# Kritik mot Gislaveds kommun för att ha överträtt repressalieförbudet i förhållande till en anställd som har använt sin yttrandefrihet på Facebook. Även kritik för att kommunen inte har uppfyllt sin skyldighet att biträda JO i utredningen

JO 2026-02-19 dnr 12455-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                    2026-02-19                12455-2025             1 (7)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Gislaveds kommun för att ha överträtt repressalieförbudet i
                   förhållande till en anställd som har använt sin yttrandefrihet på
                   Facebook. Även kritik för att kommunen inte har uppfyllt sin
                   skyldighet att biträda JO i utredningen


                    Beslutet i korthet: ChefsJO har på eget initiativ granskat vilka åtgärder som
                    Gislaveds kommun har vidtagit mot en anställd vid Gislaveds gymnasium med
                    anledning av hans yttranden på Facebook om ett kommunalt brobygge.
                    En rektor för gymnasiet och gymnasiechefen har, med stöd av anteckningar från
                    HR-enheten, hållit ett samtal med den anställde. Enligt chefsJO har samtalet förts på
                    ett sådant sätt att det varit fråga om en tillrättavisning för att den anställde yttrat sig
                    om kommunens verksamhet. Kommunen har därmed agerat i strid med det förbud
                    mot repressalier som följer av regeringsformen. För detta får kommunen kritik.
                    Kommunstyrelsen har i sitt första yttrande till JO inte redogjort för vissa uppgifter som
                    varit av stor betydelse för bedömningen av om det har skett en överträdelse av
                    repressalieförbudet, trots att uppgifterna måste ha varit kända för åtminstone berörda
                    tjänstemän. Enligt chefsJO innebär det ofullständiga första yttrandet att kommunen
                    inte kan anses ha uppfyllt sina skyldigheter enligt regeringsformen att biträda JO i
                    utredningen. Kommunen får kritik även för detta.

## Initiativet

Gislaveds kommun har byggt en bro i Anderstorp som visat sig vara olämplig
                   för platsen och därför måste rivas.

                   Jag såg den 24 oktober 2025 ett inslag i programmet Svenska Nyheter i
                   Sveriges television om att Gislaveds kommun hade inlett en utredning mot en
                   specialpedagog vid Gislaveds gymnasium med anledning av ett inlägg på
                   Facebook om brobygget. JO tog också del av flera artiklar om saken i tidningen
                   Värnamo Nyheter.

                   I en anonym anmälan till JO, och senare även i en anmälan av en person som
                   inte var personligen berörd av saken (JO:s ärende dnr 11897-2025), framfördes
                   klagomål mot kommun med anledning av agerandet mot specialpedagogen. I
                   sistnämnda ärende hämtade JO in ett mejl från rektorn till specialpedagogen
                   innehållandes en möteskallelse och anteckningar av HR-enheten.



    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 12455-2025     Sid 2 (7)




Mot bakgrund av de uppgifter som framkommit tog jag den 30 oktober 2025 ett
eget initiativ att utreda vilka åtgärder som Gislaveds kommun har vidtagit mot
specialpedagogen med anledning av hans yttranden på Facebook. Under
handläggningen av initiativärendet har jag även funnit skäl att se närmare på
frågan om kommunen har uppfyllt sin skyldighet att biträda JO i utredningen.

Utredning
JO begärde ett yttrande från kommunstyrelsen i Gislaveds kommun. Efter att
kommunstyrelsen hade yttrat sig gav den i ärendet aktuella specialpedagogen
AA in bl.a. en ljudinspelning. JO tog även del av ytterligare artiklar i Värnamo
Nyheter som rörde riktigheten av de uppgifter som kommunstyrelsen hade
lämnat till JO. JO begärde därför att kommunstyrelsen skulle yttra sig på nytt.
Kommunstyrelsen har – efter att i sitt andra yttrande till JO gjort vissa tillägg
och justerat vissa uppgifter som tidigare lämnats – anfört i huvudsak följande.

AA publicerade den 24 september 2025 klockan 10.09 en bild på Facebook-
sidan Medborgargruppen i Gislaved. Bilden föreställde en platsannons från
Gislaveds kommun med kommunens logotyp som hade förändrats med en
kommentar om ett brobygge i Anderstorp. Kommunikationsenheten fick
kännedom om bilden och kontaktade nämnd- och ärendehanteringsenheten och
HR-enheten. De två sistnämnda enheterna förde en dialog om inlägget.
HR-enheten kontaktade senare rektorn och meddelade att det var viktigt att ta
ett samtal med AA. HR-enheten gav rektorn stödanteckningar inför samtalet.

