# Kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att vidta delgivningsåtgärder i ett mål om betalningsföreläggande

JO 2025-09-17 dnr 1241-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                  2025-09-17              1241-2024               1 (6)



Stf justitieombudsmannen
Karin Almgren




                    Kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att vidta
                    delgivningsåtgärder i ett mål om betalningsföreläggande

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO i februari 2024, förde AA fram klagomål mot
                    Kronofogdemyndigheten och anförde i huvudsak följande.

                    Han skickade in en ansökan om betalningsföreläggande i juni 2023. När han
                    åtta månader senare frågade vad som hade skett i ärendet fick han information
                    om att det stod i kö för att skickas ut för delgivning. Delgivning bör hanteras
                    skyndsamt och sättet som Kronofogdemyndigheten delger på är väldigt
                    föråldrat.

## Utredning

JO hämtade inledningsvis in handlingar och muntliga upplysningar från
                    Kronofogdemyndigheten.

                    I telefonsamtal med en tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten i mars 2024
                    kom bl.a. följande fram.

                    Eftersom vissa kompletteringar behövdes från sökanden skickades
                    betalningsföreläggandet ut till svaranden först den 10 oktober 2023. En sektion
                    för verkställighets- och delgivningsfrågor fick delgivningsuppdraget den 26
                    oktober 2023 och några delgivningsförsök har inte gjorts i målet sedan dess. Av
                    effektivitetsskäl arbetar sektionen utifrån geografiska områden och väljer de
                    områden som har flest gamla ärenden.

                    JO uppmanade därefter Kronofogdemyndigheten att yttra sig över anmälan och
                    särskilt över hur handläggningen såvitt avser delgivningsfrågan förhållit sig till
                    9 § första stycket förvaltningslagen (2017:900). Vidare skulle myndigheten
                    lämna en redogörelse för de rutiner för delgivningsarbetet som hittills kommit
                    fram och vilken påverkan dessa får för mål som inte kan kopplas till sådana
                    prioriterade områden.

                    I sitt remissvar anförde Kronofogdemyndigheten, genom rättschefen, i
                    huvudsak följande.


     Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
     Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                Dnr 1241-2024       Sid 2 (6)




[…]

2        Ärendet
En ansökan om betalningsföreläggande kom in till Kronofogden den 16 juni
2023. Sökande i målet var AA. Samma dag kom också kompletterande uppgifter
in via e-post. Målet grundregistrerades den 19 juni och fick målnummer. Med
anledning av oklarheter i ansökan skickades ett föreläggande om komplettering
till AA den 25 juli 2023. Svar på föreläggandet kom in samma dag. Den 6
september 2023 skickas ytterligare ett föreläggande om komplettering med
anledning av de svar som kommit in och AA svarade på begäran dagen därpå.
Därefter bedömdes ansökan vara komplett.
Den 10 oktober 2023 skickades ett betalningsföreläggande, tillsammans med ett
delgivningskvitto, till svaranden i målet via dennes digitala brevlåda. Då
delgivningen inte bekräftades skickades en påminnelse på samma sätt den 20
oktober. Den 26 oktober 2023 lämnades delgivningsuppdraget vidare för
stämningsmannadelgivning. Samtliga delgivningsåtgärder skedde med automatik
med hjälp av ett datorstöd som används inom den summariska processen.
Delgivningsuppdraget hanterades därefter av lokalkontoret i Borås
(Verkställighet väst och försäljning). Svaranden i målet blev delgiven genom
stämningsmannadelgivning den 15 maj 2024. Tiden för svaranden att yttra sig
över betalningsföreläggandet gick ut den 27 maj 2024. Kronofogden meddelade
utslag i målet den 18 juni 2024.
Mellan den 26 oktober 2023 och den 15 maj 2024 vidtogs inga åtgärder i
ärendet. Boråskontoret ansvarar framförallt för området Sjuhärad samt vissa
kringliggande kommuner. I maj 2024 fanns det cirka 7 800 mål att delge fördelat
på cirka 3 000 delgivningsmottagare inom Boråskontorets ansvarsområde.



