# Kritik mot en överförmyndarnämnd för handläggningen av ett överklagande

JO 2004-12-21 dnr 1226-2003

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2004-12-21              1226-2003                1 (3)
Justitieombudsmannen
Anna-Karin Lundin




                        Kritik mot en överförmyndarnämnd för handläggningen av ett
                        överklagande

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 24 mars 2003, riktade AA kritik mot
                        Överförmyndarnämnden i Uppsala kommun. Han uppgav bl.a. följande. Den 9
                        december 2002 beslutade nämnden att avslå hans begäran om att bli förordnad som
                        god man för sin mor. Den 13 januari 2003 överklagade han beslutet till tingsrätten.
                        Vid telefonsamtal den 10 mars 2003 uppgav nämnden bl.a. att hans överklagande
                        inte hade översänts till tingsrätten.

## Utredning

Överförmyndarnämndens akt avseende godmanskap för AA:s mor, BB, lånades in
                        och granskades. Av handlingarna framgick bl.a. att AA den 26 december 2002
                        delgavs nämndens beslut av den 9 december 2002, att AA:s överklagandeskrift
                        kom in till nämnden den 16 januari 2003 och att nämnden avvisade hans
                        överklagande som för sent inkommet.

                        Av muntliga upplysningar som inhämtades från kanslichefen vid nämnden, CC,
                        framkom att AA på grund av ett förbiseende inte hade underrättats om
                        avvisningsbeslutet.

                        Anmälan remitterades till Överförmyndarnämnden i Uppsala kommun för yttrande
                        över hanteringen av AA:s överklagande av nämndens beslut den 9 december 2002.

                        Överförmyndarnämnden (CC) anförde i sitt yttrande bl.a. följande.
                                  BB:s lägenhet bebos av dottern DD, som tillika är god man. AA har vid ett par
                                  tillfällen tillfälligtvis förordnats till god man i samband med att lägenheten periodvis
                                  uthyrts till dottern. AA har vid flertal tillfällen framfört till nämnden att moderns
                                  lägenhet borde försäljas. Då gode mannen inte initierat sådan försäljning har AA
                                  framfört klagomål på sin syster och begärt att hon ska entledigas som god man. I
                                  kontakter med nämnden har han vidare framfört att han själv är intresserad av att
                                  köpa lägenheten. Intresse för köp fanns också hos dottern/gode mannen. Nämnden
                                  har därför genom undertecknad tydligt informerat de båda att ingen av dem kan som
                                  god man företräda sin mor i samband med denna försäljning.
                                  Mot den bakgrunden har nämnden i beslut 9/12–02 avslagit AA:s begäran att själv få
                                  bli god man. Motiveringen till detta beslut är främst jävssituationen även om detta



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 1226-2003    Sid 2 (3)




      inte tydligt framkommer av protokollet. Jävssituationen har dock framförts tydligt
      per telefon. Trots detta överklagade AA nämndens beslut i skrivelse 2003-01-13.
      Strax därefter, vid nämndens sammanträde 2003-01-20 § 18, förordnas en opartisk,
      tillfällig, god man för lägenhetsförsäljningen. Frågan om byte av ordinarie god man
      bordlägges. Med denna hantering har den för AA angelägna lägenhetsförsäljningen
      genomförts. Nu återstår nämndens prövning av eventuellt byte av ordinarie god man.
      AA har i telefon 16 maj åter undrat varför överklagandet inte sänts till tingsrätten.
      Vid samtalet framkommer att missuppfattningar varit grunden till hans agerande.
      Nämnden är dock medveten om att den formella hanteringen av BB överklagande
      varit felaktig. Överklagandet kom in för sent varför AA skulle ha delgivits
      avvisningsbeslut.
AA kommenterade remissvaret. I en skrivelse som kom in till JO den 7 november
2003 riktade AA på nytt kritik mot Överförmyndarnämnden i Uppsala kommun
bl.a. med anledning av att nämnden inte hade upprättat någon tjänsteanteckning vid
ett telefonsamtal enligt vilket han påstods ha uppgett sig vara intresserad av att
köpa sin mors lägenhet.

I beslut den 21 december 2004 anförde dåvarande JO Lundin bl.a. följande.

Bedömning
Enligt 20 kap. 6 § föräldrabalken får överförmyndarens beslut i ett ärende enligt
samma balk överklagas hos rätten. Av 23 § förvaltningslagen (1986:223) framgår
att skrivelser med överklagande skall ha kommit in till den myndighet som har
meddelat beslutet inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Enligt 24 § förvaltningslagen är det den myndighet som har meddelat det
överklagade beslutet som prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i
rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent skall myndigheten, med vissa här inte
aktuella undantag, avvisa den. Har en skrivelse med överklagande avvisats på
grund av att den har kommit in för sent, får avvisningsbeslutet överklagas i samma
ordning som beslutet i huvudsaken (30 § förvaltningslagen). Av 21 § första stycket
förvaltningslagen följer att en klagande skall underrättas om innehållet i det beslut
varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot
någon enskild och om det inte är uppenbart obehövligt. Enligt andra stycket samma
paragraf skall part, om ett beslut går honom emot och kan överklagas, underrättas
om hur man kan överklaga det.

Enligt anteckningar i överförmyndarnämndens akt beträffande BB delgavs AA den
26 december 2002 nämndens beslut av den 9 december 2002. Enligt
anteckningarna kom AA:s överklagande in till nämnden den 16 januari 2003, dvs.
inom tre veckor från det att han fick del av beslutet (jfr 1 § lagen [1930:173] om
beräkning av lagstadgad tid). Trots detta avvisade överförmyndarnämnden AA:s
överklagande som för sent inkommet.

Det kan vidare konstateras att det inte framgår vilken dag som avvisningsbeslutet
meddelades och att det endast är undertecknat med en signatur. Beslutet saknar
dessutom överklagandehänvisning. Av utredningen framgår även att AA inte
underrättades om avvisingsbeslutet.
                                                               Dnr 1226-2003   Sid 3 (3)




Överförmyndarnämnden förtjänar således allvarlig kritik för sin hantering av AA:s
överklagande av nämndens beslut den 9 december 2002.

Med anledning av de klagomål som AA framförde i sin skrivelse som kom in hit
den 7 november 2003 vill jag erinra om bestämmelsen i 15 § förvaltningslagen
enligt vilken uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling
och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten,
om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.
