# Uttalanden med anledning av att polisen genomfört en kroppsbesiktning (urinprovstagning) i den misstänktes bostad

JO 2022-09-22 dnr 1211-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                          2022-09-22             1211-2021           Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Uttalanden med anledning av att polisen genomfört en
                        kroppsbesiktning (urinprovstagning) i den misstänktes bostad


                          Beslutet i korthet: Polisen ingrep mot en man utanför hans bostad. Mannen ansågs
                          skäligen misstänkt för bruk av narkotika och polisen beslutade att han skulle
                          kroppsbesiktigas genom urinprovstagning. På mannens begäran genomfördes
                          provtagningen i bostaden. I en anmälan till JO förde mannen fram klagomål bl.a. mot
                          att polisen genomförde en husrannsakan i samband med provtagningen.
                          JO ser inga formella hinder mot att polisen genomför en kroppsbesiktning i form av en
                          urinprovstagning hos en enskild om den enskilde självmant tar initiativ till det och
                          provtagningen kan göras på ett godtagbart sätt, men anger att detta måste betraktas
                          som en undantagssituation. JO ser vidare inte något hinder mot att polisen inför
                          provtagningen översiktligt kontrollerar utrymmena i bostaden för att säkra sin trygghet.
                          Enligt JO utgör en sådan kontroll typiskt sett inte en husrannsakan eller ett liknande
                          intrång som enligt regeringsformen kräver stöd i lag. JO understryker dock att det inte
                          får förekomma några andra undersökningsåtgärder i samband med kontrollen.
                          Enligt JO ger utredningen inte stöd för att polisen genomförde en husrannsakan eller
                          ett liknande intrång. Att provtagningen gjordes i mannens bostad och att poliserna av
                          säkerhetsskäl sökte igenom bostaden ger inte anledning till någon kritik. Det har inte
                          heller kommit fram något i utredningen som tyder på att provtagningen i övrigt inte
                          genomfördes på ett godtagbart sätt. Dokumentationen har dock varit bristfällig och
                          Polismyndigheten kritiseras för dessa brister.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 9 februari 2021 förde AA fram klagomål
                        mot Polismyndigheten med anledning av ett ingripande mot honom. AA uppgav
                        huvudsakligen följande.

                        Han greps av polis på oklara grunder misstänkt för ringa narkotikabrott. Polisen
                        genomförde en husrannsakan i hans bostad och sa till honom att lämna
                        urinprov. De tog med sig hans lägenhetsnycklar när de lämnade bostaden.
                        Polisen ingrep mot honom för att han är av romsk börd.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                       Dnr 1211-2021       Sid 2 (6)




Utredning
Polismyndigheten (juristen BB) yttrade sig över anmälan den 7 september 2021,
efter att upplysningar lämnats av berörda befattningshavare. Yttrandet finns
tillgängligt hos JO.

Polismyndigheten redogjorde inledningsvis för bakgrunden till händelsen och
för upplysningar från berörda befattningshavare. Av redogörelsen framgår att
poliserna CC och DD patrullerade en plats där det enligt polisen frekvent
förekom försäljning och bruk av narkotika. AA kom fram till poliserna och
samtalade med dem. Han talade osammanhängande och forcerat, var opåkallat
ifrågasättande samt hade ett yvigt kroppsspråk. CC genomförde en
ögonundersökning av AA, som inte kunde korsa ögonen och uppvisade
ofrivilliga ögonrörelser. Han ansågs skäligen misstänkt för ringa narkotikabrott
genom eget bruk, och CC beslutade att AA skulle kroppsbesiktigas genom
urinprovstagning. Efter önskemål av AA verkställdes kroppsbesiktningen i hans
bostad.

Polismyndigheten redogjorde därefter för aktuell rättslig reglering och
redovisade sin bedömning.

Polismyndigheten bedömde att det inte fanns skäl att ifrågasätta att AA skäligen
kunde misstänkas för bruk av narkotika eller att anmärka mot beslutet om
kroppsbesiktning genom urinprovstagning med hänsyn till de omständigheter
som kommit fram med anledning av JO:s utredning. Polismyndigheten
konstaterade dock att de iakttagelser som gjordes i fråga om AA och som lades
till grund för misstanken om narkotikabrott inte hade dokumenterats och yttrade
att det är en uppenbar brist.

