# En undersökning av några a-kassors handläggning av ärenden med inriktning på frågan om handläggningstider och utformningen av beslut

JO 2021-06-18 dnr 1214-2020

## Beslut

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2021-06-18              1214-2020             1 (16)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        En undersökning av några a-kassors handläggning av ärenden med
                        inriktning på frågan om handläggningstider och utformningen av
                        beslut


                          Beslutet i korthet: JO har under en lång tid mottagit klagomål avseende olika
                          arbetslöshetskassors långsamma handläggning av ersättningsärenden. Mot den
                          bakgrunden beslutade JO att inleda en undersökning av tre arbetslöshetskassors
                          handläggning av denna typ av ärenden. Undersökningen avsåg främst
                          handläggningstiden och beslutens motivering.
                          I beslutet uttalar JO bl.a. att handläggningstiden vid en ansökan om ersättning i
                          normalfallet inte bör överstiga en månad och att handläggningstiden i ett
                          omprövningsärende inte bör överstiga sex veckor. När det gäller återkravsärenden
                          bör utgångspunkten för en godtagbar handläggningstid vara fem veckor och när det
                          gäller sanktionsärenden tre veckor. Alla ärenden kommer inte kunna avslutas inom
                          dessa tidsramar, men det ankommer på arbetslöshetskassan att driva ärendet fram till
                          avgörande. För att en längre handläggningstid ska kunna godtas måste det föreligga
                          omständigheter som kan motivera varför det dragit ut på tiden.
                          JO konstaterar att handläggningstiderna hos de granskade arbetslöshetskassorna
                          generellt var långa, framförallt i ansökningsärenden om ersättning och i
                          omprövningsärenden. JO är kritisk till de långa handläggningstiderna i dessa
                          ärendeslag hos både Arbetslöshetskassan Alfa och Kommunalarbetarnas
                          arbetslöshetskassa.
                          Arbetslöshetskassan Alfa och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa får även kritik
                          för utformningen av vissa beslut.
                          I beslutet är JO mycket kritisk till att arbetslöshetskassorna har en ärendehantering
                          där dokumentationen görs i olika system och i olika handlingar, oaktat att det är fråga
                          om en övergångslösning, eftersom det avsevärt har försvårat JO:s granskning.
                          Vidare uttalar JO att när arbetslöshetskassan får in kompletteringar i ett avslutat
                          ärende och bedömer att den enskilde vill ha en ny prövning ska denna prövning göras
                          genom omprövning om inte den enskilde uttryckligen har gjort en ny ansökan.
                          Arbetslöshetskassan Alfa och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa har i några
                          av de granskade ärendena i stället fattat nya grundbeslut, vilket JO är kritisk mot.
                          Förfarandet innebär bl.a. en fördröjning för den enskilde att få till stånd en
                          domstolsprövning av beslutet.
                          JO gör också uttalanden om hur arbetslöshetskassan ska hantera ett ärende när den
                          enskilde inte kommit in med en tidrapport.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                   Dnr 1214-2020       Sid 2 (16)




Inledning
Arbetslöshetsförsäkringen utgör en central del av det skyddsnät som finns för
enskilda som drabbas av arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen fyller
materiellt sett samma syfte som övriga traditionella socialförsäkringar,
nämligen att ersätta inkomstbortfall. Beslut i ärenden om
arbetslöshetsförsäkring kan ha en stor betydelse för enskildas liv och ekonomi
och det är därför av stor vikt att ärendena handläggs effektivt och rättssäkert.

Arbetslöshetsförsäkringen handhas enligt 5 § lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkringen, ALF, av arbetslöshetskassorna.
Arbetslöshetskassorna liknar till sin konstruktion ekonomiska föreningar och är
självständiga juridiska personer med stadgar och styrelse.

JO har som främsta uppgift att utöva tillsyn över att myndigheter och deras
tjänstemän följer lagar och andra författningar i sin verksamhet.
Arbetslöshetskassorna är inte myndigheter och står därför endast under JO:s
tillsyn till den del verksamheten omfattar myndighetsutövning (se JO 1977/78
s. 242). Kassornas handläggning av ärenden om arbetslöshetsersättning
innehåller myndighetsutövning. I enlighet med vad JO tidigare har uttalat bör
förvaltningslagens (2017:900), FL, bestämmelser vara vägledande för kassorna
i den myndighetsutövande verksamheten (se t.ex. JO 2015/16 s. 311 och JO:s
beslut den 20 april 2009, dnr 6048-2008 och den 16 juli 2010, dnr 5600-2009). I
det följande kommer jag därför att hänvisa till de bestämmelser i
förvaltningslagen som är relevanta för kassornas handläggning i respektive del
och till uttalanden som JO tidigare har gjort i förhållande till myndigheter.

I betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37)
lämnas förslag på en ny lag om arbetslöshetsförsäkring. I betänkandet ger

## Utredning

utredningen förslag till införande av endast vissa förvaltningsrättsliga principer i
den nya lagen. I mitt yttrande över betänkandet (dnr R 85-2020) framhåller jag
att frågan om förvaltningslagens tillämplighet på arbetslöshetskassornas
handläggning borde ha utgjort en naturlig del i den utredningen och att det i vart
fall borde ha gjorts en mer ingående analys av innebörden av att frågan lämnas
outredd samtidigt som det föreslås att vissa av bestämmelserna i FL ska föras in
i den nya lagen.

## Anmälan och bakgrund

Initiativet
Mot bakgrund av att JO under en tid har tagit emot flera anmälningar mot olika
arbetslöshetskassor med klagomål som rör långsam handläggning av
ersättningsärenden fann jag skäl att inleda en undersökning av
arbetslöshetskassornas handläggning av ersättningsärenden. Jag beslutade att
låta undersökningen även omfatta utformningen av a-kassornas beslut. För att få
ett tillräckligt underlag granskades ärenden hos tre olika arbetslöshetskassor.

