigande av offentlig försvarare

JO 2026-09-15 dnr 12017-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                    2026-09-15               12017-2025             1 (6)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Värmlands tingsrätt för handläggningen av en fråga om
                   entledigande av offentlig försvarare


                    Beslutet i korthet: En offentlig försvarare informerade tingsrätten om att han skulle
                    utträda ur Sveriges advokatsamfund. Tingsrätten meddelade försvararen att han
                    kunde vara kvar som offentlig försvarare i målet. Domstolen gav senare försvararen
                    tillstånd att sätta en annan person i sitt ställe. Den personen närvarade som
                    försvarare vid ett sammanträde för bevisupptagning. Vid huvudförhandlingen
                    aktualiserade tingsrätten på nytt frågan om entledigande av försvararen med
                    anledning av utträdet ur advokatsamfundet. Försvararen kom också senare att
                    entledigas.
                    ChefsJO framhåller att en tilltalad som i ett sent skede av handläggningen av ett mål
                    mister sin försvarare riskerar att hamna i ett sämre läge än om försvararbytet hade
                    skett tidigare. Ett sent byte kan även leda till högre kostnader för staten vad gäller
                    ersättning till försvararen. Det har inte framkommit att det vid huvudförhandlingen
                    hade tillkommit några nya omständigheter i frågan om entledigande. Inget tyder på att
                    förhållandena var sådana att det tidigare ställningstagandet framstod som uppenbart
                    felaktigt. Enligt chefsJO har det därmed inte funnits tillräckliga skäl för tingsrätten att
                    på nytt pröva frågan om försvararen kunde vara kvar som offentlig försvarare.
                    ChefsJO finner också brister i tingsrättens dokumentation och utformningen av den
                    anteckning som kom att expedieras som ett beslut om entledigande. Tingsrätten
                    kritiseras för sin hantering av försvararfrågan.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Värmlands tingsrätts hantering av en fråga
                   om offentlig försvarare och anförde i korthet följande.

                   AA var tidigare advokat. I april 2024 utträdde han, och även kollegan BB, på
                   egen begäran ur Sveriges advokatsamfund för att bedriva verksamhet inom
                   ramen för en juristbyrå. AA hade dessförinnan i november 2022 förordnats som
                   offentlig försvarare för CC, som är närmare 80 år gammal.

                   I april 2024 informerade AA tingsrätten om utträdet ur advokatsamfundet.
                   Tingsrätten meddelade att han kunde kvarstå som offentlig försvarare. I
                   december 2024 begärde han att få sätta BB i sitt ställe vid huvudförhandling i
                   målet. Det medgavs av tingsrätten. Under våren 2025 närvarande BB vid ett
                   sammanträde för bevisupptagning i målet. Vid huvudförhandlingen i juni 2025

    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                    Dnr 12017-2025      Sid 2 (6)




fann dock rätten att det förelåg hinder mot förhandlingen eftersom försvararen
inte var advokat. AA entledigades som offentlig försvarare i juli och målet
avgjordes i september 2025. Tingsrättens hantering försenade målets avgörande
och innebar psykiska påfrestningar för CC.

Utredning
Efter att ha tagit del av vissa handlingar i målet hos tingsrätten begärde JO att
domstolen skulle yttra sig över anmälan.

Yttrande från tingsrätten
Tingsrätten, genom lagmannen DD, bekräftade i allt väsentligt de uppgifter som
AA hade lämnat om tingsrättens handläggning och anförde bl.a. följande.

Efter att huvudförhandlingen hade ställts in förelades AA att yttra sig över vilka
särskilda skäl som han åberopade till stöd för att förordnandet som offentlig
försvarare skulle kvarstå. Sedan AA hade kommit in med ett yttrande om saken
antecknade chefsrådmannen EE, som numera är lagman i en annan tingsrätt,
bl.a. följande på dagboksbladet i målet.

