# Kritik mot Östra Göteborgs stadsdelsnämnd i Göteborgs kommun för att ett yttrande inte skickades till en vårdnadshavare samtidigt som det lämnades till åklagaren

JO 2014-07-09 dnr 1243-2014

BESLUT
                                                                             Datum                     Dnr                       Sid
                                                                             2014-07-09                1243-2014                1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Östra Göteborgs stadsdelsnämnd i Göteborgs kommun för att
                        ett yttrande inte skickades till en vårdnadshavare samtidigt som det
                        lämnades till åklagaren


                          Beslutet i korthet: Inför avgivande av ett yttrande till en åklagare enligt lagen (1964:167)
                          med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare höll stadsdelsnämndens förvaltning
                          ett möte med den pojke som var misstänkt för brott och en av hans vårdnadshavare
                          (fadern). Mötet hölls trots att förvaltningen inte hade fått någon kontakt med modern.
                          Eftersom nämnden hade kort tid på sig att lämna yttrandet riktar JO inte någon kritik mot
                          nämndens sätt att genomföra utredningen. Däremot kritiseras nämnden för att en kopia
                          av yttrandet inte skickades till modern samtidigt som det lämnades till åklagaren.

## Anmälan

I en anmälan framförde AA klagomål mot Östra Göteborgs stadsdelsnämnd i
                        Göteborgs kommun. Klagomålen gällde i huvudsak att nämnden på begäran av en
                        åklagare hade utrett hennes sons förhållanden utan att hon som vårdnadshavare
                        hade informerats om det och att hon inte hade fått en kopia av nämndens yttrande
                        innan det skickades till åklagaren.

## Utredning

Muntliga upplysningar hämtades in från socialsekreteraren BB. Därefter begärde
                        JO att stadsdelsnämnden skulle yttra sig över det som AA hade anfört i sin
                        anmälan. Stadsdelsnämndens individutskott beslutade att som sitt yttrande
                        översända ett tjänsteutlåtande som hade undertecknats av områdeschefen CC och
                        enhetschefen DD. I tjänsteutlåtandet anfördes bl.a. följande:

## Bakgrund

Det aktuella ärendet avsåg en begäran från åklagarmyndigheten om yttrande med
                                  anledning av att anmälarens son var misstänkt för ett brott. Den 13 januari 2014 inkom
                                  begäran om yttrande från åklagarmyndigheten och den 16 januari 2014 inleddes ärendet
                                  utifrån åklagarmyndighetens begäran. Den 22 januari 2014 faxades yttrandet till
                                  åklagarmyndigheten.

                                  Förvaltningens överväganden
                                  När åklagarmyndigheten begär in yttrande från nämnden så har nämnden oftast två, i
                                  bästa fall tre, veckor på sig att färdigställa yttrandet. Inom denna tid ska vårdnadshavare




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                          Dnr 1243-2014        Sid 2 (4)




      och den unge kallas till ett samtal om den aktuella situationen samt höras om inställ-
      ningen till en eventuell påföljd från rätten.
      Yttrandet utgör underlag för den myndighetsutövning som åklagaren utövar mot den
      enskilde i åtalsfrågan.
      När den unge fyllt 15 år får de föra sin egen talan. Kommunikationsskyldigheten gäller i
      förhållande till part, i ärenden där åklagarmyndigheten begär in ett yttrande torde den
      unge anses vara part i målet. Det är därmed obligatoriskt att kommunicera uppgifterna
      med den unge. Det är dock brukligt att nämnden kommunicerar yttranden med
      vårdnadshavarna dock inte alltid innan yttrandet avsändes på grund av tidsbrist.
      Har annan person lämnat uppgifter i yttrandet ska denna kommuniceras innan yttrandet
      avsänds.
      I nämnda ärende så har samtal förts med fadern som är vårdnadshavare och
      boendeförälder tillsammans med den unge, försök att nå modern gjordes men utan
      resultat.
      Det har tidigare inte förekommit något ärende på den unge. Nämnden har inte skrivit en
      utredning utan endast yttrat sig utifrån den begäran som inkommit. Uppgifterna i
      yttrandet baseras på vad den unge och fadern berättat.
      Intentionen har varit att båda vårdnadshavare skulle vara delaktiga men då det var svårt att
      nå modern hölls mötet utan henne och yttrandet skickades därefter.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att förvaltningen inte hade försökt
nå henne via brev, telefon eller e-post och att hon trots flera påstötningar fick en
kopia av nämndens yttrande till åklagaren först i slutet av maj 2014.