Undersökningens genomförande
Följande arbetslöshetskassor inspekterades:
                                                                    Dnr 1214-2020      Sid 3 (16)




- Arbetslöshetskassan Alfa (Alfa-kassan) den 10 mars 2020 (dnr 1211-2020),

- Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa (Kommunals a-kassa) den 17 mars
2020 (dnr 1212-2020)

- Småföretagarnas arbetslöshetskassa (SMÅA) den 22–23 september 2020 (dnr
1213-2020).

Granskningen omfattade ärenden om ersättning enligt grund- och
inkomstförsäkringen, ärenden om återkrav och sanktioner samt
omprövningsärenden oavsett ärendeslag. Sammanlagt granskades ca 350
ärenden.

Från varje inspektion finns ett protokoll där de iakttagelser som gjordes har
redovisats. Protokollen finns tillgängliga på JO:s hemsida.

Granskningen av Alfa-kassan och Kommunals a-kassa genomfördes ungefär
samtidigt som pandemin drabbade Sverige. Inspektionen av Alfa-kassan kunde
genomföras på plats i kassans lokaler, men de övriga genomfördes genom att
handlingar hämtades in och granskades i JO:s lokaler. Med hänsyn till den
kraftigt ökade arbetsbelastning som pandemin innebar för arbetslöshetskassorna
beslutade jag att senarelägga inspektionen av SMÅA. Inspektionen kunde, efter
samråd med kassan, genomföras först i september 2020. Eftersom tidpunkterna
för de olika inspektionerna skiljer sig åt är det inte möjligt att direkt jämföra
t.ex. handläggningstiderna mellan kassorna. Varken Alfa-kassans eller
Kommunals a-kassas verksamhet hade vid tidpunkten för respektive inspektion
i någon noterbar utsträckning hunnit påverkas av det ökade ärendeinflöde som
skulle komma att bli följden av pandemin. SMÅA hade i kontrast till detta högst
påtagligt påverkats vid tidpunkten för JO:s inspektion.

Efter inspektionerna beredde JO arbetslöshetskassorna tillfälle att yttra sig över
de observationer som redovisats i respektive protokoll samt att besvara ett antal
frågor om bl.a. handläggningstider och dokumentation. Arbetslöshetskassorna
kom in med yttranden till JO.

Arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem
Det finns 25 arbetslöshetskassor i Sverige och Sveriges a-kassor är deras
gemensamma service- och intresseorganisation. Alla arbetslöshetskassor
använder samma ärendehanteringssystem i ärenden om ersättning.
Ärendehanteringssystemet utvecklas och förvaltas av Sveriges a-kassor.
Sveriges a-kassor tog i samband med att arbetslöshetskassorna skulle besvara
JO:s remiss fram en redogörelse för funktionerna i ärendehanteringssystemet.
Arbetslöshetskassorna har hänvisat till denna handling i sina remissvar till JO.

I redogörelsen uppges följande:

      Alla arbetslöshetskassor använder samma ärendehanteringssystem i ärenden om
      ersättning och är nu i en övergång från ärendehanteringssystemet ÄGA till Våra
                                                                       Dnr 1214-2020        Sid 4 (16)




      sidor. En ansökan om ersättning kan göras digitalt via Mina sidor eller genom att
      skicka in fysiska handlingar till arbetslöshetskassan. Innan den påbörjade
      implementeringen av Våra sidor handlades samtliga ansökningar i ÄGA. Under
      en övergångsperiod så handläggs de ärenden där den sökande inte använder
      Mina sidor i ÄGA och de ärenden där den sökande använder Mina sidor
      handläggs både i ÄGA och Våra sidor. När Våra sidor är helt implementerat
      kommer alla ärenden handläggas i Våra sidor oavsett om den sökande använder
      Mina sidor eller inte.
      I ÄGA finns det två olika platser där man kan göra tjänsteanteckningar som inte
      är möjliga att redigera och det är på personen under fliken Tjänsteanteckning
      samt i ett pågående ärende i dokumenttypen ÄGA tjänsteanteckning.
      Anledningen till denna uppdelning är att vissa uppgifter har inte enbart inverkan
      på det ärende man handlägger för tillfället utan kan påverka rätten till ersättning
      även efter det att man har handlagt det aktuella ärendet. Möjligheten att göra
      tjänsteanteckningar är ännu inte implementerad i Våra sidor.
      När en sökande skickar meddelanden till arbetslöshetskassan från Mina sidor
      hamnar dessa under fliken Meddelande i ÄGA. Ett sådant meddelande kan
      handla om ett specifikt ärende eller vara av mer allmän karaktär. Om
      meddelandet hör till något specifikt ärende kan handläggaren spara ned en kopia
      av meddelandet i ärendet. Detsamma gäller för arbetslöshetskassans svar till
      sökanden.
      De tidrapporter/kassakort som inkommer till arbetslöshetskassan lagras separat i
      ÄGA och inte i ett specifikt ärende. I de fall där innehållet i tidrapporten/kassa-
      kortet ligger till grund för ett annat beslut än utbetalning i enlighet med
      deklarationen, som t.ex. återkrav av felaktigt utbetald ersättning, kan
      handläggaren spara ned en kopia av tidrapporten/kassakortet i ärendet.
      Övriga handlingar, som t.ex. uppladdade filer och svar på frågor och flöden, som
      en sökande skickar in till arbetslöshetskassan via Mina sidor förs in i ÄGA i ett
      befintligt ärende eller skapar ett nytt ärende i enlighet med det regelverk som
      finns i ÄGA. När det gäller fysiska handlingar som kommer in till
      arbetslöshetskassan så skannas de och erhåller en dokumenttyp för att därefter
      föras in i ÄGA i ett befintligt ärende eller i ett nytt ärende i enlighet med det
      regelverk som finns i ÄGA.
      När det gäller handlingar i ärenden om arbetslöshetsersättning så är
      arbetslöshetskassorna undantagna från registreringsskyldigheten som finns i
      5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. I ersättningsärenden markeras de
      handlingar som kommer in med typ, personnummer och när handlingen kom in
      eller skapades av arbetslöshetskassan. Detta bedöms uppfylla de krav på ordning
      som ställs i arkivlagstiftningen. Utöver detta kan man, i varje enskilt ärende i
      ÄGA, följa ärendet genom ärendehistorik, medlemslogg och datum för när
      handlingarna inkom betydligt enklare än på utskrivna handlingar.
      Som nämnts ovan är Våra sidor ännu inte färdigutvecklat och används för
      kommunicering och komplettering vid handläggning av ersättningsärenden där
      sökanden använder Mina sidor. Våra sidor kommer att få bättre funktionalitet
      bland annat vad avser utskrift av handlingar vilket gör att det framöver kommer
      att vara enklare att följa ärendets gång genom utskrifter från Våra sidor.