3        Rättslig reglering m.m.

Regler rörande delgivning
Betalningsförelägganden regleras i lagen (1994:746) om betalningsföreläggande
och handräckning (BfL). Den som har en fordran som är förfallen till betalning
kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Svaranden i ett sådant
mål ska föreläggas att yttra sig över ansökan inom viss tid (25 §). Föreläggandet
ska delges svaranden i enlighet med vad som enligt rättegångsbalken gäller för
delgivning av stämning i tvistemål (29 §). Regler om sådan delgivning finns i 33
kap. rättegångsbalken. Av dessa framgår att reglerna i delgivningslagen
(2010:1932) (DelgL) gäller, med vissa begränsningar för användningen av s.k.
surrogatdelgivning.
Det är den myndighet som handlägger ett mål eller ärende som ska se till att
delgivning sker (7 § DelgL). Enligt 4 § DelgL ska delgivningssätt väljas med
utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens
innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt.
Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till
omständigheterna i delgivningsärendet. En ansökan om betalningsföreläggande
inleder ett summariskt förfarande. Det finns därför begränsningar i vilka
delgivningssätt som kan användas vid delgivning av föreläggandet. Det som står
till buds när det är fråga om delgivning av fysiska personer är i regel vanlig
delgivning eller stämningsmannadelgivning (se 16–18 §§ samt 31–33 §§; jfr 20
och 24 §§ DelgL).
I 6 § delgivningsförordningen (2011:154) stadgas det att delgivningsmottagaren
vid vanlig delgivning ska bekräfta att han eller hon har mottagit den handling
som delges och om detta inte har skett inom utsatt eller beräknad tid, bör han
eller hon påminnas på lämpligt sätt.
                                                                  Dnr 1241-2024      Sid 3 (6)




Det finns inte någon reglerad tidsgräns inom vilken delgivning ska ske. Lagen
om betalningsföreläggande och handräckning innehåller dock flera bestämmelser
som ger uttryck för att processen ska vara snabb och enkel (se exempelvis lagens
25, 33 och 42 §§).
Stämningsmannadelgivning får utföras av stämningsman eller av den som är
anställd vid Kronofogden (40 § DelgL). Vid stämningsmannadelgivning ska
myndigheten enligt delgivningsförordningen i första hand överväga om
delgivning kan utföras av någon vid den egna myndigheten, men Kronofogden
kan också anlita annan för att utföra uppdraget (se 9–13 §§; se även 21 §
angående att Polismyndigheten tar ut en avgift).