      Med anledning av det som framkommit av ab 210–212 beslutar tingsrätten att
      [AA] ska entledigas som offentlig försvarare och ny offentlig försvarare som är
      advokat ska förordnas för [CC]. Efterhör med [CC] om hon har något önskemål
      om ny OF förordna annars enligt lista. […] Förelägg [AA] att inkomma med
      kostnadsräkning och skicka detta beslut f k till …

Den 14 juli 2025 skickade tingsrätten ett föreläggande till AA med den första
meningen i anteckningen och gav honom tillfälle att ge in kostnadsräkning. EE
har i sitt yttrande redogjort för sin avsikt med anteckningen (se nedan). Den har
fått följden att AA har entledigats. Det som har antecknats uppfyller inte de
krav som ställs på ett beslut enligt 30 kap. 11 § rättegångsbalken (RB).

Tingsrätten har först godtagit att AA skulle få fortsätta som offentlig försvarare
efter att han upphört att vara advokat och även att han skulle få sätta BB, inte
heller hon advokat, i sitt ställe vid huvudförhandlingen. Därefter har tingsrätten
vid huvudförhandlingen konstaterat att det förhållandet att AA inte längre var
advokat utgjorde hinder mot huvudförhandling. Tingsrätten har här brustit i
konsekvens, vilket beklagas.

Yttrande från EE
I ett underyttrande anförde EE bl.a. följande.

Han bedömde att det fanns anledning att entlediga AA som offentlig försvarare
för CC och gjorde därför ovan nämnda anteckning på dagboksbladet i målet.

Avsikten med anteckningen var inte att entlediga AA i det skedet, utan att
kostnadsräkning och eventuellt önskemål om försvarare skulle inhämtas och
beslut fattas därefter. Om han hade avsett att entlediga AA hade han skrivit en
rubrik med versaler ”BESLUT” och lagt målet på målstatus ”expediering”. Han
skrev dock ingen beslutsrubrik och målet lades på målstatus ”brådskande”. Han
                                                                       Dnr 12017-2025        Sid 3 (6)




inser att han genom att använda ordet ”beslut” i löptexten skrev en otydlig
instruktion till kansliet. Enligt hans uppfattning var det dock uppenbart att det
inte var fråga om ett beslut om entledigande, utan ett handläggningsbeslut.

Rättsliga utgångspunkter
Förordnande av offentlig försvarare
Till offentlig försvarare ska förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget.
Om det finns särskilda skäl, får till sådan försvarare utses någon annan lämplig
person som har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till
domaranställning. (Se 21 kap. 5 § första stycket RB.) Möjligheten att förordna
annan än advokat till offentlig försvarare kom till på 1970-talet. I förarbetena
uttalades följande (se prop. 1972:4 s. 264).

      Det är av stor vikt att uppdrag som offentlig försvarare förbehålls den yrkeskår
      som står under offentligrättslig tillsyn och därför har ett särskilt ansvar för att
      uppdraget utförs på ett ur både det allmännas och den enskildes synpunkt
      tillfredsställande sätt. Dessa uppdrag bör därför enligt min mening även i
      fortsättningen i princip inte lämnas till andra än advokater. Inom vissa
      domkretsar finns emellertid inte tillräckligt med advokater. I dessa fall är det
      nödvändigt att möjlighet finns att utse annan än advokat. Vidare kan
      omständigheterna vara sådana i ett visst mål att den tilltalade vänt sig till jurist
      som inte är advokat men som han hyser särskilt förtroende för på det speciella
      området. Jag tänker i första hand på medlem i ett fackligt förbund som vill anlita
      förbundsjurist som försvarare. I sådana fall bör en erfaren förbundsjurist kunna
      förordnas till offentlig försvarare.

Som exempel från rättspraxis kan nämnas att Högsta domstolen i rättsfallet
NJA 1977 s. 741 bedömde att sakens beskaffenhet – en renskötare som var
åtalad för vårdslöshet i trafik under det att han drev en renhjord – utgjorde
särskilt skäl att förordna en jurist knuten till Svenska Samernas Riksförbund till
offentlig försvarare (se även NJA 1976 s. 312).

Beslut om entledigande av offentlig försvarare
En offentlig försvarare får entledigas av rätten om behovet av offentlig
försvarare upphör eller om det finns något annat skäl för det (se 21 kap. 6 §
första stycket RB). I förarbetena till bestämmelsen nämns som exempel på
sådant ”annat skäl” för entledigande att försvararen inte utför sitt uppdrag med
tillräcklig omsorg eller på något annat sätt åsidosätter sina plikter som
försvarare (se NJA II 1943 s. 285).