Polismyndigheten redogjorde vidare för att det saknas stöd i utredningen för att
AA blev gripen och för att inblandade poliser inte skulle ha varit sakliga och
opartiska.

I fråga om genomförandet av kroppsbesiktningen och överväganden om platsen
för åtgärden redovisade Polismyndigheten följande bedömning.

      Vid urinprovstagning i samband med misstanke om ringa narkotikabrott är
      normal rutin i polisområde Malmö att sådan kroppsbesiktning utförs vid
      Rättscentrum eller på beroendecentrum i sjukvårdens lokaler.
      Både CC och DD har redogjort för att AA inte ville följa med till polisstationen
      för provtagning, utan i stället bad om att få lämna urinprov i bostaden som låg i
      direkt anslutning till platsen de befann sig på. Enligt CC gjordes bedömningen
      att det var rimligt och proportionerligt att tillmötesgå AA:s vilja även om det
      avvek från den normala rutinen. Urinprovstagningen kom alltså att ske i AA:s
      lägenhet, vilket även finns antecknat i protokollet över kroppsbesiktningen.
      Innan kroppsbesiktningen verkställdes ska AA, enligt vad DD har uppgett, ha
      informerats om att bostaden skulle komma att genomsökas i syfte att säkras.
      Detta talar för att poliserna initialt hade för avsikt att genomföra någon form av
      undersökning av AA:s bostad. DD deltog dock inte själv vid säkring av
      lägenheten. CC har uppgett att det är praxis att poliser kontrollerar en okänd
      lägenhet innan de går in i den, men att han varken såg eller hörde någon göra det
                                                                        Dnr 1211-2021        Sid 3 (6)




      i detta fall. Övriga två poliser som befann sig i lägenheten har angett att de
      biträdde den första patrullen endast genom att hålla förhör med AA. Enligt
      Polismyndigheten går det varken att konstatera eller utesluta att kontrollåtgärder
      i någon form vidtogs. Oavsett om lägenheten kom att säkras eller inte, är det
      myndighetens bedömning att utredningen inte visar att poliserna gick in i
      lägenheten i sådant undersökningssyfte som krävs för att det ska bli tal om en
      husrannsakan (jmf bl.a. JO 1990/91 s. 80 gällande informell husrannsakan under
      sken av förhör i bostaden). Mot denna bakgrund anser Polismyndigheten att
      utredningen inte ger stöd för att det genomförts en husrannsakan enligt 28 kap.
      1 § rättegångsbalken.
      Frågan blir i stället om poliserna, genom att tillmötesgå AA:s önskemål om att
      låta utföra kroppsbesiktningen i bostaden, gjort ett sådant ”liknande intrång” som
      avses i 2 kap. 6 § regeringsformen (RF). För att begränsa det skydd mot intrång
      som ges i bestämmelsen krävs stöd i lag, vilket saknas i detta fall. Vilken rättslig
      betydelse det har att AA själv bad om att urinprovstagningen skulle verkställas i
      hemmet är enligt Polismyndigheten inte helt klart. Även om det får anses stå
      klart att en enskild inte kan samtycka till en sådan tvångsåtgärd som
      husrannsakan utgör, menar Polismyndigheten att rättsläget är mer oklart när det
      gäller liknande intrång. Ett intrång utan karaktär av undersökning får anses vara
      mindre integritetskränkande än en husrannsakan.
      Att platsen för åtgärden bestämdes med hänsyn till AA:s vilja och att åtgärden
      verkställdes inomhus i ett avskilt rum med endast en polis närvarande, talar för
      att proportionalitets- och hänsynsprinciperna följts i detta fall. Enligt
      Polismyndigheten bör utgångspunkten ändå vara att inte låta genomföra en
      kroppsbesiktning hemma hos den enskilde, oavsett om det finns ett starkt
      önskemål om det. Förutom osäkerheten kring hur väl ett sådant förfarande
      överensstämmer med regleringen i RF kan det för den enskilde uppstå
      missförstånd kring vad som egentligen händer på platsen. Det kan inte krävas att
      alla och envar är införstådda med vad en husrannsakan enligt bestämmelserna i
      rättegångsbalken innebär jämfört med andra typer av intrång.
      Sammantaget bedömer Polismyndigheten att en kroppsbesiktning som
      utgångspunkt inte bör genomföras hemma hos en enskild. Vidare finns det
      brister i dokumentationen även i det här avseendet. Varken de skäl som
      föranledde att kroppsbesiktningen kom att ske i AA:s hem eller att AA ska ha
      gjorts införstådd med att lägenheten behövde genomsökas finns antecknade i
      ärendet. Inte heller finns det antecknat om någon kontroll av lägenheten faktiskt
      kom att ske. Detta är naturligtvis inte godtagbart.
AA kommenterade Polismyndighetens yttrande och uppgav bl.a. att han var
överens med polisen om att urinprovet kunde tas i hans bostad men att polisen
missbrukade överenskommelsen och genomförde en husrannsakan.