Kronofogdens rutiner och arbetssätt
För att effektivisera delgivningen har Kronofogden ett datorstöd som används för
viss delgivning inom den summariska processen. Genom datorstödet sker i
normalfallet ett första utskick med vanlig delgivning automatiskt. Om någon
delgivningsbekräftelse inte kommer in och registreras skickas även en
påminnelse per automatik. (Se Handbok summarisk process, avsnitt 8.1, dnr
KFM 23488-2023 samt Rutinbeskrivning betalningsföreläggande, avsnitt dnr
KFM 8062-2024 – undantag anges där). Om delgivningen inte bekräftas skickas,
med vissa undantag som inte är aktuella här, ett delgivningsuppdrag maskinellt
över till det systemstöd som Kronofogden har för den delen av
delgivningsverksamheten som arbetar med stämningsmannadelgivning, Delfi.
När det blir aktuellt med stämningsmannadelgivning arbetar Kronofogden
utifrån olika geografiska områden. Detta innebär att en sektion ansvarar för
delgivningsuppdrag i ett visst geografiskt område, som i sin tur är uppdelat i ett
flertal mindre områden, s.k. delgivningsturer.
Delgivningsarbetet är en uppsökande verksamhet där delgivarens uppgift är att
personligen säkerställa mottagandet av handlingar som kommer från hela
myndigheten (i huvudsak betalningsförelägganden, men även handlingar från
skuldsaneringen, verkställigheten och försäljningen). Det finns ingen nedtecknad
rutin eller arbetsbeskrivning som i detalj reglerar hur de delgivningsuppdrag som
finns i ett visst geografiskt område ska fördelas eller omhändertas. Det är en
planerings- och prioriteringshantering av ärenden som sektionerna själva styr
över. Däremot följs alla sektioner upp på genomsnitt av antal delgivningsdagar
och på omsättningstid, vilket innebär att de följs upp så att de äldsta målen i
möjligaste mån prioriteras. Stort fokus ligger därmed på de äldsta ärendena.
Målsättningen är att delgivning eller en annan form av avslut ska ske inom 30
dagar för påbörjade uppdrag (se Arbetsmetod delgivare, avsnitt 1, KFM 1610-
2024). Mål som är äldre än 60 dagar räknas som gamla i detta sammanhang och
ska prioriteras. (Se Stödmaterial till SC [sektionscheferna, min anm.] på
Verkställigheten.)
Av rutindokumentet Arbetsmetod delgivare framgår vidare att vissa måltyper är
prioriterade. Där anges bland annat att mål avseende särskild handräckning med
avlägsnande har högst prioritet av måltyperna inom den summariska processen,
följt av särskild handräckning, vanlig handräckning och betalningsfastställelse i
fast egendom, samt sist betalningsföreläggande.
För att arbeta så resurseffektivt som möjligt med stämningsmannadelgivning
prioriterar Kronofogden uppdragen utifrån tid när ärendena kom in, men också
utifrån viss geografisk tillhörighet kopplad till olika delgivningsturer. En
delgivningstur behöver vara geografiskt avgränsad så att det är rimligt för
delgivaren att ta sig an den under en arbetsdag, men den behöver samtidigt ha ett
tillräckligt underlag med ärenden för att rutten ska bli kostnadseffektiv. De nyss
nämnda prioriterade måltyperna har alltid förtur.
En delgivare har i regel cirka tre utedagar, dvs. att delgivaren åker på tre
delgivningsturer i veckan och söker då sammantaget mellan cirka 120-150
delgivningsmottagare. Boråskontorets geografiska område är uppdelat i 46 olika
                                                                    Dnr 1241-2024     Sid 4 (6)




delgivningsturer. Från inledningen av sommaren 2023 fram till mitten av januari
2024 har Boråskontoret haft endast en delgivare i tjänst, jämfört med tre som är
det ordinarie antalet för att klara områdets beting.
På grund av att det av olika skäl uppstått balanser i delgivningsuppdragen har
prioriteringen på Boråskontoret varit att man arbetar i turordning utifrån de
områden som har de äldsta ärendena. Varje vecka tas de ärenden ut som är äldre
än 12 månader och turerna bestäms med dessa ärenden som utgångspunkt.
När ett område besöks utifrån denna prioritering görs det försök att delge
samtliga ärenden som är aktuella inom det delgivningsområdet. Även sådana
ärenden som inte är gamla sett till målsättningen. När ett område blir klart
hanterar man sedan det området som då har de äldsta ärendena, därefter nästa
osv. Arbetssättet syftar till att säkerställa att de generellt sett äldsta ärendena
hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt, utan att nyinkomna uppdrag
samtidigt bygger en balans.

Krav på skyndsamhet
Vid Kronofogdens handläggning av mål om betalningsföreläggande gäller även
reglerna i förvaltningslagen (2017:900), om avvikande bestämmelser inte finns i
annan lag (se 1 och 4 §§ förvaltningslagen). Av 9 § första stycket förvaltnings-
lagen följer att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt
som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Bestämmelsen innehåller ett
allmänt skyndsamhetskrav, men också ett krav på kostnadseffektivitet. Samtidigt
markeras att effektivitetssynpunkter inte får vara ensamt avgörande utan att de
alltid måste balanseras mot den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet.
Kravet på kostnadseffektivitet omfattar både aspekter som rör det allmännas
ekonomi och frågan om den enskildes kostnader. Även den enskildes
förhållanden ska alltså beaktas vid tolkningen. (Se prop. 2016/17:180 s. 293 f.) I
kravet på snabbhet ligger att en myndighet kontinuerligt behöver vidta åtgärder
som på ett effektivt sätt driver handläggningen i ett ärende framåt så att det inte
uppstår passiva perioder i handläggningen (jfr t.ex. JO-beslut 2021-01-21, dnr
8443-2018, samt JO-beslut 2022-09-15, dnr 4911-2021).