Dokumentation
Rättslig reglering
En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska
snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det
ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem (27 § FL).
                                                                  Dnr 1214-2020       Sid 5 (16)




Iakttagelser
Vid granskningen av ärenden hos de tre arbetslöshetskassorna noterades
inledningsvis att det utifrån det granskade materialet var svårt att få en
fullständig överblick över ärendets gång. Det noterades att det inte fanns någon
samlad löpande journalföring i ärendena. En del händelser dokumenterades
genom tjänsteanteckningar, ärendeanteckningar eller dokumentanteckningar. I
flera fall var det svårt att utläsa utifrån de granskade handlingarna vilket datum
som handlingarna kommit in till kassan, särskilt i de fall när de skickades in via
Mina sidor.

Det framgick inte heller om de kompletteringar som skickades in var kompletta
eller om handlingar fortfarande saknades. Ibland gick det inte att utläsa om det
var den enskilde själv som lämnat in uppgifter eller om dessa begärts in av
arbetslöshetskassan. Vissa händelser i ärendet gick att utläsa av Våra sidor, t.ex.
att en handling kommit in från den enskilde.

JO:s uttalanden
Dokumentationsskyldigheten utgör grunden för en rad andra
förvaltningsrättsliga regler som tillsammans syftar till att garantera den
enskildes rättssäkerhet. Att dokumentationsskyldigheten uppfylls är en
förutsättning för att det ska finnas ett fullgott beslutsunderlag. Det är vidare en
av förutsättningarna för insyn i och kontroll av verksamheten samt har betydelse
vid en eventuell överprövning. Saknas det dokumentation blir det svårt, och i
vissa fall till och med omöjligt, att överblicka vad som har hänt i ett enskilt
ärende. För att ett ärende ska kunna handläggas i den ordinarie handläggarens
frånvaro krävs god dokumentation, och det ligger naturligtvis även i
myndighetens eget intresse att skapa ordning och reda i det interna arbetet (se
bl.a. SOU 2010:29 s. 464 och JO 2014/15 s. 330).

De krav som kommit till uttryck genom JO:s många granskningsuttalanden
innebär att en myndighet – utöver alla uppgifter som kan komma att ligga till
grund för olika slags beslut – även bör dokumentera allt som krävs för att man
ska kunna följa gången i ett ärende. Sådana anteckningar om andra åtgärder kan
gälla exempelvis hur ett ärende har inletts, särskilda händelser som har
förekommit under handläggningen, utredningsåtgärder som i och för sig inte har
lett till avsett resultat och eventuella klagomål från den enskilde i fråga om
handläggningen och hur dessa hanterats av myndigheten (se prop. 2016/17:180
s. 176). En god dokumentation bör även omfatta sådant som anger och förklarar
myndighetens ställningstaganden, detta för att göra det möjligt både för den
enskilde och för andra, t.ex. domstolar och JO, att följa och förstå ärendets gång
(se JO:s beslut den 11 november 2010, dnr 166-2010).

Som framkommit är ärendehandläggningen till stora delar digitaliserad hos
arbetslöshetskassorna. Inför inspektionerna informerade JO arbetslöshets-
kassorna om att ärendena skulle granskas via handlingar utskrivna från
                                                                    Dnr 1214-2020        Sid 6 (16)




ärendehanteringssystemen. I den beställning som gjordes inför inspektionen
lämnades vissa exempel på de handlingar som kunde avses.

Vid granskningen av handlingarna visade det sig att det var mycket svårt att få
en överblick av ärendenas handläggning. Kommunals a-kassa framförde i
yttrandet till JO som förklaring till detta bl.a. att det är komplicerat att skriva ut
information i detalj så som den visas för handläggaren i Våra sidor och att vissa
bilder därifrån inte funnits med i samtliga ärenden. Kommunals a-kassa
framhöll att det dessutom inte syns i Våra sidor vilken fullständig information
som ges till medlemmen i olika situationer men att information finns i manualen
för Mina sidor. SMÅA framförde att kassan inte hade skrivit ut någon
information från Våra sidor och att detta inneburit att t.ex. de frågor som kassan
ställt via Våra sidor inte kunde granskas av JO.

Arbetslöshetskassorna befinner sig i en övergång från ett ärendehanterings-
system till ett annat. Under en övergångsperiod hanteras t.ex. tjänsteanteck-
ningar i ÄGA och kommunicering och kompletteringar i det nya ärende-
hanteringssystemet Våra sidor. Våra sidor är inte färdigutvecklat och Sveriges
a-kassor har i sin redogörelse för dokumentationen i ärendehanteringssystemet
uppgett att det framöver kommer att vara enklare att följa ett ärendes gång
genom utskrifter från Våra sidor.

Det är utifrån flera aspekter problematiskt med en ärendehantering där
dokumentationen görs i olika system och i olika handlingar, även om det endast
är under en övergångsperiod. Det är uppenbart att tillvägagångssättet har gjort
det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, för arbetslöshetskassorna att
tillhandahålla en fullständig dokumentation över ärendenas handläggning. Den
dokumentation som JO:s medarbetare har tagit del av har i många fall varit
fragmentarisk och det har inte gått att avgöra huruvida de uppgifter som lämnats
har varit fullständiga eller om ytterligare uppgifter om ärendenas handläggning
har varit tillgängliga i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem. Denna
brist har avsevärt försvårat JO:s granskning och jag är mycket kritisk till detta.

