# Initiativärende angående självmord i häkten

JO 2008-06-09 dnr 122-2008

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2008-06-09             122-2008                1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Initiativärende angående självmord i häkten


                        I beslut den 9 juni 2008 anförde JO Cecilia Nordenfelt bl.a. följande.

## Initiativet

Med anledning av uppgifter i massmedia om självmord i häkten och med hänsyn
                        till vad anmälaren i ärende dnr 5573-2007 anfört i vissa delar, beslutade jag den 8
                        januari 2008 att ta upp frågan till granskning i ett särskilt upplagt ärende.

## Utredning

I ärendet har utredningar tagits in från Kriminalvården rörande självmord som
                        begåtts i landets häkten under 2006–2008. Därvid har till JO kommit in fem
                        utredningar avseende 2006, elva utredningar avseende 2007 och en utredning
                        avseende 2008. Vidare har jag tagit del av Kriminalvårdens riktlinjer 2008:1,

                        Riktlinjer för Kriminalvårdens suicidpreventiva arbete, jämte en checklista för
                        verksamhetsställen vid självmord/suicidpreventionsarbete samt ett
                        suicidriskbedömningsinstrument för häkte och anstalt.

                        Jag har den 8 maj 2008 sammanträffat med generaldirektören AA, chefen för
                        rättsenheten BB, kriminalvårdscheferna CC och DD, förre medicinske rådgivaren
                        EE samt sjukvårdsutvecklaren FF. Vid detta möte har förts ett samtal kring den
                        rådande situationen i häktena och vilka åtgärder Kriminalvården har vidtagit samt
                        kommer att vidta för att förhindra att självmord begås i häktena.

                        Vid det nämnda mötet har framkommit bl.a. följande.

                                  När en intagen har begått självmord ger detta upphov till bl.a. följande åtgärder. En
                                  polisanmälan görs, varefter polisen genomför en utredning och beslutar om en
                                  rättsmedicinsk utredning. Berörd personal tas om hand. En incidentrapport
                                  upprättas. Om det finns skäl till det görs en anmälan till Kriminalvårdens
                                  personalansvarsnämnd (PAN), som avgör bl.a. om händelsen ska föranleda en
                                  åtalsanmälan. För en bedömning av sjukvårdspersonalens arbete görs en anmälan
                                  till Socialstyrelsen enligt lex Maria [6 kap. 4 § lagen (1998:53) om
                                  yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område; JO:s anm.].
                                  Kriminalvårdens klientel med dess många problem med missbruk, psykiska besvär
                                  m.m. medför i sig att en förhöjd suicidrisk föreligger. Det är oerhört svårt att
                                  identifiera de intagna som har en extra förhöjd sådan risk.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 122-2008     Sid 2 (3)




      GG, Kriminalvårdens medicinske rådgivare, och FF började i december 2007 arbeta
      med frågan om hur man identifierar de intagna som befinner sig i riskzonen för
      självmord och som behöver komma under medicinsk bedömning samt hur man kan
      försöka förhindra att självmord begås. Ett styrdokument med riktlinjer för det
      suicidpreventiva arbetet och ett suicidriskbedömningsinstrument har varit ute på
      remiss. Dessa instrument ska föras ut i verksamheten och hjälpa personalen att
      kunna identifiera risksubjekten, varefter läkare tillkallas.
      Utbildning av personalen ska genomföras och sjuksköterskorna ska utgöra den
      drivande kraften. Alla som anställs av Kriminalvården genomgår en grundutbildning
      och praktik. Utbildningen skulle dock, enligt AA:s mening, kunna förbättras.
      Kriminalvården har tillsatt en kommitté, Omvårdnadsinspektionen, som ska utreda
      kriminalvårdsmedicinska frågor, innefattande både sjukdomar och
      impulshandlingar. I denna ingår CC, DD och EE. De har inspekterat fyra häkten och
      ska inspektera de resterande häktena senast i september i år. Enligt den instruktion
      de fått ska de bl.a. uppmärksamma brister i rapporteringsrutiner,
      incidentrapporter och rutiner kring klienttillsyn. De tittar bl.a. på attityder och
      omvårdnadstänkande samt kommunikationen mellan kriminalvårdspersonal och
      sjukvårdspersonal. I kommittén har vidare diskuterats kompetensen hos
      Kriminalvårdens konsultläkare och deras insikt i den förekommande
      multiproblematiken. Arbetsgruppens slutrapport ska avges senast i början av oktober
      2008. Vid inspektionerna har hittills framkommit bl.a. att kriminalvårdspersonalen
      inte anser sig ha tillräcklig kompetens för att göra suicidriskbedömningar.
      Kriminalvården har inventerat de intagnas behov av omvårdnad och konstaterat att
      man för närvarande har för få omvårdnadsplatser, vilket måste åtgärdas. Professorn
      HH som är Kriminalvårdens expert på området har konsulterats rörande frågan om
      huruvida anabola steroider eller andra mediciner kan öka impulser för självskadande
      handlingar.
      Åklagarens utredning rörande självmordet i Göteborg [den 7 december 2007; JO:s
      anm.] resulterade i bedömningen att de berörda kriminalvårdstjänstemännens
      agerande respektive brist på agerande utgör ringa tjänstefel. Åklagaren beslutade till
      följd av detta att inte inleda förundersökning. PAN kommer att ta upp ärendet på
      nytt. PAN har även gjort en åtalsanmälan rörande självmordet i Mariestad [den 1
      februari 2008; JO:s anm.]. Vidare handlägger PAN f.n. ett ärende om självmordet i
      Kumla [den 13 mars 2008; JO:s anm.].