Bedömning
Utgångspunkter och granskningens inriktning
Dokumentationsbrister har försvårat granskningen. Vidare har AA å ena sidan
och de ingripande poliserna å den andra lämnat oförenliga uppgifter i vissa
avseenden. Ord står alltså mot ord i dessa delar, och jag bedömer att ytterligare
utredning inte kommer att leda till ökad klarhet. Jag har inte anledning att lägga
AA:s uppgifter till grund för min bedömning framför vad poliserna har uppgett.

Mot bakgrund av det som kommit fram i den samlade utredningen hos JO ger
bedömningen som poliserna gjorde att det fanns en skälig misstanke om att AA
hade brukat narkotika inte anledning till något uttalande från min sida.
                                                                    Dnr 1211-2021    Sid 4 (6)




Vid en skälig misstanke om bruk av narkotika får en kroppsbesiktning göras,
bl.a. för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om
brottet (se 28 kap. 11 och 12 §§ rättegångsbalken, RB). Mot den bakgrunden
ger inte heller beslutet om kroppsbesiktning anledning till något uttalande från
min sida.

Utredningen ger vidare inte stöd för att AA greps vid tillfället eller att polisen
ingrep mot honom av något annat skäl än att han kom att misstänkas för eget
bruk av narkotika. I fråga om lägenhetsnycklarna har de ingripande poliserna
uppgett att de fick med sig nycklarna av misstag. Jag har ingen anledning att
ifrågasätta det. Jag kan även konstatera att nycklarna återlämnades till AA så
fort misstaget upptäcktes. Hanteringen av nycklarna ger inte anledning till
någon ytterligare kommentar från min sida.

Jag har riktat in min närmare granskning på det förhållandet att
kroppsbesiktningen genomfördes i AA:s bostad och om huruvida polisernas
agerande i samband med det innebar att de genomförde en husrannsakan eller
ett liknande intrång i bostaden.

Uttalanden med anledning av att urinprovstagningen genomfördes i AA:s
bostad
Utgångspunkter
Polismyndigheten har uppgett att den normala rutinen i polisområde Malmö vid
kroppsbesiktning i form av urinprovstagning är att provtagningen genomförs i
polisens eller sjukvårdens lokaler. Myndigheten har uttalat att en
urinprovstagning som utgångspunkt inte bör genomföras hos en enskild. Jag
delar den uppfattningen.

Rättegångsbalken ställer emellertid inga krav på att en kroppsbesiktning ska
genomföras på en viss inrättning. Om de rättssäkerhetskrav och allmänna
principer som gäller vid användning av tvångsmedel kan upprätthållas och
provtagningen kan genomföras på ett i övrigt godtagbart sätt ser jag inga
formella hinder mot att polisen genomför en kroppsbesiktning i form av en
urinprovstagning hos en enskild om den enskilde självmant tar initiativ till det.
Det måste emellertid betraktas som en undantagssituation.

Det är i sammanhanget viktigt att beakta att den enskilde i samband med en
tvångsåtgärd lätt kan uppfatta situationen som att han eller hon inte har något
egentligt val. Det måste därför stå klart att det verkligen är den enskildes
önskemål att kroppsbesiktningen ska genomföras på det nämnda sättet.