Jag ser positivt på uppgifterna att det kommer att bli enklare att följa ett ärendes
gång när Våra sidor har genomförts till fullo. Jag förutsätter att
arbetslöshetskassorna i det arbetet säkerställer möjligheten att på ett enkelt sätt
kunna ta del av ärendenas löpande handläggning. Jag kommer att bevaka
utvecklingen. Med den kritik som ligger i det ovan sagda lämnar jag frågan.

Handläggningstid
Rättslig reglering
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (9 § FL).

En ansökan om ersättning ges in till och prövas av arbetslöshetskassan. Den
sökande ska lämna in de uppgifter som behövs för bedömningen av hans eller
hennes ersättning. Till ansökan ska bifogas ett intyg av arbetsgivaren om den
                                                                  Dnr 1214-2020     Sid 7 (16)




sökandes arbetsförhållanden och de uppgifter i övrigt som behövs för att
bedöma hans eller hennes rätt till ersättning. Om det medför stora svårigheter
för sökanden att skaffa ett intyg, får han eller hon styrka uppgifterna på något
annat sätt. Arbetsgivaren ska på begäran utfärda intyget på en särskild blankett
(47 § ALF).

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning får överklagas
till allmän förvaltningsdomstol (49 § ALF).

Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan har
omprövat sitt beslut enligt 61 § ALF. Om ett beslut överklagas innan det
omprövas ska överklagandet anses som en begäran om omprövning (50 § ALF).

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden enligt 49 § ska omprövas av kassan,
om det begärs av den enskilde som beslutet angår (61 § ALF).

Iakttagelser
Granskningen visade på långa handläggningstider hos samtliga kassor
framförallt i ansökningsärenden om arbetslöshetsersättning och i
omprövningsärenden. Hos Alfa-kassan låg handläggningstiderna i
ansökningsärendena på mellan 2 och 35 veckor i de granskade ärendena. Hos
Kommunals a-kassa låg handläggningstiden på mellan 2 och 25 veckor och hos
SMÅA på mellan 5 och 29 veckor.

När det gäller handläggningstiderna för omprövningar visade granskningen att
Alfa-kassan hade handläggningstider på mellan 4 och 23 veckor och att SMÅA
hade handläggningstider på mellan två dagar och 29 veckor. Hos Kommunals a-
kassa låg handläggningstiden på mellan en dag och 16 veckor.

Hos Alfa-kassan var en orsak till den långa handläggningstiden i många av
ansökningsärendena att sökanden behövde komplettera ansökan. I vissa fall
gick kassan ut med flera påminnelser till den enskilde om kompletteringen. I
några fall var det tydligt att en bidragande orsak var att handlingar behövde
begäras in från utlandet. Ibland begärdes kompletteringar in direkt men det
förekom, enligt vad som gick att utläsa av dokumentationen, passivitet från
kassans sida under flera månader både i det inledande skedet av handläggningen
och senare under processen. I många fall var det inte möjligt att avgöra vad den
långa handläggningstiden berott på. Även vid granskningen av
omprövningsärendena noterades långa perioder med en inledande passivitet i
handläggningen.

Hos Kommunals a-kassa observerades i flera ärenden att en orsak till att
handläggningen dragit ut på tiden var att den enskilde inte läst informationen på
Mina sidor. En annan orsak var att den enskilde behövde komma in med
kompletteringar och att de kompletteringar som kommit in inte var tillräckliga.
Det noterades att sökanden ofta fått flera tillfällen på sig att komplettera med
arbetsgivarintyg. I några ärenden framkom att det var svårt för sökanden att
                                                                    Dnr 1214-2020    Sid 8 (16)




förstå varför det som han eller hon skickade in inte varit tillräckligt för att
handlägga ärendet.

Granskningen av SMÅA visade att begäran om kompletteringar oftast gjordes i
relativt nära anslutning till att ansökan kommit in. I många ärenden förekom
dock längre perioder av passivitet i handläggningen. Utifrån underlaget gick det
inte att utläsa vad denna passivitet berodde på. Vid granskningen noterades
också att kassan i vissa ärenden begärde in kompletteringar vid flera tillfällen i
ett och samma ärende. Om detta berodde på att de kompletteringar som den
enskilde kom in med inte var fullständiga eller om kassans handläggare löpande
under processens gång insåg att ytterligare underlag behövdes för att fatta beslut
gick inte att avgöra. De mycket långa handläggningstiderna i
omprövningsärendena berodde i flera fall på långa perioder av passivitet från
arbetslöshetskassans sida. Det noterades även att kassan i några ärenden, i
samband med att kassan begärde in kompletteringar, inte satte ut någon tid inom
vilken eventuella kompletteringar skulle komma in.

JO:s uttalanden
Godtagbar handläggningstid i ansökningsärenden om ersättning
Vid granskningen har JO utgått från att handläggningstiden i ansökningsärenden
räknas från det att ärendet inleddes, dvs. då blanketten Ansökan om ersättning
eller tidrapport/kassakort kom in till a-kassan, till det att beslut fattades i
ärendet.

De beslut som arbetslöshetskassorna fattar i ärenden om arbetslöshetsersättning
har stor betydelse för den enskildes ekonomi. Handläggningstiden för ärenden
om arbetslöshetsersättning finns inte reglerade i någon författning. Enligt
förvaltningslagen ska dock ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och
kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Den tid det tar
att handlägga ett ärende är beroende av flera faktorer bl.a. ärendets karaktär och
behovet av utredningsåtgärder. I likhet med sjukpenning ersätter arbetslöshets-
ersättningen den inkomst som den sökande normalt är beroende av för sin
försörjning. Det är därför viktigt att ärenden om arbetslöshetsersättning
handläggs med motsvarande skyndsamhet som t.ex. sjukpenningärenden hos
Försäkringskassan.

