# Kritik mot att det på polisens webbplats används formuleringar som ger intryck av att tipslämnare kan garanteras anonymitet

JO 2012-03-26 dnr 1238-2011

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2012-03-26            1238-2011              1 (3)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot att det på polisens webbplats används formuleringar som ger
                        intryck av att tipslämnare kan garanteras anonymitet


                          Beslutet i korthet: En person som lämnat tips till polisen har önskat vara anonym. Det
                          har inte klarlagts att han skulle ha utlovats detta. Klart står dock att polisen på sin
                          webbplats beskriver möjligheten att lämna anonyma tips utan reservationer.
                          Beskrivningen, som är missvisande, ger intryck av att skydd för anonyma
                          uppgiftslämnares identitet skulle kunna garanteras. Det är emellertid inte möjligt.
                          Informationen bör därför utformas på annat sätt.

## Anmälan

AA anmälde följande till JO.

                        Han hade blivit vittne till en bilstöld och ringde 114 14. Han bad att få vara
                        anonym och fick, som anmälan får förstås, bekräftat att detta var möjligt. Den som
                        mottog anmälan frågade dock om det var OK för polisen att ringa tillbaka om det
                        uppkom några följdfrågor. Han svarade att det gick bra under förutsättning att han
                        fick vara fortsatt anonym. Han blev senare uppringd av en BB som frågade om
                        hans personuppgifter. Han upprepade att han ville vara anonym. Trots detta skrev
                        BB en PM där hans förnamn, som han uppgett då han svarade, angavs. Några
                        månader senare fick åklagaren CC via hans mobilnummer fram uppgifter om
                        honom. Han blev senare förhörd av polisen och kallad till en rättegång som vittne.
                        – I sin anmälan undrar AA bl.a. varför man blir "lurad att tro att man kan lämna
                        anonyma tips när åklagaren sedan får tillgång till uppgifter som gör att man blir
                        sökbar".

## Utredning

Av handlingar i ärendet framgår följande. En polispatrull beordrades av
                        länskommunikationscentralen till en adress i Bandhagen med anledning av en
                        misstänkt bilstöld. Ingripandet föranleddes av iakttagelser som gjorts av ett vittne.
                        Vittnet anges i brottsanmälan som "okänt". I en promemoria har polisinspektören
                        BB noterat att han tagit kontakt med det okända vittnet, som uppgett sig heta AA
                        men i övrigt inte velat lämna några personuppgifter. AA ville enligt promemorian
                        inte låta sig förhöras eller på något annat sätt medverka i brottsutredningen. Knappt
                        tre månader senare fattade extra åklagaren CC beslut om att AA skulle förhöras. I



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                   Dnr 1238-2011     Sid 2 (3)




beslutet anges att det okända vittnet ska höras samt att en slagning på internet visat
vad vederbörande heter och var han arbetar. I det följande polisförhöret, som hölls
per telefon, lämnade AA uppgifter om sina iakttagelser om det brott han hade
anmält. I förhörsprotokollet finns ingen notering om att AA, som är angiven med
personuppgifter och sitt fullständiga namn, önskade vara anonym. Ytterligare ett
antal månader senare kallades AA att vittna vid Södertörns tingsrätt.

Vid tiden för AA:s anmälan till JO kunde man läsa på polisens webbplats
(www.polisen.se) om möjligheten att lämna tips till polisen. Där fanns bl.a.
formuleringarna "Du kan förstås vara anonym" och "Du kan vara anonym om du
vill". Formuleringar av detta slag finns fortfarande på webbplatsen.

Rikspolisstyrelsen anmodades att yttra sig och att även inhämta yttrande från
Polismyndigheten i Stockholms län. Rikspolisstyrelsen skulle särskilt ange vilka
överväganden som gjorts vid utformningen av polisens webbplats beträffande
möjligheten att lämna tips anonymt.

I yttrandet från Polismyndigheten i Stockholms län angavs att polismyndigheten
hade tagit del av den ljudupptagning som skedde vid länskommunikationscentralen
rörande samtalet där AA ringde och tipsade polisen om brottet. Enligt
polismyndigheten framgick det av ljudupptagningen att frågan om anonymitet inte
nämnts. BB hade enligt yttrandet uppgett att uppgifterna i hans promemoria
stämde, men att han inte hade någon minnesbild av att det vid telefonsamtalet
fördes något resonemang om huruvida AA hade rätt att vara anonym; BB hade inte
lovat något sådant. Enligt polismyndigheten hade polisinspektören DD, som höll
förhöret med AA, inte heller fört några sådana resonemang.