4        Kronofogdens bedömning
Kronofogden befinner sig sedan en tid tillbaka i ett mycket ansträngt läge.
Främst är det kraftiga ökningar av inkomna ansökningar och ökande
ärendebalanser som utmanar myndigheten. Samtidigt kvarstår stora behov av
digitalisering och automatisering.
Sedan 2022 har antalet inkomna ärenden ökat och under 2023 ökade inflödet i
alla kärnprocesser. Antalet ansökningar om betalningsförelägganden blev 2023
rekordhögt (1 450 102) till följd av den höga inflationen och den begynnande
lågkonjunkturen. Prognosen för 2024 är att det kommer att komma in närmare
1,6 miljoner ansökningar. Mellan 2022 och 2023 har också Kronofogdens
ärendebalanser nästan fördubblats. Under 2024 fortsätter trenden som en direkt
följd av det höga inflödet i kombination med att vi är färre årsarbetare. Detta
ansträngda läge har påverkat och påverkar alla delar av Kronofogdens
verksamhet.
Kronofogden arbetar ständigt med att effektivisera arbetet genom bland annat
framtagande av systemstöd, förbättrade arbetssätt och kompetensutveckling.
Exempelvis driftsattes under våren 2023 ett nytt verksamhetssystem till stöd för
den s.k. fysiska delgivningsverksamheten (stämningsmannadelgivningen) som
bland annat innehåller funktioner för att planera resvägen och skriva ut
handlingar vid delgivning. Verktyget underlättar delgivarnas förberedelser och
kommer att byggas ut med ytterligare funktionalitet. Arbetet med att minska
väntetiderna är ständigt prioriterat.
Av utredningen framgår att det har förekommit uppehåll i handläggningen av det
aktuella ärendet. Det har inledningsvis skett ett visst kompletteringsförfarande
                                                                         Dnr 1241-2024       Sid 5 (6)




      som lett till att föreläggandet om betalningsföreläggande inte har skickats ut till
      svaranden i målet omedelbart efter att ansökan kom in. Det har dock varit
      befogat att förelägga om komplettering.
      När delgivningsuppdraget väl har skickats till systemstödet för stämningsmanna-
      delgivning, Delfi, har några åtgärder inte vidtagits på drygt sex månader.
      Det aktuella ärendet hanterades av lokalkontoret i Borås som under den aktuella
      tidpunkten hade relativt höga balanser med anledning av ett högt ärendeinflöde.
      Samtidigt hade sektionen resursutmaningar orsakade av personalomsättning och
      sjukdom. På sektionen tillämpades därför det ovan beskrivna arbetssättet där
      uppdragen, med beaktande av prioriterade måltyper, togs utifrån dels den tid när
      ärendena kom in, dels utifrån distriktstillhörighet, där de distrikt med flest gamla
      ärenden prioriterades framför andra distrikt.
      Alternativet till ett sådant arbetssätt skulle vara att vid planeringen av arbetet
      enbart utgå från den tid när ärenden kom in. Med beaktande av att det är fråga
      om en uppsökande verksamhet och att de geografiska områden som ett kontor
      ansvarar för kan vara tämligen stora, hade dock ett sådant arbetssätt inte gått att
      motivera utifrån att handläggningen ska vara snabb och kostnadseffektiv. En
      sådan prioritering skulle nämligen innebära att delgivarna behöver lägga mycket
      tid på att transportera sig långa sträckor och sammantaget nå färre delgivnings-
      mottagare. I stället för att nå cirka 50–60 delgivningsmottagare på en dag,
      kanske de skulle hinna med att söka 5–10; beroende på var i distriktet de
      delgivningsmottagare med de allra äldsta ärendena råkar bo. Att delgivnings-
      uppdragen inte enbart prioriteras utifrån målets ålder, utan delvis utifrån att en
      delgivningsrutt ska bli effektiv – och därmed utifrån var en delgivningsmottagare
      finns rent geografiskt – måste därför anses godtagbart utifrån ett
      likabehandlingsperspektiv. För det stora flertalet ärenden skulle en annan
      arbetsordning snarast innebära längre väntetider, även om det i något visst
      enskilt fall skulle kunna vara mer förenligt med regler om skyndsamhet i
      handläggningen.
      Även om ovan beskriven hantering av delgivningsuppdragen under normala
      förhållanden fungerar väl, har det i vissa geografiska områden uppkommit höga
      balanser, främst på grund av inflödet av ärenden. Väntetiderna för
      stämningsmannadelgivning har på vissa sektioner blivit långa sett till kraven i
      9 § förvaltningslagen. Detta har fått till följd att handläggningen av AA:s
      ansökan om betalningsföreläggande dragit ut på tiden och legat utan åtgärd under
      en allt för lång tid. I övrigt har handläggningen varit korrekt.
      Kronofogden beklagar att tiden för handläggningen av delgivningsfrågan blivit
      för lång i målet och de olägenheter som detta har förorsakat AA.
      De befattningshavare som berörs av detta ärende har fått del av detta remissvar.