När det gäller sjukpenning har JO i ett tidigare beslut gjort bedömningen att det
i normalfallet är orimligt med en handläggningstid längre än en månad. I
ärendet hade det tagit upp till 50 dagar att handlägga sjukpenningärenden, och
JO uttalade att en så lång handläggningstid inte var acceptabel annat än i
mycket speciella fall (JO 2001/02 s. 328).

Arbetslöshetskassorna har i sina yttranden särskilt fått uppge vad de anser vara
en godtagbar handläggningstid i de olika granskade ärendeslagen. När det gäller
ersättningsärenden uppgav Alfa-kassan att 28 dagar var en godtagbar
handläggningstid medan Kommunals a-kassa uppgav 35 dagar. SMÅA
hänvisade i sitt yttrande till att SMÅA är en arbetslöshetskassa för företagare
                                                                  Dnr 1214-2020       Sid 9 (16)




och att företagarärenden generellt sett är mer utredningskrävande än ärenden där
sökanden har arbetat enbart som anställd. SMÅA uppgav med hänvisning till
detta att en handläggningstid om nio veckor (63 dagar) kunde vara generellt
godtagbar.

För egen del gör jag bedömningen att en handläggningstid i närheten av det som
Alfa-kassan och Kommunals a-kassa har angett utgör ett rimligt riktvärde för
handläggningstiderna i ansökningsärenden. Jag anser därför att eftersom
arbetslöshetsersättningen ersätter en inkomst som den enskilde behöver för sin
försörjning bör handläggningen i normalfallet inte överstiga en månad.

Såsom SMÅA påpekade i sitt yttrande kräver handläggningen av en ansökan
om arbetslöshetsersättning för en företagare som regel att en mer omfattande
utredning görs än vad som krävs vid utredningen av ett ärende där sökanden
varit anställd. Det är bl.a. ett mer omfattande material som sökanden behöver
lämna in om företaget. Man måste dock även ha i åtanke att det är lika viktigt
för en företagare som blivit arbetslös som för en anställd som förlorat arbetet att
så snart som möjligt få ett beslut om den sökta arbetslöshetsersättningen. Jag
anser därför inte att det finns anledning att göra någon skillnad mellan vad som
utgör en godtagbar handläggningstid enbart utifrån om sökanden är företagare
eller anställd. Utgångspunkten bör för båda dessa kategorier av sökande vara att
handläggningstiden inte bör överstiga en månad.

Som vid all handläggning av ärenden så kan vissa ärenden avgöras relativt
snabbt i samband med att ansökan kommer in därför att alla relevanta
handlingar funnits med. I andra fall behöver kompletterande uppgifter och
handlingar begäras in både från den enskilde och från olika myndigheter. I
sådana fall kan handläggningen av ett ärende av nödvändighet dra ut på tiden.
För att arbetslöshetskassorna inte ska lastas för tidsutdräkten är det av
avgörande betydelse att de driver handläggningen framåt och aktivt vidtar
nödvändiga utredningsåtgärder så snart det går.

Godtagbar handläggningstid i omprövningsärenden
Det finns inte någon i författning reglerad handläggningstid för omprövning av
ärenden enligt ALF. JO har inte heller tidigare uttalat sig om vad en godtagbar
handläggningstid för dessa ärenden är. I ett stort antal ärenden som gäller
Försäkringskassan har JO understrukit betydelsen av att Försäkringskassan
fattar sina beslut om omprövning inom sex veckor. Den främsta anledningen till
att det är så betydelsefullt att omprövningen sker skyndsamt är att det är först
sedan Försäkringskassan har meddelat sitt omprövningsbeslut som den
försäkrade har möjlighet att få sin sak överprövad i högre instans. Att
omprövningen normalt borde kunna göras inom den tiden beror bl.a. på att
behovet av ytterligare utredning som regel borde vara begränsat. Kassans beslut
ska redan från början vara välgrundade. Det är en rimlig utgångspunkt att
kassan utreder sina ärenden med sådan omsorg att allt material finns tillgängligt
                                                                  Dnr 1214-2020      Sid 10 (16)




redan vid tidpunkten för kassans ursprungliga beslut (se t.ex. JO 2000/01 s. 409
och JO 2004/05 s. 323).

A-kassorna har i sina remissvar till JO uppgett att en godtagbar
handläggningstid för omprövningsärenden är mellan fem och åtta veckor. De
skäl som JO har anfört i tidigare beslut i fråga om Försäkringskassan gör sig
enligt min mening lika starkt gällande även för arbetslöshetskassorna. Mot den
bakgrunden anser jag att en godtagbar handläggningstid är sex veckor även för
arbetslöshetskassorna. Naturligtvis kan, och ska, arbetslöshetskassorna fatta
beslut på betydligt kortare tid när så är möjligt.

Godtagbara handläggningstider i ärenden om återkrav och sanktioner
När det gäller återkrav har SMÅA fört fram att en handläggningstid om sex–åtta
veckor är godtagbar och vid sanktioner tre–fyra veckor. Vid återkrav har Alfa-
kassan angett att en handläggningstid om 30 dagar är rimlig och när sanktioner
är aktuella på grund av meddelanden från Arbetsförmedlingen 18 dagar.
Kommunals a-kassa har angett en handläggningstid om 35 dagar för
återkravsärenden samt 14 dagar för sanktionsärendena.

Det finns vissa ärenden om sanktion och återkrav som är mycket enkla till sin
karaktär och dessa borde följaktligen kunna avgöras relativt snabbt, ibland inom
några dagar, medan andra ärenden kan vara komplicerade och
utredningskrävande och därför måste få ta längre tid. En utgångspunkt för
återkravsärendena bör enligt min bedömning vara en handläggningstid på fem
veckor och när det gäller sanktionsärendena tre veckor.

Handläggningstiderna i de granskade ärendena
Granskningen visade att handläggningstiderna generellt sett var långa hos de
inspekterade arbetslöshetskassorna, även om det fanns ärenden med godtagbara
handläggningstider. Jag är kritisk till de långa handläggningstiderna i både
ansökningsärendena och omprövningsärendena hos Alfa-kassan och hos
Kommunals a-kassa.