AA kallades till ett möte med rektorn och gymnasiechefen. Syftet var att göra
AA medveten om att kommunens grafiska material och logotyp inte får
användas fritt utan tillåtelse och att arbetstagare i kommunen har vissa
skyldigheter beträffande vad man får göra under arbetstid. Vid mötet fick AA
tillfälle att framföra sin syn på saken.

Vid mötet läste rektorn till stor del upp anteckningarna från HR-enheten.
Anteckningarna lyfte fram två huvudsakliga frågor: innehållet i AA:s inlägg och
tidpunkten för publicering. Vid behandlingen av den första frågan lyftes
användandet av en annons som ägs av kommunen och en förvrängd bild av
kommunens logotyp/varumärke. Det nämndes även att tonen var raljerande och
underminerade kommunen. Vidare sades att det i detta finns flera implikationer
med potentiellt lagbrott och brott mot anställningsavtal.

Kommunstyrelsen förstår att syftningarna var oklara och att formuleringen om
att tonen var raljerande och underminerade kommunen skulle kunna uppfattas
som att arbetsgiven hade synpunkter på att AA gjort inlägget och på dess
karaktär och sakinnehåll. På motsvande sätt skulle beskrivningen om potentiellt
brott mot lagen och anställningsavtalet kunna uppfattas som att det var kopplat
till själva publiceringen av inlägget, och inte det som avsågs i fråga om
användande av kommunens grafiska material och logotyp.
                                                                   Dnr 12455-2025       Sid 3 (7)




AA berättade bl.a. att han ångrade inlägget men berörde även frågor om
yttrandefrihet och meddelarskydd. Rektorn återkom senare till dessa frågor för
att de skulle hanteras på ett bra sätt i anteckningarna. Rektorn blev dock
avbruten av AA som uttryckte att det inte var viktigt utan att anteckningarna
borde betona att han ”ångrar allt, pudlar fullt och ska ta ner inlägget”.

Av ljudinspelningen från mötet framgår inte att samtalet fortsatte efter mötet.
Gymnasiechefen klargjorde då att inlägget inte behöver tas ned och att AA har
rätt till sin åsikt.

Kommunstyrelsen bedömer att arbetsgivaren inte haft till syfte och inte aktivt
och medvetet gjort ett ingripande i strid med den grundlagsskyddade yttrande-
friheten. Samtidigt är kommunstyrelsen införstådd med att den tolkningen kan
ha gjorts av AA.

AA kommenterade kommunstyrelsens yttranden.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen, RF, är var och en gentemot
det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal,
skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter eller känslor.

Av 3 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen
framgår det s.k. repressalieförbudet som innebär att det allmänna inte får ingripa
mot den som i ett grundlagsskyddat medium har brukat sin yttrandefrihet eller
medverkat till ett sådant bruk. Ett otillåtet ingripande kan bestå i allt från en
tillrättavisning till ett avsked (se prop. 2009/10:81 s. 40).

Bestämmelsen i 2 kap. 1 § första stycket 1 RF innebär att det finns ett
motsvarande skydd mot repressalier när någon har använt sin yttrandefrihet i
andra former än de som regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-
grundlagen (se bl.a. JO 2010/11 s. 605, dnr 149-2009, och Justitiekanslerns, JK,
beslut den 20 september 2011, dnr 5394-10-31).

Den som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att offentligt ge uttryck för
sina synpunkter på verksamheten utan att drabbas av några repressalier från sin
arbetsgivare. Det är en annan sak att en anställd måste vara lojal mot sin
arbetsgivare och rätta sig efter dennes beslut och direktiv om hur verksamheten
ska bedrivas. Det civilrättsligt reglerade anställningsförhållandet kan därför
medföra faktiska begränsningar i den anställdes möjligheter att utnyttja sin
yttrandefrihet. Ett exempel är att en anställd inte kan kräva att i tjänsten få hålla
föredrag om sin syn på myndighetens verksamhet. Det innebär dock inte att den
anställde är förhindrad att fritt uttrycka sina privata åsikter om t.ex. sådana
frågor. (Se bl.a. JO 2007/08 s. 550, dnr 2584-2005, och JO 2020/21 s. 296,
dnr 3407-2018.)
                                                                     Dnr 12455-2025      Sid 4 (7)




Vid bedömningen av om en myndighets åtgärd har varit otillåten har det i praxis
beaktats hur den enskilde med fog uppfattat det inträffade (se bl.a. JO 2009/10
s. 456, dnr 3852-2007, JO 2022/23 s. 220, dnr 3567-2020, och JK:s beslut den
13 november 2009, dnr 5240-09-30).

Bedömning
Bakgrund
Det är utrett att AA, som arbetade som specialpedagog vid Gislaveds
gymnasium, har publicerat ett inlägg på Facebook med en bild som föreställde
några personer i kontorsmiljö som skrattar och textraden ”Alltså, kommer du
ihåg den där bron vi byggde i Anderstorp?”. På bilden fanns även Gislaveds
kommuns logotyp.

