# Kritik mot en rådman för hur hon hanterat överläggningen i ett brottmål och för att hon skickat ett utkast till dom till nämndemännen med e-post

JO 2023-04-18 dnr 124-2022

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                          2023-04-18            124-2022               1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot en rådman för hur hon hanterat överläggningen i ett
                        brottmål och för att hon skickat ett utkast till dom till nämndemännen
                        med e-post


                          Beslutet i korthet: En tingsrätt höll huvudförhandling i ett brottmål och bestämde att
                          domen skulle meddelas genom att hållas tillgänglig på domstolens kansli två veckor
                          senare. Rätten beslutade enligt anteckningarna från sammanträdet dom men skulle
                          återsamlas efter några dagar. Ordföranden ställde in det mötet och e-postade ett
                          domsutkast till nämndemännen.
                          I beslutet gör JO uttalanden om bl.a. formerna för överläggning i brottmål och om
                          ordförandens skyldighet att då gå igenom med nämndemännen vad rätten ska ta
                          ställning till och vilka rättsregler som gäller. Hon drar slutsatsen att det planerade
                          mötet för rättens ledamöter var en tilltänkt fortsatt överläggning. När ordföranden
                          ställde in mötet och i stället skickade utkastet med deras domskäl till nämndemännen
                          gick syftet med den fortsatta överläggningen om intet. Handläggningen fick karaktären
                          av en skriftlig överläggning, vilket inte är tillåtet. Utskicket med e-post innebar
                          dessutom en klar risk för att sekretessen för den ännu inte meddelade domen skulle
                          röjas. JO kritiserar ordföranden för hanteringen.

## Bakgrund och anmälan

Den 21 december 2021 meddelade Solna tingsrätt dom i ett brottmål. I domen
                        frikändes en person från ett åtal för misshandel och olaga frihetsberövande,
                        mindre grovt brott. Domen beslutades av de tre nämndemännen medan den
                        lagfarna domaren var skiljaktig och ville bifalla åtalet. Avgörandet
                        uppmärksammades i medierna på grund av bl.a. domskälens utformning.

                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot tingsrätten och anförde i
                        huvudsak följande. Han var en av de nämndemän som hade dömt i målet. Sedan
                        huvudförhandlingen hade avslutats den 7 december 2021 förklarade nämnde-
                        männen att de avsåg att frikänna den tilltalade, men det hölls inte någon
                        överläggning i egentlig mening. En överläggning bokades i stället till den
                        9 december 2021. Det mötet ställdes senare in på grund av att ordföranden blev
                        sjuk och i stället för att hålla överläggningen veckan därpå lät hon
                        nämndemännen ta del av utkastet till domen via e-post. Han och de övriga




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 124-2022        Sid 2 (7)




nämndemännen borde ha varit mer kritiska när de läste igenom domskälen, som
avvek från vad majoriteten hade kommit överens om, men de är lekmän och
litade på ordföranden.

Utredning
JO hämtade in dagboksblad, anteckningar från huvudförhandlingen och Solna
tingsrätts dom i det aktuella målet. I anteckningarna hade det noterats att
parterna underrättats om att domen skulle meddelas genom att hållas tillgänglig
på tingsrättens kansli från den 21 december 2021 kl. 11.00 samt att tingsrätten
efter överläggning beslutade dom samma dag som huvudförhandlingen
avslutades.

Därefter begärde JO att tingsrätten skulle lämna upplysningar om och yttra sig
över det som framfördes i anmälan. Tingsrätten ombads särskilt att yttra sig
över följande.

1. Planerade rätten, i samband med att tingsrätten höll överläggning den dag
   som står angivet i anteckningarna, att fortsätta överläggningen vid ett senare
   tillfälle? Om ja, när återsamlades rätten för fortsatt överläggning? När var
   överläggningen, i den mening som avses i 30 kap. 7 § rättegångsbalken,
   avslutad?

2. På vilket sätt säkerställde rådmannen att domens utformning överensstämde
   med de skäl som nämndemännen hade framfört för sin bedömning av
   åtalen? Fick nämndemännen ta del av rådmannens skiljaktiga mening innan
   domen meddelades?