När det gäller SMÅA måste vid bedömningen tas i beaktande att inspektionen
genomfördes ungefär ett halvår efter att pandemin drabbade Sverige och att
SMÅA är en av de arbetslöshetskassor som har sett en mycket stor ökning av
antalet ärenden till följd av pandemins konsekvenser för dess medlemmar.
Visserligen får det, enligt min uppfattning, anses åligga arbetslöshetskassor
liksom myndigheter generellt att se till att det finns en viss beredskap för att i
rimlig utsträckning hantera oförutsedda händelser. Det är dock förståeligt att
arbetslöshetskassans situation inledningsvis blev mycket ansträngd. SMÅA har
i sitt yttrande angett att kassan under perioden maj till oktober 2020 fattade
4 022 grundbeslut att jämföra med de 1 158 beslut som fattades under samma
period året innan. De långa handläggningstiderna som förelåg vid
inspektionstillfället har till stor del berott på den ökade arbetslöshet som har
orsakats av pandemin och det ökade antalet ersättningsansökningar till följd av
detta. Jag uttalar därmed inte någon kritik mot SMÅA för de långa
                                                                  Dnr 1214-2020      Sid 11 (16)




handläggningstiderna eftersom de till stor del har orsakats av omständigheter
utom kassans kontroll. Jag förutsätter dock att kassan fortlöpande vidtar
åtgärder för att så snart som möjligt nå en rimlig handläggningstid och att det
fortsättningsvis finns en tillräcklig krisberedskap hos kassan som bättre än
under den aktuella perioden hanterar störningar eller oförutsedda händelser.

Sammanfattande uttalande
Hur snabbt ett ärende kan avgöras beror på flera olika faktorer. En del ärenden
är enkla där alla handlingar har kommit in direkt i samband med ansökan medan
andra ärenden kräver att utredningsåtgärder vidtas. När en ansökan om
ersättning kommer in ska kassan genast bedöma ansökan och ta ställning till
vilka utredningsåtgärder som behöver vidtas. Handläggningen får aldrig vara
fullständigt passiv. Arbetslöshetskassorna ansvarar för att driva ärendena framåt
mot avgörande samtidigt som de ansvarar för att ärendena utreds i den
omfattning som krävs. Alla ärenden kommer inte att kunna avgöras inom de
tidsperioder som nämnts ovan. Men för att en längre handläggningstid ska
kunna godtas måste det föreligga omständigheter som kan motivera varför det
dragit ut på tiden.

JO har sett en märkbar ökning av antalet klagomål till JO när det gäller långa
handläggningstider under året. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)
har i regleringsbrevet för 2021 fått i uppdrag att särskilt granska, analysera och
utvärdera orsakerna till arbetslöshetskassornas långa handläggningstider.
Uppdraget ska rapporteras till regeringen senast den 1 december 2021.
Handläggningstiderna är fortfarande mycket långa hos vissa arbetslöshetskassor
och jag avser att följa utvecklingen av handläggningstiderna hos
arbetslöshetskassorna.

Beslutens utformning
Rättslig reglering
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska
innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En
sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har
tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens
ställningstagande (32 § första stycket FL).

Ett beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslutet ska överklagas skriftligt. I
skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet
som begärs (49 och 53 §§ ALF).

Iakttagelser
Gemensamt för grundbesluten för samtliga ärendetyper som ingick i
granskningen hos Alfa-kassan var att de var kortfattade och knapphändigt
motiverade. Beslutsmotiveringarna saknade koppling till de lagbestämmelser
som var tillämpliga. I flera beslut skrev kassan att sökandens synpunkter inte
                                                                 Dnr 1214-2020       Sid 12 (16)




utgjorde godtagbara skäl, utan någon förklaring till varför. Ibland skrev kassan
att sökandens synpunkter hade mottagits men att de inte föranledde någon
annan bedömning utan att det angavs varför. I flera beslut användes olika
begrepp, som ”alternativregeln” eller ”ramtid”, utan att någon förklaring av
begreppets innebörd lämnades. Granskningen av omprövningsbesluten visade
att beslutsmotiveringarna var fylligare än grundbesluten med rubriker och
underrubriker. Motiveringarna var även tydligare kopplade till den aktuella
lagtexten. Även i omprövningsbesluten var det dock vanligt att det som den
enskilde anförde endast bemöttes med att kassan angav att ”vad sökande anfört
medför ingen annan bedömning”, vilket inte svarar på frågan varför det
sökanden anfört inte ändrar bedömningen.

Granskningen hos Kommunals a-kassa visade att många av besluten i
grundärendena var välskrivna och välmotiverade. Besluten hade flera
underrubriker som gjorde dem lättlästa. I många av de granskade grundärendena
angavs att kassan beslutade att sökanden hade rätt till en ersättningsperiod, men
inte till ersättning när han eller hon arbetade i den omfattning som han eller hon
gjorde. I något fall hade den enskilde uppfattat skrivningen om rätt till
ersättningsperiod som att kassan hade beviljat ersättning trots att så inte var
fallet. När det gäller besluten om återkrav noterades att frågan om eftergift
behandlades väldigt kortfattat, med en motivering som hade samma lydelse i
alla beslut. Varken skälen för eftergift eller varför det inte varit möjligt att
efterge kravet i respektive fall angavs i något av besluten. Besluten om
sanktioner var oftast välformulerade, med undantag för ett beslut som innehöll
skrivningar som närmast liknade talspråk. Granskningen av
omprövningsbesluten visade att de i huvudsak var välformulerade och
välmotiverade. I överklagandehänvisningen angavs att beslutet kunde
överklagas till förvaltningsrätten genom att skriva ett brev och att brevet skulle
undertecknas med namnteckning.

Granskningen av grundärendena hos SMÅA visade att besluten om avslag på
ansökan om ersättning och om återkrav överlag var tydligt motiverade och bra
strukturerade. Besluten om sanktioner var kortfattade men det framgick tydligt
varför en sanktion meddelas. Besluten i omprövningsärendena var
välmotiverade och innehöll en bilaga med tydlig och lättillgänglig information
om regelverket.