Omständigheterna i samband med mötet mellan rektorn,
gymnasiechefen och AA
Utredningen visar att rektorn i ett mejl har kallat AA till ett möte med anledning
av att han utreds för misstankar om misskötsel. Vid mötet har, utöver rektorn
och AA, även bl.a. gymnasiechefen deltagit.

HR-enheten har inför mötet skickat stödanteckningar till rektorn. Av
anteckningarna, rubricerade ”Information samt möjlighet till yttrande för
medarbetare vid pågående arbetsrättslig utredning i samband med misstankar
om misskötsel” framgår bl.a. följande.

      Incident – implikationer i innehållet
      I aktiviteten publiceras av medarbetare en förvrängd bild med kommunens
      logga/varumärke tagen av en annons ägd av kommunen/arbetsgivaren. Tonen är
      raljerande och underminerande kommunen, medarbetarens arbetsgivare.
      Implikationer i detta är flera med potentiellt lagbrott och brott mot
      anställningsavtal.
      [---]
      Utöver implikationerna ovan med stort inslag av illojalitet förvärras incidenten
      av att aktivitet görs under arbetstid.

AA har gett in en cirka 20 minuter lång ljudinspelning av mötet. Jag har ingen
anledning att betvivla att inspelningen återger det samtal som därvid hölls.
Enligt ljudinspelningen redogör rektorn inledningsvis för att mötet handlar om
Facebookinlägget om bron och syftar till att informera AA om ”vad som hänt”
och ge honom möjlighet att lämna synpunkter. Rektorn förklarar också att
anteckningar från mötet kommer att skickas till HR-enheten för fortsatt
hantering.

Av inspelningen framgår att rektorn, som hänför sig till anteckningarna från
HR-enheten, uppger att inlägget innehöll ”en förvrängd bild på kommunens
logga”, att tonen var ”raljerande och underminerar kommunen” och att det kan
vara ”ett potentiellt lagbrott och brott mot anställningsavtalet”. Hon återkommer
senare, vid två tillfällen, till att ”det ena” är att AA raljerar över eller
underminerar kommunen och ”det andra” är att han använder kommunens
                                                                   Dnr 12455-2025       Sid 5 (7)




annons. Rektorn framför även att vissa inlägg gjordes under arbetstid vilket
medför att ”inslaget av illojalitet förvärras”.

På fråga från rektorn om AA har förståelse för vad inlägget kan medföra för
kommunen svarar AA bl.a. ”att diskutera saker och ting som händer i
kommunen, det har vi ju meddelarfrihet i kommunen” men han uppger också att
han ångrar sig och ska ta ned bilden. Senare under mötet lyfter rektorn AA:s
tidigare hänvisning till meddelarfriheten. AA uppger att ”det får ju inte göras på
ett sätt som skadar kommunens varumärke, ja fast… ja, jag får ju ha åsikter om
kommunen också”. På fråga från gymnasiechefen hur detta ska formuleras i
anteckningarna svarar dock AA att det behöver hon inte göra och förklarar igen
att han ångrar sig och ska ta ned inlägget. Ljudinspelningen avslutas med att
rektorn tackar AA för mötet.

Enligt kommunstyrelsen har gymnasiechefen därefter förklarat för AA att han
har rätt till sin åsikt och inte behöver ta ned inlägget. AA har å sin sida uppgett
att han inte har minne av något sådant samtal. Jag finner det därför oklart vad
som har sagts efter att inspelningen stängts av.

Överträdelse av skyddet mot repressalier i regeringsformen
AA har kallats till ett möte med rektorn och gymnasiechefen med anledning av
en utredning om misskötsamhet som har inletts på grund av hans inlägg på
Facebook. Rektorn har vid flera tillfällen under mötet återkommit till att
inlägget har varit raljerande och underminerat kommunen. Hon har även
framhållit att detta varit en särskild fråga, vid sidan av frågorna om användning
av kommunens annons och att inlägg gjorts under arbetstid. Uttalandena i denna
del kan enligt min mening inte uppfattas på något annat sätt än en tillrätta-
visning av AA för att han offentligt skulle ha gjort sig lustig över kommunens
verksamhet. Det var alltså inte enbart fråga om kritik för att AA ska ha använt
sig av kommunens grafiska material och logotyp eller gjort inlägget under
arbetstid.