Bedömning
Av artikel 2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och av Europadomstolens
praxis följer att staten har en skyldighet att skydda frihetsberövade personers liv
(jfr Högsta domstolens dom den 28 november 2007 i mål T 2246-05). Detta är,
enligt min mening, en självklarhet.

I 1 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. stadgas
följande. Den som är häktad på grund av misstanke om brott eller av någon annan
anledning får inte underkastas mera omfattande inskränkningar i sin frihet än som
ändamålet med häktningen samt ordning och säkerhet kräver. Den häktade ska
behandlas så att skadliga följder av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning
det är lämpligt, ska åtgärder vidtas för att ge den häktade det personliga stöd och
annan hjälp som han eller hon behöver. Sådana åtgärder får dock vidtas endast om
den häktade samtycker till detta.
                                                                    Dnr 122-2008    Sid 3 (3)




Kriminalvården har alltså att, inom rimliga gränser, förhindra att intagna i häkten
begår självmord. Jag inser att det inte är möjligt att i varje enskilt fall hindra en
person som har suicidtankar från att göra verklighet av sin önskan att ta sitt liv. Det
finns dock mycket Kriminalvården bör kunna göra i syfte att undvika dessa
tragiska händelser.

En grundläggande uppgift för Kriminalvården är att se till att all berörd personal
får tillräcklig utbildning och att personalen är uppmärksam på signaler om att en
intagen inte mår bra. Personalen bör ha som utgångspunkt att den intagne befinner
sig i en personlig kris. Värdet av ett korrekt och vänligt bemötande av den intagne
ska inte underskattas. Självklart måste det finnas en tillräcklig personaltäthet i
häktet. Om det finns tecken på suicidrisk bör läkare konsulteras. Detta kan vara
nödvändigt även om det gjorts tidigare, eftersom situationen kan ha förändrats för
den intagne. Personalen bör självklart reagera vid tips från utomstående, om de
erhållna uppgifterna verkar vara värda att tas på allvar. Det är vidare viktigt att
erforderlig dokumentation sker av relevanta uppgifter om den intagne. Dessutom
måste det finnas tillräckliga rutiner för överlämnande av information dels mellan
berörd kriminalvårdspersonal, dels mellan kriminalvårdspersonal och
sjukvårdspersonal. Bostadsrummens utformning och utrustning måste också
anpassas utifrån den suicidrisk som kan föreligga. Vid behov ska den intagne
ställas under särskild tillsyn. En regelbunden uppföljning bör göras av rutiner och
av hur dessa tillämpas i praktiken.

En häktad är ofta föremål för en påtvingad isolering som för många är psykiskt
mycket påfrestande. I många fall sker detta för att underlätta utredning av
brottsmisstanken, efter beslut av domstol. I andra fall ligger säkerhetsskäl bakom
isoleringen som då beslutas av Kriminalvården. Det är enligt min mening
synnerligen viktigt att sådana beslut begränsas till de fall där det är motiverat. De
konkreta skälen för en sådan åtgärd ska självklart redovisas i beslutet.

Sammanfattningsvis är det angeläget att förhållandena för en intagen inte är
strängare än nödvändigt. Häktespersonalen har här en viktig och svår uppgift när
det gäller att bedöma vilken nivå som är optimal i det enskilda fallet.

Som redovisats ovan har Kriminalvården tagit fram riktlinjer för myndighetens
sucidpreventiva arbete, en checklista för verksamhetsställen vid
självmord/suicidpreventionsarbete och ett suicidriskbedömningsinstrument för
häkte och anstalt. Vidare utreder Kriminalvården bl.a. om det finns brister i
rapporteringsrutiner, incidentrapportering och rutiner kring klienttillsyn. Vissa av
de begångna självmorden har också föranlett utredning från åklagares sida och
PAN:s prövning av frågan om disciplinära åtgärder. Mot denna bakgrund finner jag
inte tillräcklig anledning att utreda ärendet ytterligare, men jag kommer att följa
utvecklingen.