Rikspolisstyrelsen (rikspolischefen EE) redovisade i sitt yttrande följande
bedömning.

För det fall någon vill komma in med tips är det inget i polisens lagstiftning som
hindrar att man kan vara anonym. Detta förutsätter dock att den som vill vara
anonym ger uttryck för detta.

Är det dock så att den som lämnar tips har uppgivit sitt namn och/eller
telefonnummer, kommer detta automatiskt med i förundersökningsprotokollet och
det finns därefter ingen möjlighet för det fall en förundersökning inleds, att vara
anonym.

Med hänsyn tagen dels till den allmänna skyldighet som föreligger att under
angivna förhållanden göra en anmälan för vissa allvarliga brott som är å färde samt
dels till den allmänna vittnesplikten, kan de uppgifter som lämnas i en anmälan
vara så pass allvarliga att det i särskilda fall kan vara oundgängligen nödvändigt för
polisen att efterforska vem den anonyme uppgiftslämnaren är för att kunna
förebygga eller utreda allvarligare brottslighet. Av detta följer att den som lämnar
tips inte kan sägas ha en ovillkorlig rätt att vara anonym.
                                                                 Dnr 1238-2011   Sid 3 (3)




Rikspolisstyrelsen får med anledning av ovannämnda överväga om den upplysning
som ges på polisens hemsida om att tips kan lämnas utan angivande av namn måste
kompletteras och se över om informationen kan göras tydligare.

Bedömning
Det finns inget som hindrar myndigheter från att ta emot "anonyma tips". Uppgifter
av det slaget ska underkastas samma sakliga bedömning som annan information
och, när det är befogat, leda till adekvata åtgärder. Något rättsligt stöd för en
myndighet att garantera uppgiftslämnare anonymitetsskydd – exempelvis av det
slag som kan tillkomma den som lämnar meddelande till företrädare för massmedia
– finns dock inte. Tvärtom kan en myndighet vara skyldig att föra anteckningar om
den som lämnar information i ett ärende (jfr 15 § förvaltningslagen).

I polisens fall råder en långtgående dokumentationsplikt. Bland annat gäller att
personuppgifter om målsäganden och vittnen ska antecknas i
förundersökningsmaterialet (23 kap. 21 § rättegångsbalken och 21 §
förundersökningskungörelsen). Detta kan inkludera sådant som den som lämnar ett
tips kanske inte tänker på att polisen kan uppmärksamma, t.ex. numret till den
telefon varifrån en uppgiftslämnare ringer. Även i övrigt kan polisen ha rätt och
skyldighet att anteckna uppgifter utan uppgiftslämnarens vetskap och medgivande.
Som Rikspolisstyrelsen påpekat finns det situationer då efterforskning av anonyma
uppgiftslämnare är nödvändig. Därav följer att det allmänt sett finns skäl att
dokumentera polisens kontakter med utomstående, eftersom det inte alltid går att
på förhand förutse vilka behov av efterforskning som kan uppkomma.

Även om en uppgiftslämnares önskan om skydd för sin identitet bör beaktas är den
alltså rättsligt underordnad andra intressen. Polismyndigheter eller enskilda
polismän kan mot den bakgrunden inte lova uppgiftslämnare anonymitetsskydd.

I detta fall synes AA ha fått uppfattningen att han kunde få vara anonym. Att han
framfört önskemål i den riktningen framgår av den promemoria som BB
upprättade. Det är dock inte klarlagt att detta skulle ha utlovats.

Klart är dock att polisen på sin webbplats beskrivit – och fortfarande beskriver –
möjligheten att lämna anonyma tips utan reservationer. Beskrivningen, som är
missvisande, ger intryck av att skydd för anonyma uppgiftslämnares identitet skulle
kunna garanteras. Det är som framgått inte möjligt. Polisens information bäddar
med andra ord för situationer som den nu uppkomna, där enskilda kan ha anledning
att känna sig svikna. Det är därför angeläget att Rikspolisstyrelsen, i linje med vad
styrelsen förutskickat i sitt yttrande hit, omgående ser till att informationen
utformas på ett rättvisande sätt.