3. Stämmer det att rådmannens utkast till dom översändes till nämndemännen
   via e-post? Vilken typ av filöverföring användes i så fall och vilka
   överväganden gjordes i samband med det i förhållande till bl.a.
   bestämmelsen i 43 kap. 6 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen
   (2009:400)?

Tingsrätten inkom genom lagmannen BB med i huvudsak följande remissvar:

      Den ansvarige domaren har yttrat sig. Avdelningschefen på den aktuella
      avdelningen har också yttrat sig och jag instämmer i hans bedömning.
      Ordföranden i målet rådmannen CC har yttrat sig enligt följande.
         Överläggning i detta mål hölls direkt i anslutning till huvudförhandlingens
         avslutande. Den tilltalade försattes på fri fot efter att förhandlingen avslutats
         eftersom det inte längre fanns risk för fortsatt brottslighet eller risk för
         påverkan av utredningen. Överläggningen utmynnade i att domen skulle vara
         frikännande med skiljaktig mening. Överläggningen var således avslutad
         samma dag som huvudförhandlingen, dvs. den 7 december 2021.
         Jag redovisade den skiljaktiga meningen muntligt men nämndemännen gavs
         inte möjlighet att även gå igenom den skiljaktiga meningen i skrift, ett krav
         jag inte uppfattade ställdes i JO:s beslut den 24 maj 2018, dnr 2243-2018. I
         enlighet med det beslutet valde jag dock att kalla till ett fortsatt möte för att
         kunna gå igenom majoritetens domskäl. Det mötet skulle ha hållits två dagar
                                                                        Dnr 124-2022       Sid 3 (7)




         efter huvudförhandlingen. Dessvärre fick detta möte ställas in eftersom jag
         fick symptom på covid.
         I valet mellan att skjuta på domen så att den skulle expedieras efter den
         normala tvåveckorsfristen och att kunna meddela den i rätt tid mejlade jag
         domskälen till de e-postadresser som finns registrerade på tingsrätten.
         Jag insåg problemet med detta men såg till att varken ange målnummer,
         namn på de berörda personerna, utsagor eller tidpunkt för dom i
         meddelandet. Det var endast de skrivna domskälen inklippta i brödtexten och
         inte någon egen fil. Ämnesraden angav ”Ny tid”. För att ytterligare försöka
         minimera risken läste jag i vår e-postpolicy och fick där uppfattningen att
         säker e-post endast kunde skickas till .se. Till den nämndeman som hade en
         sådan e-postadress skickade jag således säker e-post på server. […] Samtliga
         nämndemän hörde av sig och bekräftade att de ville att domskälen skulle se
         ut exakt så som formulerats. Att då genomföra ett möte, för att återupprepa
         vad jag uttryckt under överläggningen och genom de skrivna domskälen,
         tedde sig meningslöst och skulle riskerat leda till att domen fick skjutas
         relativt långt fram i tiden då det strax var jul och andra helger. Domen kom
         således att expedieras enligt ursprunglig plan den 21 december 2021
         (14 dagar efter avslutad huvudförhandling).

      Yttrande från chefsrådmannen DD
      Jag har inget att tillägga till CC uppgifter om hur överläggningen gick till. Hon
      har beskrivit att överläggningen avslutades den 7 december 2021. De ytterligare
      kontakter som förekommit mellan rättens ledamöter efter detta datum och
      domens meddelande får, som hon angett, inte anses ha ingått i själva
      överläggningen utan haft ett annat syfte, nämligen att säkerställa att hon korrekt
      uppfattat majoritetens uppfattning. Det går i efterhand att dra slutsatsen att det
      var olyckligt att det planerade mötet ställdes in, om inte annat för att undvika
      risken för missförstånd mellan rättens ledamöter och för att säkerställa kravet på
      att juristdomaren i vissa fall går igenom skrivna domskäl med nämndemännen
      innan domen expedieras (JO:s beslut den 24 maj 2018, dnr 2243-2018). Här
      måste det dock beaktas att det planerade mötet, som det beskrivits, inte skulle
      vara en del av överläggningen, att nämndemännen på annat sätt fick del av de
      domskäl som redovisade majoritetens uppfattning, samt att det finns en stor
      frihet för juristdomaren att bestämma formerna för överläggningen.
      Jag har inget att tillägga till CC uppgifter om hur hon säkerställde att domens
      utformning överensstämde med de skäl som nämndemännen hade framfört för
      sin bedömning av åtalet. Hon har också beskrivit på vilket sätt nämndemännen
      muntligt fick del av hennes skiljaktiga mening innan domen meddelades.
      Jag konstaterar att den beskrivning som lämnats av hur utkastet till dom
      översändes till nämndemännen inte säkerställde att sekretessen för innehållet i en
      ännu inte meddelad dom, eller sekretessen för vad som förekommit vid
      överläggning inom stängda dörrar, bibehölls (43 kap. 6 första stycket 1 och 2
      offentlighets- och sekretesslagen).

AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
När huvudförhandling i ett brottmål har ägt rum ska rätten samma dag eller
senast nästa helgfria dag hålla överläggning och, om det är möjligt, besluta samt
avkunna dom. Om ytterligare rådrum för domens beslutande eller avfattande är
oundgängligen erforderligt kan rätten vid överläggningen i stället besluta att
domen ska meddelas genom att hållas tillgänglig på domstolens kansli vid en
senare tidpunkt. Om inte synnerligt hinder möter ska domen meddelas inom två
                                                                    Dnr 124-2022      Sid 4 (7)




veckor från det att huvudförhandlingen avslutades. När den tilltalade är häktad
är denna tid begränsad till en vecka. (Se 30 kap. 7 § andra stycket rättegångs-
balken, RB.)

Vid överläggningen ska ordföranden, dvs. den lagfarne domaren om förhand-
lingen skett vid en tingsrätt, framställa saken och vad lag stadgar därom
(se 30 kap. 7 § första stycket RB). Det innebär att ordföranden ska gå igenom
med nämndemännen vad rätten ska ta ställning till och vilka rättsregler som
gäller. Hur ordföranden ska fullgöra denna uppgift är inte närmare reglerat utan
får anpassas efter vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Om det vid över-
läggningen eller sedan denna har avslutats visar sig att ytterligare överväganden
behöver göras kan rätten fortsätta överläggningen vid ett senare tillfälle. Den
yttersta gränsen för en fortsatt överläggning, och därmed för en ändrad
bedömning av de frågor som rätten har att pröva, sätts i princip av reglerna om
tiden för domens meddelande. (Jfr NJA II 1943 s. 214 och se t.ex. NJA 2019
s. 327.)

Det som kommer fram under överläggningen ska redovisas i en skriftlig dom.
Den ska innehålla bl.a. domslutet och domskälen med uppgift om vad som är
bevisat i målet. (Se 30 kap. 5 § första stycket 3 och 5 RB.) Det är ordföranden
som på eget ansvar utformar den skriftliga domen. Det finns inget föreskrivet
krav på att nämndemännen ska ta del av eller granska ordförandens formule-
ringar innan domen meddelas eller expedieras. Ordföranden ska dock givetvis
se till att den skrivna domen är den dom som rätten beslutade vid överlägg-
ningen. (Se JuU 1985/86:4.)

Sekretess gäller hos en domstol i dess rättskipande verksamhet för uppgift om
vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom
samt för innehållet i en ännu inte meddelad dom (se 43 kap. 6 § första stycket
offentlighets- och sekretesslagen).

Bedömning
Tingsrätten höll huvudförhandling i det aktuella brottmålet och bestämde att
domen skulle meddelas två veckor från förhandlingens slut. Enligt anteck-
ningarna från förhandlingen överlade rätten och beslutade dom i anslutning till
sammanträdet. Det har emellertid framkommit att rätten hade för avsikt att
samlas vid åtminstone ett ytterligare inbokat tillfälle, och att det ställdes in på
grund av att ordföranden, rådmannen CC, blev sjuk. Det är vidare klarlagt att
hon därefter till nämndemännen e-postade ett utkast av vad hon uppfattade var
deras domskäl, som de var och en fick möjlighet att gå igenom innan domen
meddelades. De fick däremot inte ta del av ordförandens skiljaktiga mening.