JO:s uttalanden
Motiveringsskyldigheten syftar bl.a. till att garantera att myndigheterna prövar
sina ärenden på ett sakligt och enhetligt sätt. För att allmänhetens tilltro till
myndigheternas kompetens och objektivitet ska upprätthållas krävs att
myndigheterna kan visa att besluten som fattas inte är godtyckliga utan har en
relevant rättslig grund och är väl underbyggda. Vetskapen om att en motivering
måste ges främjar också en omsorgsfull, saklig och enhetlig prövning av
ärendena. För en enskild part är betydelsen av att myndigheten på ett öppet,
tydligt och enkelt sätt klargör hur den har kommit fram till sitt beslut ofta
                                                                       Dnr 1214-2020         Sid 13 (16)




avgörande för att parten ska kunna förstå beslutet. För den som har rätt att klaga
på beslutet är en upplysande motivering av betydelse också för att de redovisade
skälen antingen kan övertyga parten om att beslutet är korrekt eller ge underlag
för ett överklagande (prop. 2016/17:180 s. 187–188).

Ett beslut ska inte bara innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet utan
skälen bör också presenteras på ett sådant sätt att de blir begripliga för den
enskilde. I detta ligger även att myndigheterna i sina beslut bör använda ett
språk som är enkelt, korrekt och anpassat för mottagaren. En beslutsmotivering
ska alltid innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka
omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande (se
32 § FL). För den enskilde är det angeläget att myndigheten kan visa vilka fakta
i ärendet myndigheten har beaktat utifrån vad som tillförts ärendet av den
enskilde själv eller av andra. Om en part har gjort invändningar mot
faktauppgifter som tillförts ärendet av någon annan finns det anledning för
myndigheten att förklara hur den har bedömt invändningarna (JO 1994/95
s. 390). Att motiveringar måste få tillåtas att variera i omfattning och
detaljrikedom inom denna ram, beroende på ärendets vikt och komplexitet, är
givet (prop. 2016/17:180 s. 193–195).

Alfa-kassan har i sitt yttrande till JO medgett att det funnits brister i beslutens
utformning och att kassan så snart som möjligt avser att påbörja en sedan
tidigare planerad översyn av de mallar som används. Även om jag ser positivt
på att en översyn planeras är jag mycket kritisk till utformningen av Alfa-
kassans grundbeslut. Med beaktande av de brister som framkom vid
inspektionerna kommer det enligt min uppfattning att krävas omfattande
utbildningsinsatser. När det gäller omprövningsbesluten så innehöll de tydligare
beslutsmotiveringar. I flera av de granskade ärendena förklarades inte varför det
sökanden anfört inte medförde någon annan bedömning. I dessa fall har de
grundläggande kraven på motivering av beslut inte varit uppfyllda.

Kommunals a-kassa har i yttrandet till JO fört fram att det finns situationer när
sökanden har rätt till en ersättningsperiod men inte rätt till ersättning. Kassan
har sett över sina mallar med anledning av JO:s påpekanden i
inspektionsprotokollet och gjort ändringar för att undvika missförstånd av dessa
beslut och skriver numera:

      Kommunals a-kassa beslutar att du inte har rätt till ersättning när du arbetar i den
      omfattning du gör nu, men du har rätt till en ersättningsperiod.
Även om den nya formuleringen är tydligare än den tidigare saknas det en
förklaring av vad det innebär att ha rätt till en ersättningsperiod samtidigt som
rätt till ersättning inte finns vid tidpunkten för arbetslöshetskassans prövning.
Formuleringen behöver enligt min mening ses över.

Besluten i samtliga återkravsärenden saknade motivering som förklarade skälet
till att det inte varit möjligt att efterge kravet i de enskilda fallen. En motivering
                                                                   Dnr 1214-2020       Sid 14 (16)




som inte besvarar frågan varför en viss bedömning gjorts uppfyller knappast sitt
syfte (se JO 2014/15 s. 501).

Många av besluten var mallartade till sin utformning. Jag har förståelse för att
arbetslöshetskassorna använder sig av beslutsmallar och standardtexter av
effektivitetsskäl i vanligt förekommande ärendeslag. Jag har inte heller någon
invändning mot att så sker. Jag vill dock understryka att beslutsfattare som
använder sig av beslutsmallar har ett ansvar att kontrollera att innehållet
stämmer med och anpassas efter den enskilda situationen. Beslut av mallartad
karaktär noterades i flera olika ärendetyper hos Kommunals a-kassa. I vissa
beslut omfattade motiveringen inte i alla delar de omständigheter som förelåg i
ärendet. Besluten hade därför inte individualiserats i tillräcklig mån, vilket är en
brist.

Granskningen visade att kassans omprövningsbeslut innehöll en
överklagandehänvisning med delvis felaktig information. Det finns inte något
krav på att ett överklagande ska göras via ett brev, dvs. ha en viss skriftlig form
och inte heller krävs ett egenhändigt undertecknande (se 53 § ALF). Jag
förutsätter att Kommunals a-kassa, om den inte redan har gjort det, korrigerar
överklagandehänvisningen i sina beslutsmallar så att informationen som lämnas
är korrekt.

SMÅAs beslut var överlag välmotiverade, hade en bra struktur och hänvisade
till relevanta lagparagrafer. SMÅA hänvisade regelmässigt till bilagor med
tydlig och lättillgänglig information om regelverket. I slutet av besluten fanns
en tydlig information om hur den enskilde kunde gå till väga för att begära
omprövning. I de fall den enskilde hade fått yttra sig och hade synpunkter
framgick detta av besluten.

Alfa-kassan och Kommunals a-kassa har enligt min uppfattning ett omfattande
arbete framför sig med att förbättra sina beslutsmotiveringar. Jag avser att
framöver följa upp frågan.