Bedömning
Socialnämndens utredning inför ett yttrande till åklagaren m.m.
Om den som misstänks för ett brott är under 18 år och har erkänt brottet eller om
det finns en skälig misstanke om att han eller hon har begått brottet ska åklagaren
som huvudregel hämta in ett yttrande från socialnämnden innan ett beslut fattas i
åtalsfrågan. Det följer av 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om
unga lagöverträdare, LUL. Den som begär ett sådant yttrande ska ange inom vilken
tid som yttrandet ska lämnas. Om socialnämnden inte kan lämna ett yttrande inom
den föreskrivna tiden får den som har begärt yttrandet medge att det lämnas senare
(12 § LUL).

När en åklagare begär ett yttrande från socialnämnden ska nämnden inleda en
utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Utredningen blir
nämndens underlag för yttrandet till åklagaren. Under en sådan utredning samtalar
nämndens personal i de allra flesta fall med den unge och hans eller hennes vård-
nadshavare.

I det här fallet förefaller det ha varit nämndens avsikt att båda vårdnadshavarna
skulle få möjlighet att delta vid det möte som förvaltningen skulle hålla med deras
son. Som jag förstår saken fick förvaltningen ingen kontakt med AA. Hon deltog
därför inte vid mötet med sonen. Utredningen ger inte något klart svar på vilka
ansträngningar som gjordes för att nå AA. Det framstår inte som meningsfullt att
ytterligare utreda den frågan. Av remissvaret framgår att nämnden hade kort tid på
                                                                         Dnr 1243-2014      Sid 3 (4)




sig innan yttrandet skulle lämnas. Mot den bakgrunden finner jag inte anledning att
kritisera nämnden för dess sätt att genomföra utredningen.

Skulle yttrandet ha skickats till AA?
Enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) får ett ärende som avser myndighets-
utövning mot en enskild inte, utom i vissa undantagsfall, avgöras utan att den som
är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har
tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon
har fått tillfälle att yttra sig över den (s.k. kommunicering). Av 11 kap. 8 § SoL
framgår att denna regel ska tillämpas i ärenden hos en socialnämnd som avser
myndighetsutövning mot någon enskild. I tredje stycket samma bestämmelse
föreskrivs att regeln ska gälla också när det är fråga om en ansökan eller ett
yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning
mot enskild hos denna.

JO har i ett tidigare beslut (JO 2005/06 s. 227, dnr 1711-2004) som gällde social-
nämndens kommunicering av yttranden enligt 11 § LUL anfört bl.a. följande:

      Socialnämnden är skyldig att på begäran av åklagare avge yttrande enligt 11 § LUL.
      Yttrandet utgör underlag för den myndighetsutövning som åklagaren utövar mot den
      enskilde i åtalsfrågan. Detta innebär att när uppgifter har tillförts ärendet genom
      någon annan än den unge skall nämnden som huvudregel kommunicera dessa innan
      yttrandet lämnas till åklagaren. Kommunikationsskyldigheten gäller i förhållande till
      part. I dessa ärenden hos nämnden torde endast den unge vara att anse som part.
      Utifrån de aktuella bestämmelserna är det således obligatoriskt att kommunicera
      uppgifterna med den unge. Det får dock anses ligga i sakens natur att
      kommunikation bör ske även med vårdnadshavarna.
      –––
      Avslutningsvis i denna del bör, för fullständighetens skull, noteras att det på grund
      av tidsbrist inte alltid är möjligt att kommunicera de uppgifter som ligger till grund
      för yttrandet innan detta skickas till åklagaren (jfr 17 § första stycket 4 förvaltnings-
      lagen). I sådana fall bör emellertid yttrandet skickas till den unge och dennes vård-
      nadshavare samtidigt som det lämnas till åklagaren.
Uttalandena i detta beslut överensstämmer med min syn på hur socialnämndens
yttranden enligt LUL ska kommuniceras med en vårdnadshavare till den ungdom
som utredningen rör. Remissvaret ger intryck av att stadsdelsnämnden också
arbetar efter dessa principer.

I det här fallet tycks nämnden inte ha skickat en kopia av yttrandet till AA i
samband med att det lämnades till åklagaren. I stället fick AA upprepade gånger
stöta på för att få handlingen, som skickades till henne först efter flera månader.
Nämnden ska kritiseras för att en kopia av yttrandet inte skickades till AA
samtidigt som det lämnades till åklagaren.

Vad som i övrigt har kommit fram leder inte till något uttalande från min sida.
                    Dnr 1243-2014   Sid 4 (4)




Ärendet avslutas.