En tingsrätts beslut om att avvisa en försvarare eller ogilla ett yrkande om detta
får överklagas särskilt (se 49 kap. 5 § 1 RB). Bestämmelsen tillämpas också på
beslut i fråga om återkallelse av ett förordnande av offentlig försvarare enligt
21 kap. 6 § RB (se NJA 2001 s. 306). Även ett beslut om att utse någon annan
än den som parten har föreslagit till ett sådant uppdrag får överklagas särskilt
(se 49 kap. 5 § 7 RB). Den som vill överklaga sådana beslut måste anmäla
missnöje (se 49 kap. 6 § RB).
                                                                      Dnr 12017-2025   Sid 4 (6)




Ett beslut som inte är slutligt ska i den utsträckning som det behövs ange de skäl
som det grundas på. Om den som vill överklaga ett beslut under rättegången
måste anmäla missnöje, ska det anges i beslutet. Får ett sådant beslut överklagas
särskilt, ska också det anges. (Se 30 kap. 11 § RB.)

Domstolens dokumentationsskyldighet
En domstol ska föra register över alla mål och registret ska utvisa bl.a. de
åtgärder som vidtagits med målet (se 6 kap. 1 § första stycket RB). Närmare
bestämmelser om tingsrätternas registreringsskyldighet finns i förordningen
(1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol. Under handläggningen av ett
mål ska det fortlöpande registreras bl.a. vilka handlingar som kommer in till
domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som i övrigt
förekommer i detta (se 5 §). Registreringen syftar inte endast till att skapa
förutsättningar för en god handläggning utan också till att underlätta en kontroll
av att målet har blivit riktigt handlagt (se t.ex. Fitger m.fl., Rättegångsbalken
[10 juni 2026, JUNO], kommentaren till 6 kap. 1 §, och mitt beslut den 15 maj
2026 i ärende dnr 9363-2025).

Bedömning
Handläggningen i samband med beskedet om utträde ur
advokatsamfundet
Det är utrett att AA i ett mejl i april 2024 informerade tingsrätten om att han
skulle utträda ur Sveriges advokatsamfund men att han var beredd att kvarstå
som offentlig försvarare för CC eftersom hon önskade det. I mejlet redogjorde
han inte närmare för skälen för utträdet. Något senare samma månad mejlade en
tingsnotarie följande.

      Tingsrättens inställning är att du kan vara kvar som försvarare i detta mål.

Jag har inte funnit någon närmare ledning i rättskällorna som rör entledigande
av en offentlig försvarare med anledning av att den förordnade självmant har
utträtt ur advokatsamfundet. Regleringen i 21 kap. 5 och 6 §§ RB leder mig
dock till slutsatsen att förordnandet får bestå om det finns särskilda skäl för
detta.

JO kan inte ändra myndigheters beslut och brukar inte ta ställning till om ett
beslut är riktigt i sak. Jag finner inte skäl att frångå den principen i detta fall.
Det gör att jag inte kommer att uttala mig om huruvida det förelåg särskilda skäl
att låta AA:s förordnande bestå.

Det är oklart vilka närmare överväganden som hade föregått tingsrättens besked
till AA att han kunde kvarstå som försvarare i målet och även vem som stod
bakom bedömningen. Jag vill dock framhålla att en tingsnotarie inte får fatta
beslut om entledigande av offentlig försvarare i ett sådant mål som det nu är
fråga om och det kan därför ifrågasättas om en notarie på eget ansvar får ta
ställning till om ett försvararförordnande ska bestå (se 16 § andra stycket 15 och
16 och tredje stycket förordningen [1996:381] med tingsrättsinstruktion).
                                                                        Dnr 12017-2025        Sid 5 (6)




Det har med andra ord inte gått att fullt ut följa tingsrättens handläggning med
ledning av det som har dokumenterats i målet. Enligt min uppfattning borde de
närmare överväganden som låg till grund för bedömningen att låta AA:s
förordnande bestå ha dokumenterats med uppgift om vilken domare som hade
gjort bedömningen.

Handläggningen vid huvudförhandlingen
Av utredningen framgår att tingsrätten i december 2024 gav AA tillstånd att
sätta BB, som också hade utträtt ur advokatsamfundet, i sitt ställe vid den
kommande huvudförhandlingen. I maj 2025 närvarade BB som substituerad
offentlig försvarare vid ett sammanträde för bevisupptagning.