Vad som nu sagts förutsätter dock att de åtgärder som polisen kan behöva vidta
i samband med en kroppsbesiktning i en bostad är förenliga med bestämmelser
som syftar till att skydda den enskildes integritet och privatliv.

Enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen (RF) är var och en gentemot det
allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Som
                                                                  Dnr 1211-2021      Sid 5 (6)




husrannsakan betraktas endast sådana intrång som görs i undersökningssyfte,
t.ex. under en brottsutredning. Med uttrycket liknande intrång avses sådana
intrång som inte kan sägas göras i undersökningssyfte. Som exempel nämns i
lagmotiven att polisen ingriper för att avstyra ett lägenhetsbråk eller att en
exekutiv åtgärd avser ett föremål som man vet finns på ett bestämt ställe (se
prop. 1975/76:209 s. 147). För att polisen ska få vidta en sådan åtgärd som
avses i 2 kap. 6 § RF krävs stöd i lag (se 2 kap. 20 och 21 §§ RF).

Jag kan inte se att bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF utgör något hinder i och för sig
mot att polisen i samband med en urinprovstagning i en bostad översiktligt
kontrollerar utrymmena för att säkra sin trygghet. En sådan kontroll kan typiskt
sett inte anses utgöra en husrannsakan eller ett liknande intrång. Jag vill dock
understryka att det givetvis inte får förekomma några andra
undersökningsåtgärder i samband med det. I ett sådant fall kan det bli att
betrakta som en åtgärd på vilken reglerna om husrannsakan ska tillämpas (se
JO 1971 s. 93 och 1990/91 s. 80).

Det är även viktigt att polisen noggrant förklarar för den enskilde vad det
innebär att verkställa en kroppsbesiktning genom urinprovstagning i bostaden
och säkerställer att han eller hon har förstått det. Som Polismyndigheten uppgett
kan det för den enskilde annars uppstå missförstånd. Slutligen är det ett
grundläggande krav att det dokumenteras vilka omständigheter som lett fram till
att kroppsbesiktningen genomförs i den enskildes bostad.

Urinprovstagningen i AA:s bostad ger inte anledning till kritik
Ingripandet mot AA gjordes i direkt anslutning till hans bostad, och beslutet om
att han skulle kroppsbesiktigas fattades i samband med det. Det framgår av
utredningen att AA självmant bad om att få lämna urinprovet i bostaden,
eftersom det skulle medföra en olägenhet för honom att följa med till
polisstationen. Poliserna förklarade för AA att de i så fall skulle behöva
kontrollera utrymmena i bostaden för att säkra arbetsmiljön, dvs. av
säkerhetsskäl, vilket AA, enligt polisernas uppfattning, var införstådd med. Jag
gör därför bedömningen att genomsökningen inte gjordes med ett sådant
undersökningssyfte som medför att det var fråga om en husrannsakan eller
utgjorde ett sådant intrång som 2 kap. 6 § RF i övrigt ger skydd mot.

Mot den nu redovisade bakgrunden finns det inte skäl att kritisera polisen för att
provtagningen gjordes i AA:s bostad eller för att poliserna sökte igenom
bostaden av säkerhetsskäl. För tydlighets skull vill jag säga att det inte varit
fråga om att tillmäta AA:s inställning någon betydelse till kroppsbesiktningen
som sådan.

En urinprovstagning är en kroppsbesiktning av mer väsentlig omfattning och
ska därför verkställas inomhus och i ett avskilt rum (se 28 kap. 13 § RB). AA
lämnade urinprovet i badrummet i bostaden, och det finns inget i utredningen
som tyder på att provtagningen inte genomfördes på ett godtagbart sätt.
                                                                 Dnr 1211-2021     Sid 6 (6)




Polismyndigheten kritiseras för bristande dokumentation
De omständigheter som låg till grund för misstanken mot AA om eget bruk av
narkotika dokumenterades inte. Inte heller dokumenterades de skäl som ledde
fram till att poliserna genomförde kroppsbesiktningen i AA:s bostad eller att de
förklarade för AA varför bostaden skulle behöva sökas igenom. Som
Polismyndigheten konstaterat har dokumentationen således brustit i flera
avseenden. Myndigheten kritiseras för det.

Ärendet avslutas.