Flera beslut om samma sak
Rättslig reglering
Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt ALF ska
omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Vid
omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel (61 och 65 §§
ALF). Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan
arbetslöshetskassan har omprövat sitt beslut enligt 61 § (50 § ALF).

En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om
den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya
omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär
är gynnande för den enskilde får dock bara ändras till den enskildes nackdel
under vissa omständigheter (37 § första stycket FL).
                                                                 Dnr 1214-2020       Sid 15 (16)




Iakttagelser
I några av de granskade avslutade grundärendena hos Alfa-kassan och
Kommunals a-kassa observerades att den enskilde fick möjlighet att komma in
med kompletteringar efter att beslut om avslag hade fattats i ärendet. I vissa
ärenden där den enskilde kom in med en komplettering fattade kassan nya
beslut utifrån de nya förutsättningarna. Ibland var det fråga om bifallsbeslut,
men det förekom även att flera grundbeslut om avslag fattades efter att nya
kompletteringar hade kommit in.

JO:s uttalanden
Som huvudregel inom förvaltningsrätten får en myndighets beslut om avslag på
en ansökan inte negativ rättskraft i den meningen att beslutet hindrar en ny
prövning av samma sak. En enskild som har fått avslag på en ansökan kan åter
ansöka om samma förmån och myndigheten måste då pröva saken på nytt (se
RÅ 2006 ref. 64 och jfr HFD 2019 ref. 61). Det finns således inget hinder
utifrån denna aspekt för arbetslöshetskassorna att pröva en ny ansökan och fatta
ett nytt grundbeslut om samma sak.

Av bestämmelserna om omprövning och överklagande i ALF framgår att den
som är missnöjd med kassans beslut kan begära omprövning av beslutet och att
ett beslut om rätt till ersättning inte kan överklagas innan det har omprövats.
Den av lagstiftaren avsedda ordningen för handläggningen är således att
arbetslöshetskassan fattar ett grundbeslut och efter begäran av den enskilde ett
omprövningsbeslut. Min uppfattning är att arbetslöshetskassorna bör låta denna
ordning vara styrande för hur kassorna hanterar kompletteringar som lämnas in
efter det att ett beslut redan fattats i ärendet. När arbetslöshetskassan får in
kompletteringar i ett avslutat ärende och bedömer att den enskilde vill ha en ny
prövning ska denna prövning följaktligen göras genom omprövning om inte den
enskilde uttryckligen har gjort en ny ansökan. Arbetslöshetskassornas
handläggning utgör ett led i en process. Det är först efter att kassan fattat ett
omprövningsbeslut som den enskilde har möjlighet att överklaga beslutet till
allmän förvaltningsdomstol. När arbetslöshetskassan fattar flera grundbeslut om
samma sak på detta sätt fördröjs den enskildes rätt till domstolsprövning. Det är
givetvis inte acceptabelt och jag är kritisk till hur detta har hanterats av Alfa-
kassan och Kommunals a-kassa i några av de granskade ärendena.

Jag vill i detta sammanhang även särskilt påpeka att om det finns en osäkerhet
om vilken avsikt den enskilde har med en inskickad handling bör kassan ta
kontakt med den enskilde för att reda ut detta.

Avvisning när tidrapport saknas
Rättslig reglering m.m.
En ansökan om ersättning ges in till och prövas av arbetslöshetskassan. Den
sökande ska lämna in de uppgifter som behövs för bedömningen av hans eller
hennes ersättning. (47 § ALF).
                                                                   Dnr 1214-2020      Sid 16 (16)




Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om den ansökan och särskilda blankett som avses i 47 § (47 c §
ALF).

En ansökan om ersättning hos en arbetslöshetskassa ska göras på den blankett
som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen bestämmer eller på något annat
sätt som inspektionen bestämmer. Ansökan får överföras elektroniskt. (30 §
förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring).

En ansökan om ersättning ska göras på en blankett som har bestämts av
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ansökan kan göras på två sätt:
1. skriftligt per post, eller 2. elektroniskt genom arbetslöshetskassornas digitala
kanaler (9 kap. 1 § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter
[IAFFS 2018:2] om arbetslöshetsförsäkring).

Iakttagelser
Vid granskningen observerades att både Kommunals a-kassa och Alfa-kassan
fattade beslut om att avvisa ansökningar om ersättning när den enskilde inte
lämnade in någon tidrapport.

JO:s uttalanden
I blanketten Ansökan om ersättning ska den arbetssökande redovisa vissa
uppgifter som är nödvändiga för att kunna bedöma rätten till ersättning. Dessa
uppgifter redovisas inte i tidrapporten. I tidrapporten redovisar den enskilde dag
för dag om han eller hon har varit arbetslös, arbetat eller om det funnits
tillfälliga hinder för honom eller henne att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Både Alfa-kassan och Kommunals a-kassa har uppgett att om någon tidrapport
inte kommer in ska ansökan avvisas eftersom ärendet därmed inte kan prövas i
sak. Även Sveriges a-kassor ger uttryck för denna uppfattning i
handläggarstödet Att handlägga rätt.

Det är tidrapporten som utgör den egentliga ansökan om arbetslöshetsersättning
och om en sådan inte har kommit in till kassan finns det inget
ersättningsanspråk att besluta om (se prop. 2009/10:7 s. 31–32, jfr även
HFD 2013 ref. 63 och HFD 2015 ref. 21). Det är då inte korrekt att avvisa
ansökan. För det fall en arbetslöshetskassa, trots påminnelser, inte får in en
tidrapport behöver kassan i stället vidta någon annan åtgärd för att avsluta
handläggningen. Det lämpligaste är att kassan skriver av ärendet och informerar
den enskilde om att ärendet inte kan prövas eftersom någon tidrapport inte
kommit in. IAF har i en kartläggning (2015:10) av Arbetslöshetskassornas
avslagsbeslut till följd av ofullständigt underlag vid förstagångsprövningar tagit
upp detta problem och föreslagit en liknande hantering. Med dessa
kommentarer avslutas ärendet.