Till skillnad från vad anmälaren har uppgett var det planerade mötet enligt CC
inte en del av överläggningen utan syftade endast till att ge de tre nämnde-
männen möjlighet att gå igenom utkastet till den skriftliga domen. Hon har i det
sammanhanget hänvisat till JO:s beslut den 24 maj 2018, dnr 2243-2018
                                                                    Dnr 124-2022      Sid 5 (7)




(se JO 2018/19 s. 62). Där uttalade JO bl.a. att en juristdomare som anser att
nämndemännen är på väg att besluta en oriktig dom eller formulera oriktiga
domskäl måste göra sitt bästa för att undvika ett sådant utfall. Enligt JO kunde
denna uppgift många gånger underlättas av att juristdomaren skriver ett utkast
till dom med de domskäl som nämndemännen överväger och går igenom detta
utkast med dem.

Som redovisats tidigare är det ordförandens ansvar att under överläggningen
förklara för nämndemännen vilka frågor rätten har att pröva och innehållet i
gällande rätt. Jag instämmer i att denna skyldighet är mer långtgående i ett
sådant fall som det var fråga om i det tidigare JO-beslutet. Som jag uppfattar
remissvaret menar Solna tingsrätt att det var en motsvarande situation i det nu
aktuella målet. Det ska dock understrykas att det är ordföranden själv som avgör
hur han eller hon lämpligen fullgör sin uppgift. Någon i rättegångsbalken
föreskriven skyldighet för ordföranden att visa upp det skriftiga utkastet till dom
för nämndemännen finns alltså inte.

Jag kan för egen del endast se ytterst få situationer där ordföranden kan ha
anledning att låta nämndemännen läsa eller annars ta del av ett skriftligt
domsutkast innan domen meddelas och blir offentlig. En sådan situation kan
vara om ett mål är av större omfattning samt innefattar komplexa fråge-
ställningar och det krävs mer än ett överläggningstillfälle. Domsutkastet kan då
utgöra ett stöd vid den fortsatta överläggningen. En annan situation, som i
praktiken är mycket ovanlig, är när ordföranden anser att nämndemän är på väg
att besluta en dom som är oförenlig med gällande rätt, bygger ett ställnings-
tagande på ovidkommande hänsyn eller inte iakttar saklighet. I en sådan
situation kan ordföranden mer noggrant behöva gå igenom domsutkastet med
nämndemännen för att försöka få dem att förstå vilka problem som kan finnas
med den dom som de är på väg att besluta. Enligt min mening framstår det som
naturligt att ordföranden i förekommande fall även redogör för innehållet i en
skiljaktig mening, eftersom det då blir tydligt hur de olika bedömningarna
förhåller sig till varandra.

Eftersom det står samtliga fyra ledamöter i rätten fritt att ändra uppfattning i en
eller flera frågor fram till dess att domen meddelats kan ett möte där domen
avhandlas på det här sättet inte gärna vara något annat än en fortsatt
överläggning. Någon annan mötesform efter avslutad huvudförhandling finns
för övrigt inte beskriven i rättegångsbalken.

Det jag nu har uppehållit mig vid rör s.k. kanslidomar. När det gäller redan
avkunnade domar finns det enligt min uppfattning knappast anledning att visa
upp den skriftliga domen innan den expedieras till parterna. Det har att göra
med att domen då redan är beslutad. Vid ett tillkommande möte finns det därför
inte något utrymme för rättens ledamöter att frånfalla de slutsatser som de har
grundat sin mening på. En ordförande som vid överläggningen anser att
nämndemännen är på väg att besluta en dom som är direkt felaktig bör enligt
                                                                     Dnr 124-2022       Sid 6 (7)




min mening som utgångspunkt avstå från att avkunna domen och i stället kalla
till en fortsatt överläggning.