AA fick tillfälle att kommentera Kronofogdemyndighetens yttrande.

Bedömning
Jag har begränsat min granskning till handläggningstiden av
delgivningsåtgärder och går inte in på några andra frågor.

Kronofogdemyndigheten har redogjort för den rättsliga regleringen och jag
hänvisar till den redogörelsen.

Av utredningen framgår att det tog omkring ett halvår innan någon åtgärd
vidtogs i fråga om stämningsmannadelgivning. Detta innebär att myndigheten
                                                                    Dnr 1241-2024       Sid 6 (6)




var passiv i handläggningen av ansökan om betalningsföreläggande under lång
tid.

Genom Kronofogdemyndighetens yttrande har det kommit fram att arbetsläget
är och sedan en tid tillbaka har varit ansträngt samt att antalet inkomna ärenden
har fortsatt att öka. Även om ingen statistik eller liknande presenterats tycks
väntetiderna för att delge genom stämningsman inom det aktuella området ha
varit bekymmersamma. Som remissvaret får uppfattas införde Boråskontoret
vissa särskilda rutiner med anledning av detta. Det är tydligt att myndigheten
inom det aktuella geografiska området, oaktat arbetssättet, inte har mäktat med
att utföra stämningsmannadelgivningar inom en rimlig tid, framför allt eftersom
det inte har funnits tillräckligt med resurser i förhållande till antalet uppdrag. Av
9 § förvaltningslagen (2017:900) följer att ett ärende ska handläggas så enkelt,
snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. I
detta ligger ett krav på myndigheten att aktivt driva ärendet framåt så att ett
beslut kan fattas så snart som möjligt. Att en myndighet har stora
ärendebalanser utgör i sig ingen godtagbar ursäkt för att åsidosätta
skyndsamhetskravet. Jag delar Kronofogdemyndighetens bedömning att det har
varit ett alltför långt uppehåll i handläggningen som inte är förenligt med 9 §
förvaltningslagen. Myndigheten förtjänar kritik för sin handläggning av ärendet.

Som Kronofogdemyndigheten pekat på i sitt yttrande finns det flera
bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
som ger uttryck för att processen ska vara snabb och enkel (se också prop.
1989/90:85 s. 22 f.). Ett uppehåll om ett halvår i handläggningen av en ansökan
om betalningsföreläggande riskerar att undergräva enskildas förtroende för den
summariska processen och Kronofogdemyndigheten. Myndigheten bör därför
se till att en sådan viktig funktion som delgivningsarbetet fungerar effektivt och
att det finns tillräckligt med resurser. Det är positivt att myndigheten arbetar
aktivt med att förkorta väntetiderna för stämningsmannadelgivning.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Charlotte Svensson Prozenko har föredragit ärendet och
tf. byråchefen Jörgen Buhre har deltagit i beredningen.