Vid huvudförhandlingen i juni 2025 aktualiserade ordföranden, rådmannen FF,
på nytt frågan om entledigande av AA som offentlig försvarare. I protokollet
över den inställda förhandlingen anges bl.a. följande.

      Det kan konstateras att [AA], i samband med att han inkom med besked om att
      han skulle utträda ur advokatsamfundet, inte har förelagts att yttra sig över vilka
      särskilda skäl han åberopar för att förordnandet som offentlig försvarare ska
      kvarstå. Oaktat vilka tidigare besked som lämnats finner tingsrätten nu att [AA]
      ska föreläggas att yttra sig över vilka särskilda skäl han åberopar till stöd för att
      förordnandet som offentlig försvarare ska kvarstå. Tingsrätten kommer därefter
      att besluta i frågan. Det anförda innebär att det föreligger hinder mot dagens
      förhandling varför den ställs in.

Beslut under rättegången får i regel inte rättskraft (se NJA II 1943 s. 737). Med
det sagt kan en domstol inte i alla lägen ändra ett redan fattat beslut. I doktrinen
har det framförts följande (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken [10 juni 2026,
JUNO], kommentaren till 17 kap. 11 §).

      Beslut under rättegången kan träffas i en mängd disparata situationer och ett
      säkert ställningstagande till frågan om rättens möjligheter att ändra sig kräver
      närmare analyser av förhållandena för just den beslutstyp det gäller. En
      huvudregel kan emellertid sägas vara att domstolen inte bör ändra ett fattat beslut
      utan att det har tillkommit något nytt […] Ett beslut kan dock för att processen
      inte ska kantra behöva ändras redan av den anledningen att det bedöms vara
      felaktigt.

En tilltalad som i ett sent skede av handläggningen av målet mister den
försvarare som har förberett, och kanske till en del redan genomfört, dennes
försvar riskerar att hamna i ett sämre läge än om försvararbytet hade skett
tidigare (jfr prop. 1983/84:23 s. 23). Ett sent byte kan även leda till högre
kostnader för staten vad gäller ersättning till försvararen.

Som har framgått lämnade tingsrätten i april 2024 besked om att AA fick
kvarstå som offentlig försvarare, låt vara att de överväganden som låg till grund
för bedömningen är något oklara. Tingsrätten gav därefter AA tillstånd att sätta
BB i sitt ställe och hade inte haft någon invändning mot att BB närvarade vid ett
sammanträde för bevisupptagning någon månad före huvudförhandlingen. Det
har inte framkommit att det vid huvudförhandlingen i juni 2025 hade tillkommit
några nya omständigheter i frågan. Inget tyder på att förhållandena var sådana
                                                                  Dnr 12017-2025    Sid 6 (6)




att det tidigare ställningstagandet framstod som uppenbart felaktigt. Vid dessa
förhållanden har det enligt min bedömning inte funnits tillräckliga skäl för
tingsrätten att på nytt pröva frågan om AA fick kvarstå som offentlig försvarare.

Handläggningen i samband med beslutet att entlediga AA
Av utredningen framgår att EE den 11 juli 2025 har gjort den anteckning på
dagboksbladet som framgår av tingsrättens yttrande till JO och att tingsrätten
något senare förordnat en ny offentlig försvarare för CC.

Även om jag inte finner anledning att betvivla EE:s uppgifter om avsikten med
anteckningen har den fått en utformning som gör att det är svårt att uppfatta den
på annat sätt än som ett beslut om entledigande av AA som offentlig försvarare.
Enligt min uppfattning har EE brustit i noggrannhet vid utformningen av
anteckningen. Den kom också att expedieras som ett beslut, som inte uppfyllde
kraven på motivering och information om missnöjesanmälan och överklagande i
30 kap. 11 § RB.

Kritik
Tingsrätten har alltså brustit i flera led vid hanteringen av försvararfrågan.
Domstolen förtjänar kritik för detta.

Det som i övrigt har kommit fram ger inte anledning till något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Lovisa Danielsson har föredragit ärendet och byråchefen
Stefan Nyman har deltagit i beredningen.