Jag förstår CC:s uppgifter i remissvaret som att hon uppfattade nämndemännens
överväganden som så kontroversiella att hon behövde gå igenom de skriftliga
domskälen, som dessutom bestämde utgången i målet, med dem. Även om jag
alltså anser att det mycket sällan finns ett behov av att visa upp den skrivna
domen för nämndemännen, konstaterar jag att det i det här fallet inte fanns
något hinder mot att kalla till en fortsatt överläggning i det syftet eftersom
domen ännu inte var meddelad. Som framgått kan jag inte heller dra någon
annan slutsats än att det möte som rätten planerade att genomföra i själva verket
var en fortsatt överläggning, oavsett hur CC uppfattade situationen eller valde
att benämna det.

Det planerade mötet två dagar efter huvudförhandlingen ställdes emellertid in,
och i stället skickades ett utkast av domskälen till nämndemännen med e-post.

Med anledning av att CC inte ville skjuta på tidpunkten för domens meddelande
vill jag först framhålla att bestämmelsen i 30 kap. 7 § andra stycket RB medger
det under vissa förutsättningar. Det kan bli aktuellt t.ex. i omfattande och
komplicerade mål eller när någon av rättens ledamöter blir sjuk och rätten
därför inte hinner överlägga klart eller färdigställa domskrivningen i tid. I
sådana situationer är det givetvis viktigare att domstolen ger en materiellt riktigt
dom än att domen meddelas skyndsamt. Jag noterar att den tilltalade i det
aktuella målet inte heller längre var häktad.

En ordförande som kallat till en fortsatt överläggning kan naturligtvis ändra
uppfattning om behovet av en sådan. Om den fortsatta överläggningen i ett
sådant fall ställs in anser jag att nämndemännen bör informeras om orsaken och
ges tillfälle att begära att rättens ledamöter samlas för fortsatta diskussioner. Jag
vill i detta sammanhang påminna om att samtliga rättens ledamöter ansvarar för
de ställningstaganden som han eller hon gör under överläggningen. En ledamot
som ändrar uppfattning i en fråga är därför skyldig att uppmärksamma övriga
ledamöter på det och på behovet av en fortsatt överläggning. En nämndeman
vänder sig i en sådan situation förstås lämpligen till rättens ordförande. Jag
utgår från att nämndemännen vid tingsrätten får utbildning även om detta
(jfr 6 a § förordningen [1996:381] med tingsrättsinstruktion). I det här fallet
ställde CC in det planerade mötet utan att såvitt framkommit lämna någon
information till nämndemännen om varför hon inte längre ansåg att ett möte
behövdes.

Enligt CC var alltså tanken att hon vid mötet skulle gå igenom domskälen med
nämndemännen, som det får förstås för att tydliggöra vilka problem som det
enligt henne fanns med den dom de var på väg att besluta. Genom att hon i
stället skickade utkastet till deras domskäl med e-post gick emellertid syftet
med mötet om intet. Eftersom det inte kunde uteslutas att nämndemännen
                                                                      Dnr 124-2022     Sid 7 (7)




ändrade uppfattning i någon eller flera frågor när de läste domsutkastet, fick
förfarandet i stället karaktären av en skriftlig överläggning. Det är inte tillåtet.

Det är naturligtvis av yttersta vikt att ett domsutkast hanteras på ett sätt som
säkerställer att sekretessen för innehållet i domen bibehålls. Att det aktuella
utkastet översändes till nämndemännen med e-post – med respektive utan säker
filöverföring – innebar i sig visserligen inte att sekretessen för den ännu inte
meddelade domen röjdes men väl en klar risk för det. CC kunde inte heller veta
i vilka sammanhang nämndemännen tog del av utkastet och var eventuella
utskrifter blev av. Redan av dessa skäl anser jag att e-postutskicken var
olämpliga. Jag uppfattar dessutom CC som att hon var införstådd med de risker
som förfarandet innebar. Det är förvånande att hon trots det valde att hantera
utkastet på detta sätt.

Jag är sammanfattningsvis kritisk till att CC ställde in den fortsatta
överläggningen för att i stället skicka ett utkast av domskälen till
nämndemännen med e-post. Jag är även kritisk till att hon genom e-post-
utskicken riskerade att sekretessen för innehållet i den ännu inte meddelade
domen röjdes.

Vad som i övrigt har förekommit i ärendet ger inte anledning till några
ytterligare åtgärder eller uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