Under mötet har AA påtalat att han har rätt att ha åsikter om kommunen. I det
läget har varken gymnasiechefen eller rektorn bekräftat att AA har rätt att
offentligt ge uttryck för åsikter om kommunens verksamhet. Även om det skulle
ha varit så att gymnasiechefen något senare informerade AA om att han har rätt
till sin åsikt och inte behöver ta ned inlägget förändrar det inte min bedömning
att samtalet har förts på ett sådant sätt att det var fråga om en tillrättavisning av
AA för att han utnyttjat sin grundlagsskyddade frihet att yttra sig om
kommunens verksamhet. Gislaveds kommun har därmed agerat i strid med det
förbud mot repressalier som följer av 2 kap. 1 § första stycket 1 RF. För detta
förtjänar kommunen kritik.

Skyldigheten att biträda JO i en utredning
Av 13 kap. 6 § regeringsformen framgår att JO utövar tillsyn över tillämpningen
i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. Enligt samma
bestämmelse ska de som står under JO:s tillsyn lämna de upplysningar och
                                                                   Dnr 12455-2025      Sid 6 (7)




yttranden som JO begär. Myndigheter och enskilda tjänstemän är alltså skyldiga
att biträda JO i en utredning.

För berörda tjänstemän medför grundlagsbestämmelsen en skyldighet att
sanningsenligt och utan att dölja något uppge alla sakförhållanden som rör
tjänsten och t.ex. ge besked om de tjänsteåtgärder de har vidtagit i form av
beslut eller på andra sätt. En befattningshavare kan inte avstå från att lämna
upplysningar om dessa har betydelse för JO:s utredning.

Den granskade myndigheten ska utföra en egen utredning och göra det som är
möjligt för att klarlägga de sakförhållanden som är aktuella. Om JO i sin remiss
har ställt frågor ska dessa självfallet besvaras på ett noggrant och uttömmande
sätt. Eventuella oklarheter, motsägelser eller luckor i de upplysningar som en
befattningshavare har lämnat är myndigheten skyldig att avhjälpa bl.a. genom
påpekanden och frågor till tjänstemannen. (Se JO 2024 s. 449, dnr 5614-2023.)

I detta fall har JO begärt att kommunstyrelsen ska redogöra för vilka uttalanden
som har gjorts och andra åtgärder som vidtagits i förhållande till AA med
anledning av hans inlägg på Facebook och även redovisa sin bedömning av vad
som har kommit fram, särskilt i fråga om bl.a. repressalieförbudet.

Rektorns uttalanden om att AA:s inlägg har varit raljerande och underminerat
kommunen, har varit centrala vid min bedömning av om det har skett en
överträdelse av repressalieförbudet. Kommunstyrelsens första yttrande till JO
har dock inte innehållit några uppgifter om uttalanden med den innebörden. Det
måste dock redan inför det första yttrandet ha varit känt för åtminstone de
berörda tjänstemännen att de aktuella uttalandena gjorts vid mötet, särskilt
eftersom anteckningarna från HR-enheten innehållit liknande skrivningar som i
princip ordagrant lästs upp vid tillfället.

Efter att JO hade fått del av ljudinspelningen från mötet och begärt ett förnyat
yttrande har kommunstyrelsen pekat på att JO redan tidigare hade tagit del av
bl.a. anteckningarna från HR-enheten och förklarat att fokus i det första
yttrandet därför varit att lämna uppgifter som inte redan var kända av JO.
Kommunstyrelsen har även framhållit att den inte hade tillgång till
anteckningarna som underlag när det första yttrandet behandlades.

JO har i remissen uttryckligen efterfrågat en redogörelse för bl.a. de uttalanden
som gjordes i förhållande till AA. Med det har JO naturligtvis avsett en
noggrann och uttömmande beskrivning. Någon sådan lämnades dock inte i det
första yttrandet. Jag har svårt att ta till mig kommunstyrelsens förklaring till att
de aktuella uppgifterna, och följaktligen även en rättslig bedömning av dem,
utelämnades för att JO redan hade tagit del av HR-enhetens anteckningar.

Att uppgifterna, som har varit av stor betydelse för min bedömning i ärendet,
har lämnats först efter att ljudinspelningen publicerats i media och getts in till
JO väcker frågor om kommunstyrelsens initiala ambition att i enlighet med JO:s
                                                                Dnr 12455-2025     Sid 7 (7)




begäran fullt ut redogöra för vilka uttalanden som gjordes. Utredningen ger
dock enligt min mening inte tillräckligt stöd för slutsatsen att kommunstyrelsen
eller någon tjänsteman medvetet har försökt vilseleda JO. Det ofullständiga
första yttrandet innebär dock att kommunen inte kan anses ha uppfyllt sina
skyldigheter enligt regeringsformen att biträda JO i utredningen. Jag ser mycket
allvarligt på detta och kommunen förtjänar även i denna del kritik.

Övrigt
Det som i övrigt har kommit fram ger inte anledning till något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Lovisa Danielsson har föredragit ärendet och byråchefen
Dan Johansson har deltagit i beredningen.
